Podcasts about surdeg

Hantverksbakat eller industribakat. Bakat med enbart surdeg eller surdeg plus jäst. Långjäst i 48 timmar, eller jäst på några timmar. Allt får kallas surdegsbröd. Och ändå är det stor skillnad på dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Surdeg är det ursprungliga sättet att jäsa bröd. Naturlig jäsningen med hjälp av vad som finns runt omkring oss, med vildjäst och mjölksyrebakterier. Effektivt men långsamt, från 6 till 48 timmars jäsning.Med bagerijästen, som blev vanlig först i slutet på 1800-talet, kunde jäsningen gå mycket snabbare.Vad som är ett surdegsbröd är oreglerat. Det enda krav som Livsmedelsverket har är att det ska ingå surdeg i brödet, berättar Amanda Rosendahl på avdelningen för råd och reglering.Det finns inte heller någon branschrekommendation om vad ett surdegsbröd är.— Det skulle begränsa utbudet om vi hade regler, säger Martin Lundell, vd på branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer, som representerar såväl stora som små bagare.— Surdegsbröd är ett bröd som jäst enbart med surdeg, säger Caroline Lindö, surdegsexperten på Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk.I de allra flesta industribakade surdegsbröden kommer jäskraften från jäst. 2019 presenterades resultatet av ett brödprojekt som genomförts på Örebro universitet. Man jämförde hantverksbakade surdegsbröd med de vanligaste industribakade bröden. Nikolai Scherbak, doktor i biologi, och docent på Örebro universitet, ledde studien. Resultatet visade att mineralerna i industribrödet passerade rakt igenom kroppen, medan nästan all näring i surdegsbrödet togs upp av kroppen.

Fredrik LignellGenomsyradhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/himmelriket-ar-som-en-surdeg-ar94hMatt 13:31-33Kvinnan tar sin surdeg och blandar in den i mjölet. Tre mått är löjligt mycket. Det motsvarar 40 liter! Det stora genomsyras av det lilla. Kanske inte alltid volymmässigt, men kvalitativt. Men vad är det som ska genomsyra världen då? Gal 5:13-26 (SFB15)Ofta när vi läser Bibeln har vi, givet hur vi är formade, ett extremt individualistiskt perspektiv, alltså vi läser i jag-form. Hur kan jag bli en mer tålmodig, mindre stridslysten människa? Bra spår, och alldeles nödvändigt. Men något händer när vi glömmer att kristen tro hela tiden är plural, kollektiv, något vi gör ihop med andra. I dagens text står ordet tillsammans fem gånger. Köttets gärningar är det gamla livet, ett gudlöst, gudsfrånvänt liv. Detta betyder inte att enstaka handlingar och misstag avslöjar att vi inte har med Gud att göra. Nej, det handlar snarare om en vandring, att leva efter köttets gärningar. När vi sorterar våra liv efter köttets ordning, då går vi en annan väg än Guds. Kontrasten är Andens frukt. Om vi nu skulle lägga de här två texterna jämte varandra, vad händer då? Jesu tal om surdegen, om Guds rike som vidrör och förvandlar allt den kommer i kontakt med, handlar om ett nytt sätt att leva. v 22-23 är exceptionellt kraftfulla! Här beskrivs inget försiktigt och slätstruket, utan ett radikalt alternativ till en värld i konflikter, krig, terror och polarisering. Vi anar, utifrån liknelserna om Guds rike, att den enkla förkunnelsen om Jesus, vittnesbördet om att Han finns, relationerna präglade av tålamod, glädje och godhet äger förmågan att långsamt prägla ett samhälle, likt surdegen som så småningom genomsyrar hela degen. Så vad är grejen i dagens predikan? Att börja likna Jesus i sina relationer, främst till oss andra i församlingen, är inte en trivselfråga (åtminstone inte endast), utan en fråga om att sakta genomsyra världen med godhet. Världen har väl aldrig varit i sådant behov av kärlek, glädje, frid, tålamod… Vi störtar världens makter genom att bli som Jesus!--------------------------------------------------För samtal:I dagens predikan sades det att både köttets gärningar och Andens frukt levs ut i gemenskaper. Finns det en risk att vi blir för individualistiska när vi tänker trons vandring? Utveckla hur ni tänker. Vad skulle hända med vår omvärld om vi tydligare märktes av Jesu attityder i mötet med varandra och andra? Associera tillsammans kring orden som beskriver Andens frukt. Vad tänker du om orden kärlek, glädje, frid....? Det sades i dagens predikan att dessa äger förmågan att störta världens makter. Är det så vi tänker, eller är det en ny tanke? Hur kan vi hjälpa varandra att växa på dessa områden? Vad krävs för att Andens frukt ska utvecklas i våra liv och i våra gemenskaper?

Bibelord: - Matteus 13:31-33 - Hänvisning till Hesekiel 17:22-23 och 1 Mosebok 18. Till egen eftertanke: - I Matteus 13 beskrivs i en serie liknelser himmelriket som närvarande, som är på gång och som kommer att fullbordas. Det kan se betydelselöst och litet ut, men Gud låter det växa. Går inte att dölja hur det påverkar. Himmelriket, något vi får ta emot och dela med oss av. Läs gärna texterna. - När du ser tillbaka på "dina årsringar" - hur har himmelriket blivit synligt där? - På vilka sätt tänker du att vi kan lära oss känna igen himmelrikets närvaro? - Hur tänker du att du kan ge plats för himmelriket i det liv som är ditt att leva?

Hur håller vi motivationsbrist löpningen uppe under höstens mörka månader och kan Szacke bli riktigt arg? Vi svarar på läsarfrågor och får veta lite för mycket om matförgiftningar. Varmt välkomna!

Bullkalas på surdeg och brownietårta med färska bär och maränger får avsluta årets Norrlandsresa. I Meny Norrlandsresans sista avsnitt besöker vi Öre Gårdsbageri som ligger nära Öreälvens strand. Där har Sara Werner byggt om ett av de gamla husen till ett bageri. Sara är expert på surdeg och visar Susanne Jonsson hur hon gör sina beryktade surdegsbullar - idag med bland annat blåbär- och rabarberfyllning. Efter baket blir det bullkalas i bersån och Susanne bjuder på en picknicktårta med browniebotten och färska bär. Under 8 veckor i sommar har kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund besökt spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

Ett härligt ostrukturerat avsnitt där vi går igenom svinnoga hur man maler mjöl och bakar bröd - en kunskap som ALLA människor bör ha som en del av sin beredskap!

Olika jäsmedel. Surdeg, jäst, bikarbonat, bakpulver och hjorthornssalt. Hur blir det om man byter? Varför har de hamnat i recepten? Vi bakar sockerkaka med jäst, och drömmar med bakpulver. Upprinnelsen till programmet är ett mail från en lyssnare: "Vad är historien bakom varje jäsmedel, och har de någon annan effekt än att jäsa upp bakverket? Går det att baka en vanlig sockerkaka på jäst?" skriver Melinda Carlsson. Vi tar hjälp av Mia Öhrn, bagare, bakboksförfattare, matjournalist, som för sex år sen tog över redaktörsskapet för Sveriges mest sålda bok, Sju sorters kakor. Hon bakar en sockerkaka på jäst. - Det blev över förväntan, säger hon. Den får en speciell konsistens. Mia testar också att baka drömmar, där hjorthornssaltet ersatts med bakpulver. Det visar sig att hjorthornsalt tillför nåt speciellt, som inte bakpulvret levererar. Nedan hittar du receptet på Mias sockerkaka på jäst.

I det här avsnittet pratar vi som vanligt om lite allt möjligt som har med pyssel att göra, men mest om att göra egna smycken, och om surdeg.

Välkommen till det 529:e avsnittet av Klart!, om ett bra tillfälle att stanna upp istället för att bara springa på.

Sebastien Boudet pratar passionerat om surdeg, sin dröm om fler småbagerier och skickar en, kanske något provocerande, hälsning till de stora jättarna...

Efter påtryckningar från er lyssnare så kommer här ett fullmatad avsnitt om...mat. Vad lagar Manne och Nisse för mat nuförtiden? Hur viktigt är det att stå timmar i köket för att vara en bra förälder? Plus - viktigast av allt: hur ofta måste man mata en surdeg? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter sju sorger och åtta bedrövelser har investeringsbolaget Ratos fått luft under vingarna. Men hur hållbart är det? Di:s Ulf Petersson och Johan Wendel analyserar veckans rapporter och hittar både intressanta aktier och ett bolag som inte gjort hemläxan när det nu vill ha mer pengar av aktieägarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sedan skall ni låta det gå sju fulla veckor från dagen efter sabbaten, från den dag då ni bar fram den kärve som lyfts upp till offer. 16Ni skall räkna femtio dagar till och med dagen efter den sjunde sabbaten. Då skall ni bära fram ett matoffer av den nya skörden till Herren. 17Hemifrån skall ni ta med bröd att lyftas till offer, två stycken. De skall bestå av två tiondels efa siktat mjöl och bakas med surdeg; de är en förstlingsgåva åt Herren. 18Förutom brödet skall ni föra fram sju felfria, årsgamla lamm, en ungtjur och två baggar. De skall offras som brännoffer åt Herren, med tillhörande matoffer och dryckesoffer, ett eldoffer, en lukt som gör Herren nöjd. 19Sedan skall ni offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer. 20Och prästen skall lyfta upp dem till ett offer inför Herren tillsammans med de första bröden av skörden och två lamm. De skall helgas åt Herren och tillhör prästen. 21Till samma dag skall ni utlysa en helig sammankomst. Helig skall den vara för er, då får ni inte utföra några sysslor. Detta skall vara en oföränderlig stadga för er genom alla släktled, var ni än bor.3 Mos 23:15-21 (Bibel 2000)Marie Ek Lipanovskahttp://www.marieeklipanovska.se

Predikan av Barbro Nyström den 23 mars 2019. Klicka här för mer info och undervisning.

Lucas Elvenes. Lucas Elvenes och hans konflikt med tränaren Cam Abbott har varit veckans stora givna jättesnackis och är huvudtemat i veckans avsnitt av Röglepodden. En kort återblick ges och så diskuteras eventuella effekter av att luften rensats och konflikten lösts. Och så ser det ut som att Lucas Elvenes kommer in i laget – och i powerplay igen mot Timrå. Mattias Hjälm passar på att i sammanhanget ta upp Christian Thomas igen och har en ganska tydlig åsikt om hur man bör hantera honom. Linus Ahlin har ett antal spaningar, bland annat vem som borde in i powerplay och hur backparet Jesper Williamsson/Ben Youds startat säsongen. Ni får möjliga kedjor serverade och en hel del till. God lyssning till veckans 40 minuter.

I detta avsnitt pratar Lisa och Nea om vad de skulle vilja våga. Lisa längtar bort och Nea funderar över ett mellanmjölks-liv. För er mens-människor kommer även ett hett tips. Instagram: blodsvettochtartapod https://www.instagram.com/blodsvettochtartapod/ Facebook: https://www.facebook.com/blodsvettochtartapod/ Mail: blodsvettochtarta@hotmail.com

Två skåningar pratar om surdeg, prinsessan Sofia & att faila en tenta! Hoppas ni gillar den!!

De säljer surdeg i sitt UF-företag Jäs We Can! Elsa Hanberger Persson, Emma Hydén, Jonna Haag och Filippa Markman kom på idén med att sälja surdeg. De vill att fler skall äta och konsumera hållbart. Hör deras berättelse om UF-företagandet, utmaningar och hur de lyckas jobba ihop, trots olika personligheter och mycket annat att göra. En sann energikick att höra dessa tjejer, fyllda med energi och självförtroende. Läs bloggen från avsnittet: //bloggen.entreprenorsdriv.se/#post94 Se en kort film med UF-företagarna. https://youtu.be/BoIQim2XY8Q www.jaswecanuf.wix.com/jaswecanuf @jaswecanuf epost: jaswecanuf@gmail.com

Ett växande intresse för traditionella maträtter har gett nytt liv till de gamla höstmarknaderna. Hösten betyder skördetid och i många svenska städer anordnas nu olika höstmarknader. I det gamla bondesamhället var detta en av de viktigaste tiderna på året. Mickelsmäss markerade skiftet mellan sommar och vinter och förutom marknader så sades kontrakt upp och nya skrevs på, tjänstefolk flyttade och man passade också på att göra upp om gammalt groll och gamla oförrätter.Idag har Mickelsmäss återfått sin betydelse som marknadsdag i takt med ett växande intresse för ekologiskt och hållbart odlande. I Vetenskapsradion Forums serie om folklivsforskning berättar folkloristen Tora Wall den här veckan om gamla och nya mattraditioner och om hur maträtter frånolika delar av landet idag används för att skapa lokala identiteter och som varumärken för att locka turister.Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Jubileumspodden eller Vart reser alla de där hipstrarna egentligen?

I spanarpanelen: Johan Hakelius: Ju mer vi vet desto mindre förstår vi. Jessika Gedin: Scenen skapar nya profeter. Jonas Hallberg: Jämställda kvinnor, surdeg och mammutar. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. Johan Hakelius, Jessika Gedin och Jonas Hallberg

I spanarpanelen: Johan Hakelius: Ju mer vi vet desto mindre förstår vi. Jessika Gedin: Scenen skapar nya profeter. Jonas Hallberg: Jämställda kvinnor, surdeg och mammutar. Johan Hakelius, Jessika Gedin och Jonas HallbergSpanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

För varje ytterligare surdeg som läggs på hög ökar vår upplevda arbetsbörda. Och, ju fler de är, desto trögare är det ofta att bli av med dem. Klart! handlar idag om ett sätt att "ta tjuren vid hornen" och beta av surdegarna utan att baxna av ansträngningen.

Samuel predikar om att vara i världen men att inte vara av världen.