Podcasts about maneter

I dagens avsnitt har Emil varit svettig, Henrik pratar om nässlor och Hampus har en överraskning! Vi pratar om James Webb, Maneter, Zoo och Nyckelpigor!

Det skal handle om maneter når vi sees nede på Kometen i Drammen. Gjest er marinbiolog Pia Ve Dahlen som blant annet har skrevet den meget populære boka «Verden under vann».Kjenn deres besøkelsestid om dere, som meg, sliter med å skjønne hva dette er for en merkelig skapning!Kan den tenke? Flytter den seg dit den vil, eller bare flyter den rundt? Hvor store kan de bli? Jeg har en million spørsmål!Blir nok en liten svingom innom anemoner og koraller også når vi først har sjansen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det skal handle om maneter når vi sees nede på Kometen i Drammen. Gjest er marinbiolog Pia Ve Dahlen som blant annet har skrevet den meget populære boka «Verden under vann».Kjenn deres besøkelsestid om dere, som meg, sliter med å skjønne hva dette er for en merkelig skapning!Kan den tenke? Flytter den seg dit den vil, eller bare flyter den rundt? Hvor store kan de bli? Jeg har en million spørsmål!Blir nok en liten svingom innom anemoner og koraller også når vi først har sjansen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dag som bor i Malmö vill prata med Markus om ett djur som du hittar i haven, som har en massa ögon och kan brännas. Vet du vad det är? Maneter! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du vara med i Djuronsdag?Skriv till Markus!Mejla till barnmorgon@sverigesradio.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ukens episode av Alex Rosén Reiser Til Mars hører vi om en manet som truer Norges kyst, Alex har klipt seg og at politiet dro inn omtrent 400 000 i løpet av to timer!

Vad är egentligen en manet? Vad äter den? Hur förökar den sig? Och hur farliga är de?Wikipedia säger sitt om maneter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om flyktingbåten som sjönk på Medelhavet förra veckan, där man befarar att flera hundra personer omkommit. Nya uppgifter från BBC visar att fartyget – i motsats till vad grekiska myndigheter hävdat – låg stilla i flera timmar på havet.Linnea Rönnqvist uppdaterat kort om hästolyckan på Djurgården i helgen, där två personer vårdas för allvarliga skador efter att ha blivit nersprungna av skenande hästar. Och så berättar hon hur H&Ms VD Helena Helmersson svarar på Aftonbladets granskning om att kläder som H&M säger återvinns istället hamnar på soptippar i bland annat Benin.Sen kommer marinbiologen Björn Kjellström och berättar allt du någonsin velat veta om maneter.Missa inte heller Kalles nyhetsmedley i slutet av dagens lite extra långa avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var börjar och slutar egentligen vårt mest omfattande organ: huden? Malena Forsare reflekterar över graviditetens förvandling, berörande närhet och vår likhet med maneter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag hade väntat på något. Det hade börjat som en rörelse i ett skrymsle som ingen tidigare vidrört. Det hade vuxit på insidan och dag efter dag fått en tydligare kontur. På utsidan blev det synligt: jag började bukta. Snart kunde buktningens förändring märkas, genom att händerna placerades mot kroppens nya linje. Här var nu dess gräns mot världen. Den tänjdes, sträckte sig girigt mot det ljus och den luft som fanns därute, mot fåglarnas läten som studsade över de bara markerna. Och kroppen, den glömde sin blygsel, drack av det som bjöds. I skrymslet inuti vecklade något ut sig, något som inte var jag. En hud inuti huden.Om graviditet har det skrivits, tänkts och sagts mycket. Förstås i form av förtroliga berättelser som delats av kvinnor genom historien. Men också i termer av vetenskaplig kunskap inom skilda discipliner, såsom medicinen, psykologin och filosofin.Men det var inte graviditetens erfarenhet som jag hade väntat på, även om jag väntat också på den. Vad jag nu såg och erfor, var en förvandling av människans, till ytan sett, mest omfattande organ. Det var ett förlopp som gjorde mig omtumlad. Jag blev till en förstorad känselcell, en omkringvandrande amöba. Och i takt med att hudens utsträckning växte, blev dess beröring med omgivningen också större. Världens alla impulser; vindarna som slog upp när jag cyklade och måsarna som skrek om vår, översattes i förstorade sinnesintryck. Och inuti: där rörde jag och den nya varelsen vid varandra, bortom språk, utan paus. Vi var på samma gång omslutna och inneslutna: av hud.Hans Rorsmans, Alf Björnbergs och Anders Vahlquists bok ”Dermatologi Venereologi” utkom för första gången på 70-talet. Den används fortfarande på landets läkarutbildningar och tack vare sitt generösa om än groteska bildmaterial, nyttjas den som uppslagsverk på våra vårdcentraler. I den läser jag att hudytan kan beräknas ungefärligt från individens längd och vikt. En så kallad manlig medelperson har knappt två kvadratmeter hudyta. En handflata, din eller min, utgör cirka en procent.Jag märkte att saker höll på att förändras och försökte läsa på om hudens grundläggande fysiologiska betydelse. Men gick snart vilse bland papiller, kapillärer, körtlar och folliklar; i gränslandet mellan dermis och epidermis. I det relativt korta avsnittet med den kittlande kapitelrubriken ”Psyke och hud” fäste jag uppmärksamheten vid hudens förbindelse med vår mentala hälsa. Huden kan reagera på vårt psykiska tillstånd, rodna, flamma upp, inflammeras. Men vi kan också bli psykiskt instabila när huden drabbas av åkommor. Sår kan göra oss nervösa och förvärras om de rivs upp av ångestens fingrar. Inbillade insekter kan krypa över ryggen i psykosen – och samlas på burk, som när den närmare studeras visar sig innehålla hudflagor. Och jag tänkte: Var börjar och slutar egentligen detta vårt största membran? Vad är natur, och vad är människa? Hur tar sig livet därute in i livet härinne?Jag hade väntat, och så kom barnet. Jag hade föreställt mig en avsmalnad stig som ledde till en glänta; istället tornade en motorväg upp sig där huden slätades ut, eller nej: den sträcktes till oigenkännlighet. Att föda ett barn är att tvingas in i en tunnel där existensens villkor förändrar sinnena. Blicken vänds inåt. Hörseln vecklas ut. Efter värkarbetet rinner den lilla varelsen ur sin moderskropp, och liknar då andra varelsers nyfödingar, järndoftande och blå. En naken spädgris. En blind blöt häst. En manet som pumpar sig fram i vattenströmmarna.En av de vackraste och mest konkreta teorierna inom psykologin, är anknytningsteorin. Den berättar om hur vi som människor skapar band av trygghet och känsla av säkerhet, till den eller de vuxna som vårdar och bär oss när vi själva inte kan. Tillsammans med psykologen Mary Ainsworth, utvecklade den brittiske psykoanalytikern John Bowlby teorin om våra anknytningssystem. De formas genom tidiga nära relationer och fungerar senare som inre kartor, med vilka vi navigerar socialt. Som små kan vi ha varit tryggt anknutna till våra omsorgspersoner, eller otryggt anknutna om den vuxne inte funnits där. Tidiga separationer som hanteras nyckfullt eller våldsamt, kan göra oss ångestfyllda och relationellt förvirrade.John Bowlby visste av egen erfarenhet allt om detta. Hans far kirurgen fanns sällan hos sitt barn, utan ägnade sig mer åt att skära i andras kroppar. Hans mor fanns inte heller där, varför lille John växte upp omgiven av olika nannies. Så när Bowlby i sin forskning vid Tavistock-institutet i London intresserade sig för barn som tidigt skiljts från sina föräldrar, sysslade han nog samtidigt med sitt eget anknytningstrauma. Och när Världshälsoorganisationen, WHO, idag understryker vikten av närhet mellan förälder och barn under dess första skälvande timmar, finns ett direkt arv efter Bowlby. Inte bara för att han samarbetade med WHO. Utan också för att vi genom honom vet vad närheten mellan den nyfödda och dess mor betyder. För kroppens ämnesomsättning, puls och bakterieflora. För våra psykologiska regleringssystem.Alla djur är inte lika hudnära sin avkomma. Man kan fråga sig hur det känns att vara alstrande varelse då. Maneten till exempel, har inget blod, ingen hjärna och inget skelett. Den är allt det som en människa inte är. Maneter söker sig till varandra, inte två och två, utan möts i havet i slemmiga samlingar. Där förökar den sig sexuellt, genom att hanarnas sädessträngar fångas upp av honornas munnar och mognar i deras magar. Och sedan asexuellt, när larverna förvandlas till polyper som knoppar av sig, som skålar som flyter iväg.Jag hade väntat, jag väntade och kände slutligen världen på ett annorlunda sätt. Så här på avstånd undrar jag om det jag kände i själva verket är något som vi delar med alla andra djur. Är det egentligen någon skillnad på att födas som människa, och släppas iväg som polyp? Vi rör oss genom salta vatten, ofödda och hala. Vi föds, och anstränger oss allt vi kan för att hitta vår kontur, trots att vi är mjuka och blöta inuti. Vi vill bli tydliga, vi vill hitta vår gräns mot världen.Och när vi så plötsligt finner någon, i ett gathörn eller i en grönskimrande havsbassäng, närmar vi oss den andra via huden. Blinda berättelser förs över som en doft, en temperatur, och säger kanske till slut att här, lilla varelse, finns allt som krävs för att du ska bli till liv.Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog

Vad är egentligen en manet? Vad äter den? Hur förökar den sig? Och hur farliga är de?Wikipedia säger sitt om maneter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. NATO: Vad är det Sverige och Finland gått med på? Bilden som ges i Turkiet är en annan än i Sverige. Intervju med Magdalena Andersson. Ett år sedan polisskjutningen i Göteborg. Maneter i Öresund. Dom i Bataclan rättegången i Paris. Missouri i USA var först ut att förbjuda aborter. Började coronapandemin med en labbläcka?

TJABBA! HOPPAS NI HAR EN DUNDERDAG! Veckans dänga är "Friday" av Riton x Nightcrawlers

Vad är egentligen en manet? Vad äter den? Hur förökar den sig? Och hur farliga är de?Wikipedia säger sitt om maneter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Leser noen forord? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De har vært i verdensrommet, og har vært essensielle i bioteknologi siden 60-tallet. De har overlevd fem masse-utryddelser. Sist, men ikke minst: De har ingen hjerne og de jakter i flokk.. Vi snakker om maneter! 

Mange har hatt et ublidt møte med brennmaneter på badestranden. Men hva er dette for slags skapninger, egentlig? Hvordan lever de, hva spiser de – og dersom de brenner deg, hjelper det å tisse på det som svir?

Tänk dig att kunna köra en bil utan att behöver röra varken händerna eller fötterna. Det går faktiskt! Lyssna på veckans avsnitt av Helt Sant för att höra skojig fakta som är helt sann.

De svømmer sakte ..med tentaklene foran seg. Intetanende krill som svømmer inn i tentaklene, blir forgiftet og møter den visse død. Vi skal ta en kikk på dyphavsmaneten som har tatt over Lurefjorden på Vestlandet. Vibeke Røiri

Eldsjälen Matilda driver boenden för ensamkommande utanför Göteborg. Manetexperten Lars Hansson berättar om maneter. Shebuses i Indien, är bussar för kvinnor. Och inte alla kulturer kysser varandra.

Hvem er vinnerne og hva har de gjort? Professor i kjemi, Einar Uggerud forteller Nyheter: Er det en mulig sammenheng mellom flystøy og hjerteinfarkt? - Antibiotika tar også knekken på snille bakterier i tarmen vår og skaper en slagmark der skadelige bakterier har rikelig med mat å vokse på. - Genepeeks er en ny teknologi for å finne sæd eller eggdonor med minst mulig risiko for arvelige sykdommer. - Sex kan være farlig for pungdyr. Manetene er ikke bare irriterende skapninger for oss mennesker. De kan også kvele fisk, velte fiskebåter og drepe mennesker.

Stämmer det att det finns maneter som innehåller mer vaten än det vatten de simmar i? Ingvar Holm från Högskolan Kristianstad reder ut begreppen för Miriajm & Anders.

Tomma ölburkar, bildäck och säkert en och annan kundvagn. Det är några exempel på vad man kan hitta i hamnbassängen vid Smögen i Bohuslän. Denna lördagsmorgon ger vi oss ner under partybryggorna, medan kvällspigga sommargäster rumlar hemåt i morgonljuset. Tillsammans med marinbiologen Christin Appelqvist undersöker vi livet i hamnen, och där finns mer än man kan tro. Plåtskrot passar utmärkt för havstulpaner, simpor och stensnultror gömmer sig gärna i gamla bildäck och kanske kan en tomflaska bli ett hem åt en strandkrabba. Till vår hjälp har vi också en ROV, en fjärrstyrd undervattensfarkost utrustad med kameror, som låter oss komma riktigt nära Västerhavets invånare. Sommaren är här, och med den kommer också maneterna. I badvikarna längs våra kuster pulserar redan mängder av rödgula brännmaneter och blåaktiga öronmaneter, och år 2012 verkar bjuda på en riktig manetsommar. Men var kommer de ifrån? Och varför är de så många? Denna lördag utrustar vi oss med vadarbyxor och håv och stiftar bekantskap med maneterna. Marie Moestrup Jensen från Göteborgs Universitet guidar oss in i nässeldjurens värld, och fältreporter Erik Kohlström har lovat att ställa sitt skinn till förfogande för att utröna hur mycket en brännmanet egentligen bränns. Vi ska också ta en titt på en av våra mest spektakulära orkidéer, nämligen Guckuskon. Med sin klargula underläpp och egendomliga form är det en blomma som lockar människor att resa långväga ifrån såhär års. Vår reporter Lena Näslund tar oss med till en kalkbarrskog i Hållnäs, söder om Gävle. Där gör vi en guckusko-exkursion tillsammans med botanisten och författaren Lena Jonsell. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Just at the same time as his new single “Maneter” is released on beatport, Djuma Soundsystem, a.k.a. Norwegian dj Mikkas, blessed us with a fresh live dj mix. “Maneter” is made in collaboration with another Norwegian; diskJokke, and will be out on Sander Kleinenbergs “This is” label this week on beatport, and on all the other platforms the 18th of July. It's already getting major support from big room jocks like Sasha, Nick Warren, Wally Lopez, Hernan Cattaneo, Dave Seaman, Nic Fanciulli, Anthony Pappa, David Guetta, Dave Spoon, Pathaan, Pleasurekraft, Pathaan, Mark Knight and Aeroplane to name a few.Strangely enough, as it's a rather low key nu discoish track, with latin/tango piano. “Maneter” is track three in the mix. Visit the link below for tracklist and download:  electrocaine.com/podcast/036/ Stalk us:  www.facebook.com/electrocaineHQ www.twitter.com/electrocaineHQ www.instagram.com/electrocaine