POPULARITY
I det här avsnittet pratar vi om huruvida högre utsädesmängdger större höstveteskörd eller inte, och vilken effekt det ger att vara utetidigt med sin sådd. Vad visar Lantmännens strategiförsök från 2024?Medverkar i det här avsnittet gör: Lantmännens Madeleine Mortin (produktchef utsäde) och Lydia Norin (Växtråd).Programledare: Joakim Hugoson, marknadskommunikatör på Lantmännen Lantbruk.
För att utveckla jordbruket och göra det än mer hållbart så behöver kunskapsflödet mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer förbättras, eller som Jordbruksverket uttrycker det; ”Spridningen av kunskap från forskning och försök behöver öka samtidigt som jordbrukets behov behöver lyftas in till forskningen”. Och det är vad AKIS vill bidra till. AKIS står för Agriculture, Knowledge and Innovation Systems, fritt översatt Kunskaps- och Innovationssystem för lantbruk. I det här avsnittet av Landsbygdsnätverkets podd Landet - podden bortom storstan, pratar vi om vad det är, hur det hittills fungerat och hur utvecklingen kan stärkas av Sveriges nya strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken MEDVERKANDE Lisa Blix Germundsson Forskare och projektledare vid SLU i Alnarp. Hon har utvärderat de första avslutade EIP Agri-projekten samt skrivit en nationell rapport om AKIS i Sverige. Magnus Börjeson Ordförande i Landsbygdsnätverkets AKIS analysgrupp, ordförande i Agro Öst samt lantbrukare som driver Högåsa gård i Östergötland Maria Adenfelt Docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet och senior konsult i verksamhetsutveckling på Sweco. Har utvärderat den strategiska planens bidrag till lantbrukets kunskaps- och innovationssystem, på uppdrag av Jordbruksverket. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock
Han har 50 000 följare på TikTok - här pratar Mathias Hultman om utmaningarna med elinstallationer i lantbruk. Vi hänger med under en arbetsdag.
Ring P1 från Göteborg om bland annat kyrkans och diakonins betydelse, lantbruk och säkerhet kring kärnkraft. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förra årets skörd var bland de sämsta på 30 år och därmed sägs årets skörd vara den viktigaste på länge. Hur har det då gått för Skåne i stort och vilka grödor har det gått bäst för? För att försöka få svar på detta har vi med oss David Gottfridsson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne och Henrik Malm, lantbrukare på Söderslätt. I avsnitt 74 får vi även höra Thomas Roos, Säljare Försäkring Lantbruk på LF Skåne, understryka vikten av att använda bälte och vara rätt försäkrad i skördetider då det är en intensiv period med flera maskininslag. Avslutningsvis påminner vi om höstens populära ägarskiftesträffar som äger rum i Ystad, Alnarp och Ängelholm i november (anmälan öppnar i oktober). Programledare för Mitt Lantbruk är Sandra Neergaard-Petersen.
Ett försenat, stressigt och hårt pressat vårbruk medför risker som bland annat de personskador som kan uppkomma i tider av stress. Vad går det att göra för att förhindra skador och hur bör du vara försäkrad när skadan väl är framme? Vi har varit ute på Söderslätt i Skåne för att prata vårbruk, stressmoment och risker med lantbrukaren Henrik Malm. I studion har vi även med oss Stefan Arvidsson, Säljare Försäkring Lantbruk på LF Skåne, som delar med sig av sina erfarenheter och goda råd. Avslutningsvis berättar vi om LF Skånes deltagande på Borgeby Fältdagar 26-27 juni 2024. Programledare för Mitt Lantbruk är Sandra Neergaard-Petersen.
I EU-valet i juni väljs parlamentarikerna som är med och formar framtiden för Europas lantbrukare. Med klimatförändringar, ett försämrat säkerhetsläge och de senaste månadernas massiva lantbrukarprotester väntas frågor om livsmedelsförsörjning få mer utrymme. Lantbrukaren Lennart Nilsson befinner sig mitt i debatten som nyvald ordförande för de europeiska bondekooperativen i Bryssel. I Lantbrukspodden intervjuas han av politikreporter Kristina Hansén om vilka frågor som står på spel, och svarar på kritik från en nederländsk toppolitiker som vill se en grönare inriktning av jordbrukspolitiken. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se
Hur fungerar en väderstation? Vi pratar med Erik Moll, lantbrukare från Löderup, som förklarar varför det lönar sig att investera i en digital väderstation. I avsnittet får vi även höra Thomas Roos, Säljare Försäkring Lantbruk på LF Skåne, förklara vilka möjligheter som finns när man vill försäkra sig mot vädret. Avslutningsvis pratar Henrik Gertzell, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i nordöstra Skåne, om hur förutsättningarna ser ut för vårbruket. Ny programledare för Mitt Lantbruk är Sandra Neergaard-Petersen.
Gästexpert: Ola Carlsson, besiktningsman lantbruk Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I det här avsnittet pratar vi med den regenerativa lantbrukaren Jörgen Andersson som driver Fjällbete i Åredalen. Jörgen föreläser också för både barn och vuxna, och är en av lärarna på kursen Regenerativt lantbruk och holistic management på Bäckedals folkhögskola. Jörgen har erfarenhet både av konventionellt och regenerativt lantbruk, och vi pratar om skillnaderna i vad det innebär som bonde och när det gäller påverkan på miljön. Men det går även djupare än så, det här är ett avsnitt som handlar om livet och döden och framförallt respekten och kärleken till allt levande. Det handlar också om gemenskap och att tillhöra ett sammanhang, om att välja att leva ett liv som främjar allt annat liv omkring oss. Det handlar om att vi människor har en fantastisk möjlighet att inte bara göra så lite skada vi bara kan, utan faktiskt förbättra och öka jordens och naturens förmåga att skapa liv. Vilket betyder att livsmedelsproduktion inte behöver påverka miljö och klimat negativt, utan tvärtom till och med öka den biologiska mångfalden både i och på jorden. Visst låter det hoppfullt?Här hittar du mer information om Jörgen och de källor han nämner i avsnittet:https://fjallbete.se https://backedal.se/kurser/regenerativt-lantbruk-och-holistic-management/ https://www.deathinthegarden.orghttps://www.youtube.com/watch?v=-9b6nwJayqY https://www.facebook.com/groups/1192475864140643 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det känns avlägset att prata vårsådd i början av november men tiden går fort tills det är dags att så i sydligaste Sverige. Grunden till en hög skörd ligger i en bra etablering med säkrad tillgång till rätt växtnäring. God tillgång på kväve, fosfor, kalium och svavel gynnar både bestockning och rotutveckling. Lyssna till våra agronomer, Ingemar Gruvaeus, Carl-Magnus Olsson och Hugo Hjelm, och deras bästa tips inför vårgödslingen.
Nu är det aktuellt att se över åtgärderna i höstrapsen för att säkerställa en hög skörd, lyssna på hur Ingemar Gruvaeus, Carl-Magnus Olsson och Knud Nissen resonerar.
Atfarm gör det möjligt att följa grödornas utveckling under säsongen och det finns flera olika karttyper att välja på i programmet - i det här avsnittet redogör vi för vilken karttyp som ska användas när.
I veckans poddavsnitt av Växtpressenpodden redogör Carl-Magnus Olsson och Hugo Hjelm för mikronäringens betydelse. Skälen till att tillföra mikronäring på hösten kan vara flera. Antingen att förebygga brister i en symptomfri gröda eller att tillföra mikronäring i en gröda med bristsymptom. Målet är att skapa en fulltankad planta med välutvecklat rotsystem som klarar övervintring väl och har bästa förutsättning för optimal start på våren. Mikronäring är en viktig pusselbit för att skapa dessa förutsättningar.
Ingemar Gruvaeus, Hugo Hjelm, Carl-Magnus Olsson och Johnny Andersson fördjupar sig i olika såtekniker och diskuterar vad som är viktigt att tänka på inför höst-och vårsådd.
Hugo Hjelm och Ingemar Gruvaeus resonerar kring vilka gödslingsstrategier som är aktuella inför sådd av höstraps och höstsäd och passar på att kommentera den aktuella marknadssituationen för gödsel.
Allt om att sätta rätt gödslingsstrategi inför höstsådden av spannmål och höstraps.
Trots bristen på nederbörd under våren såg mycket av höstveten riktigt bra ut länge. Vattnet tog slut på lättjordar för ett tag sedan och avsaknaden av regn och relativt höga dagstemperaturer påverkar nu skördepotentialen i alla fält, även de med djupare leror. När detta brev skrivs ger inte väderprognosen något större hopp om relevanta regnmängder. De sista N-Prognosmätningarna gjordes förra veckan och vi vet nu årets markleverans. Hur kan man tänka nu med fältens kvävebehov? Lyssna på avsnittet där Hugo Hjelm och Ingemar Gruvaeus ger sin syn på nuvarande läge i fält.
Karin Hilmér gästar de företagsekonomiska forskarna på Högskolan Väst och berättar om livet som bonde, och alla utmaningar som är kopplade till livsmedelsproducentbranschen. Vi får också veta hur det kom sig att en ung tjej från Stockholm hamnade i Mellerud och varför våra svenska lantbrukare är så fenomenalt duktiga på samverkan och innovation. För dagens lantbrukare har många olika roller: praktiska mångsysslare, entreprenörer, arbetsgivare, förvaltare och utvecklare. Avsnittet är en del i programserien "Företagande på riktigt" där praktik och akademi möts för att prata verklighetsnära utmaningar. Podden är en del av en serie som ges ut av företagsekonomiska forskare på Högskolan Väst. Är DU en entreprenör eller företagare i Fyrbodal och övriga Västra Götaland? Vill du diskutera dina företagsutmaningar med oss forskare? Kontakta oss på: malin.sundstrom@hv.se
Mätningarna av kväveupptag i höstvete fortsätter men endast i område öst och mitt, i område syd och väst är vi nu i axgång och har därför avslutat mätningen. Perioden med torrt väder börjar bli lång och ger nu effekter på skördepotentialen. På vattenhållande lerjordar, med stort rotdjup, är det framför allt problemet med att få ner kväve till rötterna som ställer till bekymmer. På lättjordar är vattenbristen den avgörande faktorn. Det finns fortfarande chans till bra skördar på många jordar, men ju längre torrperioden varar desto större effekt får vi på potentiell skörd. Viktigt nu är att ha en strategi att arbeta efter när regnen kommer. Om vi får regn i tid så ger även sena kompletteringar med Kalksalpeter effekt på både skörd och proteinhalt.
Den stora frågan just nu är torkan och hur den påverkar skördepotentialen och därmed kvävebehovet.
Har man inte redan sett över behovet av kompletteringsgödsling så är det dags nu. Väg samman skiftets markleverans och skördepotential med vattentillgång och hur väderprognosen ser ut den närmsta tiden för att bedöma gödslingsbehovet.
Snart dags för kompletteringsgödsling i många fält i Skåne
Avsnitt nr 61 av Växtpressenpodden där Hugo Hjelm och Ingemar Gruvaeus djupdyker i N-Prognosen för vecka 18. Den senaste veckans svala väder gör att höstspannmålen växer i måttlig takt, vilket är helt normalt och dessutom bättre än en alltför snabb tillväxt. Först och snabbast är inte bäst när det gäller höstvete.
Mätning av höstvetets kväveupptag i Nollruta och fält Under våren mäter Yara kväveupptaget i höstvete i runt hundra fält spritt över landet i samarbete med Greppa Näringen. Mätvärden i nollrutor och gödslat fält med kommentarer för varje region publicerar vi i Yara N-Prognos varje vecka. De uppmätta kväveupptagen hjälper dig att bedömma årets kvävegödslingsbehov, att anpassa efter årsmånen och att hitta rätt tidpunkt och mängd för gödsling av dina fält. Årets första mätning är genomförd i en del fält i Skåne och i några fält i Västergötland. Trots en period med kallt väder nu i början av april, så utvecklar sig höstsäden i normal takt jämfört med andra år. Det innebär att vi i södra Sverige kommer in i stråskjutningsfas i de flesta höstvetefält om ungefär en vecka och i Mellansverige om cirka två veckor.
Att lägga tid i fältet för att bedöma kvävebehovet är en bra investering. I den senaste podden diskuterar vi hur olika verktyg och metoder fungerar.
Lantbruk och skogsbruk kraftigt är underbevakade ämnen av svenska riksmedier. Det visar en stor granskning som Land Lantbruks redaktion har gjort. I det här avsnittet av Lantbrukspodden, går vi till botten med vad som kom fram i detta gräv. Avsnittet leds av Anna Nilsson, ledarskribent på Land Lantbruk & Land Skogsbruk. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.
Afrika drabbas åter av hungerkatastrofer och behöver hjälp med livsmedel. Men varför kan kontinenten som ändå har goda förutsättningar inte försörja sig själv? Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen och Elisabeth Simelton, metod- och ämnesansvarig för lantbruk och trygg livsmedelsförsörjning på Sida utfrågas.
Pollinatörer som bin och humlor är viktiga för lantbruket, men dem minskar i både Sverige och Europa och lantbruket är en del av problemet. Vilka lösningar kan vi i lantbruket använda oss av för att rädda pollineringen? Och på vilka sätt kan biodling vara en resurs för lantbruket? Podden gästas av Stefan Hellichius, som tidigare drev Krageholm Honung AB och biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, som har många olika hattar inom biodling, som till exempel forskningsassistent på RådNu SLU och en av initiativtagarna till Pollinera Sverige. Programledare: Peter Birch Iensen.
Ring P1 från Umeå om bland annat påskhelgens upplopp, att förebygga självmord och stöd till lantbrukare. Programledare: Pia Sjögren, ansvarig utgivare: Nils Eklund
Hur påverkas svenska företag av kriget? Ska man köpa NATO-fil nu? Och hur stor får egentligen en stenhög vara? Veckans gäster är Andreas Gustavsson, Dagens ETC och Edvard Hollertz, agronom och ledarskribent på Tidningen ATL. Programledare: Max V KarlssonDet pratas om Edvard Hollertz ledare. Läs den här.Det pratas om en Dagens ETC-artikel. Läs den här.
Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser. Medverkande: Peter Nilsson, mjölkbonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad, Alexander von Bothmer, lantbrukare utanför Nyköping, Helena Hansson vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, Ann-Charlotte Wallenhammar, agronom, docent vid Hushållningssällskapet och verksam vid SLU.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReporter: Julia VidegårdProducent: Anders Wennersten
Ring P1 från Göteborg om bland annat flyktingmottagande, lantbruk, digitaliseringen och sanktioner mot Ryssland. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
I Ord om jords vallspecial kommer vi i några avsnitt bjuda in experter och prata om allt som rör vallen. I det här avsnittet behandlar vi fullfoder. Hur får jag till en bra blandning och vilken TS-halt ska fodret ha? Vilka tekniska hjälpmedel finns det som underlättar arbetet och hur får vi till en bra hygien i fodret? Magnus Persson leder som vanligt oss genom samtalet den här gången tillsammans med Helena Häggblad som är produktchef för bland annat sträckfilm på Lantmännen Lantbruk och Anders Seeman som är säljkoordinator för Nötfor. Hacka, packa, täck! Nu blir det fullfoder.
I Ord om jords vallspecial kommer vi i några avsnitt bjuda in experter och prata om allt som rör vallen. Magnus Persson har i det här avsnittet bjudit in Torbjörn Runesson och Fredrik Josefsson från Trioworld och Helena Häggblad som är produktchef för bland annat sträckfilm på Lantmännen Lantbruk. Häng med in i ett samtal om vilken plast du ska välja till dina balar, hur tjock den ska vara och hur många lager som är bäst. Väldigt mycket om sträckfilm helt enkelt.
Ulf Ullring från Østlandet i Norge är ursprungligen biolog till utbildningen men har också jobbat som jordbrukare, och med att sköta norska kulturlandskap, vilket också fört honom in på forskning kring betesdrift på betesmarker. Ull Ullring är en av pionjärerna i Europa inom den regenerativa rörelsen. Han var den första i norden som kom i kontakt med Allan Savorys läror om holistic management och det som han kallar målinriktat betesbruk. I den här diskussionen reder vi ut hur holistic management och regenerativt lantbruk har fått fotfäste i Europa och Norden samt skillnaden mellan dessa två begrepp. Ulf menar att det är en stor skillnad mellan hur man ser på brukad mark och vild natur inom utbildningsväsendet, och fram till nyligen höll alla sig till sitt eget “område”. Som biolog skulle man inte forska på betesmark på 80-talet men idag har forskare börjat bedriva mer multidisciplinär forskning där man drar nytta av insikter från båda ämnena. Vi diskuterar och hur den regenerativa certifieringssystemet EOV (eller ecological outcome verification som den heter på engelska) uppkommit och hur den skiljer sig från ekologiska certifieringsprocesser. Intervju: Maria Ehrnström-Fuentes Editering: Magdalena Lindroos
I Ord om jords vallspecial kommer vi i några avsnitt bjuda in experter och prata om allt som rör vallen. I detta första avsnitt träffar vi Annika Nilsson, som är produktchef för Frö på Lantmännen Lantbruk, samt Ingvar Mårtensson som är produktchef för jordbearbetning och sådd på Lantmännen Maskin. Leder programmet gör Lantmännens egen Kuhn-specialist Magnus Persson. Det här avsnittet handlar om frö. Allt från förädlingsarbete till vad du som lantbrukare ska tänka på när det kommer till val av vallfröblandningar. Det blir också tips kring etablering och reparation av skadad vall.
I ATL-podden nummer 137: Här produceras flytande biogas på gården Naturbete i skärgården Han satsade på större ellastare Nytt projekt för kolinlagring Han har sitt eget varumärkesskyddade kött Växthusnäringen på Island växer
Rekordpriser på gödning och risk för brist på fysiska varor. Tamer Umdu har med sig produktchefen för Växtnäring, Göran Larsson, på Lantmännen Lantbruk för att prata om gödselmarknaden.
Att gå från att vara ett litet enmansföretag till att bli ett större företag kan vara svårt särskilt inom lantbruket där det är vanligt med säsongsarbetare. Hur kan företaget växa och samtidigt behålla lönsamheten? I det här avsnittet av podden pratar vi om ekonomistyrning inom lantbruket. Podden gästas av Sebastian Remvig från HIR Skåne och Carl-Axel Andersson från Ludvig & Co. Programledare: Peter Birch-Iensen.
I veckans avsnitt träffar vi årets klimathjälte Christian Dahlqvist, som tillsammans med sin fru Johanna driver ett prisvinnande regenerativt lantbruk i Sundhult. Fokus för deras arbete ligger på att låta de naturliga processerna i ekosystemet göra jobbet och köra så lite fossilbränsledrivna fordon som möjligt.Det blir inspirerande samtal om hur vi kan använda de digitala plattformarna för att skapa moderna kunskapsflöden, vikten av att samarbeta med sina kunder, hur en REKO-ring fungerar och nackdelar med industriell effektivitet i lantbruket.Vad innebär det att driva ett regenerativt lantbruk rent praktiskt? Hur kan vi samarbeta med djuren för att minska överdriven maskinanvändning? Vad är egentligen en äggmobil?Allt detta och mycket mer får du svar på i veckans avsnitt av “Logistikpodden”. Höjdpunkter i veckans avsnitt: 05:20 Att använda digitala plattformar för att sprida kunskap 08:30 Vad innebär det att arbeta regenerativt? 15:40 Finns det några negativa effekter av att minska maskinanvändandet? 19:20 Vikten av att få kunden att känna delaktighet 34:18 REKO-ringar och fördelen med att kunna sälja direkt till konsument Redigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com
Klimatförändringen är ett faktum, och påverkar givetvis även vårt jordbruk. Vilka stora utmaningar står det svenska jordbruket inför och vilka lösningar och ny teknik kan vi se idag? Podden gästas av Johan Litsmark som är produktspecialist hos oss på Länsförsäkringar och Adam Giertta, tolfte generationens bonde som driver gården Bona Gård i Munsö strax utanför Stockholm. Programledare: Peter Birch-Iensen.
I avsnitt 17 av Kosnack blir det inte så mycket av just ko-snacket. Vi besöker Nils utanför Växjö som hyr en KEENAN foderblandare till sin lammproduktion.
Kosnack är tillbaka igen efter ett uppehåll, denna gången med lite nytt sound. I detta avsnittet får ni följa med på en funktionell klövverkning i Halland mer rådgivare Martina som ställer frågorna. Hoppas ni kommer gilla avsnittet!
Magnus Jeppsson samtalar med Ingemar Gruvaeus och Hugo Hjelm om kväveläget, mätningar i Nollruta och uppdateringar från demofälten på Borgeby. 2021-05-07
Hur ser svenskarnas matvanor ut idag och hur kan det påverka lantbruket de närmaste åren? Vilka utmaningar och lösningar står det svenska lantbruket inför? Peter Birch-Iensen gästas denna gång av Mattias Hammarstedt, växtodlingsrådgivare och EU-rådgivare på HIR Skåne och Erik O. R. Bengtsson som driver Karlsfälts Gård i Ystad.
Stora maskiner, stora mängder utsäde och mellan 6 och 7 miljoner kilo spannmål passerar via Ab Lantbruk innan de hittar till och från de åländska odlarna. I det här avsnittet träffar vi Mats Söderström som ansvarar för jordbrukssidan hos Ab Lantbruk och som ser den åländska produktionen från ett lite annat håll än producenter och förädlare. Intervjuar gör: Magnus Stark, vd Ålands Hushållningssällskap. Utgivare: Lena Brenner, Landsbygdsutvecklare på Åland. Produktion: April Kommunikation.
Under 2021 firar Land och Land Lantbruk 50 år, en tidningssatsning från LRF som har gett stora avtryck i svenskt samhällsliv. Mångåriga medarbetaren Kerstin Davidson minns händelser från en över 40-årig journalistbana i ett samtal med Land Lantbruks politiska chefredaktör Lena Johansson. Har du synpunkter och förslag på ämnen och gäster till podden. Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.
I den här podden handlar det om solel på åkermark, alger till kor, ny teknik för vägunderhåll, en knäckvält och en traktortest.
I somras träffade vi Niclas Sjöholm strax söder om Enköping. Idag återvänder vi i ett samtal kring hur man jobbade med kvävestyrningen och lite grovt om resultatet.