Podcasts about effekterna

16 april. Donald Trump ger ständigt nya besked när det gäller allt från tullar till universiteten. Effekterna blir stora, såväl på Wall Street som på Main Street, det vill säga för vanliga människor. Hur påverkas landet som helhet? Andreas Ericson diskuterar med Janerik Larsson och Olof Ehrenkrona.

Visst finns det narcissister i vår bransch, och så kallade "påfåglar" där att glänsa och synas är viktigare än kunskap och resultat. Sedan har vi även fenomenet där man gör sig "helig" genom att undvika känslor och konfrontation.Önskar er en fin vecka!Vivi och Camilla Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var ”bomullssvälten”? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Gäster i studion ekonomihistorikerna Malin Nilsson och Klas Nyberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i december 2017.

För första gången på åtta år sänker Riksbanken styrräntan, en sänkning som sker före både ECB och Federal Reserve. Riksbanken förmedlar samtidigt en ljusare syn framöver med besked om att ytterligare sänkningar kan komma under året. Helena Haraldsson, omvärldsstrateg och makrospecialist hos Carnegie Private Banking, analyserar beskedet och dess effekter. Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

I en tid av mörker och ovisshet ger afrobeats luft och hopp åt en hel värld. Livsbejakande melankoli levereras av artister med mål som är större än vad vi förväntar oss av popstjärnor. Effekterna av ett kolonialt förflutet hemsöker Burna Boy från Port Harcourt i sydöstra Nigeria där himlen har en svart nyans av oljeutvinningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av världens musikgiganter är klädd i guldfärgat och med solglasögon trots att det är efter midnatt. Burna Boy förändrade bilden av Afrika med musik som blandarvibbar från Jamaica och glansen från amerikansk R&B med hiphop, grime och dussintals lokala stilar som highlife, hiplife och juju förädlade genom decennierna. Burna Boy berättar bland annat om sina tidiga dagar på Brixtons gator, Fela Kutis betydelse, Afrikas fortsatta kamp, och de inre demonerna.I avsnittet möter du även CKay, Omah Lay, NSG och Big Pun.

Boken heter "Schibboleteffekten - ledarskap, konsten och människans ansvar" och gäst är författaren Julia Romanowska.Schibboleteffekten bygger på ett framgångsrikt forskningsprojekt där en grupp chefer fick testa ett nytt ledarskapskoncept. Istället för traditionell ledarskapsutbildning ställdes deltagarna inför stark konstnärlig, emotionell och moralisk påverkan. Effekterna utvärderades genom reflektion, men också genom psykologiska och neurobiologiska mätningar av cheferna och deras medarbetare. Förutom minskad stress visade cheferna en utveckling och mognad på ett sätt som krävs i komplexa chefsroller. Ett ansvarstagande och etiskt förhållningssätt gentemot de man är till för och de som berörs av ens beslut. Konceptet berör helt andra områden än traditionella ledarskapsutbildningar och kan därför beskrivs som unikt i sitt slag. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad gick forskningsprojektet Schibboleteffekten ut på och vilka resultat nåddes? Vad innebar det att ställas inför stark konstnärlig, emotionell och moralisk påverkan? Hur skiljer sig detta från traditionella ledarskapsutbildningar? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under natten mellan den 19 och 20 januari inträffade en omfattande ransomware-attack när den ryska hackargruppen Akira riktade in sig på ett av it-företaget Tietoevrys svenska datacenter. Effekterna av attacken spreds snabbt och drabbade flera svenska företag, kommuner och universitet. Tietoevry inledde omedelbart krisarbetet för att begränsa skadorna och åtgärda de problem som skapats. Idag har vi Andreas Jarskog, säkerhetschef på Consid, på plats för att diskutera cybersäkerhet och hur vi skyddar oss mot ransomeware.

Video link: https://youtu.be/svKQ_rDUYWE English translation at the end.______________________________________Vi och de 2024Jag känner en oro inför 2024.Det är ett år som oundvikligen kommer att medföra en stadig dos av osäkerhet och turbulens. Val kommer att hållas i många länder, inte minst det oerhört infekterade presidentvalet i världens ledande stormakt. Krigen som fortsätter in i det nya året i olika delar av världen är inte många till antalet, men deras fasor är ständigt närvarande i våra uppkopplade liv. Effekterna av pandemin och inflationen som följde är fortfarande med oss.Ni som känner mig eller har följt mitt arbete vet att jag helhjärtat tror på människans förmåga att vända även det mörkaste läget till något positivt i det långa loppet. Denna tro står kvar, lika stark som alltid. Men i det korta loppet kan mycket hinna hända. Våra beslut, våra handlingar och vår inställning påverkar hur snabbt läget kan vända och hur hög kostnaden blir om vi famlar in i mörkret.Det som oroar mig är att jag ser hur turbulensen i världen reflekteras i vårt beteende mot varandra här i Sverige.Jag ser hur ryska vänner utsätts för trakasserier för sin härkomst, trots att de inte har något att göra med Putins regering och tar ställning mot kriget i Ukraina.Jag ser hur judiska vänner behöver ta bort sitt judiska namn från porten för att känna sig säkra i sitt eget hem, trots att de stöttar det palestinska folket och tar avstånd från israeliska övergrepp.Jag ser etniskt svenska vänner som drar sig för att ens prata om problem som sker i deras hemland på grund av rädslan för att målas upp som rasister och utstå hot och hat, trots att de bevisligen har en stark moralisk kompass och bara vill bidra till en bättre vardag för oss alla.Jag lyfter inte dessa exempel för att utmärka just de här grupperna som särskilt utsatta, utan för att det är händelser som jag nyligen sett i min egen omgivning. Jag hade lika gärna kunnat prata om det jag ser mina muslimska, mörkhyade eller HBTQ-vänner uppleva.Eller för den delen om hur folk pratade om sina medmänniskor under pandemiåren, med inhumana uttalanden om att den som av en eller annan anledning valde att inte vaccinera sig inte förtjänar att få vård. Samma har jag hört sägas om människor som av en eller annan anledning brukar eller missbrukar illegala droger.Det är inte specifika grupper eller anledningar till hat jag vill lyfta. Det är hur nära till hands hatet verkar ligga. Mellan svensk och invandrare. Svart och vit. Muslim och jude. Vaccinerad och ovaccinerad.Vi och de.I turbulenta tider kan det kännas tryggt att dra sig tillbaka till vad nu än ”vi” betyder för en själv. ”Vi” tar hand om varandra, det hjälper oss rida igenom stormen. Så kan det ibland kännas och så var det kanske när vi levde i små stammar på savannen.Men mänsklighetens moderna historia är full av exempel på de mörka avgrunder som denna mentalitet leder oss till. Förföljelse, folkmord, samhällen i förfall. Känslan av trygghet är lika falsk som de artificiella grupperingarna baserade på ytliga identitetsmarkörer som etnicitet, hudfärg eller religion.Det finns bara ett ”vi och de”.Vi som vill leva våra liv i fred, ta hand om våra familjer och förhoppningsvis lämna världen aningen bättre till den kommande generationen. Vi som inte bryr oss om vilken hudfärg, sexuell läggning eller religion våra grannar råkar ha, så länge vi behandlar varandra med värdighet och respekt.Och de. De som av en eller annan anledning tjänar på krig, splittring och kaos. De som ser osäkerhet och turbulens som en möjlighet att avancera sin agenda.Vi är en majoritet inom varje grupp – etnisk, religiös eller annan.De är en minoritet som också finns inom varje grupp – etnisk, religiös eller annan.Problemet är att de är motiverade, ambitiösa och har en mer väldefinierad agenda. Makt, pengar eller en brinnande törst efter någon form av rättvisa i deras snedvridna världsåskådning, manar dem till att agera mycket mer målmedvetet än vad vi gör.Därför hamnar vi – vi som bara vill leva i fred – gång på gång i deras fälla som gör oss till verktyg för deras ambitioner.Vi börjar hata varandra och bidra till den splittring de vill skapa och utnyttja.Det är det jag ser hända i Sverige. Många var redan i fällan när kalendern vände till 2024, ett år då turbulensen kommer att skruvas upp ännu mer. Och det är det som gör mig orolig.Jag är inte som de. Jag har inte den ambition och målmedvetenhet som krävs för att påverka mängder av människor. Allt jag kan göra är att vädja till dig som hör eller läser detta att komma ihåg. Kom ihåg att vi – vi som bara vill leva i fred med våra grannar – kan göra det och gör det utan problem i goda tider.Låt inte oroliga tider radera det minnet. Låt inte osäkerheten få dig att hata dina medmänniskor baserat på någon ytlig dumhet som hudfärg, religion eller vaccinationsstatus.Stå emot när turbulensen skruvas upp och de som tjänar på att skapa splittring börjar göra sin grej. När propagandan tar fart och syndabockarna pekas ut. Vi måste inte hata varandra. Vi är inte tryggare när vi hatar varandra.Tvärtom är det först när vi åter kommit ihåg att vi är tryggare just när vi behandlar varandra med värdighet och respekt som oroliga perioder har kunnat ta slut i vårt förflutna.2024 kommer att föra med sig mycket turbulens. Turbulens som kommer att orsaka starka känslor, ofta befogade känslor av osäkerhet, rädsla eller till och med vrede. Det är okej, kanske till och med nödvändigt. Men vilka känslor du än upplever under året, kom ihåg att rikta dem åt rätt håll.Det finns bara ett ”vi och de”.Vi som vill ha fred och de som tjänar på krig.Tack för att du har läst.______________________________________Alla videor från pexels.com och vidsplay.com.Musik:I Walk With Ghosts by Scott Buckley | www.scottbuckley.com.auMusic promoted by https://www.chosic.com/free-music/all/Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0)https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Us and them 2024I feel worried about 2024.D It is a year that will inevitably bring a steady dose of uncertainty and turbulence. Elections are to be held in many countries, not least the highly infected presidential election in the world's leading superpower. The wars continuing into the new year in various parts of the world may not be many, but their horrors are a constant presence in our connected lives. The effects of the pandemic and the inflation that followed are still with us.Those of you who know me or have followed my work know that I wholeheartedly believe in humanity's ability to turn even the darkest of situations into something positive in the long run. This belief remains, as strong as ever. But a lot can happen in the short run. Our decisions, our actions and our attitudes affect how fast the situation can turn and how high the cost becomes if we fumble into the darkness.What worries me is that I see how turbulence in the world is reflected in the way we treat each other here in Sweden.I see how Russian friends are subjected to harassments for their origins, despite having nothing to do with Putin's government, and taking a stand against the war in Ukraine.I see how Jewish friends have to remove their Jewish names from the gate to feel safe in their own homes, despite supporting the Palestinian people and opposing Israeli transgressions.I see ethnically Swedish friends being reluctant to even talk about problems happening in their home country due to the fear of being portrayed as racists and experiencing threats and hatred, despite evidently having a strong moral compass and simply wanting to contribute to better circumstances for all of us.I am not highlighting these examples to distinguish these particular groups as specifically exposed, but rather because these are incidents that I have recently seen in my own surroundings. I could as easily have talked about what I see my Muslim, my dark skinned or my LGBTQ friends experience.Or for that matter about how people treated their fellow human beings during the pandemic years, with inhumane pronouncements about how those who for whatever reason chose not to vaccinate, do not deserve to receive care. I have heard the same thing being said about people who, for one reason or another, use or abuse illegal drugs.It is not the specific groups or reasons for hate that I want to highlight. It is how close at hand hate seems to be. Between Swede and immigrant, black and white, Muslim and Jew, vaccinated and unvaccinated.Us and them.During turbulent times, it may feel safe to withdraw to whatever "us" means to you. "We" take care of one another. It helps us weather the storm. It may feel that way at times, and perhaps it was that way when we lived in small tribes in the savanna.But our modern history is full of examples of the dark abysses that this mindset leads us to. Persecution, genocide, societies in decay. The sense of safety is as false as the artificial categorizations based on superficial identity markers such as ethnicity, skin color or religion.There is only one "us and them".Those of us who want to live our lives in peace, take care of our families, and hopefully leave the world slightly better to the coming generation. We who do not care what skin color, sexual orientation or religion our neighbors might have, as long as we treat each other with dignity and respect.And them. Those who for one reason or another have something to gain from war, division and chaos. Those who see uncertainty and turbulence as an opportunity to further their own agenda.We are a majority in every group – ethnic, religious or other.They are a minority, also present in every group – ethnic, religious or other.The problem is that they are motivated, ambitious and have a more well-defined agenda. Power, money or a scorching thirst for some form of justice in their twisted world view, compels them to act in a much more determined manner than we do.That is why we – we who only want to live in peace – time and time again fall into their trap that makes us a tool for their ambitions.We start hating one another and contributing to the divisions they want to create and use.That is what I see happening in Sweden. Many had already fallen into the trap when the calendar flipped to 2024, a year in which the turbulence will be turned up even further. And that is what worries me.I am not like them. I do not have the ambition and purposefulness required to affect multitudes of people. All I can do is appeal to you who hears or reads this to remember. Remember that we – we who just want to live in peace with our neighbors – can and do so without issues in good times.Do not let troubled times erase that memory. Do not let uncertainty get you to hate your fellow human beings based on some superficial nonsense like skin color, religion or vaccination status.Resist when the turbulence is turned up and those who profit from division start doing their thing. When the propaganda begins to escalate and the scapegoats are singled out. We do not have to hate each other. We are not safer when we hate each other.On the contrary, it is only when we remember that we are safer when treating one another with dignity and respect that troubled times in our past have begun to shift.2024 will bring a lot of turbulence. Turbulence that will cause strong emotions, often justified emotions of uncertainty, fear or even rage. That is okay, perhaps even necessary. But whatever emotions you experience during the year, make sure you aim them in the right direction.There is only one "us and them".Those of us who want peace and those who profit from war.Thank you for reading.______________________________________All videos from pexels.com and vidsplay.com.Music:I Walk With Ghosts by Scott Buckley | www.scottbuckley.com.auMusic promoted by https://www.chosic.com/free-music/all/Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0)https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Den hemliga militära underrättelseorganisationen IB skapades under kalla kriget för att övervaka inre hot och senare underrättelseinsamling utomlands. Den demokratiska kontrollen var minimal och organisationen begick brott som inbrott och otillåten åsiktsregistrering.När vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront i maj 1973 i en serie artiklar avslöjade IB blev det aldrig något rättsligt efterspel för ansvarig inom IB. Istället åtalades och fälldes journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt deras källa IB-mannen Håkan Isacsson.I detta poddavsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius som är aktuell med boken Spionjakt i folkhemmet - Ett halvsekel med IB-affären.IB, som står för Informationsbyrån eller Inhämtning Birger, var en hemlig svensk underrättelseorganisation som opererade under kalla kriget. Organisationen var underställd Försvarsstaben. Dess huvudsakliga uppgift var att samla in utländsk underrättelseinformation, men det utfördes även inhämtning av information inom Sverige, särskilt relaterat till kommunism och dess relationer med främmande makter.IB:s skapande var resultatet av en serie händelser och beslut som sträckte sig över flera årtionden. Grundläggande var den svenska regeringens oro över potentiella hot mot nationens säkerhet, både inifrån och utifrån. Genom en överenskommelse med socialdemokraterna fick Försvarsstaben tillgång till den socialdemokratiska arbetsplatsorganisationen i arbetet med att övervaka kommunister på arbetsplatser.IB som organisation avslöjades 1973 genom artiklar i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront, vilken tolkade IB som "Informationsbyrån". Effekterna av den så kallade IB-affären blev att IB inordnades som en officiell del av Försvarsstaben enligt förslag från 1974 års underrättelseutredning.Avslöjandet av IB ledde till omfattande debatt och kritik, både inom Sverige och internationellt. Kritikerna hävdade att organisationen hade brutit mot flera grundläggande demokratiska principer, inklusive rätten till privatliv och frihet från statlig övervakning.Trots avslöjandet och kritiken fortsatte IB att existera, om än i nya former. Birger Elmér slutade som chef 1975, men viss verksamhet fortsatte fram till hösten 1978 när Stig Synnergren slutade som ÖB.IB-affären har fortsatt att vara en källa till kontrovers och debatt inom Sverige. Vissa ser den som ett exempel på överträdelser av medborgerliga friheter, medan andra hävdar att IB var nödvändigt för att skydda nationens säkerhet under kalla kriget.Ytterligare läsningAgrell, Wilhelm. Sprickorna i järnridån - svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Historiska Media, 2002.Lodenius, Anna-Lena. Spionjakt i folkhemmet: ett halvsekel med IB-affären. Historiska Media, 2023.Bild: Birger Elmér i tidningen Folket i Bild Kulturfront, Wikipedia, Public Domain.Musik: Summer Funk av Jon Presstone, Storyblocks AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Hela världens kalla krig (del 1).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en tid av mörker och ovisshet ger afrobeats luft och hopp åt en hel värld. Livsbejakande melankoli levereras av artister med mål som är större än vad vi förväntar oss av popstjärnor. Effekterna av ett kolonialt förflutet hemsöker Burna Boy från Port Harcourt i sydöstra Nigeria där himlen har en svart nyans av oljeutvinningen. En av världens musikgiganter är klädd i guldfärgat och med solglasögon trots att det är efter midnatt. Skandinavienaktuelle Burna Boy förändrade bilden av Afrika med musik som blandar vibbar från Jamaica och glansen från amerikansk R&B med hiphop, grime och dussintals lokala stilar som highlife, hiplife och juju förädlade genom decennierna. Burna Boy berättar bland annat om sina tidiga dagar på Brixtons gator, Fela Kutis betydelse, Afrikas fortsatta kamp, och de inre demonerna.I avsnittet möter du även CKay, Omah Lay, NSG och Big Pun.

Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara. Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael Tjernström och professor Line Gordon som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt. Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.Fem viktiga slutsatser i rapporten:1. Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC. 2. Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden. Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.3. Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu. Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning. 4. Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen. Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.5. Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen. De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen. Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer hushållningen av energi, energieffektivitet.Medverkande:Michael Tjernström, polarforskare och professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Line Gordon, professor i hållbar utveckling vid Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Daniel Värjö, reporter på Klotet.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anna-Karin Ivarsson

Varmt välkommen till avsnitt 15 av Balans i livet podden. I dagens avsnitt berättar jag om hur den frigörande dansen kom in i mitt liv. Om hur den fria dansen tar oss från tankarna, stress, prestation och oro, till närvaron i nuet och kontakten med vårt sanna jag. Dansen är en resa från vänster till höger hjärnhalva och närvaron, här och nu. Ett fantastiskt sätt att skapa mer balans i dig själv och mer självkärlek och acceptans. Frigörande dans är en av de minfulness metoder jag arbetar med idag, för att det är ett fantastiskt verktyg att komma till här och nu och att bli mer medveten om kroppen och allt som finns i kroppen. Genom dansen blir du mer närvarande i alla dina delar; kroppen, tankarna, känslorna och själen får vara med. Du flyttar in i dig själv, får kontakt med alla delar och blir mer solid och mer hel. Dessutom blir kroppen blir så glad när den få lite kravlös uppmärksamhet och får röra sig fritt. På det sättet är dansen är ett fantastiskt sätt att få fatt på din livsenergi. Jag avrundar dagens avsnitt med att berätta om dansens positiva effekter, både för vårt fysiska och psykiska välmående. Varmt välkommen till dagens avsnitt, in i dansen värld. Är du nyfiken på att prova på frigörande dans med mig? Var med på min Dansdag 25/3. Läs mer och anmäl dig här: https://www.ingridthorngren.se/dansdagVälkommen!

I en tid av mörker och ovisshet ger afrobeats luft och hopp åt en hel värld. Livsbejakande melankoli levereras av artister med mål som är större än vad vi förväntar oss av popstjärnor. Effekterna av ett kolonialt förflutet hemsöker Burna Boy från Port Harcourt i sydöstra Nigeria där himlen har en svart nyans av oljeutvinningen. En av världens musikgiganter är klädd i guldfärgat och med solglasögon trots att det är efter midnatt. Burna Boy förändrade bilden av Afrika med musik som blandar vibbar från Jamaica och glansen från amerikansk R&B med hiphop, grime och dussintals lokala stilar som highlife, hiplife och juju förädlade genom decennierna. Burna Boy berättar bland annat om sina tidiga dagar på Brixtons gator, Fela Kutis betydelse, Afrikas fortsatta kamp, och de inre demonerna.I avsnittet möter du även CKay, Omah Lay, NSG och Big Pun

Äntligen är Publicistpodden tillbaka! I ett extralångt avsnitt avhandlas mediebranschens senaste snackisar, vi får höra om Bonniers möten med tretusen gymnasister och om det viktigaste i den nya upphovsrättslagen. I årets första avsnitt sätter Helle Klein och Thomas Mattsson tänderna i aktuella mediehändelser under översyn av programledare Jonas Nordling. På agendan finns bland annat: Effekterna av Realtids förlikning Nedskuret bistånd drabbar svenska redaktioner Vad händer med Journalisten efter Helena Giertta? Anders Malmstens analys av PS-debatten Utöver detta tillkommer en rad stickspår och det hettar dessutom till redan från start mellan panelisterna. Vidare berättar Nicklas Hermansson och Söderhamns-kurirens chefredaktör Matilda Svensson om hur och varför Bonniers lokaltidningar besöker landets gymnasieskolor. Avslutningsvis reder Sveriges Tidskrifters jurist Niklas Briselius ut vad publicister behöver veta om den nya upphovsrättslagen som trädde i kraft 1 januari. God lyssning! Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på jn@da.se .

Dr Eric Bergs föreläsning kring insulinpåslag och att rensa kroppen Julbordens tid och hur man förbereder sig Hur är egentligen IKEAS julbord?

Kjell A.Nordström och Per Schlingmann är några av Europas mest eftertraktade föreläsare. Med Kjells bakgrund som doktor i internationellt företagande och Pers erfarenheter som PR-konsult och rådgivare skapar de tillsammans något helt unikt när de slår sina kloka hjärnor ihop. Efter succérna med ”Urban Express” och ”Corona Express” är de nu aktuella med uppföljaren ”Momentum”. I det här avsnittet så tar vi ett helhetsgrepp och pratar om vad kriserna som världen just nu står inför har för effekter, och hur de närmsta åren kommer att se ut. Vi pratar om hur de kommer påverka vårt sätt att leva, arbeta och hur våra samhällen kan komma att ändras i grunden. Tusen tack för att du lyssnar!Anmäl dig till Framgångsdagarna 1-3 november via Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Kjell A. Nordström & Per Schlingmann - Momentum: vad krig, klimatkris och virus förändrar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kjell A.Nordström och Per Schlingmann är några av Europas mest eftertraktade föreläsare. Med Kjells bakgrund som doktor i internationellt företagande och Pers erfarenheter som PR-konsult och rådgivare skapar de tillsammans något helt unikt när de slår sina kloka hjärnor ihop. Efter succérna med ”Urban Express” och ”Corona Express” är de nu aktuella med uppföljaren ”Momentum”. I det här avsnittet så tar vi ett helhetsgrepp och pratar om vad kriserna som världen just nu står inför har för effekter, och hur de närmsta åren kommer att se ut. Vi pratar om hur de kommer påverka vårt sätt att leva, arbeta och hur våra samhällen kan komma att ändras i grunden. Tusen tack för att du lyssnar!Anmäl dig till Framgångsdagarna 1-3 november via Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Kjell A. Nordström & Per Schlingmann - Momentum: vad krig, klimatkris och virus förändrar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens ämne i Hälsoveckan by Tyngre är alkohol och hälsa. Vi utgår ifrån nya förslag till rekommendationer för lågrisk alkoholdrickande från Kanada. I det här avsnittet tar vi dig från det man trodde förr, det man tror idag och med flera stopp med diskussioner kring svårigheterna att studera alkohol och hälsa i brist på större interventionsstudier. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Linnea har kläder inlåsta i sin tvättstuga 00:03:17 Den senaste forskningen kring alkohol och hälsa 00:05:15 Den skiftande bilden på alkohol och hälsa det senaste decenniet 00:09:14 Är det bättre med vin än annan alkohol? 00:10:56 Industrin hjälper till att sprida saker som hjälper dem sedan är det svårt att nå ut med ny information 00:12:43 Kanadas nya riktlinjer för lågriskdrickande 00:15:44 Mer än två standardglas i veckan ansågs vara moderat eller hög risk 00:21:08 Vilken risk är människor beredda att ta och hur förmedlar man om de är över den gränsen? 00:24:08 Risker som är associerade med alkoholintag 00:28:11 Könsskillnader i risk för vissa sjukdomar - confounding eller olika fysiologi? 00:29:29 Effekterna på hjärt- och kärlsjukdom är blandade vi låga mängder 00:30:40 Det är svårt att lita på självrapporterade intag av alkohol 00:33:27 Där finns en tydlig doseffekt när det gäller alkohol och hälsa 00:38:39 Det är intressant att alkohol ofta lyfts som en hälsodryck i dietböcker och på hälsokonton på sociala medier 00:43:33 Om graviditet och amning 00:45:40 Alkoholdrickande och risken för mental ohälsa

Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår. 1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

Lars Wilderäng är prisvinnande och bästsäljande författare som även är välkänd genom bloggen Cornucopia? som avhandlar försvarsfrågor, ekonomi, energi och beredskap. I dagens avsnitt av RekylPodden med Jon Svärdhagen i studion snackar vi framförallt om Rysslands krig i Ukraina och vilka effekter det får för Ukraina, Europa, Sverige och ytterst världen. Lars är även aktuell med den kommande spion- och agentromanen Kungshjärta. Här hittar du Lars Wilderäng https://cornucopia.se https://www.bokus.com/bok/9789113113432/kungshjarta/ Twitter @cornubot Instagram @larswilderang Här hittar du REKYL https://rekyl.org Följ oss genom vårt nyhetsbrev på https://rekyl.org/det-har-ar-rekyl/ Instagram @rekyl_swe Facebook RekylSweden

Ebba Busch, Elle-galan och  SR:s översättare. Beefen med Svegfors och så kampen mot SLAPP-stämningar. Några av ämnena i senaste avsnittet av Publicistpodden. I det 124:e avsnittet av Publicistpodden samlar programledaren Jonas Nordling åter the classic line up: Helle Klein, chefredaktör för Dagens Arbete och dessutom ordförande för Sveriges Tidskrifter, samt Thomas Mattsson, senior advisor på Bonnier News. I dagens avsnitt diskuteras: Senaste nytt från mediefronten för kollegerna i Ukraina Ebba Busch och Ellegalan Ebba Busch och Sveriges radios översättare Sveriges tidskrifters beef med Mats Svegfors Swebb-TV och Öppna kanalen Skyddet av svenska medier i valtider BBC:s iscensättande av sitt eget försvinnande EU-kommissionens stopp för SLAPP-stämningar Effekterna av Kanadas skatteavdrag för köp av digitala nyheter Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på jn@da.se 

På bara några veckor har Ryssland blivit ett isolerat land. Listan på företag som stoppat sin verksamhet i landet är lång. Strategin från väst är att frysa ut Ryssland ekonomiskt för att markera sitt motstånd mot invasionen av Ukraina. Effekterna syns redan och det är oklart hur Ryssland ska kunna betala tillbaka sina statsskulder för att undvika statsbankrutt i framtiden. Vad skulle en konkurs för ett helt land kunna få för effekter? Kan sanktionerna slå tillbaka och påverka hela världsekonomin? Bryr sig västvärlden om att det ryska folket kan få betala mest i slutändan? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft. Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten: Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar avMedverkande: Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie StorbjörkSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten

Denna vecka pratar Ellinor Beckett, Martin Blomgren, Pär Ståhl, Karl Lans och Pekka Kääntä om vilka konsekvenser det ryska angreppet på Ukraina får på marknaderna.

I dagens avsnitt sitter vi ned med Josefin Hemmingsson som är utbildad sjuksköterska och utbildad inom kinesisk medicin och akupunktur. Josefin har valt att rikta in sig på kvinnor och hjälper i sin praktik framförallt kvinnor med olika hormonella- och mensrelaterade besvär som ofrivillig barnlöshet, utebliven och oregelbunden ägglossning, PMS/PMDS och PCOS.Vi går bland annat in på: – Hur dagens livsstil kan ha en inverkan på våra hormoner och vilka symptom vi upplever under månadens gång.– Vad akupunktur och kinesisk medicin är hur det kan användas som ett kraftfullt verktyg för att läka ofrivillig barnlöshet, PMS/PMDS, HA och PCOS.– Tips för hur man kan få tillbaka utebliven eller oregelbunden ägglossning och mens.– Varför det inte alltid är gynnsamt att som kvinna träna innan frukost.– Vilka konsekvenser det kan ha på kroppen att många kvinnor idag tränar på ett sätt som en elitidrottare.– Hur olika element och organ har en koppling till fertilitet och vad man kan göra för att balansera dem.– Hur yinbrist, yangbrist och stagnation i levern kan komma till uttryck i mensrelaterade besvär.– Vilken typ av mat och livsmedel som kan vara gynnsamma att äta för dig som kvinna.– Hur värmande och kylande mat (i energi och temperatur) kan ha en inverkan på vår menscykel och vilka symptom vi kan uppleva under månadens gång.– Hur viktigt värme är för fertilitet, både genom det vi äter men också vad vi utsätts för .Dagens avsnitt är i stolt samarbete med Werlabs. Med koden 'womensync' får ni 10% rabatt på valfritt test. Vi rekommenderar Werlabs Hälsokontroll XL Plus. Erbjudandet gäller från och med 24/1 till och med 28/2. Erbjudandet kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Följ, förstå och förbättra din hälsa redan idag!Avsnittet är också i stolt samarbete med Inika Superfood. Med koden “WOMENSYNC20” får du 20 % på www.inikasuperfoods.com. Om du är bland de tio första som skriver till Josefin Hemmingsson har du chansen att få 10 % rabatt på en behandling. Skriv ett meddelande till @akupunkturhjalpen på instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Effekterna av covid-19 är något världen kommer leva med i en lång tid framöver, inte minst inom retail. När Kina nu går in i en ”recovery-fas” har vi passat på att prata med retail-experten Sicheng Peng för att få en bild vad de långsiktiga implikationerna kan bli.

I kvällens Karlavagnen talar vi om hur sociala medier påverkar våra liv och vardag. Facebook, Instagram och Whatsapp ligger nere sedan i eftermiddags. Det har också rapporterades att Twitter och Google hat motsvarande tekniska problem. Vad betyder den här händelsen för dig? Använder du själv social medier? Vilka kontakter har du? Har du träffat nya och gamla vänner genom social medier? Har du kontakt med vänner och bekanta i andra länder? vad betyder dina vänner på sociala medier för dig? De flesta av oss använder sociala medier mer eller mindre varje dag. Effekterna av det vi konsumerar på sociala medier kan upplevas på olika sätt. Inte minst ikväll. Hur påverkas du av störningarna, har du vänner och familj du inte kan kontakta? Eller har du hittat något positivt av det här plötsliga och världsomfattande avbrottet? Ring och berätta! 020-22 10 30 Telefonslussen öppnar klockan 21.00. På måndagar går det också bra att prata finska om du kan och vill när du ringer till oss. Maila oss på karlavagnen@sverigesradio.se Diskussionen pågår ikväll inte på Facebook eller Instagram, maila oss istället! Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi

Boken heter "Brus (Noise) - Det osynliga felet som stör våra bedömningar, och vad du kan göra åt det" och gäst är Niklas Laninge.Nobelprisbelönade Daniel Kahneman är tillbaka med ett nytt storverk om hur vår hjärna och beslutsförmåga fungerar. När vi människor gör bedömningar och drar slutsatser påverkas vi av ett osynligt problem: brus. Slumpmässiga störningar i mänskligt tänkande som orsakar felbedömningar på många områden: medicinska diagnoser, rättsliga påföljder, ekonomiska och finansiella prognoser, politiska beslut och strategiska vägval för företag. Effekterna kan ibland bli chockerande stora både för individer och organisationer. Och dessutom leder det till enorma kostnader. Den krassa sanningen är att vi gör dåliga bedömningar oftare än vad vi tror.I programmet pratar vi bl.a. om skillnaden mellan bias och brus. Vi pratar om hur och varför brus uppstår när vi gör bedömningar. Och vi pratar vad man kan göra för att minska bruset. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det verkar börja röra på sig i centralbanksvärlden – om än i väldigt små steg. Om två veckor sätter Riksbanken ned foten om penningpolitiken. Är det verkligen möjligt att inte röra ränta på tre år? Vad kan få Riksbanken att ändra kurs – och vilka blir effekterna? Robert Bergqvist och Olle Holmgren diskuterar saken.

Läkaren och professorn Anders Rosengren har utvecklat metoden Livsstilsverktyget och kan som första forskare i världen visa på vikten av att ta itu med existensiella frågor för vår hälsa. Ja, enligt studier kan Livsstilsverktyget få samma effekt som läkemedel och sänka såväl blodtryck och blodsocker som vikt och kolesterol. Och som om det inte vore nog håller effekterna i sig och ökar över tid, inte tvärtom som är det vanliga. Studien visar att folk orkar hålla ut långsiktigt, bara de har ett existentiellt fokus. Anders Rosengren är övertygad om att konceptet blir en vinnare när framtidens hälsoproblem ska lösas. Effekterna är mätbara och evidensbaserade, kostnaden försumbar och alla kan fritt använda metoden. Wow!www.livsstilsverktyget.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi har en händelserik mästerskapssommar bakom oss, mycket många jubel och lika många tårar. Mästerskap som EM och OS är på många sätt idrottens klimax, men hur stor roll spelar egentligen elitidrotten för utvecklingen av idrottens gräsrotsverksamhet? Den idrott som händer ute i varje idrottsförening. Vi inleder hösten med att försöka reda ut den frågan tillsammans med Riksidrottsförbundets elitidrottschef, Peter Mattsson.

Inte bara dyrare lägenheter - om marknadshyror blir verklighet kommer fördyringen medföra kraftigt ökade statliga utgifter för bostadsbidrag. Är det verkligen någon mening med att finansiera ökade vinster för fastighetsägarna med skatterna? Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen, reder ut hur det finska systemet som liberalerna förordar fungerar och vad det fått för konsekvenser.

Från kontoret till soffan. Vi svenskar blir alltmer stillasittande. Och det verkar ha en negativ påverkan på vår hälsa.   Men vi som tränar massor då? Lyfter flera hårda pass i veckan och kanske till och med kastar in lite kardio i form av annat än högreps i bicepscurl?   Det är bekvämt att tänka att vår träning raderar det dåliga med att sitta still en majoritet av dygnets vakna timmar, men är det verkligen så?   Det diskuteras vi i dag, med stöd av en ny studie från Portugal!   Hålltider: 00:00 - Försnack 08:30 - Dagens ämne: Kan du träna bort de negativa effekterna av för mycket stillasittande? ***   Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök gymgrossisten.com/styrkelabbet.   ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.   ***   Logga din träning i vår app StrengthLog!

Hur bra är demokratibistånd? Fungerar det? På vilket sätt? Det är ett par frågor som avhandlas i detta avsnitt med utgångpunkt i en ny EBA-rapport om demokratibiståndets effekter. Gäster är Staffan I Lindberg, professor och föreståndare för V-Dem Institutet, Göteborgs universitet, Charlotta Sparre, ambassadör och direktör för det svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika samt Åsa Thomasson, som bevakar biståndspolitiska frågor för Concord Sverige. Medverkar gör också Mikael Boström från Zimbabwe. Programledare: Willy Silberstein.

Tampa Bay Lightning är 2020 års Stanley Cup-mästare – och Victor Hedman vinnare av Conn Smythe Trophy. I efterdyningarna av upplösningen av finalen djupdyker NHL-timmen i Tampas finalseger – och ställer sig frågan om Hedman är Sveriges näst bästa back genom tiderna efter Nicklas Lidström. Stanley Cup är utdelad. Tampa Bay Lightning säkrade klubbens andra mästerskapstitel efter 4–2 i matcher i finalserien mot Dallas Stars. Det 309:e avsnittet av NHL-timmen består till stor del av en genomgång av vinnarlaget, finalserien och en närmare titt på Victor Hedmans storhet. Den 29-årige backen blev den tredje svensken genom tiderna att vinna Conn Smythe Trophy som Stanley Cup-slutspelets mest värdefulla spelare. Det får Linus, Uffe och Jonatan att fundera på vilken svensk back som egentligen är tvåa efter Nicklas Lidström på en all time-ranking: Hedman, Erik Karlsson eller Börje Salming? DESSUTOM: * Så byggdes Tampa Bay Lightning – en genomgång av hur laget blev bäst i NHL och vad som ligger bakom framgången. * Victor Hedmans resa – från supertalang till ifrågasatt till "världens bästa back". * Dallas Stars smärtsamma förlust – från Pavelski till Bowness, nyckelfigurerna som är värda beröm efter ett heroiskt slutspel. * De bästa minnena från säsongen 2019/20. * Patric Hörnqvist trejdad till Florida Panthers – vad får han för roll i sin nya klubb? Och vad betyder det här för Pittsburgh Penguins? * Linus och Uffes kamp i Lindquizen går vidare.   Hållpunkter 0:00 - Uppsnack 6:09 - MVP-Hedman 16:03 - Tidernas näst bäste backsvensk? 22:35 - Effekterna för svensk hockey 31:11 - Varför vann Tampa? 36:28 - Doldishjältarna 43:38 - Hur byggdes mästarlaget? 52:39 - Hur ser Tampas framtid ut? 54:31 - "Fysisk smärta att se Jamie Benn" 1.06:28 - Hur blir nästa säsong? 1.12:09 - Minnesbilder från säsongen 1.18:56 - "Bengan" till Florida 1.26:32 - Lindquiz   Medverkande Linus Hugosson Jonatan Lindquist Uffe Bodin   Kontakt Maila NHL-timmen NHL-timmens hemsida NHL-timmen på Facebook NHL-timmen på Twitter NHL-timmen på Instagram    Länkar till lyssning NHL-timmen på Acast NHL-timmen på Spotify NHL-timmen på iTunes

Sedan länge har det spekulerats i att Amazon är på väg att etablera sig i Sverige. I augusti 2020 bekräftade bolaget att så är fallet. Men varför vill företaget etablera sig här och hur dominerande kan företaget bli? I dagens avsnitt reder DN:s techredaktör Linus Larsson ut effekterna av Amazons intåg i Sverige. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Denna vecka är det ytterligare ett frågeavsnitt där vi bland annat diskuterar varför mjölksyra egentligen inte gör oss trötta. Vad FODMAP betyder och dess fördelar och nackdelar som diet och behandling vid magbesvär. Samt doping och kulturen inom tyngdlyftning internationellt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacobs gymnasieskola ska börja med fysiska lektioner igen 00:16:29 Effekterna när idrottare spenderar 60 dagar i sitt hem 00:19:33 Varför mjölksyra inte är det som gör dig trött 00:27:27 Mclarenrapporten kring tyngdlyftning och korruptionen inom sporten 00:43:35 Lite kort kring FODMAP 00:50:28 Varför choglad istället för choklad 00:51:10 Hjärtfrekvensvariabilitet som nytt fenomen 00:55:36 Sambandet mellan steglängd och löpekonomi

Effekterna av COVID-19 är något världen kommer leva med i en lång tid framöver, inte minst inom retail. När Kina nu går in i en "recovery-fas" har vi passat på att prata med retail-experten Sicheng Peng för att få en bild vad de långsiktiga implikationerna kan bli.Programledare: Jacob Lovén och Tom XiongMedverkande: Sicheng PengManus och produktion: Katarina AnderssonMixning och post-produktion: Jacob Lovén och PodbyrånHar du funderingar eller tips på ämnen som vi ska ta upp? Kontakta oss i sociala medier eller på digitaladraken.com. Den Digitala Draken är en subjektiv men oberoende skildring av utvecklingen av digitala tjänster i Kina och dess aktörer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Effekterna av coronakrisen börjar synas i form av rekonstruktioner och konkurser men mitt i allt elände ser vi också en hel del solidaritet. Uppblåsta skulder och överpris präglar JC:s förvaltarberättelse. Det och mycket mer i veckans avsnitt av Market Headlines.

Effekterna av coronaviruset märks nu tydligt på arbetsmarknaden. Tusentals personer har redan blivit varslade. Vilka fler riskerar att drabbas och hur ser beredskapen ut för en kraftigt ökad arbetslöshet? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Johan Javéus, chefsstrateg SEB Anders Jelmin, reporter Ekonomiekot Steve Mnuchin, finansminister USA Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden Jan-Olof Jacke vd Svenskt Näringsliv Fredrik Borglöf, egenföretagare Stefan Mossberg, egenföretagare Malin Ackholt, ordförande Hotell- och restaurangfacket  Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen Tor Borg, analytiker Boverket Stefan Ingves, chef Riksbanken Johan Engström, vd Fastighetsbyrån Magdalena Andersson (S), finansminister Tekniker: Johanna Cardell Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Max Wiman, Fredrik Lindstrand och Fredrik Hedenskog är INTE tillbaka i studion utan sammanstrålar digitalt, med mer suspekt ljudkvalitet än vanligt som följd. Effekterna av Coronavirusets spridning, på fotbollen i allmänhet och MFF och allsvenskan i synnerhet, är givetvis samtalsämnet. Och frågorna är många. Hur rimligt är det att herrallsvenskan kan starta den 1 juni? Kan man drömma om att svensk fotboll går över till höst-vår nu? Ska allsvenskan avgöras i någon annan form? Vilken i så fall? Ska cupen ställas in? Ska spelarna ha samma ersättning när det inte spelas några matcher?

Linda Engström, SLU, har forskat på vad som hände med mottagarna när ett storskaligt biståndsprojekt i Tanzania gick i stå. Hon samtalar med Kajsa Johansson, Linneuniversitetet och Mats Hårsmar, EBA och tidigare biståndsråd i Burkina Faso. Vad får avbrutna projekt för effekter på de människor som har involverats? Och vem bär ansvaret? Programledare: Nina Solomin

De flesta av oss använder sociala medier mer eller mindre varje dag. Effekterna av det vi konsumerar på sociala medier kan upplevas på olika sätt. I Karlavagnen fredag vill vi veta hur du påverkas av sociala medier? En studie visar att handelsanställda känner sig mer och mer ignorerade av kunder som hellre ägnar sig åt sin telefon i stället för att hälsa. Hur är det för dig? Tycker du att sociala medier och mobiltelefoner plockar fram det sämsta hos oss människor, eller har de inneburit en positiv vändning för dig? Har du kanske hittat din stora kärlek på det här sättet, eller återfunnit en kär barndomsvän? Ring Karlavagnen, som ikväll leds av programledare Gerhard Stenlund, och berätta din historia!

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Efter tre år med amorteringskravet djupdyker vi i dess effekter. Vad har hänt, vilka negativa sidor finns och varför behövs det? GP:s Alexander Piauger förklarar. Dessutom: Religiösa friskolor kan få etableringsstopp, polisens nya lista över utsatta områden och Norge tar emot barn från syriskt läger. Programledare: Andreas Granath

Vad händer om du för över tarmbakterierna från en smal person till en person med övervikt. I dagens avsnitt diskuteras en studie där man testat detta och du får även höra om de två tidigare studierna som undersökte detta hos människor. Efter det får du höra om vad som händer med olika hälsomarkörer hos friska, men överviktiga, personer som börjar äta en strikt kontrollerad ketogen diet. Till sist blir det två tidningsartiklar i internationella medier. En debattartikel där två forskare menar att starka grupperingar inom framför allt lågkolhydratkoströrelsen leder till en form av konspiratoriskt tänk där man vänder sig mot allting som inte passar perfekt med dieten. Sen en nyhet från Storbritannien där man ser en liten positiv trend när det gäller övervikten hos barn i staden Leeds och några forskare har försökt att lista ut varför det är så. Medverkar i panelen gör Caroline Mellberg,Wille Valkeaoja & Jacob Gudiol. Hålltider 00:00:00 Tarmbakterier från smala misslyckas med att ge viktnedgång hos överviktiga 00:11:40 Effekterna från en välkomponerad ketogen diet på olika hälsomarkörer 00:28:03 Starka grupperingar inom dietvärlden förstör diskussionerna kring dieter 00:39:27 Positiv utveckling när det gäller barnfetma i Leeds - lite oklart varför Följ gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

När Alliansen bildade regering 2007 så sänkte de arbetsgivaravgiften för unga, i syfte att försöka skapa jobb åt just unga. Nu föreslår den sittande regeringen en liknande reform, inom ramen för budgetsamarbetet mellan regeringen och Centerpartiet och Liberalerna. Men vad fick det för effekt första gången? Sjönk ungdomsarbetslösheten till exempel? I det här seminariet från SNS så presenterar forskaren David Seim en ny rapport som har tittat på just det.

I veckans Tyngre Rubriker blir det tre intressanta studier som får vara ämnen för veckan. Du får höra om en intressant ny studie som visar att när du vänjer dig vid koffein så kommer du att få en mindre prestationsförbättring av en bestämd dos. Efter det blir det en diskussion kring placeboeffekten och att man ibland kanske också vill ha en kontrollgrupp där man inte ger någon typ av intervention alls. Avslutningsvis får du höra om en ny systematisk sammanställning av interventionsstudier där man tittat på studier där man jämfört rött kött mot någonting annat likt fisk, kyckling, bönor, linser och nötter. Medverkar i panelen gör Caroline Mellberg, Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:00:00 Om du är van vid koffein får du inte samma effekt på prestationen från en bestämd dos 00:18:58 Regression to the mean och varför placeboeffekten är överskattad 00:32:47 Effekterna från rött kött på olika blodfetter - en meta-analys av RCT studier Följ gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

Ämnen i veckans podd:Serena Williams - få barn och vara gravid som kvinnlig elitidrottare. Hur får man ihop det?Att vara en "elitidrottsfru". För- och nackdelarKvinnor, mammor och jämställdhet i världen Chefer som inte beter sig ok när du berättar att du är gravid Jennifer är nu i v.26 - Aj och tjena foglossning! Effekterna av de härliga järntabletterna...Julia preppar fest för Walter som just fyllt år Bebis Winston är nu 3 månader och väger hela 8,5 kgSmakportioner - när får man börja och hur gör man?Följ oss gärna på Instagram: @babykaospodcast @jemmifer & @juliaanjouPrenumerera även på podden i podcastappen och på Acast

I dagens avsnitt dyker vi ner i den optimala kadensen för cyklister. Finns det ens en sådan? Det är ett område med mycket tyckande och tyvärr få studier som studerat området på djupet. I detta avsnitt tar vi upp nyanserna av kadens och hur optimal kadens kan vara väldigt beroende på dina förutsättningar som idrottare.  Huvudområden    - Vad är låg kadens? - Hur varierar idrottare i sitt val av kadens? - Effekter av att träna med låg kadens - Effekterna på "prestation" & kadens - Vad är den optimala kadensen?   Videon finns på Youtubekanalen: Prestera Mera – VIDEO   Artikeln hittar du här  Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se 

Mattias Sundling har besökt USA och djupdykt i amerikansk ekonomi, börsen och handelskriget med Kina. USA har idag ledartröjan i den globala ekonomin men utmanas av Kina. Kommer Kina ta över ledarrollen med sitt ökade fokus på innovation? Sen har vi ju e-handeln som utmanar köpcenter och den traditionella handeln. Under sitt besök träffade Mattias flera av de större aktörerna inom retail i USA. Hur ser de på e-handelns frammarsch? Och så ett nedslag i Italien som har ett osäkert politiskt läge – Mattias ger sin syn på hur det påverkar börsen i Sverige.

Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var "bomullssvälten"? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Veckans gäster är Malin Nilsson och Klas Nyberg. Malin Nilsson är ekonomihistoriker vid Göteborgs universitet och disputerade 2015 på en prisbelönt avhandling om kvinnor i hemindustrin. Klas Nyberg är ekonomihistoriker specialiserad på tekoindustrins historia och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker och klippare: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Effekterna av klimatförändringarna är redan här och med förödande konsekvenser för människan och naturen. Pär Holmgren, före detta svt-meteorolog, klimatkämpe, författare, hedersdoktor och opinionsbildare, ger oss trots allt en strimma hopp om framtidens klimat och checklistan över vad vi själva behöver göra för att ställa om samhället i en hållbar riktning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Träning har en stor och betydelsefull påverkan på din hjärna både när det gäller intelligens och ditt humör. I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob av psykiatrikern Anders Hansen, aktuell med boken Hjärnstark, för att diskutera träningens effekter på hjärnan. Vi går igenom dels de mer akuta effekterna och dels de mer långsiktiga effekterna på hjärnan samtidigt som vi försöker titta på skillnaderna i effekt från styrketräning kontra konditionsträning. Efter det här avsnittet så kommer du garanterat vilja röra på dig mer i vardagen! Hålltider 00:00:00 Introduktion av Anders Hansen 00:04:20 Bok om hur träning påverkar hjärnan 00:05:40 Barns hjärnor påverkas mycket av fysisk aktivitet, de behöver röra sig mer i skolan 00:08:20 Skiljer sig effekten från träning på barn och vuxna? 00:10:10 Är forskare överens inom fältet kring fysisk aktivitet och hjärnan? 00:12:30 Effekterna från styrketräning och konditionsträning är lite olika 00:15:25 Hur ser dosförhållandet ut när det gäller träning och hjärnhälsa? 00:18:10 Fungerar det att säga till deprimerade människor att börja träna som medicin? 00:26:35 Vi lever i en psykiatrerad tid 00:27:50 En tid som är väldigt olik den våra kroppar är skapad för 00:32:35 Akuta effekter av motion på vår tankeförmåga 00:37:00 Vi behöver jobba med att förändra våra normer kring fysisk aktivitet 00:39:20 Kroniska effekter på din intelligens av regelbunden träning 00:45:15 Nidbilden av att idrottare är dumma är helt fel 00:51:45 Nyttan av epidemiologi för att få en bild av hur stora effekterna verkligen är 00:53:00 Effekterna från styrketräning på din hjärnhälsa mer specifikt 00:56:10 Hur mycket påverkar miljön du tränar i ditt välmående? 00:59:45 Går det att ta fram en medicin som ger träningens effekter?

Krona för krona-principen död och skilda meningar om dollarn. Nytt avsnitt av Makrorådet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Oro bland kristna i Peshawar efter helgens bombattentat mot en kyrka, där ett 80 tal personer dödades i samband med gudstjänsten.Enligt nyhetsbyrån AFP är attacken den dödligaste mot kristna i landet någonsin. SRs Asienkorrespondent Nils Horner, om varför kristna hamnat i skottgluggen för militanta sunnigrupper, som tidigare främst attackerat shiiter och om vad attentatet berättar om säkerhetsläget i Pakistan för landets minoriteter. Två år efter Frankrikes burkaförbud på offentlig plats, vilka blev konsekvenserna? Enligt kritikerna blev effekterna inte de avsedda. Reportage med jurister, sociologer och poliser samt muslimska kvinnor av Anna Trenning Himmelsbach. Samtal med Irini Mavroudis, frilansjournalist i Kanada, om förslag om förbud av iögonfallande religiösa symboler i regionen Quebec. Vilka ligger bakom förslaget och varför kommer det upp just i Quebec? Nyhetssvep med Molli Rosenström. Samtal med Christina Stielli ,författare till boken Allt för din skull, om en tonårsflickas

Janne Rindstig analyserar elitserien. Blev det nya seriesystemet bra? Varför slog det så fel för flera favoriter? Speedwaypodden gör också ett återbesök hos 18-årige Joel Larsson i Vimmerby som klivit fram i Dackarnas lag. Programledare: Nick Näslund.

Fiskar som byter kön. Effekterna av alla läkemedel som kommer ut i naturen märks allt tydligare. Arvid Carlsson fick Nobel-priset i medicin 2000 för sin forskning kring dopamin och parkinsons sjukdom. Han tror att det blir svårt att hitta nya substanser om man samtidigt måste tänka på miljöeffekterna. Vi besöker även ett reningsverk och tar reda på vilka medicinalväxter som man kan odla hemma i sitt eget apotek.