Podcasts about nils uddenberg

Bli med inn i underlivets mest gufne avkrok når Dr. Brochmann åpner skrekk-kabinettet! Hvordan skal vi egentlig forholde oss til våre uønskede gjester?Dagens gjest er lege, forfatter og kjønnssykdommenes mesterdetektiv Ellen Støkken Dahl.Kilder:● Ellen Støkken Dahl. I seng med fienden. Pelikanen, 2022.● Szreter & Siena. “The Pox in Boswell's London.” Economic History Review, 2021.● Wright. “Venereal disease and the great.” Br J Vener Dis, 1971.● Cynthia Gorney. “The ‘Social Hygiene' Campaign That Sent Thousands of American Women to Jail.”New York Times, July 31, 2018.● Ada McVean. “The American Plan to Win World War I: Incarcerate Promiscuous Women.” McGill University, 17 Feb 2023.● Allan M. Brandt. Ch.26 Sexually Transmitted Diseases. In Companion Encyclopedia of the History of Medicine, Vol I. Routledge, 1993.● Nils Uddenberg. Medisinens Historie – Lidelse og helbredelse. Dreyer forlag, 2018.● Gruber et al. “History of Venereal Diseases from Antiquity to the Renaissance.” Acta Dermatovenerol Croat, 2015.

Kitten heels, pussy bows, catsuit och förstås catwalk. Ord som visar kattens inflytande över modevärlden. Sedan den tassade in i våra liv, har katten fått agera inspiratör för såväl konst som mode. Katten har sedan länge satt prägel på både vårt språk och stil. Att den skulle göra succé på sociala medier lär inte ha överraskat någon. Men det till trots har den statusmässigt stått i skuggan av hunden. Men nu görs ansträngningar för att katternas position ska höjas. Från och med första januari år måste de registeras hos Jordbruksverket, precis på samma sätt som hundar. Det återstår att se om katten kommer få den kredd den förtjänar. För katten har genom åren gjort ett idogt arbete som inspiratör för såväl författare, konstnärer, som inte minst modeskapare. Något vi i veckans Stil tittar närmare på.Historiskt har katten sammankopplats med kvinnan och bilden av "the crazy cat lady" har befäst sig i vår kultur. Men många är också de män som genom århundradena valt en katts sällskap. Eller i vissa fall har det varit katten som valt hussen. Vi träffar författaren och professorn Nils Uddenberg, som fick erfara detta. För en dag satt det bara en näpen liten katt utanför hans fönster. Han som skrivit en lång rad populärvetenskapliga böcker, fick se sin allra största framgång bli med en bok om sin katt.Att berätta om katter är han inte ensam om. Nyligen kom serietecknaren Åsa Schagerström ut med en ny serieroman. Den handlar, så klart, om katter. Eller förresten, det var inte alls självklart. Vi pratar med Åsa om hur hon länge inte var särskilt förtjust i katter, eller djur överhuvudtaget. Hon förstod helt enkelt inte grejen med husdjur. Men av sin familj övertalades hon ändå att skaffa en katt. Det blev början på en lång och bitvis utmanande resa, som hennes bok Min kattresa skildrar.Vi beger oss också till ett "katteri", och får av kattuppfödaren Beata Pontén lära oss om hur det går till när en kattunge ska matchas med rätt ägare. För redan efter några veckor, börjar hon notera katternas skilda personligheter. Idag är intresset för matchmaking stort bland uppfödare. Det måste helt enkelt säga klick för att Beata ska ge ifrån sig någon av sina älsklingar.Veckans gäst är Veronica Hejdelind, konstvetare.

Nyligen beslutade Karolinska institutet att byta namn på sal Retzius vid campus Solna. Men vem var egentligen Gustaf Retzius? Gäst i veckans podd är Nils Uddenberg, docent i både psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning, och författare till den stora biografin om Gustaf Retzius. I Skallmätaren: Gustaf Retzius – hyllad och hatad tecknar han en mångfacetterad bild av tidsandan och vetenskapen i Sverige för ett drygt sekel sedan.  Tillsammans med sin fru Anna Hierta drev Gustaf Retzius på för att avskaffa det manliga förmyndarskapet över kvinnor, och för att Sveriges första kvinnliga professor Sonja Kovalevskaja skulle tillåtas inträda i Svenska vetenskapsakademien. Men komplexiteterna i hans liv och livsverk har överskuggats av det rasbiologiska arbetet vid Karolinska institutet. Hur ska vi förhålla oss till historiska personer när deras eftermäle framträder i ett nytt och bistrare ljus?

P3 Spels Anton Emanuelsson Vretander tittar in i studion och reder ut alla turer i det minst sagt infekterade Fortnite-bråket. Djuronsdagen gästas av Nils Uddenberg som är docent i psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning men även kattboksförfattare!

Gustaf Retzius, anatom och tidningsman, var under sin livstid en av Sveriges mest framgångsrika personer. Idag beskrivs han ofta som en föregångsman för svensk rasbiologi mot bakgrund av hans studier av kranier och hjärnor. Men vad är egentligen sant? Nils Uddenberg, författare och docent i psykiatri, har utifrån ambitionen att förstå människan bakom den kända forskaren och tidningsmakaren tecknat en nyanserad bild av såväl Retzius som det samhällsklimat som han verkade i. I veckans podd hör du honom berätta om arbetet kring tillkomsten av hans nu aktuella biografi Skallmätaren om Gustaf Retzius.

I Storytelpodden pratar vi om böcker och allt som har med böcker att göra. Vi lyfter upp nyheter, plockar fram gamla godingar och ger våra bästa tips! Vi passar dessutom på att bjuda in författare, inläsare och andra spännande personer för intervjuer och diskussioner. Den här veckan pratar vi djur i böcker och varför det är en populär men nästan lite skämmig genre. Avsnittets boktips är Gubbe och katt - en kärlekshistoria av Nils Uddenberg med Torsten Wahlund. Bibliotekskatten Dewey inläst av Babben Larsson. Längtan bor i mina steg av Klara Zimmergren. Gästkatten av Takashi Hiraide inläst av Anna Maria Käll. Hunden av Kerstin Ekman inläst av Helena Brodin. Och så fick vi en intervju med favoritinläsaren Björn Granath som just nu läser in den urmysiga romanserien "I vår Herres Hage" om veterinären James Herriot i Yorkshire, som släpps i sommar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ med in i författarverkstaden med amerikanske stjärnan Jonathan Franzen, aktuell med sin nya bok "Renhet". Hör honom och Marie Lundström i ett samtal om allt från Snobben till sura uppstötningar.  - You fuckers refuse to read intelligent books about this place ..Citatet tillhör Binyawanga Wainaina,  en prisbelönt författare från Kenya. Han är också känd för att ha kommit ut som homosexuell i ett läge där starka politiska krafter i Kenya kämpar för att begränsa homosexuellas rättigheter. Nu kommer hans bok En dag ska jag skriva om den här platsen  på svenska, han kommer själv till Stockholm Literature 24-25 okt, men vår kulturkorrespondent Lisa Bergström träffar honom i Nairobi, där de ger sig ut på en vådlig litterär bilfärd.Och så säger vi välkommen till Lundströms Primatradio - om apans roll i litteraturen. Tarzan, Herr Nilsson, Nicke Nyfiken, Sally Jones... flocken av litterära primater är stor och varierad. Men vad är det som lockar en författare att använda just en apa som romanfigur? Och hur har synen på apan förändrats genom tiderna? Hör författaren Jakob Wegelius, Augustprisad för sin bok Mördarens apa, och forskaren och författaren Nils Uddenberg som 2009 kom med Gränsvarelser, essäer om människan och aporna.

Finns det någon mening med Big bang? Ett samtal om vår plats på jorden utifrån fysikens skapelseberättelse. Lars Mogensen gästas av astronomen Marie Rådbo, författaren och fysikern Helena Granström och psykiatern och författaren Nils Uddenberg. Mänsklighetens historia är full av skiftande skapelsemyter och berättelser, den ena mer fantasifull än den andra. De flesta, om inte alla, innehåller ändå något slags budskap om syftet med vår plats på jorden. De skänker tröst eller skapar mening. Vad händer då med vår självbild i en tid när mer och mer talar för att världen uppkom genom en minst sagt svårbegriplig jättesmäll för 13,8 miljarder år sedan? Vetenskapen förklarar världens uppkomst på ett visserligen lika mystiskt sätt som någonsin religionernas, men här tycks meningsfrågan bli meningslös… Ett samtal mellan astronomen Marie Rådbo, författaren och fysikern Helena Granström samt psykiatern och författaren Nils Uddenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Katt och kreativitet? Hund och produktivitet? Lundströms Bokradio reder ut kopplingen mellan djur och författare tillsammans med gästerna och författarna Helena von Zweigbergk, Majgull Axelsson och Ola Larsmo. Hör också Kitty Crowther om sina favoritinsekter, ny poesi av Hanna Hallgren och så gör vi ett återbesök hos vår debutant Annakarin Thorburn. Djur och litteratur. Det inte bara rimmar - det finns också en gammal fin tradition av författare som hållit sig med ett alldeles särskilt litet husdjur. Flera av litteraturhistoriens största (Hemingway, Lessing, T S Eliot med fler) har varit hängivna och ofta skrivit om sitt älsklingsdjur. Vi reder ut kopplingen mellan katt och kreativitet, hund och produktivitet, tillsammans med gästerna och författarna Helena von Zweigbergk, Majgull Axelsson och Ola Larsmo. Barnboksförfattaren Kitty Crowther, som ofta har med djur i sina böcker, funderar också kring ämnet, liksom psykiatrikern och författaren Nils Uddenberg, som tar starkt parti för ett av djuren. Vi får dessutom höra andra delen av miniserien Debutanten - hur mår Annakarin Thorburn efter recensionsdagen? Och poeten Hanna Hallgren, som läser ur sin senaste diktsamling. Böcker som nämns i programmet: Kerstin Ekman Hunden (1986) C. S. Lewis  Häxan och lejonet (1950) Astrid Lindgren Vi på Saltkråkan (1964) Nils Uddenberg Gubbe och katt: en kärlekshistoria (2012) Annakarin Thorburn Jag biter i apelsiner (2013) Hanna Hallgren Roslära (2012) J. Allen Boone Vän med allt som lever (1974)

Vad är egentligen en riktig vän. Frågan tycks så självklar och det är den också. Och ändå vet vi att en vän kan vara så mycket olika saker. Att en vän kan vara väsensskild från en annan vän och ändå betyda lika mycket. När uppstår vänskapen och varför? - Gunilla Röör Följ med under en kväll som är fylld av vänskap och oväntad sådan. Gästerna kommer nämligen alla att berätta om vänskap som slagit till när de allra minst anade det. Medverkar gör psykiatern och författaren Nils Uddenberg som berättar om hur han plötsligt en dag blev med katt och hur det något motvilligt uppstod kärlek. Författaren Linda Olsson som ofta skildrar udda möten och ovanliga relationer i sina böcker. Historikern och författaren Christopher O´Regan som berättar om sin 47 år äldre vän Margit Pettersson och om deras vänskap som spränger generationsgränserna. Samt Sara Schwardt som under trettio år brevväxlat med Astrid Lindgren. Om deras speciella vänskap som startade då Sara som 12-åring skrev ett ganska surt brev till den världsberömda författaren. Producent Emmy Bergkvist

Vid mitten av 1700-talet försökte Carl von Linné systematisera människans mentala sjukdomar. Filosofiska rummet fördjupar sig anteckningarna från Linnés föreläsningar, vilka ger en bild 1700-talets syn på människans psyke. Gäster är Nils Uddenberg, docent i både psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning.och Gunnar Broberg, professor i idé och lärdomshistoria. Programledare och producent Peter Sandberg

Den psykiatriska historien rymmer allt från djävulsutdrivning och galltömning till lobotomi och psykoanalys. Så hur har man betrakttat och förklarat psykisk sjukdom genom seklerna? Vad har setts som normala känslouttryck och vad har sett som uttryck för psykisk störning? Den kultiverade 1700-talsmänniskan skulle vara hyperkänslig medan 1800-talets ideal var hårdhet och styrka. Medverkande är Karin Johannisson, professor i idehistoria och Nils Uddenberg, docent i psykiatri och livsåskådningsforskning.

söndag 27 november 17:00 i P1 (repris fredag 2 dec) Vad är en själ, en gudagnista eller ett psyke reducerbart till biokemi? Hur ser det teologiska och det naturvetenskapliga själsbegreppet ut? Och vilket språk använder man för att beskriva själen eller psyket? I veckans Teologiska rummet samtalar religionspsykologen Owe Wikström och psykiatrikern Nils Uddenberg om själen, själssjukdomar och om olika modeller för hur man tolkat det själsliga genom historien. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Själens schamaner, personliga essäer om psykiatri av Nils Uddenberg

Att hitta på något helt nytt brukar hänföras till egenskapen kreativitet. Att bedriva forskning kan beskrivas som att ta reda på hur världen fungerar, att upptäcka mönster som redan finns i naturen. Tillsammans med kognitionsforskaren Paulina Lindström ska IT-innovatören Måns Adler och renässansmannen Nils Uddenberg diskutera vad det är att förstå någonting, hur man bär sig åt för att den där fördömda polletten ska trilla ner, och i vilken mån hitta på och förstå har med varandra att göra. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.

Filosofiska rummet söndag 8 juni 2008 kl 17.03 i P1, repris 13/6 2008 kl 21.03 Filosofiska rummet granskar och problematiserar den medicinska revolution som nanoteknik och genforskning ställer oss inför. Denna vecka synar vi gentest. Tekniken för gentest är redan här. Den som vill – och är beredd att betala några tusenlappar – kan idag hur lätt som helst låta genomföra ett gentest för att få reda på riskerna att drabbas av ett tjugotal olika folksjukdomar. Hög tid alltså för etiken att ta itu med de eventuella risker som möjligheten är förknippad med: Vem kontrollerar vems DNA som testas, vem får informationen och vem ser till att den inte sprids? Och rent existentiellt: Hur förändras våra liv när vi kan få reda på så mycket om vår förväntade livslängd? Vill vi veta? Gäster i Filosofiska rummet: Johan Björkegren, docent i molekylärmedicin vid Karolinska institutet och medicinsk rådgivare till ett svenskt företag som ska lansera privata gentest via internet, och Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitetssjukhus. Boktips: Medvetande, genetik och samhälle: perspektiv från Engelsbergsseminariet 2002 (Nils Uddenberg m fl, red)