Podcasts about vetenskapen

Ännu en gång har grabbarna lämnat studions trygga vrå för att söka sig ut på lite äventyr. Denna gången i Helsingborg där vi får återse en bekant människa från Nördmässan, Daniel "Tannen" Nymberg. I hans lägenhet så bjuds det på SM-värdiga burgare, dricks öl och snackas om allt mellan himmel och jord som är relaterat till film, och såklart en av Daniels favoritfilmer, The Departed med Jack Nicholson, Matt Damon och Leo Dicaprio i huvudrollerna. Det är det längsta avsnittet i DnD´s historia, men kanske också det mest spontana och sköna avsnittet grabbarna någonsin producerat.(00:00) - Försnack(57:08) - Star Wars nyheter(1:21:15) - Kommer världen gå under pg svamp?/Vetenskapen bakom the last of us(1:25:55) - Dune 3 börjar filma i sommar(1:34:00) - Dexter is back(1:35:32) - Daredevil klar för säsong 2(1:49:06) - TRAILERS(2:17:45) - The Departed, 2006(2:56:30) - The Departed, betyg(3:00:00) - Daniels Siffror(3:09:15) - Dicken i ditt öra ft Daniel(3:34:30) - Sett i veckan(3:54:20) - Hejdå

Medverkande i detta avsnitt är Martin och Patrik. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011) Intro John Cleese vs extremism https://www.youtube.com/watch?v=HLNhPMQnWu42) I detta avsnitt reflekterar Patrik kring akademikerna och vetenskapen. Vad är egentligen vetenskap och är dagens vetenskap egentligen vetenskaplig? Om man ser till vad vetenskapen anser vara dess grundläggande pelare dvs. den vetenskapliga metoden så kan man vid en lite närmare granskning se att den moderna vetenskapen övergett denna metod för länge sedan och har blivit en religion, dvs. en trosföreställning som inte har något med sanningen att göra. Hur beter då sig nutida akademiker när de konfronteras med denna information, hur fungerar egentligen den vetenskapliga metoden och vad är riktig vetenskap? Dessa är frågor som benas ut i detta poddavsnitt.3) Outro Chasing Ghosts av Simon Shack https://thesocialservice1.bandcamp.com/track/chasing-ghosts-24) Outro 2 John Cleese on stupidity https://www.youtube.com/watch?v=wvVPdyYeaQU5) Länk till avsnittet: Radio Cui Bonos flashbacktråd https://www.flashback.org/t3069401

Döda är vi när alla hjärnfunktioner oåterkalleligt är borta. Men om hjärta och andning stannar kan man få en glimt. Över den funderar Jimmy Vulovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En människa kämpar sig igenom dödsskräck, smärta och meningslöshet. Livet går. Det kommer en dotter, en son. Långt senare vilar en gammal döende hand i en yngre och för en kort stund får döden belysa livet. Att allas vårt oundvikliga slut bär livsinsiktens början i sig är sedan länge känt i skönlitteraturen. Ett av de mest gripande exemplen är Ivan Iljitjs död som Leo Tolstoj tecknar med mästerlig hand i en kortroman med samma namn från 1886. I den får vi följa hans liv av social och materialistisk ytlighet tillsammans med dottern, sonen och hustrun ända tills döden låter honom förstå den egentliga meningen. Även filosoferna är väl medvetna om allt det där. Livet kan enbart förstås baklänges men det måste levas framlänges, skriver Søren Kierkegaard i en notering från 1843. När man läser hans tanke högt låter den som en självklarhet, så pass självklar att dess innebörd ofta glöms bort. Ungefär som då vi i berättelser gång på gång låter oss överraskas av bra intrigvändningar. Vi vet ju alla att något kommer ske, något som förklarar allt som redan har varit. Det är en självklarhet. Ändå förvånas vi när det väl händer. Skönlitteratur liknar på det viset livet. Berättelser kräver också ett slut för att början och mitten ska fullbordas och förstås. Att läsa är därför som en övning i att leva och att dö.”Jag levde alltså mitt liv en gång till. Jag träffade människor jag inte ägnat en tanke på 50 år, jag visste vad de hette och vad de tänkte och vad jag tänkte.” Orden kommer från en man som var 74 år då han dog. Hjärtstillestånd. Kliniskt död men efter 1 minut och 40 sekunder återupplivades han av överläkaren Hans Zingmark som senare intervjuade mannen för en forskningsstudie om nära döden-upplevelser. Anders, som den avlidne kallas i studien, fortsätter: ”Hela mitt liv i detalj igen på 1 minut 40 sekunder – hur gick det till? Den sista dagen jag levde om, var när jag tittade på dig och mötte din blick.” Hans Zingmark kunde naturligtvis inte svara på hur det hade gått till. Ingen kan det. Men i studien ”Near-death experiences and the change of worldview in survivors of sudden caridac arrest”, som han 2022 skrev med Anetth Granberg Axèll, finns många andra svar. I den bekräftas nämligen på ett fascinerande sätt flera slutsatser från både tidigare forskning och från den beprövade livserfarenhet som kommer till uttryck i exempelvis skönlitteratur.Ett varmt sken och en härlig känsla av att nå en annan dimension är ett återkommande tema i de fyra djupintervjuer som studien bygger på. Ljuset beskrivs som livfullt, fritt från all ondska någonstans bortom vår fysiska verklighet. Tyvärr är det långt ifrån alla som får uppleva det, i alla fall om vi ska tro den tidigare forskning som säger att bara mellan 10 och 20 procent av dem som rycks ur dödens käftar återvänder med en nära döden-upplevelse. Så kanske stämmer det som en gång har sagts om att alla inte får gå samma väg. Förvåning förenar också återvändarna. Tre av studiens deltagare saknade då de dog all tro på en existens bortom det materiella livet, men alla fick bevittna motsatsen och då försvann även deras tidigare rädsla för döden. Ungefär som Ivan Iljitj då han alldeles i slutet av den smärtsamma dödskamp som han aldrig ska få återvända ifrån febrilt letar efter sin gamla dödsskräck. Men den är borta. Självcentreringen som präglat hela hans liv lämnar honom också. Då befrias han och döden finns inte längre. I romanen står det skrivet: ”Istället för döden var ljus. – Jaså, är det så! sade han plötsligt högt. Så härligt!”Trams, säger skeptikern. Det där är bara historier som det inte finns några bevis för alls, sådant som människan i årtusenden berättat för att finna tröst och moralisera om hur vi bör leva. Nu vet vi bättre. För nu tror vi på Vetenskapen där vi kan mäta saker och ting. Och det stämmer givetvis som skeptikern säger att människan länge har berättat om evigheten. Många har moraliserat också. För redan i den direkt från muserna åkallade historien om Odysseus irrfärder finns det ju faktiskt två vägar ut ur livet, en för de få till de ljusa elyseiska fälten och en in i Hades mörkerrike. I elfte sången närmar sig hjälten de döda i mörkret. Odysseus söker där råd om livet och siaren Teiresias berättar vad han måste göra för att kunna ta sig hem igen. Och av sin mor får han veta vad som har hänt på Ithaka sedan han lämnade ön för att strida vid Troja. Överväldigad av starka känslor öppnar han sin famn mot modern och ”tre gånger, såsom en dröm eller skuggbild, vek hon tillbaka”. Varför, mor? Hon svarar honom att ”likt en dröm fladdrar själen kring sen den övergett kroppen”. Och då förstår ju vem som helst att undflyende väsen av det slaget inte låter sig mätas.Det omätbara finns överallt. Av någon anledning finns exempelvis Ivan Iljitj i mig. Där är han tillsammans med många andra fiktiva personer som har berört mitt liv. Därinne bor också verkliga människor som jag har förlorat. De som för en kort stund plötsligt kan bli så levande igen, som om de när som helst skulle kunna komma in genom dörren eller kanske slå en signal, trots att de är döda. Alla är de omätbara men det gör inte känslan av dem osann. Och det finns mycket, även inom Vetenskapen, som vi antar finnas bara på grund av spåren det efterlämnar. Ingen har ju ännu sett eller direkt mätt varken DNA-strängens dubbelhelix eller universums mörka materia. Ändå tror vi på båda delarna. Då borde ju även de spår döden lämnar vara värt något, i både fiktionen och verkligheten. Ivan Iljitj ser med dödens hjälp meningslösheten i det ytliga liv han levt. Han fick ingen möjlighet att återvända för att förändra det. Deltagarna i studien fick dock dö med livet i behåll och deras lärdomar liknar det som litterära röster ur evigheten ofta berättat om. De återvände alla med insikter om börjans och mittens betydelse, förstod att värdera nära relationer mer än materiella ting. Livet blev mer levande efter döden. Samtidigt fylldes deras syn på det liv som vi alla just nu lever oss igenom av en stor tacksamhet och respekt. Om inte det är värdefull kunskap så säg.Jimmy Vuloviclitteraturforskare och författare

Efter att i flera månader fått sporadiska frågor kring små pikar och skämt kring Brad Schoenfeld och andra forskare som också är influensers i podden så tar Jacob och Wille tjuren vid hornen med ett helt avsnitt kring vad de menar. Du får höra om de problem och mer kontroversiella delarna kring den grupp av forskare som till stora delar dominerar på sociala medier runt studier på styrketräning. Det är ofta så att möjliga men osäkra hypoteser blir både etablerade fakta och dessutom lyfts det fram som väldigt viktigt för ens utveckling. Samtidigt ges även följarna en bild där alla som på något vis ifrågasätter eller vill tona ner de starka slutsatserna är pseudovetenskapliga personer. Även med den här kritiken så är det viktigt att påpeka att dessa forskare som tar stor plats när det gäller presentation av vetenskap kring styrketräning är kontroversiella ut vissa aspekter så är det inte så att de sprider ren pseudovetenskap vilket annars är vanligt från influensers inom träningsvärlden. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om dubbla träningspass och slitsamt familjeliv (00:04:11) Varför vi ibland är kritiska mot Brad Schoenfeld och hans influensergäng (00:04:44) Det är skillnad på de som sprider trams och de som överdriver styrkan i deras egna slutsatser (00:11:58) Brad och gänget runt honom har producerat väldigt mycket studier och artiklar på styrketräning (00:14:16) Vetenskapen görs om till enkelt kontent där nyans och andra möjliga tolkningar försvinner (00:21:35) Följarna hamnar lätt i en tro att vetenskapen bakom den senaste trenden är starkare än vad den är (00:27:36) Kritik kring studier på träningsvolym och muskelökningar (00:30:52) Social Media PhDs enligt Samuel Buckner (00:33:41) Det är lätt att podcasts hamnar i en bubbla där de bara bjuder in samma gäster överallt (00:36:17) Kan man göra träningsprogrammet som de påstår att alla gjort i studien (00:41:52) Kan man vara forskare och samtidigt influenser inom ett fält där folk vill veta mer än vad vi vet?

Har ditt barn svårt att hantera starka känslor som ilska, stress eller oro? I den här videon visar jag, Jonnah Stark, hur du enkelt kan använda Tapping för att hjälpa ditt barn att lugna sig och reglera sitt nervsystem. Tapping, eller EFT, är en kraftfull teknik där man knackar lätt på specifika punkter på kroppen – perfekt anpassat för barn!✨ I videon får du lära dig:Grunderna i EFT-Tapping och vilka punkter som fungerar bäst för barn.Hur du kan anpassa Tapping för yngre barn eller barn med mycket känslor.Tips för att göra Tapping till en rolig och effektiv rutin i vardagen.Vetenskapen bakom Tapping och varför det fungerar så bra.Tapping är enkelt att lära sig och kan bli en ovärderlig gåva till ditt barn. Hjälp dem att hantera vardagens utmaningar, minska stress och stärka sin självkänsla med denna fantastiska teknik!

Vetenskapen är full av paradoxer: ekvationer och resultat som slirar ut i loopar av motsägelser och cirkelresonemang. Man kunde tro att varje forskare bävar för paradoxer. Men de allra bästa paradoxerna har gjort sina upphovsmän odödliga, från Zenon och de övriga gamla grekerna till Einstein. För oss vanliga dödliga är de prima hjärngymnastik. Här följer Kvanthopps fem-i-topp-lista över de coolaste paradoxerna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi jagar och jagar efter den, vissa livet ut, andra hittar den då och då men kanske bara för en tid. Det är såklart lyckan vi pratar om. Mitt bland alla individualistiska råd om sömn, kost och självförverkliganden så glöms ofta den allra viktigaste pusselbiten bort. Om den och om vetenskapen bakom lycka får du veta det mesta som är värt att veta av veckans gäst. Vi bjöd in den TV-aktuella psykologen, föreläsaren och författaren Katarina Blom, som bland annat gjort succé i USA och England med serien The gentle art of Swedish death cleaning. Vi pratar om tjocka och tunna band, effekten av att vara tillsammans, om hur psykologin bakom verklig lycka ser ut enligt vad forskningen vet idag. Stoppa in dina lurar och ta fram anteckningsblocket i hängmattan, för det här avsnittet är packat med kunskap och klokskap! FOTO: Caroline Andersson Renaud/Bonnier Fakta ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Vill du veta mer om lycka? Följ Katarina på instagram >> www.instagram.com/katarinablom eller köp Katarinas böcker: Lycka på fullt allvar >> https://shorturl.at/Wa0Fh Tillsammanseffekten >> https://shorturl.at/ni2ej Se succéserien "The gentle art of Swedish death cleaning" >> https://www.svtplay.se/den-svenska-konsten-att-dostada ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Tack till vår samarbetspartner! >> Siljan News - för dig som vill bo och jobba i eller besöka Dalarna! www.siljannews.se / www.bojobba.se ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Avsnittet är klippt av grymma Andreas Viklund / Radiomakaren. www.instagram.com/radiomakaren ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1 -------------- Följ oss! www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet www.linkedin.com/company/bortom-ekorrhjulet www.bortomekorrhjulet.com -------------- Följ Katta: www.instagram.com/bucketlifese Följ Lotta: www.linkedin.com/in/lotta-nordin-44373a3/

Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I högskolelagen står det att den akademiska friheten ska främjas och värnas. En del anser att den akademiska friheten är hotad genom krav från politiken, finansiärer, av cancelkultur som kräver politisk korrekthet och även genom rena hot mot enskilda forskare. Enligt en färsk rapport från myndigheten UKÄ, anser hälften lärare, doktorander och forskare på svenska lärosäten att den akademiska friheten i Sverige är utmanad. Men vad är akademisk frihet? Universitetets roll i samhälletUniversitetens roll som kunskapens högsäte utmanas från olika håll. Genom internet kan många människor få tillgång till kunskap och kunskapsproduktion. Det skapas nya synsätt om vad kunskap är. Vetenskapen ifrågasätts av exempelvis klimatskeptiker och andra som gör anspråk på att ha “verklig” kunskap. Är den akademiska auktoriteten i förfall? Och finns det något för universiteten att lära av kritiken?Medverkande: Åsa Wikforss, professor i filosofi, Jesper Ahlin Marceta, författare och chefredaktör för Svensk filosofi, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Fotboll: Tuva Ölvestad BPManchester CityBöcker:Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle - Sverker Sörlin och Anders EkströmVar landar vi? - Bruno LatourUpplysningen: en essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället - Gunnar PetriVarför ska man lita på vetenskapen? - Naomi Oreskes

Vetenskapen, livet och litteraturen visar alla hur vi skapar det som redan varit. Marit Furn dyker ner i vår tillvaros paradoxala struktur och Stephen Hawkings slutgiltiga teori. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I essän Kafka och hans föregångare skriver den argentinske författaren Jorge Luis Borges med sedvanlig finurlighet:”Faktum är att varje författare själv skapar sina föregångare.”Tanken svindlar till. Borges byter plats på orsak och verkan, så att den raka tidslinje vi är så vana att förhålla oss till, plötsligt får pilar i bägge riktningarna. Men vi inser också samtidigt, att detta är helt i sin ordning.Ur den oöverskådliga röra av kreativa infall som varje samtid är, springer då och då en författare, som har geniet, men också – bör tilläggas – turen, kapitalet och/eller kontakterna, att omvandla de pågående strömningarna till något som blir bestående. Men i samma handling skänker författaren också nytt liv åt sina inspirationskällor, genom att förklara dem värdefulla, omtolka dem och kasta sitt eget ljus på dem, baklänges i tiden.Som Borges sammanfattar saken:”Författarens arbete modifierar vår uppfattning av det förflutna liksom det kommer att modifiera framtiden.”Eller uttryckt i mer allmängiltiga ordalag: Varje avgörande händelse skapar stigar bakåt i historien, minst lika mycket som den pekar framåt.Principen är sann för mycket mer än litteratur.Evolutionen ger en förförisk känsla av linearitet när vi tittar tillbaka på den från vår punkt i tiden. Som om varje nytt utvecklingsstadium vore en självklar följd av de föregående, föreställer vi oss hur encelliga organismer blir till fiskar som kravlar upp på land för att bli till däggdjur som reser sig på två ben och börjar skriva böcker och rikta teleskop in i rymden. Över varje arts särskilda linje svävar en nästan aristotelisk känsla av nödvändighet, som om allting lite i taget bara rör sig mot sin slutgiltiga, liksom oundvikliga form.Illusionen kan delvis förklaras med den så kallade ”efterklokhetseffekten”, det vill säga att saker alltid upplevs som betydligt mer sannolika efter det att de inträffat. Framtiden tornar upp sig som ett suddigt moln av möjligheter. Men sett över axeln tycks allt som hänt mycket prydligt arrangerat, som smultron trädda på ett strå.Befriad från sin skenbara nödvändighet blir evolutionen genast något annat och betydligt mer kaotiskt. Vi tvingas då inte bara ta hänsyn till de fåtal arter som överlevt urvalet och lämnat stigar av föregångare bakom sig. I det negativa utrymmet mellan grenarna anar vi också alla de andra – de oräkneliga, aldrig förverkligade möjligheterna.Ungefär som i våra egna liv, där varje ny händelse genast görs till del av den pågående sagan om oss själva, den som vi halvt omedvetet hela tiden kompletterar och modifierar, för att skänka en air av logik åt våra egna ofta inkonsekventa beslut, allt för att kunna integrera dem i vår övergripande självbild. Jag gjorde så eftersom jag är sån, tänker vi. Och jag är sån eftersom jag tidigare har gått igenom det eller det.Denna ständigt pågående efterhandskonstruktion handlar dock inte bara om hur vi människor tänker på oss själva och världen. En av de mest förunderliga upptäckterna inom kvantmekaniken är ju att tillvarons minsta beståndsdelar faktiskt inte verkar lyda vår slentrianmässiga föreställning om orsak och verkan.Det numera välkända dubbelspaltexperimentet, liksom andra undersökningar av samma slag, avslöjar hur enskilda partiklar tycks befinna sig på alla möjliga platser och många tänkbara tillstånd samtidigt. Inte förrän partiklarna stöter på något som avkräver dem specifika svar om deras egenskaper, kollapsar de många sannolikheterna till bara en enda och alla de övriga försvinner.Även partiklarnas historia – var de alltså befann sig för en stund sedan – förvandlas i mätögonblicket från suddigt sannolikhetsmoln till en bestämd väg genom rymden. På något avgörande vis tycks alltså händelser i nuet – svårsmält nog – kunna påverka det som redan har passerat, bara genom att kräva det på svar.Paradoxer av detta slag har inspirerat forskare till en uppsjö ontologiska hypoteser, som alla tycks förklara något men inte allt. Vilken av tolkningarna som en dag ska visa sig mest användbar vet vi ännu inte. Arbetsmodellerna befinner sig – skulle man kunna säga – fortfarande i en hetsig evolutionär konkurrens med varandra.Mycket pekar ändå på att tillvaron, på mikronivå, inte är tidsmässigt linjär på det sätt vi är vana.”Universums historia hänger på frågan du ställer”, som Stephen Hawking ska ha sagt till sin medarbetare Thomas Hertog något gång under de sista åren av sitt arbetsliv.I det som Hertog kallar Nobelprisvinnarens ”slutgiltiga teori” kom Hawking faktiskt att betrakta hela världsalltet som ett enda stort kvantmekaniskt system. Och han frågade sig följaktligen om inte universums hela historia måste betraktas baklänges.Inspirerad av evolutionsteorin öppnade Hawking för möjligheten att inte ens naturens lagar behöver vara bestämda från början. Istället kan universums krafter ha mejslats fram steg för steg genom samma uteslutningsprocess som den för växter och djur. Den specifika bukett av fysikaliska krafter vi förhåller oss till här och nu, skulle alltså bara vara en av alla dem som lika gärna kunde ha uppstått, men som konkurrerades ut mycket tidigt i universums historia.Vad vi ser när vi tittar långt in i rymden – och samtidigt allt längre bakåt i tiden – påstod den sene, radikale Hawking dessutom vara helt beroende av vad det är vi letar efter, eftersom vi, på ett kvantmekaniskt plan, hela tiden tvingar det vi mäter att välja väg – allt i ett slags svindlande, dubbelriktad tango av orsak och verkan.På det viset kunde Hawking också upphöja oss människor från obetydligt stjärndamm till medskapare i vårt eget universum – och då inte bara genom vårt ständiga återberättande av händelser för oss själva, där överlevarna hela tiden skriver och skriver om historien, utan på ett mycket mer fundamentalt plan än så. Helt kort: Som man frågar får man svar.I detta kaos av då och sen, med det flyktiga nuet som hela tiden blandar sig i såväl det kommande som det förgångna, tvingas vi leva våra liv som om allt var helt i sin ordning.Som Søren Kierkegaard en gång konstaterade:”Det är helt sant, som filosofin säger, att livet måste förstås baklänges. Men då glömmer man den andra principen, att det måste levas framlänges”.Slutsatsen han drog var att livet i något givet ögonblick aldrig helt kan förstås.Kierkegaard var också en av Borges föregångare. Det förklarar en del av den argentinske författarens många paradoxala tidsloopar och sammanflätningar, som alla rymmer en hisnande, existentiell dimension. På samma sätt som kvantmekaniken, med sin antydan om orsakssambandens dubbla riktning, får Borges med sitt skrivande själva verkligheten att gunga till.Fysik, filosofi, litteratur, liv.Marit Furnförfattare och konstnärLitteraturThomas Hertog: Om tidens uppkomst – Stephen Hawkings slutgiltiga teori. Översättning Lisa Sjösten. Fri tanke, 2023.Jorge Luis Borges: Borges II – 1945–1970. Översättning Lasse Söderberg, Oscar Hemer, Sun Axelsson, Ingegerd Wiking, m fl. Bokförlaget Tranan, 2019.

För en del människor är det superviktigt att tron inte får vara i konflikt med vetenskapen. För andra spelar det ingen roll. Och för ytterligare några så finns det en rädsla att närma sig vetenskapen för att man tror att vetenskapen som kunna visa något som helt omkullkastar ens tro.I det här avsnittet i grundkursen pratar vi om vetenskapen inte  har bevisat att Gud inte finns och om vetenskap och tro kan gå ihop. Vi tar också upp hur mycket vetenskapen egentligen vet.Bibelställen som tas upp:Romarbrevet 1:20Saker att reflektera över:Hur viktig är den här frågan för dig?Är det avgörande för din tro att vetenskapen och Bibeln går hand i hand?När du hörde frågan i avsnittet om hur många nobelpristagare under 1900-talet som är kristna, vad gissade du då? Blev du överraskad av svaret?

Bibelstudium med Markus Andersson | Pingstkyrkan i Boden den 30 Januari 2024

En svensk filosof har visat att ekonomisk vetenskap kan bidra till en bättre värld genom evidensbaserade metoder för framsteg, skriver kommunikationsrådgivaren Carl-Fredrik Jaensson. Inläsare: Magnus Thorén

Filosofen Georg Henrik von Wright (19162003) hade två sidor i sitt tänkande. Mattias Hagberg funderar över balansen mellan undergångsromantik och en rimlig kritik av människans framfart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag tillhör de som förfördes av Georg Henrik von Wright. Redan som tonåring, i slutet av åttiotalet, satt jag med näsan i ”Vetenskapen och förnuftet”, den finske filosofens omtalade, för att inte säga omsusade, uppgörelse med det västerländska industrisamhället och dess kunskapssyn. Jag kan nog påstå, utan att överdriva alltför mycket, att min världsbild formades i intim samklang med von Wrights klara men något träiga prosa. Jag övertog hans syn på den ekologiska krisen och jag läste girigt om industrikapitalismens sociala baksidor – men framför allt var det hans kritiska uppgörelse med det vetenskapliga systemet som fångade mig. Genom att teckna hela den västerländska idéhistorien, från antiken fram till och med nittonhundratalet, visade von Wright hur vi skapat ett ohållbart system, byggt på vanföreställningar om rationalitet, kontroll och herravälde över naturen.Mitt första exemplar av ”Vetenskapen och förnuftet” är sönderläst och borta, men även mitt andra, en billig pocketutgåva, är slitet och fullt av understrykningar och anteckningar.Men, så fanns också de där raderna, de som i efterhand blivit så omtalade, och som verkar blottlägga ett stråk hos von Wright som skär sig mot det försiktiga och noggranna språkbruket i övrigt. I några korta, avslutande reflektioner om framtiden skriver han:”Ett perspektiv, som jag inte anser orealistiskt, är att mänskligheten går mot sin undergång som zoologisk art. Perspektivet har ofta i tider av oro och omvälvningar upprört människor [–-] Jag kan inte för egen del finna det särskilt upprörande. En gång skall med säkerhet människan som art upphöra att finnas; om det sker efter några hundra tusen år eller ett par sekler, är i det kosmiska perspektivet en pipa snus. När man betänker, hur många arter människan själv tagit kål på, kan en sådan naturens nemesis kanske tyckas rättvis.”Och han fortsätter, med en hänvisning till Sigmund Freud och Fjodor Dostojevskij, med att tala om människans dödsdrift, om hennes själsliga längtan efter utplåning.Det var som om textens sista sidor blottade en avgrund, en nattsida som inte funnits där tidigare. I mitt gamla exemplar av boken har jag satt ett tunt frågetecken i marginalen – det är allt.von Wright var en motsägelsefull tänkare. Hans professionella filosofiska gärning rörde sig tryggt inom logiken och den analytiska traditionen. Han skrev på engelska och tog sällan ut svängarna. Han var, märkligt nog, en filosof som höll sig till de akademiska och vetenskapliga ideal han själv kritiserade hårt i böcker som just ”Vetenskapen och förnuftet”. Det var som om hans identitet var splittrad i två, som att hans personlighet var delad – en Dr. Jekyll och Mr. Hyde, om man så vill. På dagarna sysslade han med den rena, klara logiken och med den anglosaxiska filosofin. På nätterna lät han sig förföras av Oswald Spenglers pessimism i ”Västerlandets undergång”, av det irrationella stråket i Fjodor Dostojevskijs ”Anteckningar från underjorden” och av förnuftskritiken i Lev Tolstojs filosofiska skrifter. Resultatet av dessa nattliga äventyr blev en lång rad dystra essäer på svenska om allt från kvantfysikens upplösning av den enhetliga världsbilden till det moderna samhällets närmast magiska tro på framsteg och utveckling.von Wrights kritik av moderniteten var hård, men väl underbyggd. Samtidigt fanns där alltid något annat, något undflyende som rörde sig bort från det begripliga. Det är åtminstone så jag läser honom.Vad var det egentligen som von Wright önskade?Var hans välformulerade civilisationskritik i själva verket en förklädd undergångsromantik, en freudiansk dödsdrift maskerad till skrivbordsessäistik?I boken ”Den okände von Wright” har de båda finska forskarna Joel Backström och Thomas Wallgren samlat ett sextiotal texter av von Wright som mestadels inte publicerats i bokform tidigare. Här finns den uppmärksammade kritiken mot Vietnamkriget, ursprungligen publicerad i Hufvudstadsbladet i november 1967, och här finns hans omtalade inhopp i den finska EU-debatten från början av nittiotalet. Men framför allt finns här några äldre texter som skrämmer – och som det kan vara värt att dröja vid. von Wright verkar under trettiotalets inledande år ha haft en dragning till fascismen och nazismen. Framför allt verkar han ha haft en dröm om att dessa ideologiska monster skulle rena de europeiska samhällena och ge dem en ny start. 1934 beskriver han nazismen och fascismen som missförstådda och som en del av en ”oändligt rik världsrörelse”, åtminstone ur ett andligt perspektiv. Och senare samma år tillägger han i en text: ”Den är framför allt en dynamisk process i tiden, en väldig omvärdering av alla värden, som ännu är i sin linda, men en gång skall förena de till synes mest skilda andliga områden till en enhet.” Senare i sitt liv passerade von Wright dessa texter med tystnad, samtidigt som han tog kraftfullt avstånd från trettio- och fyrtiotalens våldsideologier. Någon nazist eller fascist var von Wright aldrig, men han lockades uppenbarligen av tidens föreställningar om en ideologisk stormvind som skulle riva sönder den befintliga världen.Eller som han själv uttryckte saken 1941: ”Om den 'nya anda', som ska efterträda den gamla, vet vi ännu mycket lite, dess verkliga karaktär avslöjar sig kanske först efter en mansålder.”von Wright var en man som tidigt tänkte i tidsrymder långt utöver det vanliga. Ett perspektiv han behöll livet ut. I en av de sista texterna i samlingen ”Den okända von Wright” med den talande titeln ”Slutord”, ursprungligen publicerad 1995, väller undergångsromantiken fram igen: ”Nytt liv föds med smärta. Regeln gäller inte bara för människobarn och djurungar. Den förefaller att gälla också för de kollektiva livsyttringar som kulturens uppkomst och brytningsskeden är.”Kanske skulle von Wrights märkliga vurm för undergångens smärta vara en kuriositet, i ett i övrigt intressant författarskap, om det inte var så att hans texter genljuder av troper som ekofascister och högerradikaler gjort till sina – det vill säga civilisationens fall till förmån för en ny och ren värld.Det är ingen lätt balansgång människan står inför. På ena sidan ignorans och likgiltighet inför vår skadliga framfart, på den andra ett mörkt förakt för hela eller delar av vår art. Och där emellan: En rättmätig och produktiv kritik, som en smal passage mellan två avgrunder.Mattias Hagberg, författare och kulturjournalistLitteraturJoel Backström och Thomas Wallgren (red): Den okände von Wright – tidskritik och andra texter av Georg Henrik von Wright 1926–1997. Appell Förlag, 2023.

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet? Programmet sändes första gången 13 mars 2022. Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Bella är tillbaka från sin resa, men var var snön? Sheila försöker med stor övertygelse att sälja in juicefasta till en skeptisk Bella.Och sedan, hur är det, får man gå runt naken hur som helst hemma med sin familj? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I oktober 2022 dog Bruno Latour. Dan Jönsson reflekterar över en tänkare som hade insyn i både samtiden och framtiden. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.För ungefär femtio år sedan landade en antropolog från Mars i Paris. Man får tänka sig att antropologen hade vissa förkunskaper; i vart fall anpassade han sig snabbt till värdkulturens skick och bruk och kunde snart börja systematisera sina observationer av den civilisation som jordinvånarna kallade Moderniteten. I Moderniteten, konstaterade den marsianske forskaren, tillbad folket en gudom de kallade Vetenskapen, som visade sin makt med hjälp av krafter som var oerhört starka men också osynliga. Som Gravitationen, eller Elektriciteten. Just Elektriciteten utgjorde en livsviktig förutsättning för det moderna livet och åt den offrade de moderna människorna med jämna mellanrum ett slags symboliska inteckningar i en annan magisk kraft, Ekonomin. Hur Elektriciteten eller Ekonomin egentligen fungerade var det ytterst få som förstod; insikten i dessa krafter var nämligen förbehållen ett prästerskap av Vetenskapsmän. Deras verksamhet, fann antropologen, bestod i att upprätthålla Vetenskapen som system, främst genom att hela tiden tillföra den ny substans i form av så kallade fakta. Kruxet var bara att dessa fakta i själva verket måste konstrueras av vetenskapsmännen själva; de var alltså, konstaterade antropologen, inga naturfenomen utan kulturella artefakter, och ur den motsättningen, insåg han, uppstod spänningar som mycket snart skulle kunna spränga hela den moderna civilisationen inifrån.Antropologens namn var Bruno Latour. Själv hade han antagligen protesterat mot den här beskrivningen för var det något Latour alltid var noga med att deklarera så var det att hans filosofi var en jordbunden varelses tankar. Men åtminstone för mig är det som gör honom så fascinerande att läsa just den där klarsynen som ibland uppstår när man får ögonen på något djupt främmande. Bara det, att för Latour är det alltså vår egen moderna civilisation som är så exotisk och förbryllande. Dessa moderna människor: hur kan de tro att världen är förnuftigt inrättad och samtidigt bete sig så vidskepligt? Varför säger de en sak och gör en annan? Redan i Laboratory Life från 1979, en bok han skrev tillsammans med sin engelske kollega Steve Woolgar, studerar Latour hur forskarna vid ett amerikanskt neurologiskt laboratorium metodiskt väljer ut och anpassar sina resultat för att foga in dem i det vetenskapliga systemet. Som han senare formulerade det skapar forskarna sina egna allierade som de sedan mobiliserar för sina intressen. Vetenskapen är, som allt annat mänskligt, en kultur där ekonomiska och sociala nätverk har minst lika stor betydelse som forskarnas vetenskapliga briljans och sanningslidelse.Redan det här var kontroversiella tankar. Men det var när Latour lyfte dem till ett mer övergripande filosofiskt plan de blev verkligt provokativa. Nous navons jamais été modernes, Vi har aldrig varit moderna, kom ut 1991 och känns fortfarande som en närmast profetisk text vars idéer griper rakt in i en framtid hemsökt av pandemi och klimatnödläge. Boken är en polemisk skrift med starka drag av manifest där Latour hävdar, för det första, att den moderna civilisationen bygger på några grundläggande men ohållbara premisser, framför allt en vattentät åtskillnad mellan natur och kultur, och därmed mellan vetenskap och samhälle, som varken är teoretiskt bärkraftig eller praktiskt genomförbar. För det andra, att denna falska dualism tvingat oss att bortförklara eller dölja de hybrider mellan kultur och natur som civilisationen oavbrutet producerar men som nu, mot slutet av det tjugonde århundradet, med hoten från miljöförstöring och epidemier, nått en sådan kritisk massa att de börjar underminera hela den moderna konstruktionen. Och för det tredje, hur lösningen på det här dilemmat kan ligga rakt framför fötterna på oss, i moderniteten själv. Om vi bara kunde göra oss fria från dess illusioner.Alltså: mitt i postmodernismens segerrus, rentav från dess intellektuella huvudstad, kommer Latour med en tolkning som ställer hela diskussionen på huvudet. Nej, säger han: vi behöver inte tappa tilltron till vetenskapen och förnuftet. Vi behöver inte spela dummare än vi är och låtsas som om sanningen och verkligheten inte existerar. För hela den moderna rationalismen är en myt. Vi har aldrig betett oss så där fyrkantigt. Vi har aldrig varit moderna! Det är ingen överdrift att påstå att i stort sett allt Latour skrev under de följande trettio åren på olika sätt utvecklade tankar och hypoteser som han först lanserade i denna korta bok. I Iconoclash, från 2002, följer han hur den förmoderna världens bildstrider lever vidare i dagens vetenskap och konst. I Sur le culte moderne des dieux faitiches från 2006 fördjupar han idén om artefaktens återkomst. Titeln är en svåröversatt ordlek: om den moderna kulten av fakta-fetischer, kanske. Latour koncentrerar sig här på hur vetenskapens och teknikens fakta-konstruktioner spelar en roll i det moderna samhället som nästan exakt motsvarar det förmoderna samhällets gudomliga fetischer. Modernitetens avgudar elementarpartiklar, virus, räntepunkter eller vad de nu kallas laddas på samma sätt med föreställningar om en självständig existens som för gemene man förblir ovetbar och oåtkomlig, men som vi ändå tar för given, trots deras uppenbara konstgjordhet. Eller, som Latour ser det: just därför.Men om vi nu aldrig har varit moderna, vad är det då vi har varit? Och kanske framför allt: vad kan vi bli? Inför klimatkrisens existentiella utmaningar sträcker sig Latour på nytt efter de visionära svaren. I Face à Gaia, 2017, och den kortare, mer pamflettartade Où atterrir? (Var ska vi landa?) året därpå lånar han James Lovelocks berömda Gaiahypotes för att ringa in det han kallar den nya klimatregimen, en framväxande insikt om att vårt sätt att se på naturen och planeten, vare sig vi vill det eller ej, är förändrat. När naturen inte längre kan ses som ett objekt för mänsklig kolonisering utan måste förstås som ett sammanhängande system, vars processer påverkar och griper in i varandra, ruckas ramarna för politikens möjligheter i grunden. Latour skisserar hur politikens gamla poler det lokala och det globala numera balanseras av en tredje som han kallar det jordiska, men som väl också kan benämnas ekologin. Politikens uppgift idag är, säger han, att få ner oss på jorden och han föreslår konkret hur det kan formaliseras, genom att utveckla en idé som prövades redan i boken från -91, då under benämningen tingens parlament, nu som ett utvidgat FN där även haven, atmosfären och de hotade djurarterna representeras.Det sista Latour hann ge ut före sin död är en meditation över coronapandemin och nedstängningarna, en erfarenhet som enligt hans sätt att se bara gjorde vår jordiskhet alltmer uppenbar. Où suis-je?, Var är jag?, frågar sig antropologen från Mars retoriskt innan han lämnar oss för gott, och svaret är på sätt och vis lika betryggande som det är uppfordrande: här, här på jorden är du. Tro inget annat. Och tro inte att du kommer undan.Dan Jönsson, författare och essäistBruno Latour på svenskaArtefaktens återkomst: ett möte mellan organisationsteori och tingens sociologi. Översättning: Elisabeth Wennerholm. Santérus Academic Press, 2012 (andra upplagan).Tinget återställt: en introduktion till actor-network theory. Översättning: Linnea Kjellberg. Studentlitteratur, 2015.

Psykedelika-assisterad psykoterapi har visat sig vara hjälpsam mot svårbehandlande tillstånd som depression, ptsd, beroenden, m.m. Forskning kring terapeutiska effekter av substanser som psilocybin, LSD och MDMA pågår runt om i världen i dag. Essi är engagerad i denna fråga och vill att forskningen fortskrider så att vården sinom tid kan erbjuda nya behandlingsmetoder till människor som behöver hjälp. Nätverket för psykedelisk vetenskap: https://www.psykedeliskvetenskap.org/ Nysnö: https://www.nysno.se/ Multidisciplinary association for psychedelic studies (MAPS): https://maps.org/ Avsnitt: 00:00:00 Psykedelia vs. psykedelika 00:00:30 Nätverket för psykedelisk vetenskap 00:03:00 Från flower power till hårda restriktioner 00:05:52 Stöd för behandling mot depression och PTSD 00:13:19 Tre vågor av psykedelia 00:14:37 Psykedelia som inkörsport till andlighet 00:16:20 Vetenskapen är Gud 00:18:53 Resa till Peru och ayahuasca 00:25:56 Västerländsk psykoterapi som ett stöd 00:32:20 Psykedelia gav ett nytt perspektiv på livet 00:35:30 Psykedelia som hjälp vid livets slutskede 00:42:38 Barndomen och dess utmaningar 00:46:10 En direktupplevelse av enhet 00:48:08 Nysnö och harm reduction 00:53:40 Drogpolitik 01:09:03 Negativa effekter av psykedelia Andlighet på olika plattformar Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Korta klipp: https://www.youtube.com/@andlighetextra Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Google podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9hbmNob3IuZm0vcy83OGI5MjVmOC9wb2RjYXN0L3Jzcw Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ

Ja det har funnits mycket att säga om detta område. Så mycket att det finns en egen historik kring det hela. Vi följer resonemangen om hur lik eller inte lik kvinnan är mannen rent anatomiskt och själsligt sedan antiken fram till 1900-talet. Från religionens dominans till läkarvetenskapens övertagande av tolkningarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi djupdyker i vetenskapen tillsammans med Kristoffer Hugin och tittar på resultat för olika gruppevolutionära strategier får i avancerade datasimuleringar. Hur kan dessa vetenskapliga rön hjälpa oss att förstå vår samtid, vår historia och vår framtid?Studien som diskuteras: https://www.jasss.org/16/3/7.htmlHugins Telegramkanal: https://t.me/k_huginOBS! Detta är inte hela avsnittet. För att höra hela avsnittet behöver du vara stödprenumerant. Detta avsnitt finns i sin helhet på https://www.svegot.se/2022/09/07/lita-pa-vetenskapen-etnocentrism-ar-bast/ och där finns också information om hur du kan få hela avsnitten direkt i din podcastapp.Teckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/supportGe en gåva: https://www.svegot.se/doneraDagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/

Vi djupdyker i vetenskapen tillsammans med Kristoffer Hugin och tittar på resultat för olika gruppevolutionära strategier får i avancerade datasimuleringar. Hur kan dessa vetenskapliga rön hjälpa oss att förstå vår samtid, vår historia och vår framtid? Inlägget Lita på vetenskapen: Etnocentrism är bäst! dök först upp på Radio Svegot.

Kan solljus avhjälpa depression? Kan solskyddskräm vara skadligt? Och ozonlagret - har det återhämtat sig? Med hjälp av vetenskap och forskning kommer Karin och Emma fram till vad som är sant, falskt eller mittemellan. Vetenskapen representeras denna gång av Elmira Tavoosi, toxikolog på läkemedelsverket och utredare kring solskyddsprodukter, samt Sandra Andersson, klimatolog på SMHI som arbetar med ozon- och uv-frågor.

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet? Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet. Idéerna sträcker sig också in i våra dagar. Inom genetiken finns forskare som till exempel intresserar sig för att jämföra folkgrupper och gör genetiska kopplingar mellan folkgrupp och utbildningsnivå. Som man frågar, får man svar. I det uttrycket ligger en betoning på hur viktig den vetenskapliga frågan är. Att innan man frågar, tänka: Vilka vetenskapliga frågor är relevanta?. Pseudovetenskapen har inte så lite gemensamt med konspirationstänkandets idévärld. Man säger att man bara ställer obekväma frågor. Men frågorna är oftast valda för att passa ett förutbestämt svar. Och man har valt bort frågor som pekar åt ett annat håll än vad det förutbestämda svaret är. Dessutom har frågorna inte testats för relevans gentemot andra frågor. Vi hör också om Barroso, Portugal där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Vi diskuterar självlysande fiskar, och behandlingsmetoder mot panikångest som fungerar men på lite olika sätt. I podden hörs: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Thomas Heldmark, reporter. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” gästas jag av några av er mina kära lyssnare. Alla ni som har hört av er med meddelanden och röstmemos där ni berättar om vad kärlek är för er. Hjärtat som både sänder ut och drar till sig. Hjärtat som besitter sin egen intelligens. (Sid 49 i boken Av egen kraft) Vetenskapen börjar nu omdefiniera relationen mellan hjärtat och hjärnan, känslan och förnuftet. Relativt nyligen har man upptäckt att det finns omkring tiotusen mycket specialiserade neuroner i hjärtat. Neuroner är de celler som våra hjärnor är uppbyggda av, de som gör att vi kan tänka. Sådana celler finns alltså också i våra hjärtan. Neuronerna i hjärtat lever sida vid sida med hjärtats muskelceller, främst kring höger förmak där de utgör en enhet. Professor David Paterson, forskare vid Oxfords universitet, och hans kollegor kallar dem för hjärtats lilla hjärna. Man vet inte så mycket om dessa neuroner än, men en sak är säker – det finns ett samarbete mellan hjärnan och hjärtat. Och det är neuronerna i hjärtat som styr vad hjärtat gör, inte hjärnan. Paterson och hans team jobbar på att ta reda på mer om hur det här nätverket i hjärtat fungerar. Jag tycker det är oerhört fascinerande, och med tanke på att jag hittar hjärtsymboler överallt så känns det extra spännande med den här typen av forskning. Forskaren och författaren Gregg Braden talar om de elektromagnetiska fält som finns runt oss och inom oss, och att hjärtat har ett elektromagnetiskt fält som är cirka femtusen gången starkare än det i hjärnan. Hjärtat är med andra ord en fantastisk sändare, vars kraft vi förmodligen inte ska underskatta. Med de nya upptäckterna inom forskningen får uttrycket ”hjärtats röst” en helt ny innebörd. Och det här ska vi nu prata mer om. Hjärtat och kärlek i detta Alla Hjärtans Special av ”Så in i Själen” Varmt välkomna.Producerat av Silverdrake FörlagKlippare: Alex PeterssonRedaktör: Marcus Blomgrenmarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

“Är vi ensamma i universum” hör till mänsklighetens främsta obesvarade frågor som håller både astronomer, filosofer och Hollywoods manusförfattare vakna om nätterna. Vissa är mera specifika i sina spörsmål. “Hur många andra civilisationer finns det där ute, utöver oss?” Faktum är att det finns en ekvation, ett matematiskt och vetenskapligt försök att ge en uppskattning på just det här. Den kallas Drakes ekvation, uppkallad efter radioastronomen Frank Drake som formulerade den 1961. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Då var det dags att snacka Hydrogel i Prestera Mera, vad är det? Och vad säger forskningen om det? Det här är ett område vi fått väldigt många frågor om så nu är det dags att göra slag i saken när det nu kommit en rad studier om hydrogel inom området idrottsnutrition. Tommy har även skrivit en studie om det vilket vi verkligen rekommenderar alla att läsa!   Länken till studien.    Tidsschema: 02:55 Vad är hydrogel? 09:45 Vetenskapen bakom hydrogel. Vad säger forskningen?  30:20 Sammanfattning   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Gång på gång utbryter en farlig sjukdom som borde vara utrotad i Sverige. Från den lilla orten Järna rapporteras om smittpartyn, där mässling sprids medvetet av folk som väljer bort vaccin. Mässling är en farlig och dödlig sjukdom. Sedan år 2000 räknar WHO med att vaccinet har räddat livet på mer än 20 miljoner människor. Men fortfarande dör hundratusentals varje år världen över.Vaccinationsgraden i Sverige är 97 % men en plats sticker ut. Folkhälsomyndigheten upptäcker 2012 att på en vårdcentral i Järna är bara fem procent av barnen i en årskull vaccinerade mot mässling.Järna är känt som ett centrum för antroposofi, en andlig rörelse. Här finns vid samma tid också en antroposofisk klinik, Vidarkliniken, som får ekonomiskt stöd från flera landsting. När mässlingen bryter ut i bygden sprids också råd från kliniken om att föräldrar bör försöka gnida sina barns utslag över hela kroppen. En läkare anser också, tvärtemot den beprövade vetenskapen, att mässlingen är själsligt utvecklande för de barn som går igenom den. Frågan om vad som pågår i Järna ska till slut nå upp till regeringen. Och antroposofernas värld kommer att ställas på ända.Medverkande: "Lovisa", smittad av mässlingen i början på 2010-talet. Åsa Sommar, utpekad som den första smittade patienten under mässlingsutbrottet på 90-talet. Johannes Nilsson, smittad av mässlingen på 90-talet. Jackie Swartz, läkare på Vidarkliniken. Matti Sällberg, biomedicinsk analytiker och vaccinforskare. Eigil Söderin, journalist på tidningen ETC. Kjell Asplund, läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen. Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och medlem i Kungliga vetenskapsakademin. Anna Starbrink, Stockholms hälso- och sjukvårdslandstingsråd (L). En dokumentär av: Jonatan Loxdal. Producent: Gustav Asplund / Produktionsbolaget Filt. Exekutiv producent: Jon Jordås / SR. Publicerad: 2021. Rättelse/förtydligande 2021-11-18: I en tidigare version av podden sa vi felaktigt att Wakefields medicinska studie "visade att vaccin gav ökad risk för autism. Sant är att studien framkastade en möjlig risk, och efterlyste mer forskning. Vetenskapen har sedan dess har inte hittat någon koppling mellan vaccin och autism. Podden är uppdaterad för att bättre avspegla förhållandena runt Wakefields studie. 

Nu släpps Axels debutbok Meditation – ett inre äventyr. Det här är en bok för dig som är nyfiken på meditation och en guide för dig som redan gett dig in i en inre resa. Men framförallt är det här en bok för dig som vill utforska livets mest spännande äventyr. I det första avsnittet av säsong fyra får du lyssna till det första kapitlet: Ett andligt uppvaknade. Axel berättar också om varför han skrev boken och vad han hoppas den kan ge dig som läser den.   Du som lyssnar på Meditera Mera och har laddat ner Mindfully får köpa boken för 199 kr (ordinarie pris 239 kr). Ange koden ”Mindfully” när du betalar. Handla boken här, www.wennhall.com/boken    Om boken I Meditation – ett inre äventyr tar medgrundaren av Mindfully, Axel Wennhall med läsaren på en inre resa. Med en varm och humoristisk ton varvas personliga berättelser med experiment och vetenskapen om meditation. Vi tas med på tysta meditationsretreats, ayahuasca-ceremonier, läkta familjerelationer och hur mindfulness hjälpte när alla drömmars bröllop fick ett abrupt slut.   Vi människor delar samma önskan om att vara lyckliga. Vi har bara olika sätt att försöka ta oss dit. För majoriteten sker sökandet i vår yttre värld. Men vad innebär det att i stället vända blicken inåt och ge sig in i ett inre äventyr? Vetenskapen har bekräftat att meditation hjälper oss att bli mer närvarande och medvetna och på så sätt kan vi göra klokare val som gör oss lyckligare. Vi vet att vi får bättre kondition genom att springa, men det är hög tid att vi också förstår att vi får bättre mental kondition genom att meditera.   Meditera Mera är en podcast från Mindfully, Sveriges nya meditationsapp. Du kan prova Mindfully kostnadsfritt i 14 dagar. Starta din provperiod på vår hemsida och hämta appen i App Store eller på Google Play. För mer information om Mindfully, besök vår hemsida www.mindfully.nu

Gång på gång utbryter en farlig sjukdom som borde vara utrotad i Sverige. Från den lilla orten Järna rapporteras om smittpartyn, där mässling sprids medvetet av folk som väljer bort vaccin. Mässling är en farlig och dödlig sjukdom. Sedan år 2000 räknar WHO med att vaccinet har räddat livet på mer än 20 miljoner människor. Men fortfarande dör hundratusentals varje år världen över.Vaccinationsgraden i Sverige är 97 % men en plats sticker ut. Folkhälsomyndigheten upptäcker 2012 att på en vårdcentral i Järna är bara fem procent av barnen i en årskull vaccinerade mot mässling.Järna är känt som ett centrum för antroposofi, en andlig rörelse. Här finns vid samma tid också en antroposofisk klinik, Vidarkliniken, som får ekonomiskt stöd från flera landsting. När mässlingen bryter ut i bygden sprids också råd från kliniken om att föräldrar bör försöka gnida sina barns utslag över hela kroppen. En läkare anser också, tvärtemot den beprövade vetenskapen, att mässlingen är själsligt utvecklande för de barn som går igenom den. Frågan om vad som pågår i Järna ska till slut nå upp till regeringen. Och antroposofernas värld kommer att ställas på ända.Medverkande: "Lovisa", smittad av mässlingen i början på 2010-talet. Åsa Sommar, utpekad som den första smittade patienten under mässlingsutbrottet på 90-talet. Johannes Nilsson, smittad av mässlingen på 90-talet. Jackie Swartz, läkare på Vidarkliniken. Matti Sällberg, biomedicinsk analytiker och vaccinforskare. Eigil Söderin, journalist på tidningen ETC. Kjell Asplund, läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen. Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och medlem i Kungliga vetenskapsakademin. Anna Starbrink, Stockholms hälso- och sjukvårdslandstingsråd (L). En dokumentär av: Jonatan Loxdal. Producent: Gustav Asplund / Produktionsbolaget Filt. Exekutiv producent: Jon Jordås / SR. Publicerad: 2021. Rättelse/förtydligande 2021-11-18: I en tidigare version av podden sa vi felaktigt att Wakefields medicinska studie "visade att vaccin gav ökad risk för autism. Sant är att studien framkastade en möjlig risk, och efterlyste mer forskning. Vetenskapen har sedan dess har inte hittat någon koppling mellan vaccin och autism. Podden är uppdaterad för att bättre avspegla förhållandena runt Wakefields studie. 

Gång på gång utbryter en farlig sjukdom som borde vara utrotad i Sverige. Från den lilla orten Järna rapporteras om smittpartyn, där mässling sprids medvetet av folk som väljer bort vaccin. Mässling är en farlig och dödlig sjukdom. Sedan år 2000 räknar WHO med att vaccinet har räddat livet på mer än 20 miljoner människor. Men fortfarande dör hundratusentals varje år världen över.Vaccinationsgraden i Sverige är 97 % men en plats sticker ut. Folkhälsomyndigheten upptäcker 2012 att på en vårdcentral i Järna är bara fem procent av barnen i en årskull vaccinerade mot mässling.Järna är känt som ett centrum för antroposofi, en andlig rörelse. Här finns vid samma tid också en antroposofisk klinik, Vidarkliniken, som får ekonomiskt stöd från flera landsting. När mässlingen bryter ut i bygden sprids också råd från kliniken om att föräldrar bör försöka gnida sina barns utslag över hela kroppen. En läkare anser också, tvärtemot den beprövade vetenskapen, att mässlingen är själsligt utvecklande för de barn som går igenom den. Frågan om vad som pågår i Järna ska till slut nå upp till regeringen. Och antroposofernas värld kommer att ställas på ända.Medverkande: "Lovisa", smittad av mässlingen i början på 2010-talet. Åsa Sommar, utpekad som den första smittade patienten under mässlingsutbrottet på 90-talet. Johannes Nilsson, smittad av mässlingen på 90-talet. Jackie Swartz, läkare på Vidarkliniken. Matti Sällberg, biomedicinsk analytiker och vaccinforskare. Eigil Söderin, journalist på tidningen ETC. Kjell Asplund, läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen. Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och medlem i Kungliga vetenskapsakademin. Anna Starbrink, Stockholms hälso- och sjukvårdslandstingsråd (L). En dokumentär av: Jonatan Loxdal. Producent: Gustav Asplund / Produktionsbolaget Filt. Exekutiv producent: Jon Jordås / SR. Publicerad: 2021. Rättelse/förtydligande 2021-11-18: I en tidigare version av podden sa vi felaktigt att Wakefields medicinska studie "visade att vaccin gav ökad risk för autism. Sant är att studien framkastade en möjlig risk, och efterlyste mer forskning. Vetenskapen har sedan dess har inte hittat någon koppling mellan vaccin och autism. Podden är uppdaterad för att bättre avspegla förhållandena runt Wakefields studie. 

Fantastiska läkaren och spirituella läraren Dr Marie Christina Gershagen är tillbaka i podden för att prata om den starka kopplingen mellan science and soul - vetenskapen och det spirituella. I avsnittet: - Reflektioner efter en månad i tystnad - Vetenskapen bakom en daglig praktik som meditation, chanting och stillhet - Vad tankar och känslor är biokemiskt och medicinskt och hur de förhåller sig till kroppen - Vad som händer när vi inte låter våra känslor flöda fritt utan stoppas i hjärtchakrat - Om hur alla våra hormoner hänger ihop och kopplingen till chakrasystemet - Hur man kan balansera våra hormoner genom spirituell praktik - Hur vi bygger en frisk kropp på cellnivå för att kunna hålla höga frekvenser av energi Veckans sponsor: Örtoteket. Koden holycrap20 ger 20% på ortoteket.se Kärlek, Amanda och Mathilda

Är psykedeliska substanser framtidens botemedel mot psykisk ohälsa? Idag ska vi prata om ett rätt kontroversiellt ämne, nämligen vetenskapen bakom psykedeliska substanser! Jag intervjuar psykologen Filip Bromberg! Han är ordförande i stiftelsen Osmond Foundation, och en av medgrundarna till den ideella föreningen Nätverket för psykedelisk vetenskap som samarbetar med svenska forskare som bland annat undersöker psykedelika i terapeutiskt och medicinskt syfte. Intresset för vetenskapen började för Filip redan under studietiden, då han kom i kontakt med den internationella forskningen om just psykedelisk psykoterapi för första gången! Hans primära drivkraft inom området är att bidra till ökad kunskap och till nya effektiva behandlingar mot bland annat depression, PTSD och allvarlig ångest. Idag grottar vi ned oss i vad forskning faktiskt säger om psykedeliska som behandlingsmetod, vilka effekter de har, vad som rent objektivt händer i hjärnan, hur framtidens behandlingsmetoder möjligen kommer att se ut, vilka risker det finns med substanserna, och mycket mycket mer! Ett avsnitt helt klart utöver det vanliga! Varsågoda!!  Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden   Kontakt: osmond-foundation.org/  psykedeliskvetenskap.org/ psykologiskintegration.se/ nysno.se/podden   Referenser: Patientupplevelser: https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0022167817709585 https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0022167817715966 Pivotal Mental States: https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0269881120959637 Positiv psykologi översikt: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0028390818303368 Psilocybin och meditation: https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0269881117731279 Psilocybin och mystika upplevelser: https://www.hopkinsmedicine.org/press_releases/2006/griffithspsilocybin.pdf Risker med psykedeliska substanser: https://michaelpollan.com/psychedelics-risk-today/

Isaac Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen.Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. Djurens förintelse är skriven av Henrik Wig och Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2016. Denna ljudbok är inspelad 2017-2018. Inläst av Hannah Bratt, Markus Tufvesson, Sophie Nanne, Josefin Lindberg, Anna Johansson och Fredrik Lidén. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare. Se mer om boken på www.djurensförintelse.se

I spåren av coronapandemin har en våg av desinformation, spekulationer och konspirationsteorier om viruset också spridits över världen. Men varifrån kommer detta idéstoff, och är förtroendet för vetenskapen hotat? Vetenskapen och forskningen har hamnat i centrum under det senaste året på grund av coronavirusets spridning. Men forskarna är inte alltid överens, varken om virusets ursprung eller om strategier för att förhindra smittspridning. Så hur ska allmänheten kunna avgöra vad som är fakta och vad som är spekulation? Och vad är skillnaden mellan att syna makthavarna och konspirationsteoretiskt tänkande? Vi samtalar med Annika Rabo, professor på Socialantropologiska institutionen på Stockholms universitet. Hon är också delaktig i COMPACT, ett tvärvetenskapligt nätverk som samlar forskning om konspirationsteorier i Europa.

Våra hjärnor är inte gjorda för att gå i karantän. Vetenskapen visar att vi rent av blir dummare av att leva en längre tid utan intryck och samvaro med andra människor. Hur kommer det sig? DN:s reporter Kristofer Ahlström har pratat med hjärnforskare och reder ut i dagens avsnitt. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Välkommen tillbaka till Celestial Podcast! Idag har jag bjudit in fantastiska Frida Rydqvist för att prata om astrologi! Frida doktorerar just nu inom just Psykologin & utöver det så har hon en lång bakgrund som Astrolog. Frida står ju med det ena benet i vetenskapens värld och med det andra benet inom esoterisk lära - hur går det ihop? Detta avsnitt är verkligen ett sjukt bra avsnitt att lyssna på om man är skeptiskt inställd till astrologin. För här lyfter vi så många viktiga aspekter som man bör ta med i beräkningen innan man dömer ut astrologin. Människan har studerat himlakropparna sedan urminnes tider - hur kommer det sig att vi har glidit ifrån den läran i modern tid?  I detta avsnitt pratar vi om:Astrologins historiaVilka huvudförgreningar det finns inom astrologiHur Frida & jag använder oss av astrologiHur man integrerar vetenskapen med det som ligger bortom detHur astrologin kan hjälpa en med både kritiskt & kreativt tänkande & hur det hjälper en vidga vyerna i livetOch massor mer! Följa Frida här: https://www.instagram.com/esoteric_adventures/ Följa mig här: https://www.instagram.com/_stellestial/Maila mig här: celestial.podcast@gmail.com Enjoy my loves! /Stella Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

I den så kallade Wienkretsen söktes under 1920- och 30-talen gränserna för det säkra och meningsfulla. Mycket av filosofin kvalificerade inte. Olof Åkerlund reflekterar över denna strävan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När jag en vinter för många år sedan drabbades av en allvarlig sjukdom hade de en dålig dag på lasarettet i den lilla universitetsstaden. Akuten och specialistavdelningen var båda överbelagda och de bråkade om vem som skulle behöva hantera ännu en patient. Till slut blev jag inrullad på ett kontor, och den enda information jag fick kom från en undersköterska som till svar på beredvilligt framsträckt pekfinger utbrast nej, där sticker vi inte om du skulle bli blind sen. Dagen efter flyttades jag till en helgöppen avdelning där jag fick dela ett rum med en bitter man som förlorat båda sina fötter till följd av sjukdomen. Det var av honom jag fick min första, mycket subjektiva, introduktion till hur mitt liv nu skulle gestalta sig. Det var kort sagt något omtumlande. Och som någon som främst alltid kunnat uttrycka sig och förstå saker genom skrift, så var jag mån om att få en anteckningsbok till sjukhuset. Jag antar att jag föreställde mig att jag skulle föra någon sorts dagbok, men det blev inte mycket skrivet. Jag gjorde bara några små teckningar, fram tills att jag vid ett tillfälle plötsligt tittade ner i anteckningsboken och såg att jag omedvetet hade fyllt sidorna med små uppställningar. Det tog ett litet tag innan jag insåg att det rörde sig som om de sanningstabeller som introduceras i Ludwig Wittgensteins "Tractatus Logico Philosophicus". Det handlar om grundläggande relationer i elementär logik, så kallad satslogik, och är på många håll än i våra dagar det sätt som filosofistudenter introduceras till logik som ämne. Enkel, skön och obestridlig sanning. När jag begrundade vad jag hade skrivit fylldes jag för första gången på flera dagar av något slags lugn. För den som har en vag bild av filosofi kan det låta märkligt att logik tillhör dess domäner. Men det går faktiskt tillbaka ändå till Aristoteles och handlar om det som alltid, på olika sätt och med blandad framgång, varit filosofins mål: att skapa klarhet. Och vad Aristoteles gjorde var inget annat än att systematisera grunden för allt detta - tänkandet självt. I hans verk Första analytiken som utkom på svenska år 2020 kan man själv studera denna alltför sällan uppmärksammade revolution i idéernas historia. Likt Euklides geometri skulle Aristoteles logik få ett längre liv än så gott som alla vetenskapliga teorier, det var egentligen först på 1800-talet som avgörande landvinningar skulle erbjuda en ny logik med nya möjligheter. Och då väcktes också hoppet om att kunna härleda hela matematiken ur logiken och ge det säkraste mänskligheten visste en ännu säkrare grund. Sjukdomen jag drabbades av var kronisk. Att säga att jag fortfarande lider av den är alltså en tautologi, ett påstående som uttrycker en utifrån förutsättningarna redan etablerad sanning om man talar om retorik, en sats som är sann oavsett vilket sanningsvärde man tillskriver dess variabler om man talar logik. Wittgenstein framhöll att hela satslogiken var tautologisk. Om man tycker att det får den att verka meningslös, så bör man fundera över om man även anser att datorprogrammering är meningslöst. Man kan kanske sammanfatta mitt nedtecknande av sanningstabeller på sjukhuset som att det i omskakande tider är en en tröst med tydlighet och klarhet. En period i behov av logikens tröst var onekligen tiden under och mellan de två världskrigen. Det var också då den så kallade Wienkretsen samlades. Matematikprofessorn Karl Sigmund ger sin högintressanta bok om dessa filosofiskt intresserade vetenskapsmän och vetenskapligt sinnade filosofer den passande undertiteln Filosofi vid avgrundens rand eller i original exakt tänkande vid undergångens rand. I kretsens kärna ingick framträdande samtida profiler som Moritz Schlick och Otto Neurath samt den framstående analytiske filosofen Rudolf Carnap. De såg sig som företrädare för den vetenskapliga världsbilden och ville göra sig av med alla sorters resonerande som inte stod på bergfast grund. Med i gruppen fanns också matematiska genier som Kurt Gödel  den främsta logikern sedan Aristoteles enligt Albert Einstein. Han skulle dock med tiden visa sig vara en metafysiker av platonska  proportioner, och representerade alltså i hemlighet allt gruppen bekämpade. Filosofin hade ju genom årtusendena, i takt med att metoder och teorier utvecklats, knoppat av sig i olika vetenskapliga discipliner. Det som återstod torde antingen kunna omvandlas till vetenskap eller förkastas som nonsens. Och med de nyvunna framstegen i logik så kändes tiden inne för nästa steg. Wien var en god jordmån  för dessa tankar. Härifrån kom fysikern Ernst Mach som hävdade att vi inte hade något jag bortom våra sinnesförnimmelser. Hans kollega Ludwig Boltzmann, tänkte i liknande banor, men i en berömd debatt dem båda emellan tog han ställning för atomens existens, vilken Mach förnekade. Och Boltzmann plågades av att de filosofiska problemen ständigt dök upp, hur mycket han än försökte göra sig av med dem. Särskilt frågan om varför något överhuvudtaget existerar gav honom mardrömmar. För Wienkretsen blev också Ludwig Wittgenstein snabbt en fixstjärna. Hans Tractatus förstods som ett försök att göra sig av med filosofisk spekulation, genom att med logikens hjälp visa på gränsen för det meningsfulla språket. De läste boken både ivrigt och ihärdigt och ur gruppen strömmade många olika försök att skilja på meningsfullt och meningslöst, pseudoproblem och verkliga problem. Svårigheterna med detta företag blev dock plågsamt tydliga. Vetenskapen är ju så mycket mer än matematik och logik, och likt Mach sökte många en fast grund i sinnesförnimmelserna. Olika förslag om att bara det som kunde kontrolleras empiriskt var meningsfullt, eller att meningen med ett påstående var identisk med metoden med vars hjälp man kunde bekräfta det, lades fram.  Problemet med alla dessa antaganden är förstås att de själva inte går att bekräfta empiriskt och alltså bör betraktas som meningslösa. Men för vissa i gruppen fortsatte korståget mot filosofin oförtrutet och de såg metafysik och mystisk spekulation i var och varannan buske. Denna misstanke restes också mot Tractatus av vissa av Wienkretsens medlemmar. De gjorde en enkätundersökning där de före, under och efter sin noggranna läsning fick bedöma de mest centrala av bokens 526 numrerade påståenden enligt en färgskala. Blått betydde medhåll, rött oenighet och grönt att tesen var meningslös. Som Karl Sigmund krasst noterar utgjorde enkätsvaren en brokig palett. Wittgenstein kom att lägga så gott som allt i Tractatus bakom sig, men han upphörde aldrig att försöka göra slut på det mesta av det som genom århundradena kallats filosofi. Hans utsagor om disciplinen har blivit legendariska. Filosofins syfte, skrev han i Filosofiska undersökningar, är att visa flugan vägen ut ur den flugfälleflaska den lockats ner i. Det är språket som ständigt lurar in oss i dessa fällor och varje fråga måste filosofin behandla som om den vore en sjukdom. Yttrandet får mig att tänka på fysikern Boltzmann som alltmer kom att plågas  av filosofins obeveklighet. Driften att filosofera liknar kräkreflexen vid migrän, menade han, den vill kasta upp något fast inget finns där, men, framhärdade han samtidigt, det är filosofins höga, majestätiska uppgift att bota mänskligheten från denna fruktansvärda migrän. Ja, kanske är filosofin i viss mån en sjukdom. Men efter 2500 år av försök med avancerad medicinering, huskurer, åderlåtning och andeutdrivning är det nog dags att vi accepterar att den är kronisk. Olof Åkerlund, producent för OBS  Litteratur Aristoteles: Första analytiken. Översättning, inledning och kommentarer Per-Erik Malmnäs. Bokförlaget Thales, 2020. Karl Sigmund: Wienkretsen filosofi vid avgrundens rand. Översättning av Jim Jakobsson. Fri tanke förlag, 2017. Ludwig Wittgenstein: "Filosofiska undersökningar". Översättning Anders Wedberg. Bokförlaget Thales, 1992. Ludwig Wittgenstein, "Tractatus Logico-Philosophicus". Översättning av Sten Andersson. Norstedts, 2014.

Isaac Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen.Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. Djurens förintelse är skriven av Henrik Wig och Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2016. Denna ljudbok är inspelad 2017-2018. Inläst av Hannah Bratt, Markus Tufvesson, Sophie Nanne, Josefin Lindberg, Anna Johansson och Fredrik Lidén. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare. Se mer om boken på www.djurensförintelse.se

“När jag sökte efter teman att skriva om så kändes religion och världsbild som spännande ämnen att ta sig an. Vi lever i en väldigt religiös värld och jag hade sett effekterna av att inte tänka klart i min forskning.” Som musiker har José González rönt stora internationella framgångar men få känner honom som tidigare doktorand vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid Göteborgs Universitet. I veckans samtal som böljar mellan ämnen som låttexter och bioinformatik, föräldraskap och trender i den samtida vetenskapslitteraturen, inledningen på musikkarriären och föräldrarnas flykt från Argentina till Sverige, är det inte endast musikern José González som får komma till tals.

Hur påverkar relationen till våra syskon hur vi blir som personer? Var i syskonskaran man hamnar påverkar inte vilka vi blir så mycket som man skulle kunna tro. Men att ha syskon kan förbättra den empatiska förmågan och samtidigt höja risken för substansmissbruk.mail: dummamanniskor@gmail.comredigering: Peter Malmqvistproducent: Clara Wallin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Som grundare och generalsekreterare för Berättarministeriet ingick Dilsa Demirbag-Sten i juryn för Naturvetarnas idétävling Thinktank 2030. Hur nästa generation löser samhällets problem inspirerar henne. Hon sätter hoppet till naturvetare som behöver kavla upp skjortärmarna för att sprida naturvetenskapen utanför akademin och ta ansvar för folkbildningen.

Det här ett smakprov från Sveriges nya meditationsapp - Mindfully. Du hittar fler liknande insikter och över 200 guidade meditationer på svenska i appen. Här får du också ta del av exklusivt material utan reklam från Meditera Mera.  Du kan prova Mindfully kostnadsfritt i sju dagar och sedan ta del av vårt lanseringserbjudande för endast 595 SEK för ett årsabonnemang. Ladda hem Mindfully på App Store eller på Google Play. För mer information om Mindfully, besök vår hemsida www.mindfully.nu

I hundratals fall har Trump-administrationen ignorerat kunskap och ifrågasatt vetenskapligt belagda sanningar. Hur har det påverkat forskarsamhället i USA? Organisationen Union of Concerned Scientists har dokumenterat 139 större angrepp på forskningen i USA. Ett slags epicentrum för attackerna mot forskning är den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, som idag styrs av en före detta kol-lobbyist. Elisabeth Southerland var fram till 2017 enhetschef där och beskriver en myndighet i fritt fall, där 900 av forskarna har lämnat sina jobb. Hon sätter nu sitt hopp till en nystart efter valet. En annan som drabbats är klimatforskaren Maria Caffrey. Försök gjordes att censurera hennes rapport om havsnivåhöjningar orsakade av klimatförändringar. När det inte lyckades blev hon av med sitt jobb vid National Park Service. I programmet hörs: Elisabeth Southerland, tidigare enhetschef på amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, vd for The Centre for Democracy vid Union of Concerned Scientists, Lauren Kurtz, föreståndare för Climate Science Legal Defence Fund, Maria Caffrey, klimatforskare tidigare vid National Park Service, Christine Todd Whitman, republikansk politiker och tidigare chef för miljömyndigheten EPA. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hanna Frelin från P3 Musikdokumentär berättar om det sanslöst populära k-popbandet Blackpink. Journalisten Evelyn Jones kommer i tid till studion och berättar om tidsoptimism som kulturellt och psykologiskt fenomen och reder ut varför vissa ALLTID är sena. Dessutom diskuterar Hanna och Jörgen Woody Allens nya kontroversiella bok.

Patricia Greenhalgh är brittisk professor i primärvård och specialist inom folkhälsa. Här pratar hon med Myter och faktas Jan Lötvall om varför ansiktsmasker har blivit en så laddad fråga i västvärlden. Tillsammans reder de ut vad forskningen egentligen kunnat visa, vad som händer med vår identitet när vi täcker ansiktet och varför hela frågan har blivit politiserad. Det här samtalet spelades in i juli 2020 och är på engelska. Textad version finns på Facebook och Youtube: https://www.facebook.com/VetenskapsforumCovid19/videos/3171224149629468/ Vill du stötta vårt arbete? Då kan du göra det via Swish. Alla bidrag går oavkortat till att producera materialet till våra kanaler på Facebook och Youtube samt vår podcast. Vårt swishnummer är: 123 656 8406. Vinjett: Screen Saver Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Boken heter “Smart – Vad vetenskapen säger om intelligens” och gäst är författaren Maria Gunther.IQ och intelligens är ett omtalat och många gånger infekterad debattämne. Till att börja med har intelligensforskningen ett mörkt förflutet. Men vad som också skapar irritation är när mätning av IQ ses som ett slags värderande av människor (vilket är helt fel). Det råder också en del begreppsförvirring som gör området onödigt laddat. För lika viktigt som det är att förstå att IQ representerar ett antal fördelaktiga egenskaper. På samma sätt måste man förstå att hög IQ inte är någon garanti för klokhet eller vaccin mot elakhet. Vi reder ut vad som är vad! I programmet pratar vi bl.a. om varför IQ är intressant. Vi pratar om vilka förmågor som mäts genom IQ. Och vi pratar om vilka missförstånd som förekommer kring IQ. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det här är ett superspännande poddavsnitt! Jag intervjuar Lina Rådmark, doktorand på institutionen för neurovetenskap. Lina undervisar också en kurs om komplementärmedicin på läkarprogrammet och även om farmakologi på sjuksköterskeprogrammet. Lina är också ayurvedisk hälsorådgivare och var en av mina lärare på Skandinaviska Ayurvedaakademin. Lina står alltså minst sagt med en fot i vetenskapen och en i komplementärmedicinen. En minst sagt ovanlig position i vårt land. Jag och Lina pratar förstås en hel del om ayurveda kontra vetenskapen, bland annat de många delar av ayurveda som numera är vetenskapligt belagda, så som många olika örter och även den cirkadiska rytmen. Vi pratar om skillnaden mellan vetenskapens objektiva sätt att mäta effekter, och det som ofta nämns inom ayurveda, att "mäta" effekten genom egen erfarenhet. Vi pratar om varför WHO uppmanar människor att använda sig av traditionella hälsoläror. Vi pratar om vilka som vänder sig till komplementärmedicin som ayurveda och varför de gör det. Slutligen får du lära känna Linas egna ayurvediska rutiner. Den superfina vinjettmusiken kommer som vanligt ifrån www.purple-planet.com. Jag önskar dig en härlig lyssning!

Varför behöver vi människor skämt? Varför mår vi så bra av att skratta? Och varför skämtar vi extra mycket i kristider?mail: dummamanniskor@gmail.comproducent: Clara Wallin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tusentals svenskar varslas nu om uppsägning. Vilken framtid väntar oss när Coronapandemin är över? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén utser veckans ord: Varsel. Om det just nu görs för lite eller för mycket, rätt eller fel saker för att hantera coronasmittan kan bara framtiden utvisa. Men en sak är klar: att vår förmåga att kontrollera förloppet är större än någonsin tidigare i världshistorien. Vi har mer kunskap och bättre organiserade samhällen än när Spanska sjukan och Svarta döden härjade. Och - inte minst - en övervakningsteknologi som man fram till nyss bara kunde skriva science fiction-dystopier om, men som nu används med stor framgång i kampen mot smittan i länder som Kina och Sydkorea. Världen är genomlyst och förhållandevis kontrollerbar, för den som förfogar över redskapen. Men samtidigt verkar just denna kontroll leda till att vi förlorar kontrollen, om man lyssnar till den senaste veckans debatt. De liv vi räddar med kraftfulla åtgärder nu riskerar vi att förlora senare, som en direkt konsekvens av de här åtgärdernas förödande effekt på ekonomin. Damned if you do, damned if you don't. Och den innevarande månadens hittills dryga 18.000 varsel, i Sverige, är kanske bara ett varsel om det som komma skall? Slår man upp "varsel" på Nationalencyklopedins sajt kan man välja mellan två betydelser. Den ena är den arbetsrättsliga. Den andra leder vidare till ord som "omen" och "järtecken", till skyddsandar som kommer med förebud i drömmen och "fylgjor", en slags fornnordiska dubbelgångare i djurhamn. Väsen från en tid när tillvaron var mindre genomlyst och kontrollerbar, och vi fick ta till fantasin för att åtminstone ge vår utsatthet ett namn, och någon slags ansikte. Då var det fortfarande naturen som, delvis, stod utanför vår kontroll. Nu är det alltså ekonomin, det vill säga vi själva. Somliga vill gärna se coronapandemin som en naturens hämnd för vår rovdrift på dess resurser - en varning, ett varsel. Och även om den där delfinen i Venedig visade sig vara en anka, så bör den globala uppvärmningen ha fått en tillfällig respit de här månaderna. Vi har fått se att vi kan ställa om, när vi verkligen vill. Och snart alltså: vad en sådan, snabb omställning kan göra med våra liv. Den målkonflikten kanske går att lösa med mera modernitet, teknikutveckling och tillväxt. Vem vet? Vetenskapen, som vi så ofta uppmanas att lyssna till, gör det inte. Och befriar oss alltså inte heller från svåra beslut på otillräcklig grund. Men sa jag inte just att världen är genomlyst och kontrollerbar? Ja, men bara förhållandevis. Bortom lampans sken lägrar sig skuggorna än. Framtiden förblir höljd i dunkel. Varslens värld är ännu vår.

Upptäckten av kopplingen mellan tarmbakterierna, tarmen och hjärnan är banbrytande och det mest spännande inom medicinsk forskning just nu. Soki Choi har skrivit en bok om just detta, Kimchi och Kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna. I det här avsnittet och berättar Soki Choi om de senaste genombrotten i forskningen om den så kallade microbiota-gut-brain axeln och hur den verkar kunna påverka din hjärna och psykiska hälsa. Beställ boken https://www.adlibris.com/se/bok/kimchi-och-kombucha-den-nya-vetenskapen-om-hur-tarmbakterierna-starker-din-hjarna-9789174247725?campaignId=cd827e56-b94b-4c45-a20e-26b10e7084bf https://www.sokichoi.com