Podcasts about Arvidsjaur

Place in Lapland, Sweden

  • 44PODCASTS
  • 85EPISODES
  • 37mAVG DURATION
  • 1MONTHLY NEW EPISODE
  • Mar 30, 2025LATEST
Arvidsjaur

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about Arvidsjaur

Latest podcast episodes about Arvidsjaur

Die fünfte Schweiz
Jacqueline und Markus – Leben dort, wo andere Ferien machen

Die fünfte Schweiz

Play Episode Listen Later Mar 30, 2025 33:47


Die einen planen ihre Auswanderung so genau wie möglich. Jacqueline und Markus verliessen die Schweiz, ohne zu wissen, was auf sie zukommt. 2019 übernahm das Paar spontan einen Souvenir- und Kunstshop in Arvidsjaur in Schwedisch-Lappland. «Es war die beste Entscheidung unseres Lebens!» Wilde Natur, viel Platz, Nordlichter und Mitternachtssonne – der hohe Norden Europas ist ein Sehnsuchtsort für viele Schweizerinnen und Schweizer. Auch für Jacqueline und Markus aus Tafers im Kanton Freiburg. Schwedisch-Lappland haben die beiden zum ersten Mal 2016 für sich entdeckt. Viele Male bereisten sie den Norden und waren begeistert von Land, Kultur und den Menschen. Dass sie einmal ganz nach Schweden auswandern, hätten sie nie gedacht, sagt Jacqueline Theiler: «Bis wir die einmalige Chance auf ein neues Abenteuer gekriegt haben. Eine schwedische Freundin rief uns an und erzählte, dass in der Ortschaft Arvidsjaur ein spezielles Anwesen inklusive Souvenir Laden zum Verkauf steht.» Heute sind Jacqueline und Markus stolze Besitzer des Grundstücks und verkaufen traditionelles schwedisches Handwerk: «Uns ist es wichtig, die einheimischen Künstler zu unterstützen. Wir verkaufen lappländischen Silberschmuck, Holz- und Rentierhornarbeiten, bis hin zu samischen Kunstwerken.» Ein Herzensprojekt ist auch das Sandstrahlen von Glas. Das traditionelle schwedische Handwerk, hat die ganze Familie gelernt. Haus und Huskies Das Grundstück von Jacqueline und Markus ist riesig und liegt ganz in der Nähe des Zentrums von Arvidsjaur. Und doch lebe man sehr abgeschieden, sagt Jacqueline Theiler: «Wir haben viel Umschwung und einen Fluss vor dem Haus. Es ist eine Oase, wo man in der Nacht die Nordlichter bewundern kann.» Mittlerweile hat das Paar auch neun Huskies, mit denen sie Schlittenfahrten unternehmen. Für Jacqueline und Markus ist Schweden ihre Heimat: «Es ist Liebe, Leidenschaft, Natur und Freiheit in einem!»

Golftugget
S11A7 Arvidsjaur & Utprovningar!

Golftugget

Play Episode Listen Later Jan 30, 2025 43:29


Hallå där ute i stugorna hörni! Äntligen fredag och dags för nytt avsnitt. Idag ringer vi till fina Arvidsjaur för att stämma av läget inför säsongen, samtidigt som vi snackar om nya klubbor på ingång! Ha en fantastisk helg på er! TACK till COBRA PUMA GOLF! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ https://cobrapumagolf.com/ Golftugget produceras i samarbete med Bästa Sändningstid i Norden och Ouf! Studio oufstudio.com bst.se

Sanny & Svensson
214. En jaktstuga i Arvidsjaur

Sanny & Svensson

Play Episode Listen Later Jan 27, 2025 65:33


Sanny har en uppmaning till stjärnorna och Svensson tycker det är dags att rycka Eriksson.

Snedtänkt med Kalle Lind
Om Lauker-Martin

Snedtänkt med Kalle Lind

Play Episode Listen Later Oct 31, 2024 78:28


Anny Josefsson Ekegren gräver i människoöden som tidens tand obönhörligen gnager på. Nu har hon hittat fram till en radikal folkskollärare som ordnade proletära begravningar och fick halva byns föräldrar att hålla barnen från hans lektioner - Martin G Eriksson, verksam i Lauker, tre mil nordost om Arvidsjaur. En berättelse om en både typisk och atypisk man av sin tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bli din bästa version
180. Arvid Stark: Konsten att hitta och leva dina värderingar samtidigt som du presterar och mår bra

Bli din bästa version

Play Episode Listen Later Oct 28, 2024 72:31


Äntligen har jag och Arvid Stark detta samtal. Arvid har varit med i gift vid första ögonkastet och träffade där sin fru Ida. De har idag dottern Rakel tillsammans. Arvid har en bakgrund som officer och kapten i Försvarsmakten, där han jobbade i 15 år - bland annat som chef för elitstyrkan Bergsplutonen i Arvidsjaur. Tidigt i karriären hittade han passionen för ämnet ledarskap. Idag är Arvid egenföretagare med fokus på chefsutveckling genom ledarskapsutbildningar (bla UGL), föreläsningar inom ledarskap och grupputveckling samt individuell chefscoaching. I det här samtalet pratar vi om Arvids uppväxt och ungdom och hur den påverkat honom genom livet. Hur han gått från rollen att vara observatör till deltagare i livet; dvs från avvaktande och tystlåten till att våga ta plats och att uttrycka sina behov. Vi pratar om värderingar och att verkligen bottna i sig själv för att inse vad som är viktig på riktigt. Arvid berättar om en pilgrimsvandring och hur den förändrade honom. Vi pratar om livskriser, resiliens och hur vi kan hantera motgångar. Det kommer en del 2 då vi ska prata om Arvids entreprenörsresa. Följ @arvidstark1 Arvid och Emma Smedslund har ett retreat: Stillheten- En dag för reflektion och personlig utveckling den 23 november. Hör av er till Arvid på instagram för att boka.

Sameradiopodden
”Behöver hela tiden ligga steget före” - Pärlor i Sápmi - Avsnitt 8

Sameradiopodden

Play Episode Listen Later Dec 26, 2023 11:47


Filippa ville ge tillbaka till samhället - blev brandman på deltid Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filippa Hallnor i Arvidsjaur är deltidsbrandman, eller räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) som det heter formellt. Hon har jour var fjärde vecka och då måste hon vara redo 24 timmar om dygnet hela veckan.”Jag känner att jag har växt som människa”, säger hon.Hör Filippa Hallnor om hur det är att ha jourvecka i intervjuserien Pärlor i Sápmi.

Dein mobiler Reiseberater
#39 Winter is coming. Schwedisch Lappland mit Carina Knoop von Arctic Earth (Teil I)

Dein mobiler Reiseberater

Play Episode Listen Later Oct 18, 2023 20:03


Host Dominik Hoffmann spricht mit Carina Knoop von Arctic Earth über ein ereignisreiches Schwedisch Lappland. Die Themen: Arvidsjaur; Zwei Einwohner pro Quadratmeter; Hauptreisezeit Dezember bis März; Warme Ausrüstung; Vollverpflegung; Once in a lifetime; Testdrives; Polarlichtwanderung inkl. Heiratsantrag; Die Welt ist schön, schau sie dir an. Finde Deinen persönlichen Reiseberater auf https://solamento.com/ Schreib uns deine Fragen und Anmerkungen an: podcast@solamento.de

Fotopodden
94. Sandra Hallnor - Norrsken, sagofotografering & kundpsykologi

Fotopodden

Play Episode Listen Later Sep 26, 2023 50:27


Sandra Hallnor jobbar som fotograf i Arvidsjaur och fotograferar familjer, norrsken och sagobilder. Sandra har sin bakgrund i psykologi och berättar hur hon använder sig av sina kunskaper om hur hjärnan och människor fungerar för att boka kunder och ge dem en härlig fotoupplevelse. Det och så mycket mer i veckans avsnitt av Fotopodden!

Björeman // Melin
Avsnitt 370: iPhone Barbie

Björeman // Melin

Play Episode Listen Later Sep 12, 2023 37:03


Jocke rapporterar från Arvidsjaur, Fredrik rapporterar om Thunderbolt, och det finns inte jättemycket att säga om Apples klock- och telefonpresentation.

Dein mobiler Reiseberater
#5 Schwedisch Lappland: Europas letzte Wildnis

Dein mobiler Reiseberater

Play Episode Listen Later Jun 21, 2023 34:39


Folge fünf von DEIN MOBILER REISEBERATER mit Arctic Earth Geschäftsführer Manfred Weber, Michaela Stein-Städter von solamento, Vollbluttouristikerin Sainey Sawaneh und Host Dominik Hoffmann. Die Themen: Skandinavisches Volk Samen; Riesengebiet; Autotests; Ankommen in Arvidsjaur; Skandinavisches Flair und Thermoanzüge; Sonnenscheindauer; Energie aufladen; Polarlichter; Ich packe meinen Koffer / Equipment vor Ort; Rentiere auf der Straße; Once in a lifetime - Erwartung an Qualität; sola hot seat - Husky Safari Die Welt ist schön, schau sie dir an. Finde Deinen persönlichen Reiseberater auf https://solamento.com/ Schreib uns deine Fragen und Anmerkungen an: podcast@solamento.de

Tyngre Kraftsport
159. Jacob Larsson kliver in i Sveriges Starkaste Man

Tyngre Kraftsport

Play Episode Listen Later Sep 1, 2022 55:57


Inför Sveriges Starkaste Man fanns det tre kvaltillfällen. Vid varje tillfälle så gick topp tre vidare till finalen. I topp tre på varje tävling hittar vi ofta tidigare finalister. Inte minst vinnaren i kvalen som ofta är någon som stått på pallen av Sveriges Starkaste Man. Denna gången vid kval två i Arvidsjaur var det inte så. Jacob Larsson som gör sin första säsong i proffsklassen kliver in och vinner. För att göra detta slår han bland andra Johnny "Handsome" Hansson och Stefan “Stisse” Bergqvist. Idag får vi höra vem Jacob är och hur han ser på sina chanser i finalen. 00:01:45 – Jacob in 00:50:07 – Jacob ut Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

inte din idag vid inf larsson arvidsjaur sveriges starkaste man josef eriksson
Tyngre Kraftsport
149. Hansson travar vidare

Tyngre Kraftsport

Play Episode Listen Later Jun 23, 2022 70:06


Johnny Hansson gästade tidigare i veckan moderpodden Tyngre Radio. Idag får vi höra honom igen för att verkligen ge en stark start på midsommarhelgen. Josef och Johnny pratar om allt ni inte fick höra i Tyngre Radio. Johnnys nästa tävling, hur långt är det till Arvidsjaur, vilken väg tar man? När stänger macken i Dorotea, eller var det Vilhelmina? När ska man infinna sig på Årjängs travbana? Detta och inte så mycket mer i dagens avsnitt! 00:01:52 – Johnny in 00:57:33 – Johnny ut Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later May 30, 2022 5:02


På äldreboendet Ringelsta i Arvidsjaur har kommunen köpt in eldrivna parcyklar, som man åker två och två på. Och många av de gamla njuter av att kunna cykla igen. Det ska bli en ny rättegång, om mordet på en flicka på 1990-talet. En man har tidigare friats i domstol för mordet, men nu finns det nya bevis.Nu har det upptäckts ett tredje fall av sjukdomen apkoppor i Sverige, säger Folkhälsomyndigheten.

Autos en Imagen
México recupera flota prepandemia

Autos en Imagen

Play Episode Listen Later Mar 5, 2022 47:23


Un 4 de marzo, pero de 1877, nació Garrett Augustus Morgan, inventor del semáforo moderno. Reporte Mensual Registro Administrativo de la Industria Automotriz de VehículosProducción y exportación. México recupera flota prepandemia. Vuelo de la Fuerza Aérea Mexicana B737. Antónov An-225, el avión más grande del mundo destruido por los rusosNOTA: Volvo XC40 Recharge. Prueba de manejo sobre hielo con el Golf R, desde Arvidsjaur, Suecia. Prueba de manejo sobre hielo con el Golf R, desde Arvidsjaur, Suecia.

Smala Skidor
11. Äntligen lite tävlingar att testa formen med!

Smala Skidor

Play Episode Listen Later Jan 5, 2022 21:04


Smala skidor är podden för dig som är intresserad av längdskidåkning. I jakten på att utveckla sig som långloppsåkare nördar Mats och Kay ned sig  i allt som rör sporten. I detta avsnittet pratar vi om jultomteracet i Piteå samt Rymmarloppet i Arvidsjaur. 

Radio Sweden
Coast Guard investigates Baltic cargo ship collision, naked protest at Modern Museum, Lucia celebrations in Arvidsjaur

Radio Sweden

Play Episode Listen Later Dec 13, 2021 2:25


A round-up of the main headlines on December 13th 2021. You can hear more reports on our homepage www.radiosweden.se, or in our app Sveriges Radio Play. Presenter: Frank RadosevichProducer: Kris Boswell

Tankar för dagen
Katarina Hällgren - Önska inte bort tiden!

Tankar för dagen

Play Episode Listen Later Dec 4, 2021 3:42


I mellanstadiet kommer Katarina på hur hon ska få dagarna att gå riktigt fort. Men, varför slösa med livet? I dag swishar både dagar och veckor förbi i ett alldeles för högt tempo. Om Katarina Hällgren: Katarina Hällgren är frilansjournalist och redaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat. Hon bor i Arvidsjaur i Norrbotten.Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Karlavagnen
Vad betyder din hembygd för dig?

Karlavagnen

Play Episode Listen Later Nov 19, 2021 87:07


Hur har du formats av din uppväxtort? Bor du kvar där eller har du flyttat? Kommer du ihåg vad kompisarna hette? Har ni kvar kontakten? I Karlavagnen fredag vill vi prata med dig om hur du ser på din hembygd. Hur formas vi av platsen vi växt upp på, oavsett om vi bor kvar där eller inte?Vad minns du från din uppväxtort? Kommer du ihåg vad kompisarna hette? Vad brukade ni göra? Har ni kvar kontakten?Kanske har du flyttat men sedan återvänt. Programledare Gerhard Stenlund har återvänt till sin hembygd ett par dagar och sänder kvällen till ära från Sveriges Radios studio i Arvidsjaur.Programmet kör i gång 21:40. Telefonslussen öppnar 21:00.020- 22 10 30Du kan också maila till karlavagnen@sverigesradio.se eller nå oss i våra sociala medier. Välkommen!Ansvarig utgivare: Nils Eklund.

Tankar för dagen
Katarina Hällgren - Tjállas är platsen som format mig

Tankar för dagen

Play Episode Listen Later Nov 13, 2021 4:27


Varje sommar åker Katarina till släktens sommarviste i fjällen. Där har hon lärt sig många av de streetsmarta färdigheter som finns i den samiska kulturen, säger hon i Tankar för dagen. Om Katarina Hällgren: Katarina Hällgren är frilansjournalist och redaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat. Hon bor i Arvidsjaur i Norrbotten.Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Radio Sweden på lätt svenska
Fredag 24 September 2021

Radio Sweden på lätt svenska

Play Episode Listen Later Sep 24, 2021 9:12


Efter 1 oktober går det bra att resa till alla länder igen säger Utrikesdepartementet. | Idag öppnar militären ett nytt regemente, i Arvidsjaur i Norrbotten. | Det blir ingen Nobelfest i år. Programmet gjordes av Jenny Hallberg, Ingrid Forsberg och Odessa Fardipour.

Radio Sweden på lätt svenska
Torsdag 24 September 2021

Radio Sweden på lätt svenska

Play Episode Listen Later Sep 24, 2021 9:12


Efter 1 oktober går det bra att resa till alla länder igen säger Utrikesdepartementet. | Idag öppnar militären ett nytt regemente, i Arvidsjaur i Norrbotten. | Det blir ingen Nobelfest i år. Programmet gjordes av Jenny Hallberg, Ingrid Forsberg och Odessa Fardipour.

Tankar för dagen
Katarina Hällgren - Mormor, hur var det att få spanska sjukan?

Tankar för dagen

Play Episode Listen Later Sep 23, 2021 4:32


Katarina Hällgrens mormor Márja Ristiina blev sjuk i den tredje vågen av spanska sjukan. När världen drygt 100 år senare drabbas av en pandemi ångrar Katarina att hon inte frågat sin mormor mer om den tiden. Katarina Hällgren är frilansjournalist och redaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat. Hon bor i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Gräns
Arktis och det nya kalla kriget

Gräns

Play Episode Listen Later Sep 22, 2021 26:38


När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet. I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur. En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis. K4 i Arvidsjaur I det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter. Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank. Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen. Medverkande: Morgan Gustafsson, stabschef på K4. Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör. Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Meny
Norrlandsresan - Sara Werners kanelbullar av surdeg

Meny

Play Episode Listen Later Aug 19, 2021 30:02


Bullkalas på surdeg och brownietårta med färska bär och maränger får avsluta årets Norrlandsresa. I Meny Norrlandsresans sista avsnitt besöker vi Öre Gårdsbageri som ligger nära Öreälvens strand. Där har Sara Werner byggt om ett av de gamla husen till ett bageri. Sara är expert på surdeg och visar Susanne Jonsson hur hon gör sina beryktade surdegsbullar - idag med bland annat blåbär- och rabarberfyllning. Efter baket blir det bullkalas i bersån och Susanne bjuder på en picknicktårta med browniebotten och färska bär. Under 8 veckor i sommar har kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund besökt spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

av efter norr norrbotten meny arvidsjaur kanelbullar surdeg sveriges radio v porjus gerhard stenlund norrlandsresa
Meny
Norrlandsresan - Knepen för det perfekta kaffet

Meny

Play Episode Listen Later Aug 12, 2021 30:00


Lär dig göra en perfekt, svalkande Freddo Espresso av en av världens främsta kaffeexperter. Till kaffet bjuder Susanne Jonsson på hallon och persikopaj. I dagens Meny Norrlandsresan är vi i björkarnas stad, Umeå. Mitt i stadskärnan finns ett kafferosteri som drivs av Costas Pliatsikas som är uppvuxen med hantverket kaffe på ön Kreta.  Susanne Jonsson har med sig en hallon och persikopaj som passar utmärk till kaffet. Under 8 veckor i sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent Karin Grönberg

mitt ume kreta perfekta norr norrbotten meny kaffet arvidsjaur knepen sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan - Lämnade London för drömmen i Västerbotten

Meny

Play Episode Listen Later Aug 5, 2021 29:58


Unika veganska surdegspizzor och blåbärssallad med citronett är två av dagens smakupplevelser. Passar torkade vindruvor på pizza? I dagens Meny Norrlandsresan följer vi med till Tavelsjö utanför Umeå. Där finner vi pizzakreatörerna Kerstin Hörnfeldt och Dan Allen som för några år sedan valde Tavelsjö före London och startade restaurangen Root. Susanne bjuder på en somrig blåbärssallad som de provar tillsammans med en unik vegansk surdegspizza. I sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

root passar ume unika norr norrbotten meny dan allen arvidsjaur tavelsj sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Sommar & Vinter i P1
Nils van der Poel

Sommar & Vinter i P1

Play Episode Listen Later Jul 31, 2021 58:59


Skrinnaren om segerns sötma och balansen mellan att vara ödmjuk och kaxig. I vintras blev Nils van der Poel överraskande världsmästare i skridsko på distanserna 5000 och 10000 meter. Han har tidigare blivit juniorvärldsmästare två gånger och tagit mängder med SM-guld. Nils van der Poel har alltid gått sin egen väg. 2018 tog han en paus från tävlandet och gjorde lumpen i Arvidsjaur. Han har sprungit ultramaraton och cyklat från Riksgränsen till Smygehuk. Sommaren 2021 ska han försöka hinna med 100 fallskärmshopp. Han är ett stort medaljhopp inför vinter-OS i Peking 2022. Nils van der Poels Sommar handlar om motivationsbrist, framgång, sorg och eufori. - Det blir en självbiografisk balans mellan ödmjuk och kaxig. Om Nils van der Poel: Skridskoåkare, 25 år. Född och bosatt i Trollhättan. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Malin Marcko. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Meny
Norrlandsresan - Ekonomen som blev getfarmare

Meny

Play Episode Listen Later Jul 29, 2021 29:58


45 getter, alla med eget namn och karaktär är Emmas nya arbetskamrater sedan hon lämnade kontoret för det nya livet. I dagens Meny Norrlandsresan följer vi Susanne Jonsson till Sörmjöle för att bjuda getfarmaren Emma Preutz på picknick. Emma var tidigare ekonom men bestämde sig för att satsa om och bli getfarmare. Susanne har med sig en knäckig rabarbertoscapaj och rabarbermarmelad som de provar tillsammans med getost och gelato på getmjölk. I sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

blev emmas norr norrbotten meny arvidsjaur ekonomen sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan - Korvmakarnas bästa grilltips - fem recept till sommaren

Meny

Play Episode Listen Later Jul 22, 2021 30:00


De äkta (korv)makarna i Lövsele skapar korv med världen och Västerbotten som inspiration. Susanne bjuder på sommarens hetaste picknickmacka! I dagens Meny Norrlandsresan besöker vi Lövsele och korvmakarna Christofio Ahmet och Emelie Hertz från Västerbotten korv. Korv och grillning står i centrum och Chris, Emelie och Susanne bjuder på några av sina bästa tips. Tillsammans äter de Susannes lyxiga picknickmackor. I sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

Meny
Norrlandsresan - Det här visste du inte om tunnbröd!

Meny

Play Episode Listen Later Jul 15, 2021 30:00


Vad får egentligen kallas för tunnbröd? Vet du vad som skiljer bryta från blöta? Susanne bjuder på nybakat tunnbröd fyllt med rökt kött och pepparrot I dagens Meny Norrlandsresan åker vi till Långsjön utanför Vännäs. Där hittar vi tunnbrödsbagerskan Anne Sténs, som bjuder på sina bästa knep. Etnologen Anki Berg delar med sig av tunnbrödets historia och vad som gör att tunnbrödet fortfarande platsar på bordet både till vardag och fest. Susanne har bland annat med sig en röra med rökt kött och pepparrot samt mjukt vispat smör till det nybakade tunnbrödet. I sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent Karin Grönberg.

inte vet visste deth norr norrbotten meny arvidsjaur anne st sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan - Susanne Jonsson gör läskande sommardricka

Meny

Play Episode Listen Later Jul 8, 2021 30:00


Skogen och naturen har inspirerat ett ungt par att skapa en gourmetrestaurang vid den strida Mårdseleforsen. Susanne besöker dem och bjuder på läskande sommardricka. I dagens Meny Norrlandsresan besöker vi Freddy Holmgren och Emma Wåhlstedt, tillsammans har de byggt upp restaurangen Wild River i Vindelns kommun. Här står smakerna och skogens skafferi i centrum. Susanne bjuder på sommardricka i olika kulörer och Emma tipsar om hur man hittar smaksättare i skogen. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent Karin Grönberg.

jonsson skogen norrbotten meny arvidsjaur skande sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan - Strömming, sill och smörgåstårta på Gamla Salteriet

Meny

Play Episode Listen Later Jul 1, 2021 29:52


Smörgåstårta med pepparrotslax och stömmingsceviché är två av rätterna på dagens meny. Vad är skillnaden mellan sill och strömming? Vi reder ut! I sommarens första avsnittet av Meny Norrlandsresan åker vi till Gamla Salteriet i Obbola. Det är Stina och Nils-Erik Sjöströms livsverk, Nils-Erik är fjärde generation fiskare och tillsammans med Stina förädlar de fångsten. Till picknicken har Susanne Jonsson gjort en god smörgåstårta med tema från havet. Under sommaren reser kocken Susanne Jonsson och Gerhard Stenlund runt i norr och besöker spännande matkreatörer. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent Karin Grönberg

sm gamla stina sill norrbotten meny arvidsjaur sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Studio DN
Dokumentär: Länder köar för att vinterkriga med jägarna från Arvidsjaur

Studio DN

Play Episode Listen Later Jun 11, 2021 17:40


Klimatkrisen förvandlar Arktis. När isen smälter öppnas nya farleder och stormakter slåss om naturtillgångarna. Nu står länder i kö för att lära sig vinterkriga hos jägarförbandet i Arvidsjaur. Producent: Madeleine Longo. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Bauer Media. Musik: Epidemic sound.

Studio DN
Klimatkrisen har lett till militär upprustning i norr – Sverige i centrum

Studio DN

Play Episode Listen Later Feb 28, 2021 21:54


Klimatförändringarna är på väg att göra Arktis – och därmed Sverige – till ett högintressant militärt område. När isen smälter öppnas nya farleder och mer tillgängliga naturresurser ökar konkurrensen mellan stormakterna. Därför står många länders militärmakter på kö för att lära av jägarna från Arvidsjaur när de övar anfall i 30-gradig kyla. I dagens avsnitt berättar DN:s reporter Ewa Stenberg och fotograf Lotta Härdelin om upprustningen – och om sina dygn på fjället med två jägarplutoner från Arvidsjaur. Programledare: Aminata Grut. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Naturmorgon
Naturpanelen om stora tuvor och punktliga korpar

Naturmorgon

Play Episode Listen Later Feb 20, 2021 95:10


Experterna i Naturpanelen sammanträder för sista gången den här säsongen, med uppdraget att svara på lyssnarnas naturfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Leif undrar över riktigt stora tuvor i Arvidsjaur - vad är det för något? Och Kerstin funderar över varför korparna samlas varje sommarkväll exakt kl 21.30 i Hälsingland. Och kan det verkligen vara bikakor som Per hittade i ett träd i Malmö? Det är några av de frågor som experterna i Naturpanelen planerar att svara på på lördag. Men vad undrar du? Ställ din fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. I Naturpanelen sitter zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson. Vi är nu framme vid det sista av vinterns fyra Naturpanelprogram, och som vanligt samlas panelen i det tropiska växthuset i Botaniska trädgården i Lund. Programledare är Mats Ottosson.

P3 Hemligheter
Dan kom ut som 53-åring: "Annars skulle jag ha dött"

P3 Hemligheter

Play Episode Listen Later Feb 20, 2021 65:46


Veckans avsnitt handlar om att komma ut. Är det värre än att dö? Vi pratar med Dan Eriksson från Arvidsjaur som gjorde två självmordsförsök, innan livet vände. Och var kan man lättast vara sig själv - på den värmländska landsbygden eller i Stockholm? Fredrik Apollo Asplund besöker studion och har det kanske något överraskande svaret. Och så massor av era lyssnarhemligheter såklart! Har du som lyssnar en hemlighet du vill dela med dig av? Skicka ett vykort till oss - då kan du också vara anonym - till: P3 Hemligheter, Box 98, 651 03 Karlstad Det går också bra att maila din hemlis till p3hemligheter@sr.se.

Trygghetspodden
Podd 57 - Jägarförbanden - Arméns jägarbataljon del 4

Trygghetspodden

Play Episode Listen Later Oct 2, 2020 46:46


I det fjärde avsnittet om Arméns jägarbataljon handlar det om bergsplutonen. Hör vad det är, vad de gör och hur det är att arbeta som yrkessoldat där.

Trygghetspodden
Podd 56 - Jägarförbanden - Arméns jägarbataljon del 3

Trygghetspodden

Play Episode Listen Later Sep 26, 2020 31:34


I det tredje avsnittet om Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur medverkar tre värnpliktiga, två som utbildas till jägarsoldater och en till jägarförstärkningssoldat. Hör deras berättelser om den första tiden och om den grundläggande militärutbildningen.

Trygghetspodden
Podd 55 - Jägarförbanden - Arméns jägarbataljon del 2

Trygghetspodden

Play Episode Listen Later Sep 18, 2020 46:45


I det andra avsnittet om Arméns jägarabataljon hör du Björn Nolén, som ansvarar för utbildningen av de värnpliktiga. Hör mer om hur det är att göra värnplikten i Arvidsjaur. Hur man utbildar soldater, för att de på bästa sätt ska lösa sina uppgifter och därmed kunna försvara Sverige. Liksom vad utbildningen innebär för den enskilde soldaten.

AMK Morgon
AMK Morgon 15 september

AMK Morgon

Play Episode Listen Later Sep 15, 2020 110:19


Passa på att boka rum på www.storyhotels.com med koden AMK2020 för 30% rabatt på bokningar som görs innan 30 juni. Erbjudandet gäller för datum under hela 2020. Gå in på sajten och kolla in rummen, de är helt fantastiska. … Gäster: Elvira Lander, Marcus Thapper, Janne Grönroos, Sebastian Mattson, Isidor Olsbjörk, Ahmed Berhan … Vi pratar om: …fag capital-mannen https://www.youtube.com/watch?v=2u77MMu8AxA …kebabteknikern https://www.youtube.com/watch?v=XBikVeW42CI... https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/jag-har-fortsatt-stort-fortroende-for-fredrik …Arvidsjaur mot Skåne https://sv.wikipedia.org/wiki/Arvidsjaurs_kommun https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5ne …att Trump är på https://twitter.com/realDonaldTrump/status/1305487258036781056?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweete... …Corn Pop https://www.youtube.com/watch?v=oihV9yrZRHg …Wormwood https://www.netflix.com/se/title/80059446 …Have a good trip https://www.netflix.com/se-en/title/80231917 …Maradonas fasta handslag https://www.thesun.co.uk/world-cup-2018/6662536/diego-maradona-has-fans-joking-that-he-was-dealing-d... https://twitter.com/TroIISports/status/1229846740498444288?s=20&fbclid=IwAR3R1JwxuNF4oXKFnSGycH2... https://twitter.com/kevinfbg_/status/1011706430536155137?s=20&fbclid=IwAR2RmkkN4jEH6EiivC8SwNSBQ... https://1.bp.blogspot.com/-tWvKpqu3Hv0/XHP2v1Gvp8I/AAAAAAACyQY/kFJm5kMiu8McYY00CrljizaLEsFhn_aKQCLcB... https://starecat.com/content/wp-content/uploads/the-year-is-1986-the-sign-on-maradonas-shirt-says-no... …Sebastians bok https://www.adlibris.com/se/bok/balladen-om-kalle-klick-9789198618310 …SVT-profilen https://urplay.se/program/158825-med-ahmed-i-medeltiden-brott Låtarna som spelades var: Mathematics – Mos Def Paper Planes – M.I.A. Midnight Train to Georgia – Gladys Knight & The Pips clickbait – Logic Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg … Bli patron på www.patreon.com/amkmorgon! Extramaterial, extrapoddar, extra allt. Förtur och rabatt på biljettsläpp och merchandise. Och du stöttar AMK Morgon så vi kan ge er två timmar underhållning varje dag för alltid. Tack för att ni stöttar!

Trygghetspodden
Podd 54 - Jägarförbanden - Arméns jägarbataljon del 1

Trygghetspodden

Play Episode Listen Later Sep 4, 2020 41:27


Trygghetspoddens Anders Königsson återvänder till Arvidsjaur där han gjorde sin värnplikt. Där träffar han chefen för Arméns jägarbataljon, Överstelöjtnant Fredrik Andersson. Hör honom berätta om jägarförbanden i allmänhet, om vad som är likt och vad som har förändrats sedan K4 blev Arméns jägarbataljon. Liksom hur det är att göra sin värnplikt och att vara yrkessoldat i Arvidsjaur.

Tankar för dagen
Katarina Hällgren - Ödehusen

Tankar för dagen

Play Episode Listen Later Aug 21, 2020 4:18


De finns längs med vägarna i norra Norrlands inland, och väcker en särskild sorts vemod. Katarina Hällgren är frilansjournalist och redaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat. Hon bor i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Tankar för dagen
Katarina Hällgren - Jag vill inte ha barn

Tankar för dagen

Play Episode Listen Later Aug 17, 2020 4:36


Jag vill inte ha barn. Punkt. Måste jag få en följdfråga på det? Katarina Hällgren är frilansjournalist och redaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat. Hon bor i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Gatuslang
140 – Alphalif/Philip Sindi Lindgren

Gatuslang

Play Episode Listen Later Apr 9, 2020 119:46


Alphalif eller Philip Sindi Lindgren med mamma från Arvidsjaur och pappa från Mozambique kom att växa upp i Stockholms-förorten Akalla, längst ut på blåa linjen. Han upptäckte hiphopen tidigt i sitt liv och skrev sin första text redan i lågstadiet. Sina första låtar började han dela på Whoa och sedan dess har det rullat på … Continue reading "140 – Alphalif/Philip Sindi Lindgren"

Konflikt
När världen faller samman

Konflikt

Play Episode Listen Later Mar 20, 2020 55:51


Vad händer med det internationella samarbetet och ledarskapet i corona-krisens spår? Alla för alla eller var nation för sig? "Internationell solidaritet finns inte. Europeisk solidaritet existerar inte heller. Det var bara en saga". Det sa nyligen Serbiens president Aleksandar Vucic. När coronaviruset nu härjar över världen ställs samarbetet och solidariteten på prov. Om vi väljer isolering måste vi tillbaka till stenåldern, det säger den världsberömda historieprofessorn och författaren Yuval Noah Harari. Medverkande: Yuval Noah Harari, filosof, historiker och författare, Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär (S), Hans Dahlgren, EU-minister (S), Adam Kamradt-Scott, biträdande professor i global hälsa och säkerhet vid the University of Sydney,  Fabian Zuleeg, chef för European Policy Centre, Silvia Mancini, epidemiolog Läkare utan gränser i Rom,  Lennart Öhman, författare och lokalhistorier i Arvidsjaur och Bengt Martinsson, folklivsforskare i Luleå, författaren Laura Spinney mfl. Programledare: Ivar Ekman  ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportrar: Andreas Liljeheden, Robin Olin, Anja Sahlberg Tekniker: Sandra Pettersson

En bana - tre spår
En bana - tre spår | #13 Det våras för spåren

En bana - tre spår

Play Episode Listen Later Mar 3, 2020 29:17


I detta avsnitt tar vi upp två glädjande besked för järnvägsspår i norra Sverige. Dels så har tågtestbanan mellan Arvidsjaur och Jörn fått klartecken från Trafikverket, en idé som offentliggjordes för sju år sedan. Hur den uppkom berättar idékläckaren Lars-Åke Tjernström mer om. Sedan så har regeringen tillstyrkt ansökan om medfinansiering från EU för förberedande planering av Norrbotniabanan mot Luleå. Vad innebär detta egentligen för projektet? Vår allvetande lokförare (spelad av Olof Wretling) är otålig och ringer till EU direkt för att skynda på processen.

Två bögar & en podd
5. Vi kommer hem till jul

Två bögar & en podd

Play Episode Listen Later Dec 22, 2019 27:15


Nu är det jul igen. Vad köper du i julklapp till någon som du just börjat dejta? Ska du fira jul med din pojkvän/flickväns familj för första gången? Vi delar med oss av våra erfarenheter och tips inför julfirandet samt berättar hur Cato blev förälskade på riktigt i Arvidsjaur. Har du några frågor är du alltid välkommen att skriva till någon av oss på instagram - @catohelleren och @kim.r.andersson

Motor mobil: Das Automagazin
Im Eis: VW Arteon

Motor mobil: Das Automagazin

Play Episode Listen Later Dec 17, 2019 4:00


Ein Auto im Grenzbereich bewegen: Das erfordert Mut und eine sichere Umgebung. Das schwedischen Arvidsjaur bietet mit seinem zugefrorenen See die perfekten Bedingungen. Diesmal ist er der Arteon, der bei frostigen Temperaturen und auf rutschigem Untergrund zeigen darf, was in ihm steckt.

Drive it!: The Motor Magazine
On Ice!: VW Arteon

Drive it!: The Motor Magazine

Play Episode Listen Later Dec 17, 2019 3:59


Driving in tough conditions takes courage and a sense for safety. The Arvidsjauer region of Sweden has frozen lakes that provide perfect conditions for taking VW’s Arteon out for a test spin.

Meny
Meny Inlandsbanan Gällivare

Meny

Play Episode Listen Later Aug 15, 2019 30:00


I Gällivare handlar det om samiskt bröd, gahkku och där avslutas också sommarens Meny resa på Inlandsbanan med en picknick i midnattssol på Dundrets topp. I sista programmet i Menys serie längs Inlandsbanan träffar Susanne och Gerhard Majlis Skaltje för att prata samiskt bröd, gahkku. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man norrbotten meny menys arvidsjaur sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Meny Inlandsbanan Jokkmokk

Meny

Play Episode Listen Later Aug 8, 2019 30:00


Ogräs eller matskatter? På en vanlig gräsmatta i Jokkmokk blir det skattjakt som leder till en härlig lunch. I programmet hör du Eva Gunnare matkreatör och kulturguide från Jokkmokk. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man norrbotten ogr meny jokkmokk arvidsjaur sveriges radio v porjus eva gunnare gerhard stenlund
Meny
Meny Inlandsbanan Arvidsjaur

Meny

Play Episode Listen Later Aug 1, 2019 30:00


Kockan var minst lika viktig som rallarna för att Inlandsbanan skulle bli till. Vi besöker Rallarmuseet i Moskosel och Susanne gör en modern rallarmacka som räcker till ett helt kompani. I dagens Meny Inlandsbanan kliver vi av tåget i Arvidsjaur. Där träffar vi musikern bakom Inlandsbanefestivalen Johan Piribauer och Jerry Johansson och Tyko Johansson på Rallarmuseet i Moskosel. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man norrbotten meny arvidsjaur sveriges radio v porjus gerhard stenlund moskosel
Meny
Meny Inlandsbanan Storuman

Meny

Play Episode Listen Later Jul 25, 2019 30:00


God och klimatsmart mat är något som Heidi Andersson och Björn Ferry strävar efter. I Storuman lagar vi Björns köttfärssås på älgfärs. Laga utan att tjuvsmaka är hans knep. I programmet lagar Susanne och Gerhard mat med Björn Ferry och Heidi Andersson. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

god man bj ferry gerhard laga norrbotten meny arvidsjaur storuman heidi andersson sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Meny Inlandsbanan Vilhelmina

Meny

Play Episode Listen Later Jul 18, 2019 30:00


I Vilhelmina lär vi oss mer om konsten att röka fisk och vi får också lära oss att göra smör på det lilla mejeriet i Siksjönäs. I programmet hör vi Martin Bergman från Bergmans Fisk och Vilt i Vilhelmina och Ida Oderstål från mejeriet Lapplandssmör i Siksjönäs. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man norrbotten meny vilt arvidsjaur sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Meny Inlandsbanan Östersund

Meny

Play Episode Listen Later Jul 11, 2019 30:00


För den matintresserade är Östersund och Jämtland ett drömresemål. Här var man tidigt ute med att satsa på småskalig matproduktion med ypperlig kvalitet. I Östersund träffade Susanne och Gerhard Hedda Perström på Lilla Saluhallen. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man norrbotten meny arvidsjaur sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Meny Inlandsbanan Sveg

Meny

Play Episode Listen Later Jul 4, 2019 30:00


I Sveg besöker vi konditoriet med filmfrossa. Vi lär oss baka knapriga, krispiga, knäckrullar och smakar på klassiska bakverk. Knaprigt krispiga, glutenfria och drömgoda I programmet träffade Susanne och Gerhard, konditorn Per-Anton Ångman Café Cineast och tågklareraren Mats Westling båda från Sveg. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man gerhard norrbotten meny arvidsjaur sveg sveriges radio v porjus gerhard stenlund
Meny
Meny Inlandsbanan Orsa

Meny

Play Episode Listen Later Jun 27, 2019 30:00


I Orsa besöker vi ett litet lokalt mejeri och sedan bär det iväg till fäboden i Fryksås. Där bakar vi läfsor och smakar på småost. I programmet hör vi Björn Daniels från Hansjö mejeri, Erika Björkqvist och Liselott Länsman båda från Smidgården i Fryksås. I Meny i sommar, följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan, på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man bj daniels hans j norrbotten meny arvidsjaur sveriges radio v porjus gerhard stenlund
P4 Extra
4 nya regementen och 5000 fler värnpliktiga föreslås

P4 Extra

Play Episode Listen Later May 14, 2019 65:48


Arvidsjaur, Göteborg och Gotland och flera andra kommuner berörs av förslag om Försvaret. Dagen gäst är Ellen Bergström. Komikern Messiah Hallberg om sin turné. Eurovisionen drar igång ikväll.

nya fler gotland p4 5000 arvidsjaur ellen bergstr komikern messiah hallberg
Meny
Meny Norrlandsresan - I Tvärålund hos Underbara Clara

Meny

Play Episode Listen Later Aug 16, 2018 29:13


Skördefest hemma hos Underbara Clara. En grön gazpacho, följs av en färgrik skördepanna och kalaset avslutas med Herrgårdstårtan med röda vinbär och hallon. I dagens program lagar Susanne och Gerhard mat tillsammans med Jakob och Clara Lidström på deras gård i Tvärålund. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

tv man lund hj gerhard hos norrbotten meny underbara herrg arvidsjaur clara lidstr skafferiet underbara clara sveriges radio v porjus norrlandsresa gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan - på Ulvön där strömmingen råder

Meny

Play Episode Listen Later Aug 9, 2018 28:53


Norrländska tapas i form av sotare, en surströmmingsklämma för nybörjare och hajkbanan avrundar frossandet i strömming på Ulvön. I dagens program lagar Susanne och Gerhard mat tillsammans med Ulvöborna Tage Öberg och krögaren Tobbe Andersson. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man hj gerhard norrbotten meny norrl ulv arvidsjaur skafferiet sveriges radio v porjus norrlandsresa gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan - på surfstranden Salusand

Meny

Play Episode Listen Later Aug 2, 2018 28:58


Susanne lagar till grönsaksgrytan Shakshuka på stekhäll för hungriga surfare, och avrundar med blåbärspaj toppad med vit choklad. Susanne och Gerhard besöker surfstranden Salusand i Ångermanland. Där träffar de Martin Bylund och Johan Silvernord från Salusands Soulsurfers och Anna Dolling, universitetslektor från SLU som forskat på naturens läkande kraft.  I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man hj gerhard slu norrbotten meny shakshuka arvidsjaur skafferiet sveriges radio v porjus norrlandsresa gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan – vid Umeälvens strand med Annika Norlin

Meny

Play Episode Listen Later Jul 26, 2018 29:12


För närvarande är det eldnings- och grillförbud i hela landet. Det tips som ges i programmet är tänkta som inspiration som man kan ta med sig in till köket eller spara tills fuktigare och kyligare väderlek. I dagens Meny Norrlandsresan träffar vi artisten och låtskrivaren Annika Norlin också känd under artistnamnen Säkert! och Hello Saferide. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man med strand vid hj norrbotten meny norlin annika norlin arvidsjaur hello saferide skafferiet sveriges radio v porjus norrlandsresa gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan - I Virisen, där vägen slutar

Meny

Play Episode Listen Later Jul 19, 2018 29:12


För närvarande är det eldnings- och grillförbud i hela landet. Det tips som ges i programmet är tänkta som inspiration som man kan ta med sig in till köket eller spara tills fuktigare och kyligare väderlek. I dagens program besöker Susanne och Gerhard Virisen en mycket liten by som ligger mellan Kittelfjäll och Hemavan i Lappland. Där brukar och förvaltar Thomas och Gunilla Olofsson en av få kvarvarande aktiva fjällegenheterna i enligt gamla traditioner med jakt, fiske, jordbruk och turism.  I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man hj slutar lappland norrbotten meny arvidsjaur skafferiet sveriges radio v porjus kittelfj gerhard stenlund norrlandsresa
Meny
Norrlandsresan - I Vindeln hos familjen Sarri

Meny

Play Episode Listen Later Jul 12, 2018 29:08


Renköttsoppa, älgburgare och blåbärsglass. Hemma hos familjen Sarri öppnar vi naturens skafferi. Susanne och Gerhard hälsar på i Vindeln hos familjen Sarri. Thomas och Melly hjälper till med maten. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man hj gerhard hos sarri hemma familjen renk norrbotten meny arvidsjaur skafferiet vindeln sveriges radio v porjus norrlandsresa gerhard stenlund
Meny
Norrlandsresan - På Strutsfarmen i Gerdal

Meny

Play Episode Listen Later Jul 5, 2018 29:03


Rabarber och jordgubbar i paj och kladdkaka och hur många pannkakor kan man göra på ett strutsägg? Meny Norrlandsresan besöker  Strutsfarmen i Gerdal och träffar Niklas och Mona Persson. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man niklas hj norrbotten meny arvidsjaur rabarber skafferiet sveriges radio v porjus gerhard stenlund norrlandsresa
Meny
Norrlandsresan - I Hemavan med Stig Strand

Meny

Play Episode Listen Later Jun 28, 2018 29:54


Stigs nyfångade rödingar tillagas på glöden, kolbulle och trix för att få nybakat bröd på utflykten. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

man med strand hj stig norrbotten meny stigs arvidsjaur skafferiet sveriges radio v porjus norrlandsresa gerhard stenlund
Historiepodden
190. Skogssamerna & Staten

Historiepodden

Play Episode Listen Later Feb 3, 2018 71:37


Ett avsnitt om Sveriges urfolk med fokus på äldre historia och en liten fördjupning om skogssamebyn i Arvidsjaur See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Människor och tro
Kyrkan och samerna - kan såren läkas?

Människor och tro

Play Episode Listen Later Jun 22, 2017 44:57


Om Svenska kyrkan vill fortsätta försonas med samerna krävs mer av konkret handling. Det tycker flera röster i veckans program, som vi ägnar helt åt relationen mellan samerna och kyrkan. Går det att läka såren efter 500 år av förtryck och förföljelse? I veckans program hör du många röster - framför allt från unga samer - om deras syn på tron och framtiden. - Kyrkan har ju sagt förlåt och vi kan inte fortsätta sitta och älta, säger 14-åriga Alva. Medan Pavva Pittja, 26, har tagit avstånd från kyrkan och i stället hittat en annan andlighet som fungerar för honom. - Kyrkan valde bort det samiska. Därför bestämde jag mig för att den kristna religionen inte är något för mig, säger han. Samiska ungdomar, bland andra Alva och Vilma, 16 år, berättar i programmet om sin relation till religionen och kyrkan. Några godtar kyrkans ursäkt och känner sig hemma med kristendomen. För andra ställer sig kyrkans övergrepp i vägen. De utövar i stället sin andlighet genom jojk och meditation och genom att skapa nya ceremonier ute i naturen. Människor och tros reporter Alexandra Sandels har besökt ett samiskt ungdomsläger och de Samiska kyrkodagarna i Arvidsjaur. Förutom ungdomarna har hon träffat Birgitta Simma, stiftsadjunkt för samiskt arbete i Svenska kyrkan i Luleå stift, och Elisabeth Hallnor, guide i den så kallade Lappstaden. Reporter Anna Sunna från Sameradion har träffat två unga samer i Jokkmokk, renskötaren Pavva Pittja och slöjdaren och aktivisten Jenni Laiti. Samtalsgäst och bisittare till programledare Tithi Hahn är Åsa Simma, skådespelare, jojkare och manusförfattare. Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, som deltog under de Samiska kyrkodagarna, är med oss direkt från en studio i Uppsala.

Människor och tro
Unga religiösa: SKAM har gjort skillnad

Människor och tro

Play Episode Listen Later Jun 15, 2017 44:47


För en gångs skull en bra skildring av vad det innebär att vara ung och religiös. Den norska tv-serien SKAM - enormt populär främst bland tonåringar och unga vuxna - går mot sin final. Människor och tros reporter Matilda Ljungkvist har träffat två unga religiösa och pratat om hur det är att möta jämnårigas fördomar. I veckans program tar vi också upp frågan om utländsk finansiering av moskéer. Stora donationer från Qatar och Saudiarabien, innebär de att givare köper sig inflytande över vilken sorts islam som får utrymme i Sverige och andra europeiska länder? Vi intervjuar Ammar Daoud från den nybyggda moskén i Malmö och Olle Lönnaeus, journalist som bevakat frågan i tidningen Sydsvenskan. Medverkar gör också islamologen Leif Stenberg, direktor vid institutet för Institute for the Study of Muslim Civilisations vid Aga Khanuniversitet i London. Sveriges radios korrespondenter i Berlin och Paris, Daniela Marquardt och Margareta Svensson, rapporterar om hur frågan om utländsk finansiering av moskéer debatteras i Tyskland och Frankrike. Esther Kazen är nyvigd pastor i Equmeniakyrkan, Flatåskyrkan i Göteborg. Som @Feministpastorn har hon snabbt fått många följare i sociala medier. I Människor och tro berättar hon vad hon försöker uppnå med sin kommunikation på nätet. Veckans krönika kommer från Margita Boström och handlar om det nätverk som startats av Indonesiens största muslimska organisation och som försöker verka för en mer moderat form av islam. På plats i Arvidsjaur är vår reporter Alexandra Sandels, som rapporterar kort från Samiska kyrkodagarna med deltagare från flera länder. Hör mer om detta nästa vecka, då vi ägnar hela programmet åt temat samer och tro.

UFOpodden
1. Vägen Till Arvidsjaur

UFOpodden

Play Episode Listen Later Feb 16, 2017 22:44


På väg till släkten i de norrländska skogarna stöter paret på en okänd varelse.

Barnaministeriet
Toves två puberteter

Barnaministeriet

Play Episode Listen Later Feb 3, 2017 53:12


27-åriga Tove Fahlgren förlorade sin samiska identitet när hon som barn flyttade från Arvidsjaur till Luleå. Plötsligt var det inte en enda samisk person runt henne. Hon blev i minoritet. Om somrarna åkte hennes kompisar iväg på semester medan hon deltog i lassotävlingar och bodde i kåta. I tonåren så har i stort sett allt det samiska runnit av henne. Men det är inte bara den samiska identiteten hon tystnat ner.

Barnaministeriet
Toves två puberteter

Barnaministeriet

Play Episode Listen Later Feb 3, 2017 33:51


27-åriga Tove Fahlgren förlorade sin samiska identitet när hon som barn flyttade från Arvidsjaur till Luleå. Plötsligt var det inte en enda samisk person runt henne. Hon blev i minoritet. Om somrarna åkte hennes kompisar iväg på semester medan hon deltog i lassotävlingar och bodde i kåta. I tonåren så har i stort sett allt det samiska runnit av henne. Men det är inte bara den samiska identiteten hon tystnat ner.

Rättegångspodden
S02E03 Narkotikahärvan på Darknet - Del 1

Rättegångspodden

Play Episode Listen Later Jul 22, 2016 32:15


Efter att grundaren av den illegala och Darknet-baserade marknadsplatsen Silk Road grips kommer FBI över en mängd information om var exempelvis narkotikaförsändelser härstammar ifrån. En storsäljare, vars användarnamn var Alexandrus, tycks ha skickat sina försändelser från Skellefteå. FBI skickar då vidare uppgifterna till Skellefteå-polisen vilket blir upptakten till en av Sveriges hittills största narkotikahärvor när det kommer till överlåtelser via internet. En minst sagt ovanlig narkotikahärva som som tar avstamp i ett tillslag från FBI i San Fransisco och som avslutas med att en kvinna blir bestulen på sina renskinn i Arvidsjaur. - I podcastappen PodMe erbjuds förhandslyssning, bonusavsnitt och extramaterial för 29kr i månaden. Tack för ert stöd! Rättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Bli medlem på http://lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden" för att ta del av erbjudandet där du får tre domar att beställa ut kostnadsfritt. Musik: http://sptfy.com/1L5N Källor: Sveriges Domstolar http://www.domstol.se/ Sveriges Radio P4 Norrbotten http://t.sr.se/1JGoA00 http://t.sr.se/1G6g2iN http://t.sr.se/1GQF0Pd Ansvarig utgivare: Jonas Häger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jobbarpodden
Avsnitt 9 - Den Nattarbetande Vaktmästaren

Jobbarpodden

Play Episode Listen Later Jun 3, 2016 58:45


Kan man jobba som väktare utan att mest bara vakta? Har folk koll på vad man egentligen får spola ner i en toalett? När har Olle haft det som absolut tråkigast på jobbet? Och fick han då sitta i en skön fåtölj eller på en hård stol? Magnus då, kommer han flytta till Arvidsjaur och bli tokig? Detta och lite till i dagens podd!

Kaliber
Försvaret på Gotland – det bidde en tumme

Kaliber

Play Episode Listen Later May 30, 2016 30:43


Försvaret på Gotland rustas upp igen för över en miljard kronor men blir en bråkdel av vad det var innan nedläggningen. Samtidigt är Gotland militärstrategiskt viktigt för både Nato och Ryssland. Kaliber idag handlar om återuppbyggnaden av försvaret av Gotland.  Vi befinner oss nu på Tofta skjutfält. Nästan mitt på den plats där den här nya garnisonen kommer börja byggas under nästa år, alltså i början på 2017.Stefan Pettersson är chef för stridsgrupp Gotland. Han står på en grusväg som heter Stridsvagnsvägen. Här finns två stora garage med ett stängsel runt och omkring är det en låg barrskog. Det är förstå gången sen någon gång i början av 80-talet, tror jag, när man byggde K4 i Arvidsjaur som Försvaret bygger en helt ny etablering på det här viset, säger han.Den nya garnisonen är en investering på 780 miljoner kronor och att etablera stridsgruppen kostar en miljard kronor de närmaste fyra åren.Det var för elva år sen som det sista regementet på Gotland lades ned. Nu är säkerhetsläget ett annat. Ryssland, Nato och Sverige rustar i Östersjöregionen. Nu sätter en fast arméstyrka, ett reguljärt krigsförband här ute. Vars uppgift är att utgöra en viss tröskeleffekt. Och det är det man gör. Man återmilitariserar Gotland, kan man väl säga på ren svenska.Det är en presskonferens för några speciellt inbjudna journalister på Karlbergs slott i Stockholm tisdagen den 26 april. USAs biträdande försvarsminister Robert Work och de nordiska och baltiska statssekreterarna står på en rad bredvid varandra. De har under dagen diskuterat säkerheten i Östersjöområdet och ländernas samarbeten. Robert Work får frågan hur viktigt Gotland är vid en konflikt i området. Gotland är ett nyckelområde. Vi skulle se väldigt, väldigt allvarligt på om det hotades, svarar han.Kaliber idag granskar återuppbyggnaden av försvaret på Gotland.Det är en unik och bred plattform inför framtiden. Och betydelsen och tyngden i det kan inte nog understrykas. Det är mycket viktigt. Det vi nu presenterar är också en mycket viktig signal till omvärlden. Vi lever i en tid då den europeiska säkerhetspolitiska ordningen rubbats genom den ryska olagliga annekteringen av Krim. (Försvarsminister Peter Hultqvist ur Studio Ett 2015-04-17.)En tydlig signal från regeringen: Sverige rustar militärt igen och Sverige rustar Gotland.Men hur starkt blir försvaret av Gotland? Hur stark signal är det till omvärlden?Sverige är en militärmakt. En av världens mest påkostade och teknologiskt avancerade. Det är bara tre stater i världen som satsar mer pengar på militära utgifter räknat per invånare. Det är Israel, det är Sovjet och det är USA. (SR ARKIV från 1973)Vid kalla krigets slut i början av 90-talet var försvaret av Gotland omfattande. Det var möjligt att mobilisera 25 000 man. Och det fanns från alla truppslag. Det fanns ungefär 75 stridsvagnar, hundratals artilleripjäser. Och så hade vi naturligtvis hjälp av flyget och flottan som hade sina baser här. Och de skulle försvaras.I en villaträdgård i Visby träffar vi militärhistorikern Bengt Hammarhjelm, som har skrivit flera böcker om försvaret av Gotland och var brigadchef på Gotlands sista regemente P18.Då fanns det fyra regementen på Gotland. Och då kunde 6 000 gotländska soldater snabbt mobiliseras, både anställda i försvaret och de som gjort värnplikten. Alla viktiga förband kunde bemannas av gotlänningar om inga fastlänningar skulle komma, och det var man ju inte säker på att de skulle kunna komma över, säger Bengt Hammarhjelm. På Gotland fanns det ett invasionsförsvar i miniatyr. Sverige, fastlandet, hade ett invasionsförsvar, men Gotland hade också ett invasionsförsvar. Allt för att förhindra att fienden från öster snabbt skulle kunna ta ön, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds Universitet och som skrivit flera böcker om kalla kriget. Han säger att Gotland hade en framskjuten roll i det svenska försvaret. Och enligt honom fanns det tre skäl till att försvaret av Gotland var så viktigt under kalla kriget.Det första skälet: Gotland hade en helt unik funktion under det kalla kriget som spaningsplattform in mot det då sovjetiska Baltikum och långt in i sovjetiskt territorium Så för det svenska försvaret var det helt vitalt att ha de här ögonen och öronen på ön.Det andra skälet var att förhindra att sovjetiska styrkor kunde använda Gotland för ett fortsatt angrepp västerut. Och framför allt handlade det ju då om att man kunde flytta fram flygstridskrafter, robotförband av olika slag och lägga på Gotland. Den som kontrollerar Gotland, kontrollerar också Östersjön.Det tredje skälet var försvarspsykologiskt: Om Gotland hade fallit, så skulle det haft en symbolisk betydelse för Sverige som nation och också för fortsatt motståndsvilja, bedömde man. Och det här återspeglades ju i den målsättning som gällde under hela det kalla kriget, nämligen att varje del av Sverige ska försvaras, säger Wilhelm Agrell.Men händelseutvecklingen har gjort att det nu finns ett fjärde, ännu starkare skäl. Vi ska återkomma till det.Riksdagen antog ikväll regeringens samarbetspartiernas förslag om det svenska försvarets framtid. Beslutet i riksdagen innebär bland annat att försvarets verksamhet försvinner eller minskas på en rad orter i Sverige, bland annat i Östersund, Arvidsjaur, Kristinehamn och Visby. (SR Ekot 20041216)Försvaret monterades ned och i vågen av regementsnedläggningar försvann det sista regementet P18 på Gotland 2005. Fem år tidigare hade de tre regementena KA3, A7 och Lv2 lagts ned.P18-området såldes för 40 miljoner. Några år tidigare hade man investerat 50 miljoner i en toppmodern verkstad.Försvaret ställde om från att vara ett totalförsvar, med en stor organisation som skulle kunna försvara Sverige vid ett storskaligt angrepp, till att bli ett insatsförsvar, ett mindre och mer lättrörligt försvar som var inriktat på punktinsatser, framför allt utomlands.Hotet från Ryssland och risken för krig i Östersjöområdet ansågs då vara långt borta. Kvar på Gotland fanns Hemvärnet.Tre år senare, i augusti 2008:Ryska och georgiska trupper strider nu i utkanterna av utbrytarrepubliken Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Och länderna närmar sig allt mer ett krig, enligt Georgien." (SR EKOT 8 augusti 2008)En politisk reaktion i Sverige på kriget i Georgien blev att flytta 14 stridsvagnar till ett förråd på Gotland. Men ingen på plats kunde köra dem.Mars 2014:Ukraina mobiliserar och söker samtidigt internationellt stöd i konflikten med Ryssland. Ukrainska militärbaser på Krimhalvön har belägrats av ryska soldater. (SR EKOT 2 mars 2014)Ryssland annekterade den ukrainska halvön Krim och började strida i östra Ukraina.Ryssland rustade sin militärmakt. Natos allt större närvaro i de baltiska länderna och övningarna i Östersjön var störande för Ryssland.På midsommaraftonen kränktes kränkte alltså två flygplan svenskt luftrum. Samtidigt pågick en stor Natoövning i Östersjön, som Sverige deltog i. (SR P4 Gotlandsnytt 5 augusti 2014)Sverige protesterade idag mot att ryska attackplan i onsdags kränkte svenskt luftrum söder om Öland." (SR Ekot 19 september 2014)Händelserna i Ukraina och Östersjön vände upp och ner på försvars-Sverige. Politiker började nu prata om att förstärka försvaret av Sverige och av Gotland. Och JAS-plan började flyga över ön titt som tätt.10 miljarder mer till försvaret, uppgörelsen klar idag. Och Gotland får egen stridsgrupp. (SR EKOT 17 april 2015)Våren 2015 blev det en helomvändning av det svenska försvaret då riksdag och regering beslutade att Försvarets viktigaste uppgift nu var att försvara Sverige och kunna möta ett väpnat angrepp.I regeringens beslut står det att ett enskilt militärt angrepp på Sverige är fortsatt osannolikt men att militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas.Av de 10 miljarder Försvarsmakten får för att stärka förvaret går en miljard till att etablera stridsgrupp Gotland.På Försvarsdepartementet sätter sig försvarsminister Peter Hultqvist på kortsidan av ett långt bord i en stor sal som heter Oden. Den har vinröda väggar och mycket marmor. Gotland är, som jag ser det, strategiskt från militär synpunkt och strategiskt från säkerhetspolitisk synpunkt, i händelse av en konflikt eller kris, så är ju kontrollen över Gotland väldigt viktig. Den som kontrollerar Gotland har ju också en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och luftvägar. Och det har ju en direkt bäring på också de baltiska republikernas situation, säger Peter Hultqvist.Blivande soldater i Hemvärnet övar på Tofta skjutfält. Här dryga milen söder om Visby rustar Sverige upp försvaret. Vi står nu på den väg som på P18-tiden hette Stridsvagnsvägen, och det heter den fortfarande. Och bakom oss så har vi P18s gamla stridsvagnsgarage på Tofta skjutfält, säger Stefan Pettersson, som är chef för stridsgrupp Gotland, var förut kompanichef på nedlagda P18 och är nu tillbaka i Försvarsmakten efter att ha jobbat på Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.Blev du förvånad att det blev en stridsgrupp placerad på Gotland? Både och får jag väl säga. Utifrån de signalerna om hur den säkerhetspolitiska bilden förändrades, så vart jag inte det. Men samtidigt så att steget att etablera ett nytt förband på Gotland kändes ändå ganska långt fram om man ser till allt som krävs här ute, så jag trodde väl egentligen aldrig det, säger han.Det är en helt ny garnison som ska byggas för 780 miljoner kronor. Det ska dras vatten, avlopp, el och värme och byggas vägar, drivmedelsanläggning, spolhall, garage, verkstad, kontor, vaktbyggnad, förråd och gym- och motionshall.Stridsgrupp Gotland ska bestå av två kompanier, alltså två militära enheter, på totalt 300 man. Det är ju både kontinuerligt tjänstgörande, lite drygt 160 personer och resten är på tillfällig bas, säger Stefan Pettersson.Det är mekaniserat skyttekompani, som är tungt beväpnat och lättrörligt, säger Stefan Pettersson. Det är utrustat med ett 20-tal stridsfordon 90. Och så är det ett stridsvagnskompani som jobbar på kontrakt och som övar på ön med jämna mellanrum. Det betyder att de som kan köra kompaniets 14 stridsvagnar inte annars befinner sig på Gotland. Anledningen till etableringen, det är ju som man skriver: att utgöra en första etablering och en bas för den fortsatta tillväxten på Gotland. Vi ska inte försvara Gotland själva, så har nog tanken aldrig varit utan vi är en del av det och utgör då en så kallad tröskeleffekt.Så det handlar om en avskräckande effekt? Ja, det är en som använder det uttrycket. Jag tycker väl att tröskeleffekt låter väl merkorrekt, säger Stefan Pettersson.Vad är det då för hotbild som målas upp? Som stridsgrupp Gotland ska utgöra en tröskeleffekt emot?Nu när de baltiska länderna är med i Nato och efter Rysslands agerande i Ukraina, är Gotland militärstrategiskt viktigare än under kalla kriget. Det anser Wilhelm Agrell, som säger att det nu finns ett FJÄRDE skäl att försvara Gotland utöver de TRE skäl som fanns under kalla kriget och som han berättade om tidigare. Och det är att Gotland blir vitalt för Natos möjligheter att förstärka de baltiska staterna. Men det som framför allt skulle farligt för Nato, det är att Ryssland i en konflikt skulle kunna ta kontroll över Gotland. Så plötsligt finns den här fjärde betydelsen, som är egentligen är mycket starkare än de andra tre, som bara gäller Sverige, säger Wilhelm Agrell.I en lägenhet i Stockholm bor Karlis Neretnieks. Han har varit chef för Gotlands regemente P18 och rektor på Försvarshögskolan. Han ser en kapplöpning mot Gotland i händelse av en kris. Så länge vi själva inte kan försvara ön på ett trovärdigt sätt, så är risken för en kapplöpning överhängande. Men problemet där är att det är den som startar först, det är han som kommer ta ön, säger han.Vad är det som Ryssland vill använda Gotland till då? Det är framför allt att basera långräckviddiga luftvärnssystem och sjömålsbekämpningssystem. Och de når ju 300-400 kilometer nu för tiden. Så det innebär: sitter man på Gotland så kan man i princip skära av alla flygföretag eller sjöföretag som är på väg mot Baltikum.Och varför vill Ryssland göra det? Ja, det är ju helt enkelt för att Nato kan inte försvara Baltikum utan att tidigt sätta in flyg- och sjöstridskrafter för att hjälpa de här länderna. Och har Ryssland då hunnit först till Gotland så kommer Nato inte att kunna göra det. Eller, det kommer att ta så lång tid så att Baltikum är sannolikt förlorat innan Nato kommer till verkan.Men hur sannolikt är det att Ryssland skulle angripa de baltiska länderna, det är ju som att förklara krig mot Nato? Det beror helt på omständigheterna. Vi såg vad som hände på Krim. Hur sannolikt var det? Det var helt osannolikt, men det hände ändå.Men är det inte en skillnad att angripa Natoländer? Visst är det det. Det är en stor skillnad, säger Karlis Neretnieks. Det är självklart en mycket högre tröskel, säger Wilhelm Agrell, men det är nu tänkbart till skillnad från otänkbart. Gotland som det ser ut idag går inte att försvara och därför utgör Gotland ett utomordentligt tacksamt mål för att skaffa sig herravälde över Östersjön, säger Karlis Neretnieks.De militära styrkor som finns på Gotland idag är Hemvärnets 460 personer. Från 2018 ska stridsgrupp Gotland vara etablerad.Hur starkt blir försvaret av Gotland då?Kaliber har försökt ta del av Försvarsmaktens egna analyser och värderingar. Det vi efter en månads mejlväxling till slut har fått ut är ett tiosidigt dokument som till stora delar är maskat för att dölja de sekretessbelagda uppgifterna. Men ett par meningar i inledningen av dokumentet handlar om Försvarsmaktens förmåga vid en högre konfliktnivå. Tillbaka till det om en stund.Kaliber har pratat med ett dussintal försvarsexperter, ledande militärer och försvarspolitiker.Det de har att berätta är en rad brister i försvaret av Gotland. Ja, den helt avgörande bristen, det är bristen på luftvärn och artilleri. För utan de två komponenterna kommer stridsgruppen ha begränsad verkan, säger Karlis Neretnieks.Artilleri är alltså tyngre eldvapen som till exempel kanoner och raketer och luftvärn används för att bekämpa flygplan och helikoptrar.Vad innebär det då militärt om man inte har det på ön vid ett angrepp? Ja, det finns ju inget modernt krig där inte flygstridskrafterna spelar en avgörande, eller väldigt viktig, roll. Och har man då inget luftvärn, så kommer man bli bekämpad innan man ens hamnar i strid på marken, säger Karlis Neretnieks.Som Försvarsmakten är organiserad finns luftvärnet i Halmstad och artilleriet i Boden. Och de som kan köra stridsvagnarna som finns på Gotland är kontraktsanställda och bara tidvis på ön. Soldaterna och utrustningen måste transporteras till Gotland med färja eller flyg. Det är en utomordentligt allvarlig brist. Därför att, som jag sa, Gotland, om det sker någonting i Östersjön, kommer man försöka besätta överraskande. Det kommer innebära, vi kommer att få väldigt lite förvarning. Och personligen tror jag, att det inte är vi som kommer dit först med våra grabbar och tjejer utan det är någon annan, säger Karlis Neretnieks.Hur snabbt kan de här styrkorna komma till Gotland? Det beror helt på, det beror helt på. Har vi höjt beredskapen innan så att personalen finns gripbara. Då kan det röra sig om kanske ett dygn. Men ska de först inställa sig, mobilisera, då kan det bli flera dygn helt plötsligt. Och ska vi börja frakta artilleripjäser från Boden till Visby. Ja, det kommer ta en stund, säger Karlis Neretnieks.Risken är att stridskrafterna inte hinner fram till Gotland i tid eller att de inte kommer fram för att fienden förhindrar det.Avgående arméchefen Anders Brännström bekräftar hur lång tid det tar att få styrkor till Gotland. Ja, det går ju på nåt eller några dygn, va.Och han skulle framför allt vilja förstärka försvaret av Gotland med Luftvärn vore ju väldigt bra att ha på Gotland, självklart va. Och i framtiden, vad vet man. Kommande försvarsbeslut finns det väl möjlighet att det blir en fortsättning på det steget som nu tas i och med stridsgrupp Gotland att det också blir en luftvärnsgruppering permanent där, beroende på hur säkerhetsläget utvecklas.Vad hade det gjort för skillnad om det fanns ett luftvärn här? Det är väl klart att det hade blivit bättre tröskeleffekt, säger Anders Brännström.I salen Oden på Försvarsdepartementet svarar försvarsministern på frågan om att det inte finns något luftvärn på ön. Han säger att man just därför pekat ut Gotland som ett väldigt viktigt övningsområde med luftvärn. Så att, det där är för mig en fullt legal och acceptabel ståndpunkt, va. Sen får vi se då vad nästa försvarsbeslut innebär, säger Peter Hultqvist.Men både luftvärnet ska komma från Halmstad och artilleriet ska komma från Boden. Och de som ska köra stridsvagnarna kanske befinner sig någon annan stans. Vad innebär det för försvarsstyrkan? Ja, alltså. Det vi gör nu det är att etablerar en verksamhet med de här soldaterna på Gotland. Och det är väl naturligt att man kan diskutera hur de här flyttningsmanövrerna ska gå till och hur de här transporterna ska vara. Det är nog inte så att samtliga lösningar på alla problem ännu är presenterade, säger Peter Hultqvist.På regementet P4 i Skövde övar befäl som ska tjänstgöra i stridsgrupp Gotland. Stridsvagnar och stridsfordon kör runt på dammiga grusvägar. Soldater springer hukat längs huskulisserna. Gustaf af Petersens är kompanichef. Det här är Stridsfordon 90. Den kan transportera soldater bak och den kan skjuta med automatkanonen eller kulsprutan, säger Gustaf af Petersens och får frågan hur han ser på att det inte finns luftvärn och artilleri på Gotland. Nu har vi det vi har och vi löser vår uppgift med det vi har. Sen kan man alltid önska sig mer.Han säger att det blir svårare att försvara Gotland om inte styrkor från fastlandet kommer: luftvärn, artilleri och soldaterna som kan köra stridsvagnarna. Vi får ju hoppas att beslut tas i tid så att den förstärkningen kommer i tid. Vi, jag, kommer anpassa vår stridstaktik och taktik utifrån den uppgift vi får och då får vi se vad vi kan försvara med det.Hur kan stridsgrupp Gotland försvara ön vid ett angrepp? Vad kan den göra? Ja, alltså. Vi finns ju på plats och kan vara förberedde på vissa saker och ha övat. Sen, som jag har nämnt flera gånger, så ska vi inte göra det här själva. Vi kommer ju tillsammans med resterande delar av Försvarsmakten, i en händelse av det händer någonting i värld omvärld, försvara Gotland, säger Stefan Pettersson, chef för stridsgrupp Gotland och fortsätter: Vi kan ju, om vi är på plats och har fått förvarning så kan vi ändå bjuda på ett visst motstånd och försvåra för potentiell angripare, vem det nu är, säger han. Den kommer kunna slåss. Står den till exempel på Visby flygplats, så kommer inte Visby flygplats kunna tas omedelbart, utan det kommer bli tämligen omfattande strider, säger Karlis Neretnieks som alltså själv varit chef för Gotlands regemente. Det gör ju naturligtvis att ryssarna kommer få det lite kinkigare om de försöker. Men uppgiften som sådan kommer fortfarande inte vara så värst svår. För stridsgruppen är, som jag sa, för liten och den saknar vitala komponenter.Hur länge kan stridsgrupp försvara Gotland då? Den frågan är ju fullständigt omöjlig att svara på. Till att börja med, hela Gotland kan de inte ens försvara i över huvud taget. Vi talar om enstaka plats. Visby flygplats eller Slite hamn eller någonting sånt.Men kan man försvara Gotland tills andra styrkor kommer? Näe, man kan försvara en plats under kortare eller längre tid. Att det skulle räcka till att tillföra förband till Gotland, så är det inte. För, som jag sa tidigare, all tillförsel som vi kommer att försöka göra i ett sånt läge, den kommer ju också att bekämpas, säger Karlis Neretnieks.Tillbaka till dokumentet som Kaliber har fått ut från Högkvarteret. Det är till stora delar maskat.Men det vi kan se är ett par meningar om Försvarsmaktens förmåga vid krig och konflikt.Dokumentet är en analys och värdering av Försvarsmaktens förmåga efter det tillskott på tio miljarder som Försvarsmakten har fått, där satsningen på stridsgrupp Gotland är del. Det står att Försvarsmaktens bedömning fortsatt är att risktagningen är för stor relativt möjligheterna att möta olika händelseutvecklingar. Detta är särskilt påtagligt avseende uppgifter i högre konfliktnivåer.Det betyder i klartext att Sverige har svårt att försvara landet vid krig och konflikt.På Försvarsdepartementet får försvarsminister Peter Hultqvist frågan:Kan stridsgrupp Gotland som den är utformad nu försvara ön vid ett angrepp? Stridsgruppen kan ju när den väl är klar utgöra någonting som är tröskelhöjande, som har en försvårande omständighet för en eventuell angripare. Och det leder ju också till vi har en helt annan beredskapsmöjlighet på Gotland. Så att jag anser att det här är en viktig investering. Sen om det här är slutpunkten, det är väl för tidigt att säga. Men jag tror ju att den här frågan kommer att vara väldigt aktuell i nästa försvarsberedning också med Gotland.Men hur avskräckande är det då när så mycket är på fastlandet vad det gäller luftvärn och artilleri och de som kan köra stridsvagnarna? Ja, närvaron utav 300 soldater på Gotlandfast det är ju inte 300, det är 160 som är fast placerade där. Ja, men det blir ju totalt sett med de här två kompanierna, så blir det ju 300. Och sen hur man nu löser en del interna bitar i Försvarsmakten, det återstår väl då att se, säger Peter Hultqvist.Men det inte bara militära styrkor på fastlandet som Försvarsmakten och regeringen vill få till Gotland vid en krissituation. I regeringens beslut från juni förra året står det att Försvarsmakten ska öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd och att i det sammanhanget är arbetet med värdlandsstödsavtalet med Nato av stor vikt. Och i förra veckan röstade riksdagen ja till värdlandsavtalet med Nato, som bland annat underlättar gemensamma militärövningar och att just kunna ge och ta emot militärt stöd.Tillbaka till presskonferensen på Karlbergs slott i april när USAs biträdande försvarsminister Robert Work var i Sverige. Jag är mer övertygad än någonsin att vi tillsammans är starkare, att vi tillsammans är mer avskräckande, att vi tillsammans kan göra Östersjöområdet säkrare, säger Robert Work.Professor Wilhelm Agrell säger att det är viktigt för USA och Nato att öva på Gotland och att kunna använda Gotland. Gotland en del av den process där det här värdlandsavtalet ingår. Och det där är viktigt för Nato, att man ska kunna operera via Sverige in mot de baltiska staterna i en krissituation och då blir Gotland väldigt viktigt.Hur viktigt är det för försvaret av Gotland att det kommer styrkor från andra länder? Det finns ju inte så mycket på fastlandet. Så att för uthållighet på Gotland så kommer Gotland likaväl som Sverige att vara beroende av hjälpen från Natoländer och övriga EU-länder.Det kostar alltså en miljard under fyra år att återuppbygga ett försvar av Gotland.Och dessutom investeras 780 miljoner kronor i att bygga den nya garnisonen.För elva år sen såldes det sista regementsområdet på Gotland för 40 miljoner.Och det försvar som blir på ön 2018 är en bråkdel av det som fanns vid kalla krigets slut.Då fanns det fyra regementen med pansar, luftvärn, artilleri, flyg- och marinstridskrafter på Gotland.2018 blir det ett mini-regemente med pansar. Men inget luftvärn, artilleri och inga marinstridskrafter på Gotland. Flygvapnet från Blekinge har en bas på flygplatsen och övar ofta här.Då fanns 6 000 gotländska soldater på ön som snabbt kunde mobiliseras, både anställda och de som gjort värnplikten.2018 finns stridsgruppens 160 yrkessoldater och hemvärnets 460 man på Gotland. Och så finns stridsgruppens 140 tillfälligt anställda som måste ta sig till ön.Alltså ungefär en tiondel så många soldater på ön.Då kunde totalt 25 000 soldater mobiliseras till Gotland.Det är lika många som antalet anställda militärer i hela Försvarsmakten nu.Avgående arméchef Anders Brännström: Hade vi haft ett luftvärnsregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett artilleriregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett pansarregemente som det fanns en gång tiden, så skulle det bli väldigt mycket mer avskräckande än vad det blir nu. Så visst, under kalla kriget så var det ju ett betydligt starkare försvar av Gotland. Både än det är nu och vad det kommer att bli när försvarsbeslutet är genomfört. Något annat kan man inte säga, säger han. Man kan inte jämföra numerärer så som det var på den gamla tiden eller kalla krigets tid, då fanns det mycket rent numerärt på Gotland. Gör man bara den jämförelsen, så ter det sig ganska märkligt. Men dagens tekniknivå, dagens förband är inte att jämföra med det som var för 20-30 år sen, säger chefen för stridsgrupp Gotland Stefan Petterson, som var kompanichef på det gamla P18.Även Wilhelm Agrell säger att det inte går att jämföra rakt av. Det är klart att Militärkommando Gotland när det var fullt mobiliserat hade en betydande förbandsmassa jämfört med hur det ser ut idag. Det var ju nästan lika stort som dagens svenska försvarsmakt. Men det var samtidigt en ganska ålderstigen utrustning man hade, säger Wilhelm Agrell.Karlis Neretnieks, som varit chef för Gotlands regemente anser att tröskeleffekten, den avskräckande effekten, blir för låg. Det var fel att lägga ned försvaret på Gotland. Det kunde ha minskats, det kan jag hålla med om. Men att lägga ned det som man gjorde det var fullständigt på gränsen till sanslöst dumt. Här betalar vi nu för våra synder. Vi la ned organisationen, vi la ned infrastruktur eller sålde den för en struntsumma. Ja, vill man ha någonting på Gotland, så är det bara att betala för våra tidigare misstag, säger Karlis Neretnieks. Det blir ju mycket pengar och rätt lite effekt av det hela, kan man konstatera. Frågan är ju då om det här är rimligt. Jag tror att mycket handlar om försvarspolitiken som säkerhetspolitisk symbolhandling, både inåt mot den svenska allmänheten i stort. Man ska visa att man tar de frågorna på allvar. Det är också en markering gentemot omvärlden. Det är att stoppa ned flaggan djupt i jorden och säga att: här är vi nu, avslutar Wilhelm Agrell.Reporter: Daniel VärjöProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se    

Militärt med Gyllenhaal
Militärt med Gyllenhaal - Avsnitt 9: Jägarsoldat

Militärt med Gyllenhaal

Play Episode Listen Later Jan 12, 2016 26:19


Har du drömmar om att bli jägarsoldat? Då kommer du att stå öga mot öga med Björn Eliasson, stabschef vid arméns jägarbataljon i Arvidsjaur. Som gäst i Lars Gyllenhaals podcast Militärt berättar Björn om vilka krav som ställs på rekryter, vilka vapen och vilken utrustning som används och vad som utmärker jägarutbildningen. Här diskuteras bl.a. bergsplutonen – utbildningens kompetensmässiga spets. Svar ges på frågor som –har det någonsin funnits”fjälljägare”? –Vad är en militär bergsmästare?

Kaliber
Vad hände sen?

Kaliber

Play Episode Listen Later Jun 14, 2015 29:32


Business class och fina hotell för kriminalvården - och dödsolyckor på bangård utan stängsel. Kaliber följer upp vad som hänt efter några granskningar. Vi börjar med Kriminalvårdens transporttjänst - numera kallad Nationella Transportenheten - en granskning som belönades med en guldspade i våras.Lyxresor och tvångsinjektionerInget mer businessklass i Europa förutom i undantagsfall och bättre kontroll av sjukvården. Det var två av löftena efter Kalibers avslöjande av hur utvisningsresor gick till med Kriminalvården.Men när vi nu följer upp vad som skett så hittar vi fortfarande Businessklassflygande i Europa, femstjärniga hotell och rapporter från sjukvården som skickas till Arvidsjaur.Det är april 2015. Jag är tillbaka vid kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping igen. I höstas var jag och kollegan Markus Alfredsson här och tittade på bland annat kostnader för hotellnätter och flyg i samband med utvisningar. Vi kunde då avslöja hur kriminalvårdens personal bodde på lyxhotell upp till tre nätter efter utvisningar och flög hem med dyra businessklassbiljetterSå här lät det då:* 18 personer tillbringar två nätter på hotell i Kairo efter utvisning till Burundi. Hotellnota: 28 354 kronor.* Tre hotellnätter i Dubai efter utvisning till Kabul. Tre personer, 13 235 kronor.Vi ser också flera exempel på resor där personalen efter utvisningen, åker tillbaka till Europa:* Två nätter spenderas på hotell i Larnaca på Cypern efter utvisningsresa till Kabul. . Hotellnotan: 28 personer två nätter, 46 822 kronor.* Businessklassflyg hem från Dubai för tre personer efter två nätter på hotell. Kostnad: 27 656 kronor per person. Totalt 82 968 kronor enkel resa.Och i en intervju med Kaliber i december 2014 lovade generaldirektören för Kriminalvården Nils Öberg att utvisningsresorna skulle bli billigare efter årsskiftet.(Kaliber 2014-12-21)-- Och det jag vill nu att vi får fram, det är en ordning som innebär att vi reser som statliga tjänstemän så billigt som det bara överhuvudtaget går.Den lista med hotell som fanns skulle ändras. Dessutom skulle dåvarande praxis om att alla flygresor över tre timmar innebar resa i businessklass, även inom Europa, ändras.(Ekot 2014-12-21) - Utan vi konstaterar att reser man inom Europa så är det ekonomiklass som gäller om det inte finns extremt starka skäl för nånting annat.Så billigare resor alltså.Men vi kunde också avslöja något helt annat."Vi kan bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck naturligtvis och vi borde ha skött det här betydligt bättre.""Ja det är ju fall där det uppenbarligen skett handlingar som inte går att försvara lagligt sett.""Det här helt klart olagligt"Genom att läsa rapporter som sjukvårdspersonal lämnat in efter resor kunde vi se att personer som utvisats fått lugnande narkotikaklassade injektioner mot sin vilja. Detta när de bland annat upplevts som stökiga eller bråkiga av personalen."En sjuksköterska blir kallad till en person som beskrivs som 'mycket uppvarvad och stökig'. Efter att ha pratat med läkaren så erbjuder sjuksköterskan personen medicin, som denne vägrar att ta emot. Injektion ges i höger lår då deporti ej är samarbetsvillig"I samband med vår publicering valde Kriminalvården att anmäla injektionerna till både polisen och Inspektionen för vård och omsorg och man sa att nu hade man ett nytt sjukvårdföretag och bättre koll.Det skulle bli billigare resor och tvångsinjektionerna polisanmäldes, men vad har då hänt?Jag börjar med att begära ut den så kallade hotellistan, alltså den lista som ligger till grund för vilka hotell som bokas. Den lista som skulle förändras. Men när jag får se den har inte mycket hänt. Det är samma hotell som hösten 2014. Jag känner igen lyxhotellen i Dubai och Istanbul från vår granskning i höstas. Och jag ser samma centrala hotell i Paris och resorter i Jordanien.Och på plats i Norrköping så ser jag hotellnamnen bland reseräkningarna. Jag går igenom reseräkningar och kostnader för flygbiljeter för en månads tid nu under våren. Och fortfarande kan utrikestransportörerna vila mer än en natt på hotell. Och det flygs fortfarande i businessklass. De resor som skulle bli så mycket färre redan efter årsskiftet."Utan vi konstaterar att reser man inom Europa så är det ekonomiklass som gäller"Men jag ser att resor även inom Europa, fortfarande sker i businessklass. Det handlar om resor från städer som t.ex. Madrid, och Istanbul. Som ligger strax över tre timmars flygresa hemifrån.Jag hittar till exempel en enkel resa från Madrid för nästan 8000 kronor per person.- Hej!- Hej.- Sofia.- Johan Mellbring.Kriminalvårdens Transporttjänst heter numera Nationella Transportenheten. Jag träffar chefen Johan Mellbring. Han säger att det är samma hotell på hotellistan och samma praxis för flygresor som i höstas.-- Ja det är ju så att vi försöker ändra rådande praxis och det arbetet tar lite tid.Johan Mellbring säger att han helst inte vill se någon tidsgräns alls när det gäller flygresor i businessklass, men att man nu sitter i förhandlingar med facken, där man diskuterar just businessklass men även kriterier för vilka hotell man ska kunna välja på framöver.-- Jag hade gärna sett att det gått fortare, men vi ska också göra det rätt och riktigt. Vi har också ta hänsyn till våra fackliga parter som vi gör det i samverkan med.-- Men generaldirektören sa ju i en intervju i Kaliber i december då att det skulle inte vara rutin längre att åka businessklass på flygresor över tre timmar. Och i Europa skulle man dra ner på detta jätte mycket. Vad har hänt där då?-- Ja han har ju rätt i sak, sedan har det tagit längre tid än vi bedömt och jag önskar det hade gått mycket fortare.Två förändringar som har skett är att man beslutat att det billigaste hotellet för varje destination på hotellistan ska användas och man har även infört en så kallad avstegslista. En lista där man bland annat ska logga alla hotellnätter som är dyrare än 200 Euro. Jag får läsa avstegslistan, men kan se att flera övernattningar över 200 Euro från den månaden jag tittat på inte finns med.- Ja, då är det så fall något vi missat i vår gängse rutin. Och det är något vi får följa upp.- Så vad tänker du om det då?- Nej, vi ska följa de rutiner vi satt upp.Under hösten gjorde kriminalvårdens personalenhet en översyn av hur utvisningsresorna genomförs. Utredaren kom fram till att resorna i businessklass borde minskas, inte minst inom Europa. Dessutom togs den vilotid upp som vi kunde berätta om i höstas. Att personal efter de ibland väldigt långa utvisningsresorna får ta ut hela sin vila utomlands på hotell, ibland upp till tre nätter med traktamente, istället för att ta ut vilan i hemmet. Utredningen föreslår att vilotid ska tas ut just i hemmet. Men än så länge kan alltså personalen fortsatt vila på hotell utomlands.-- Ja hur många övernattningar man gör är ju en följd av de vilotidsregler som finns som är en del av kollektivavtalet. Det kollektivavtal ska vi också förhandla om.Just nu pågår alltså förhandlingar med facken. Jag träffar Thomas Bergman från fackförbundet ST. Han tycker inte vilotid i det egna hemmet är en bra idé.-- Så att det köper vi ju absolut inte. Och hur skulle det fungera om du har varit igång i 30 timmar och sedan kommer du hem till bostaden och har småbarn. Blir det någon vila då? Det skulle ju aldrig fungera.-- Vad är det som hindrar att man är på hotell en natt och sedan tar resten av vilan i sitt hem?-- Ja, det är just det att du får förmodligen ingen vila när du kommer hem. Utan då har man kanske familj som ställer krav på dig när man kommer hem, då blir det ju ingen vila. Har du varit igång så många timmar så behöver du ju också sova lite grann.Fast det finns väl dagis och skola och...-- Ja jag tror inte på det upplägget.Han menar att businessklassflyg kan vara motiverat att använda även för resor inom Europa.-- I längden, ska du tjänstgöra och jobba med det här år ut och år in så tror jag inte du orkar. Sedan kan du ju alltid ta ut enstaka destinationer där det kan diskuteras, men just nu har vi ju då i vår överenskommelse att ett ben över tre timmar så är det det. Sedan så har ju arbetsgivaren andra idéer nu och då får vi se när de förhandlingarna är klara var vi hamnar så att säga. Det vet vi inte än.Så fortfarande businessklass, fina hotell och flera nätter utomlands alltså. Trots löften om billigare resande. Kriminalvården har påbörjat arbetet att förändra, men det har tagit längre tid än de önskat enligt chefen Johan Mellbring."Vi kan bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck naturligtvis och vi borde ha skött det här betydligt bättre.""Ja det är ju fall där det uppenbarligen skett handlingar som inte går att försvara lagligt sett.""Det här helt klart olagligt"Efter vårt avslöjandet om att injektioner getts med tvång valde kriminalvården både att polisanmäla och anmäla till inspektionen för vård och omsorg. En förundersökning pågår just nu och brottsrubriceringen är misshandel men ingen är delgiven misstanke om något brott. Inspektionen för vård och omsorg säger att de snart är färdiga att fatta beslut men inte när exakt det kommer.Kaliber har läst de handlingar som finns hos IVO just nu. Där finns bland annat de sjukvårdsrapporter som ligger till grund för anmälan Dessutom har den sjuksköterska och den läkare som utreds av IVO lämnat in förklaringar till det som hänt där båda menar att de inte gjort något fel.Sköterskan skriver:"De sk tvångsinjektionerna gavs ofta med deportis medgivande då de alltid vart informerade, både före och efter, trots att medgivandet ibland kunde tyckas framtvingat från deporti pga den tumultartade situationen."Läkaren skriver att medicin i ett fall gavs på grund av flygsäkerheten och att patienten visade symptom som stämmer överens med epilepsianfall. I ett annat ärende skriver läkaren att en man erbjöds en tablett lugnande men att han själv hellre ville ha Stesolid.Har det getts injektioner med lugnande efter vi pratade med dig i oktober 2014?Jag frågar chefen för NTE Johan Mellbring om han vet om det skett några injektioner med lugnande efter vårt program.-- Vi har i vår avstämning med sjukvårdsföretaget fått reda på att det vid ett antal tillfällen getts injektioner av fysiska eller fysiologiska skäl.-- Vad har det varit för skäl då?-- Ja det innebär att det finns ett medicinskt tillstånd som gör att för att patienten ska må bra eller överleva så har de behövt injektionerna.Jag blir lovad att få mer information om injektionerna som Johan Mellbring pratar om. Men senare i ett mail tar Kriminalvården tillbaka att det ska ha skett fler än en injektion. Den första muntliga informationen stämde inte och en kontroll gjord av sjukvårdsföretaget visar att det endast ska ha skett en injektion. Den enda injektion som getts var en injektion diazepam, den aktiva substansen i Stesolid, och man skriver att det var en "akut behandling för att förhindra allvarliga skador".Jag får ta del av några sjukvårdsrapporter från våren, bland annat två där personer fått lugnande eller kramplösande medel då de ska ha krampat. I ett av fallen har personen fått två behandlingar redan innan de når planet på grund av kramper. Vid första krampanfallet beskrivs personen som okontakbar. I de rapporter vi läste i höstas kunde vi se om det getts till exempel en injektion eller en tablett, men nu framgår inte det längre. Bara att någon typ av lugnande eller kramplösande medicin getts. Och jag får inte bekräftat av Kriminalvården att det var vid något av dessa två tillfällen som den enda injektionen ska ha getts. Även om ett av tillfällena stämmer väl överens med den övriga information jag fått.Men hur kontrolleras då att den vård som beskrivs i rapporterna? Vad händer med de rapporter som skickas in från vårdföretaget?I vårt program i höstas kunde vi visa att rapporterna som skrivits av sjukvårdspersonal, och där tvångsinjektionerna beskrevs, lästs av planeringspersonalen i Arvidsjaur och inte kommit sjukvårdskunniga till känna. Detta var en del av problemet till att inte injektionerna upptäckts sa dåvarande chef för planeringen Hans Lagerlöf.- Och där fanns stora brister naturligtvis . Att man tillräckligt har kommunicerat innehållet i de här rapporterna.Att personalen inte har reagerat på innehållet tror Hans Lagerlöf kan ha att göra med att personalen inte har medicinsk kompetens. Så här sa han i oktober 2014.- Vi kan väl bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck och att vi borde ha skött det här betydligt bättre.När jag träffar chefen för Nationella Transportenheten Johan Mellbring frågar jag hur de nu följer upp vården vid resor.Följer era medicinsk kunniga och ansvariga, följer de upp det här på något sätt?-- Ja, vi får ju in sjukjournalerna och sjukvårdsrapporterna, på så sätt kan vi följa upp det här.Men när jag kontaktar vårdutvecklare Maria Hägerstrand på kriminalvården svarar hon i ett mail:"Att någon (jag) på Kriminalvården regelmässigt skulle ta del av samtliga medicinska journaler utan att kunna begära patientens medgivande är som jag förklarat för dig ett brott mot sekretessreglerna och självklart inget vi gör."Och inte heller rapporterna från resorna läser hon"Rapporterna skickas till NTE och läses av dem."Men vem läser då rapporterna som skickas in från sjukvårdsföretaget? Jag får vända mig till Kriminalvården igen och via pressavdelningen får jag veta att det är planeringspersonalen i Arvidsjaur som läser rapporterna. Samma rutin som förut alltså. Däremot kan sjukjournalerna stickprovskontrolleras för att de ska kunna se att journalföringen sker i enlighet med regelverket.Först när jag börjar ställa frågor om rapporterna där lugnande och kramplösande getts skickas de till vårdutvecklare Maria Hägerstrand som i ett mail skriver :"Utifrån händelseförloppet kan jag inte se annat än att behandlingen varit lege artis och i överenstämmelse med Hälso- och sjukvårdslagen."Men fortfarande är rutinen alltså att personal vid planeringen i Arvidsjaur läser rapporterna från vårdföretaget, inte sjukvårdskunnig personal, förutom som nu i undantagsfall. Och enligt Kriminalvården är det det upphandlade vårdföretagets ansvar att vården sker korrekt.Och vi ska avsluta med att berätta att Polisorganisationskommittén i torsdags lämnade över sitt betänkandet "Tillsyn över polisen och Kriminalvården" till inrikesministern. Där föreslås att en ny myndighet bildas som ska ha utöva tillsyn över bland annat Kriminalvården. Bland annat vill man att Personal från tillsynsmyndigheten regelbundet ska åka med som oberoende observatörer vid utvisningar.Spår som dödarSå ska det handla om Kville bangård i Göteborg, där en 18-årig ung man dog strax före nyår. Området saknade stängsel, trots att en annan dödolycka inträffat tio år tidigare, och trots att Trafikverket sagt att området var stängslat.Och nu ett halv år efter olyckan visar det sig att det fortfarande inte kommit något stängsel på plats.Citat från programmet:- Så fel och så sjukt.Några personer gråter vid en nygrävd grav i Göteborg. De tröstar varandra. För bara några veckor sedan, begravde de sin son, bror, kusin och vän. Graven är fylld av blommor och bilder på en leende ung man med brunt hår. Det är tjugoårige Robin Lodalen . Han håller upp ett glas och skålar mot kameran. Bilden är tagen på julafton 2014. Fem dagar senare är han död.- Det är jättesvårt är det. Det känns så fruktansvärt meningslöst.Storasyster Mian Lodalen håller en arm runt mamma Susan. Nio år efter att en ung man dött på en tågvagn på bangården på Hisingen i Göteborg, blir Robin den andra personen att dö vid samma spår.- Det hade inte behövt bli så här.Jag träffar Robins kompis som vi i det här programmet kommer att kalla Johan. Vi går samma väg som han och Robin gick den där kvällen i december.- Och då gick vi mot den här bron då som är lite längre bort.De ska till en datorbutik och skulle gena över Kville bangård. Men halvvägs in på bangården klättrade Robin upp på en godsvagn som hade en stege.- Så han frågar om jag kan ta en bild på honom. Och då ställer jag ner mina kassar och väska och tar upp min mobil. Samtidigt då så har han klättrat upp på en vagn då som står där och det såg inte jag.- Så när jag är vänd mot skogen så hör jag ett pang liksom och hela skogen lyser upp. Så kollar jag bak så ligger han där på vagnen. Utslagen liksom.Det hade inte behövt bli så här säger Mian Lodalen, Robins syster i Kalibers program i april efter att Robin dött sedan klättrat upp på en tågvagn på Kville bangård.För 2005 dog en annan ung man på samma sätt och på samma plats. Efter den dödsolyckan konstaterade Elsäkerhetsverket och dåvarande Banverket, numera Trafikverket i varsin rapport att det saknades stängsel på en några hundra meter lång sträcka norr om bangården.Men trots att Trafikverket efter Robins död i flera intervjuer sa att i de här bristerna i säkerheten hade återgärdats efter den första dödsolyckan, kunde Kaliber i sitt program visa att något stängsel aldrig kommit på plats. Det var lika lätt för Robin och hans kompis att ta sig in på området, som det hade varit 2005.Så här sa Tommy Jonsson, biträdande planeringschef på Trafikverket i P1 Morgon efter Kaliber program:- Vi får titta på varför man inte har gjort färdigt det här nere i Göteborg. Här har trafikverket ansvar för detta.Men något staket har fortfarande inte kommit upp, nu ett halvår efter den andra dödsolyckan. När SVT Nyheter Väst i måndags åkte till Kville bangård visade sig att Trafikverket i stället knutit ett snöre med flaggor mellan några stolpar som en markering att här bör man inte passera.SVT:s reporter Lars Wiklund konstaterar att det är ett hinder som knappast syns, än mindre hindrar.Christer Ahlin från Trafikverket säger så här i inslaget:- Det är någon form av hinder och det är vad vi gör just nu för att göra någonting.Och Trafikverket håller på med en upphandling för att få en säkerhetslösning till stånd, säger Christer Ahlin:- Vi har en upphandling på gång precis just nu som är klar och där vi nu diskuterar det här att vi ska sätta upp nytt stängsel och det håller vi på och planerar tillsammans med den entreprenören just nu.- Men ett halvår efter den senaste dödsolyckan och ni håller på med en upphandling, om man kommer utifrån kan man tycka att det är ganska långsamt.- Ja, men det är så som det går just nu, faktiskt och det är vad vi har gjort i det här fallet. Vi har ett flaggspel som ändå ska visa på att det är förbjudet att gå in på spårområdet.Lagen om stöd och serviceSå ska vi berätta om vår granskning om LSS, - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som kom till för att svårt funktionshindrade skulle få samma möjligheter att leva sitt liv som vi andra. Men vi kunde visa att funktionshindrade har blivit Svarte Petter och bollas mellan kommun och försäkringskassa. Det är de två myndigheter som hjälper med personlig assistans. Jonas Franksson förlorade sin hjälp från Försäkringskassan och fick vända sig till kommunen. Och där fick han hjälp men med färre antal timmar. Så här sa han i programmet:- Det här handlar ju om mitt liv liksom, det handlar ju om min möjlighet att fortsätta arbeta, att vara en bra förälder till mina barn att kunna leva mitt liv va.Jonas valde att överklaga för att få tillbaka sin hjälp från Försäkringskassan, men för några veckor sedan blev det klart att kammarrätten inte tar upp Jonas ärende och det innebär att han har kvar personlig assistans från kommunen och det lägre antalet timmar.Stimpirater och Funny moneyI vårt program "Stimpirater och Funny money" i höstas konstaterade vi att upphovsrättspengar som samlas in för svensk musik inte alltid hamnar i rätt fickor.Kaliber granskning ledde bland annat till att åklagare inledde en utredning för misstänkt mutbrott mot tonsättarföreningen FST, som återkommande bjudit landets kulturmakthavare på lyxig julmiddag.Utredningen om misstänkta mutor i kulturlivet har pågått under våren, det har hållits flera förhör och polisen har hämtat dokument hos föreningen svenska tonsättare, som är en av ägarna till upphovsrättsorganisationen Stim.Det var efter ett uttalande som föreningens ordförande Martin Q Larsson gjorde i vår intervju som chefsåklagaren Alf Johansson på Riksenheten mot korruption startade sin utredning.Kaliber kartlade vart pengar som svenska kulturskolor betalar för att få kopiera noter egentligen hamnar, och det visade sig att en ganska stor del går till tonsättarföreningen FST. Detta trots att det i praktiken, enligt föreningens egna undersökningar, visat sig att väldigt få av medlemmarnas verk kopieras.Vi ställde frågor om varför man lade 340 000 kronor på en julmiddag på en av Stockholms finare krogar. Ordföranden Martin Q Larsson svarade att det var ett bra sätt att försöka påverka landets kulturmakthavare:-- Julmiddagen är ett sätt att påverka politiker och tjänstemän att förstå vikten av samtida konstmusik. Som alla vet som är frilansare så är det genom nätverk och kontakter som man får sina jobb och som man skaffar sig sin utkomst, så man överlever även nästa år. Och det här är ett sätt att systematiskt öka kontaktytorna, så att vi anser nog att det här är mycket väl använda pengar.-- Men även här kan det vara svårt att peka på exakta effekter, att jag träffade... Vi får ju mycket berättelser, att "jag träffade den här konstnärlige ledaren och sen gav han mig en beställning", eller "vi började spela mycket mer av den här tonsättaren tack vare de kontakter som togs på den här middagen".--Vem betalar för de personerna som ni vill påverka, institutionsföreträdarna?-- Det gör vi.--Så ni bjuder dem på den här middagen?-- Vi bjuder dem på den här middagen.--Tjänstemän på kulturdepartementet?--Högre tjänstemän, generellt utan att gå in på exakta namn så är det högre tjänstemän och politiker, på framförallt statlig nivå i vissa fall även regional.Martin Q Larsson har senare backat från sitt uttalande. Chefsåklagare Alf Johansson, vill inte i nuläget säga något om hållna förhör eller beslagtagna dokument. Utredningen, där tjänstemän på statens kulturmyndigheter ingår, fortsätter.--Ja, alltså det är ju allmänt känt, genom er research som offentliggjorts, att det finns en hel del beslutsfattare och andra personer som varit inbjudna till de här julmiddagarna och det är ju då sådant som jag intresserar mig för. Jag utreder givande av muta, respektive tagande av muta.-- Planerar du att väcka åtal?-- Nej, alltså det jag planerar nu är att slutföra utredningen och sen så får vi se resultatet av den, först därefter kan jag ta ställning till om det ska väckas något åtal eller om utredningen ska läggas ner.-- Har du fått några indikationer på att du är fel ute?-- Än så länge har det inte förekommit några omständigheter eller förhållanden som föranlett mig att ompröva mitt beslut att driva förundersökningen vidare, utan den rullar på, säger chefsåklagare Alf Johansson.Julmiddagen ställdes in förra året, och det har ställts krav från medlemmar i föreningen att styrelse ska ställa sina platser till förfogande.Även FST's systerorganisation Skap som engagerar andra tonsättare, som haft en årlig vårmiddag, har meddelat att de inte längre kommer att fortsätta med den modellen.Alla våra granskningar hör du i appen Sveriges Radio Play. Gå gärna i och lyssna så hörs vi igen till hösten.Reportrar: Sofia Boo, Lena Pettersson, Andreas LindahlProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Kaliber
Lyxresor och tvångsinjektioner

Kaliber

Play Episode Listen Later Mar 22, 2015 29:21


Kaliber sänder en av förra årets mest uppmärksammade granskningar: Kriminalvårdens utvisningsresor. Reportaget som vann Guldspaden i kategorin bästa riksradio. Granskningen, som gjordes av Kalibers reportrar Markus Alfredsson och Sofia Boo, handlade om femstjärniga hotell och flygresor i businessklass för Kriminalvårdens personal. Men även om utvisade som fått lugnande tvångsinjektioner. Läs mer: Guldspade till Kaliber Här följer två utdrag av de båda programmen som sändes den 19 och 26 oktober 2014: – Så nu har jag precis tagit ett dopp i poolen på hotellet och här finns det solstolar och andra bekvämligheter. Den här historien börjar på ett lyxhotell i Dubai. Det var hit vi kom när vi började kontrollera vad statligt anställda tjänstemän gör efter att de lämnat av utvisade personer i till exempel Afghanistan eller Pakistan. – Trycker man på en knapp här så kommer det folk och passar upp på en, ger en drinkar eller vad man nu vill ha för något.  Det är här - på ett femstjärnigt hotell i Dubai - som de statligt anställda tjänstemännen vilar ut efter att de lämnat av utvisade personer. Och det är inte bara en natt, utan två eller tre. Och det är svenska skattebetalare som får stå för kostnaden. En statlig myndighet ska hantera skattemedel ansvarsfullt. Den här myndigheten har gjort lite som den vill. Vi har hört om dem på nyheterna, många gånger. De chartrade planen, lastade med människor som ska utvisas till länder som Irak eller Afghanistan. Det handlar om den svåraste formen av utvisningar. Människor som inte vill, men som ändå måste lämna Sverige. Som vägrar att åka, och som därför tvingas iväg med hjälp av bevakningspersonal. Sådana här svåra utvisningar sköts oftast av Kriminalvården. Det är Kriminalvården som planerar resorna och det är oftast deras personal som sitter med på flygplanen. Jag har tagit flyget till Arvidsjaur för att ta reda på mer om hur det går till när en utvisningsresa planeras. Den speciella enhet inom Kriminalvården som planerar och utför utvisningsresor, heter Kriminalvårdens Transporttjänst och här i Arvidsjaur finns det planeringskontor som planerar resorna. Härifrån beställs allt från de chartrade flygplanen, till hotell och flygbiljetter hem för personalen. Jag får träffa Hans Lagerlöf som är platschef för Transporttjänstens planering. – Så vi planerar allts resan och vi utför den också med främst egen personal, säger han. Bara under förra året planerade Kriminalvårdens Transporttjänst drygt 3 400 utvisningsresor. Det handlar till viss del om utvisningar av personer som begått brott, men den allra största delen handlar om människor som fått avslag på sina asylansökningar. Kriminalvårdens Transporttjänst får statliga pengar, öronmärkta för just sådana utvisningar. Och de resorna kostar allt mer. Förra året mer än 240 miljoner kronor. Drygt 20 miljoner mer än man först fått i anslag. Men samtidigt som resorna kostade mer så utvisade Transporttjänsten färre personer än året innan. Enligt Kriminalvården beror de ökade kostnaderna främst på vad de beskriver som fler svåra ärenden som kräver chartrade flygplan och mer bevakningspersonal. Vi kommer att återkomma till planeringen i Arvidsjaur. Först åker vi till Norrköping. Här ligger Kriminalvårdens huvudkontor. Vi är här eftersom vi har bett om att få ta del av handlingar som beskriver hur utvisningsresorna går till. Och vad det är som kostar pengar. – Om du för in  i datorn där så kan jag…plocka ut. Vi plockar ut reseräkningar och kvitton ur bruna pappkartonger. Det är ett stort material och vi väljer att titta på kostnader för de resor som enligt Kriminalvården är de dyraste, de som helt eller delvis genomförts med inhyrda - så kallade chartrade flygplan. Och när vi går igenom resplaner, kvitton och reseräkningar ser vi snart ett mönster. Efter att utvisningarna genomförts så åker personalen sällan direkt hem. Istället kan vi se att de stannar till vägen hem och tar in på hotell, på turistorter som Aten, Larnaca, Paris, Wien, Istanbul och Dubai. Inte bara en natt, utan även två eller tre. Jag står i lobbyn på det femstjärniga hotellet i Dubai. Här har Transporttjänstens personal bott två eller tre nätter efter utvisningar till länder som Afghanistan eller Pakistan. Jag har stämt träff med en av hotellets chefer, som visar mig runt i byggnaden. Vi går ut och sätter oss på terrassen. Här har man en unik utsikt över staden och de berömda skyskraporna får jag höra. Och det gör det här hotellet särskilt prestigefullt. Det är ett av stadens mest kända femstjärniga hotell säger chefen. – This is the hub of the Dubai. This is a keyplace. Nästan alla resor vi tittar på innehåller en hotellnatt för personalen på vägen hem, även de resor som görs till europeiska länder som Malta eller Italien. Men vi väljer att titta extra på de resor där personalen stannat utomlands längre än så. Vi hittar bara i vårt material ett 80-tal resor där personalen stannat kvar utomlands två eller till och med tre nätter efter att de lämnat av den utvisade. Ibland stannar de kvar på orten där personen avlämnats, men i de flesta fall åker personalen till ett annat land. Vi kan ta några exempel: * 18 personer tillbringar två nätter på hotell i Kairo efter utvisning till Burundi. Hotellnota: 28 354 kronor. * Tre hotellnätter i Dubai efter utvisning till Kabul. Tre personer, 13 235 kronor. Vi ser också flera exempel på resor där personalen efter utvisningen, åker tillbaka till Europa: * Två nätter spenderas på hotell i Larnaca på Cypern efter utvisningsresa till Kabul. Hotellet beskrivs av en svensk resebyrå som högklassigt boende direkt vid stranden. Hotellnotan: 28 personer två nätter,  46 822 kronor. Det är femstjärniga hotell i Kirgisiztan, Istanbul och Aten. Lyxhotell vid stranden i Gambia, och centralt belägna hotell i Wien och Paris -  och i Jordanien har man åkt sex mil med taxi, för att ta in på en resort vid döda havet. Men det är inte bara hotellnätterna och taxi som kostar pengar. Det handlar också om flygbiljetter för vi kan se att det ofta är Businessklass som gäller: * Businessklassflyg hem från Dubai för tre personer efter två nätter på hotell. Kostnad: 27 656 kronor per person. Totalt 82 968 konor enkel resa. Det handlar alltså om flera nätter på hotell på turistorter utomlands och dyra flygbiljetter hem, samtidigt som det handlar om en svensk myndighet. Så vad är det som gäller egentligen? Precis som alla andra myndigheter lyder Kriminalvården under myndighetsförordingen. De ska som det heter, hushålla väl med statens medel. Och precis som andra myndigheter har de en resepolicy. I den står det: att man inom Kriminalvården ska sträva efter ett kostnadseffektivt resande. Det handlar i flera fall om långa resor för personalen och de har lagstadgad rätt till vila mellan arbetspass. Men vi undrar varför personalen stannar utomlands två eller tre nätter i stället för att åka hem och vila och varför Kriminalvårdens Transporttjänst väljer dyra businessklassbiljetter hem. För att ta reda på mer läser vi de avtal som  gäller för Transporttjänstens personal, men där hittar vi ingen förklaring till personalens övernattningar. Vi ställer frågor till Kriminalvårdens Transporttjänst. Det vi får veta är att en stor del av tiden är betald arbetstid och att personalen får utlandstraktamente. Vi får också veta att det handlar om att personalen ska få vila efter sina arbetspass som ibland kan vara extremt långa. Men hur det kommer sig att all den här vilan tas ut i utlandet i stället för när personalen kommit hem, det är det ingen som kan ge oss svar på. Ingen kan säga hur, när eller vilka som beslutat att man ska arbeta på det sättet. I våras riktade Kriminalvårdens internrevision skarp kritik mot Transporttjänstens utrikesverksamhet, som de menar ”lever efter en egen regelstruktur med svag dokumenterad grund som inte stämmer överens med Kriminalvårdens resepolicy eller med statens regelverk.” Kriminalvårdens Transporttjänst följer alltså inte den resepolicy som Kriminalvården har utan har i stället under flera år haft sitt eget sätt att sköta utlandsresorna. Och vi får svar på varför vi sett flera flygresor hem i businessklass i vårt material. För till skillnad från Kriminalvårdens resepolicy,  så kan Transporttjänstens personal alltid åka hem i businessklass på resor som tar mer än tre timmar. Vi återvänder till planeringsenheten i Arvidsjaur. Jag frågar chefen Hans Lagerlöf om hur han ser på den ibland två eller tre nätter långa vilotiden utomlands. – Jag har respekt för att man tycker att det är mindre rimligt, att det till och med ibland är lite stötande. Vi åker till Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping igen, och får träffa Claes Nöjd, som är ställföreträdande chef  för Kriminalvårdens Transporttjänst. Men Claes Nöjd vill inte svara på frågan om resorna är rimliga eller inte. – Det är ju det vi ser över nu. Vad är rimligt och hur ska det här göras. Utifrån att vi ska bedriva en effektiv verksamhet, vi ska ha en god arbetsmiljö och en hög säkerhet, säger Claes Nöjd. Han vill inte heller svara på frågan om han tycker det är rimligt att personal på en statlig myndighet flyger hem i businessklass från Dubai för 27 000 kronor per person. – Vad som är rimligt är att man ser över det här så att man får ett ordentligt regelverk som ska gälla för det här. En part som varit pådrivande i att se till att transporttjänstens personalen får åka businessklass är fackförbundet SEKO, som representerar majoriteten av de som jobbar med transporter inom Kriminalvården. Thomas Laséen som är sektionsordförande, ser det som en arbetsmiljöfråga och vill inte diskutera enskilda kostnader för biljetter. – Sett till helheten så har jag svårt att se att det inte skulle kunna vara motiverat med den här typen av beslut så att säga. - Men om man ser en enkel resa från Dubai kan ju kosta 27 000 kronor per person, det är ju väldigt mycket pengar... – Ja det är jättemycket pengar, men å andra sidan kan det vara så att det kostar ännu mer pengar i fall man skulle välja att köpa en annan typ av biljett. Vi är tillbaka i Dubai igen. – Ok nu sitter jag här i en ganska högljudd som ligger på bottenvåningen av det här hotellet som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar ta in på. Det här är en bar vi känner igen. För när vi ville ta reda på vad personal som deltar vid Transporttjänstens utvisningsresor gör under sin utlandsvila, så började vi söka på sociala medier. Och där dyker baren i Dubai upp. På Facebook delar några med sig av upplevelser från jobbresor. Det är öppna Facebooksidor som vem som helst kan läsa. Vi ser bilder på svalkande drycker och lyxiga flygplatslounger avsedda för businessklassresenärer. Och i kommentarsfälten läser vi saker som: ”Ja då bär det snart av till Kabul, äntligen lite sol o värme!!!!!” ”Jag citerar en gammal kollegas svar på påståendet att vi har det bra. Bra och bra, jag vet inte om det är så jävla bra att kasa runt på fina marmorgolv och tjocka mattor och äta en jävla massa hummer och champagne och sådan skit.” Vi läser om karaokesång och fest på Cypern med kommentarer som: "Tack till alla er som gjorde tiden i Cypern så jävla bra" "Tack själv. Så kul var det längesen jag hade. Du är dessutom en utmärkt förfestfixare." Och vi ser bilder på vin, öl och bubbel, som följs av kommentarer som: ”En helt vanlig dag på jobbet” Bilder och kommentarer om alkohol och fest är något vi reagerar på. För även om tiden i utlandet är  till för att personalen ska vila, så är också en stor del av tiden betald arbetstid. Personalen är i beredskap och ska kunna sättas i tjänst när som helst. En person som har flera bilder på sin sida, säger att någon måste ha manipulerat bilder på hans Facebook utan att han märkt något. De andra säger att de inte minns de bilder och kommentarer vi frågar om. Eller att det är ok eftersom de varit lediga. Men när vi visar det vi sett på Facebook för ställföreträdande chefen Claes Nöjd, har han en annan inställning. – Ja att det låter ju självklart inte bra, det är ingenting som får förekomma. Det gäller ju det jag var inne på förut, man dricker inte alkohol under sin arbetstid. Efter vi sände granskningen i höstas har Kriminalvården infört nya regler för sina utvisningsresor. I en intervju efter programmet berättade generaldirektör Nils Öberg att billigaste resande nu ska vara utgångspunkten. - Och det jag vill nu att vi får fram, det är en ordning som innebär att vi reser som statliga tjänstemän så billigt som det bara överhuvudtaget går och när det inte går, ja, då fattar vi ett beslut om det, som vi motiverar och dokumenterar, så att det går att i efterhand förklara varför det billigaste alternativet inte var aktuellt i just det här fallet. Det är den stora förändringen tycker jag, sade Claes Öberg i december 2014. Vår andra granskning om svenska utvisningsresor handlar om något helt annat. Vi kunde visa hur utvisade personer fått lugnande injektioner under tvång: Det är en vinterkväll, på en mindre flygplats. Ett tiotal personer kliver in igenom säkerhetskontrollen. I kylan därute väntar ett plan. Det är ett chartrat flygplan, som ska åka söderut. Några av de som kliver igenom säkerhetskontrollen vill inte åka. De andra är där för att se till att de ändå åker. De är poliser och transportörer från Kriminalvården. Och en sjuksköterska. Hittills har allt gått lugnt till, men ombord på flygplanet, strax innan start, så vägrar en av passagerarna att sätta sig ner. Sjuksköterskan som är med uppfattar personen som ”aggressiv, utåtagerande och hotfull”. Han försöker inleda ett samtal, men upplever att ”situationen omöjliggör en vettig diskussion”. Han tar fram en spruta och injicerar den aggressiva personen med ett narkotikaklassat lugnande preparat. Efter en halvtimma har personen lugnat sig, och undrar vad det var för medicin som användes. Vid det laget är planet redan i luften. När människor som fått avslag på sin asylansökan utvisas från Sverige, så är ledorden för svenska myndigheter att det ska ske på humant och värdigt sätt. Ändå har det har länge cirkulerat påståenden om att det inte alltid gör det. Om att personer som utvisats fått mediciner mot sin vilja. I dagens Kaliber ska vi borra djupare i det här. Vi har fått ut dokument från Kriminalvården som visar hur det kan gå till vid utvisningar. Dokument som är skrivna av sjukvårdspersonal som varit med på planen. Det är kortfattade rapporter som vårdpersonal skickat till Kriminalvården, där de beskriver vad som hänt under en utvisning och vilka mediciner som använts. Det här är några situationer vi läser om: En person som förs ombord på ett flygplan ”protesterar kraftigt med både kropp, armar och ben” och spottas. Personalen sätter på skyddshjälm och huva och personen får en injektion med lugnande ”då /hens/hälsa påtagligt kan försämras av sitt destruktiva beteende”. Senare lugnar sig personen, och undrar vad det var för medicin som användes. Och det de skriver får oss att reagera. För även om svenska myndigheter har långtgående befogenheter vid utvisningar, så är tvångsinjektioner ett kapitel för sig. Påtvingade kroppsliga ingrepp, som det heter, är förbjudna i den svenska grundlagen. Det innebär att tvångsmedicinering är olagligt, med några få undantag för personer som är omhändertagna enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Personer som inte står under tvångsvård måste klart och tydligt ge sitt medgivande till att få vård. Vi träffar Lars-Håkan Nilsson, som är läkare och medicinsk rådgivare på Kriminalvården. – Om någon blir väldigt utagerande på ett häkte så har våra kriminalvårdare rätt enligt fängelse- eller häkteslagen att lägga dem i bälte. Men vi får aldrig injicera någon mot någons vilja. Det är en klar skillnad mellan den typen av tvångsåtgärder och att ge medicin. Psykiatrisk tvångsvård är ett av de få tillfällen när du upphäver någons grundlagsskyddade rättigheter. Och det är väldigt angeläget att den ska vara tydlig. Men i de sjukvårdsrapporter vi begärt ut från Kriminalvårdens transporttjänst, kan vi läsa om just vård som skett under tvång vid utvisningar. Vi får rapporterna med ett förbehåll, och får därför inte berätta om uppgifter som skulle kunna avslöja vilka personerna är: En sjuksköterska blir kallad till en person som beskrivs som ”mycket uppvarvad och stökig”. Efter att ha pratat med läkaren så erbjuder sjuksköterskan personen medicin, som denne vägrar att ta emot. ”Injektion ges i höger lår då deporti ej är samarbetsvillig”. Vi har begärt ut alla sjukvårdsrapporter som skickats till Transporttjänsten mellan 2010 och 2014. Vi får rapporter från 33 utvisningsresor. Vi vet att vårdpersonal har hyrts in vid många fler tillfällen, men från de resorna finns det inga sjukvårdsrapporter, enligt Kriminalvården. Från 2013 och 2014 finns det inga rapporter alls. Men i de rapporter vi har, hittar vi sju tillfällen då lugnande injektioner getts till personer som varit våldsamma eller som bedömts riskera skada sig själv eller andra. Medicinen som getts är Stesolid. Det är en narkotikaklassad Bensodiazepin som bara får ges på ordination av läkare. I fyra av fallen framgår det tydligt att personerna inte gått med på behandlingen. I de andra tre står det att injektionerna getts i samband med att personer varit motsträviga, aggressiva eller hotfulla. Det  framgår inte att de accepterat injektionen. Vi frågar Anders Alexandersson som är jurist på inspektionen för vård och omsorg hur han ser på det tvång, som vi kan läsa om i rapporterna. – Det får inte finnas minsta tvekan om att man tvingar patienten i någon situation för då är det bara tvångslagarna som man kan använda sig av. Det finns ingen patient förrän personen säger att den vill ha den här behandlingen som stöd och hjälp och därför går det inte över huvud taget att ge en injektion till exempel bara för att lugna eller för att det är mer praktiskt att hantera personen. Det finns inget sådant lagstöd. Vi ringer upp en av de läkare som varit med på utvisningar och gett lugnande till personer som utvisats. I en sjukvårdsrapport som han har skrivit står det om en person som blir aggressiv ”och säger att /hen/ inte ska lämna landet levande. Bedömer det som en stor risk att /hen/ kan skada både sig själv och personal och sjukvårdspersonal. Ger en injektion 10 milligram Stesolid intramuskulärt”. Läkaren säger att han inte minns händelsen, men han berättar att om han har gett mediciner till personer som ska utvisas, mot deras vilja, så har det varit för att de inte kunnat ta hand om sig själva. Vi ser också att injektioner under tvång getts av en sjuksköterska. Vi har under flera veckors tid sökt honom via telefon, sms och mail, men han har inte gått att få tag på. Så här skriver en annan läkare, som gett en injektion med lugnande till en person som var belagd med fängsel och spotthuva, men som fortsatte med ”verbal aggressivitet”: ”Min tanke var att försöka komma överens om att /hen/ skulle vara lugn och slippa lugnas med en injektion. Det visade sig helt ogörligt och hen fick en injektion Stesolid 10 mg intramuskulärt”. Läkaren som gav den här injektionen är legitimerad överläkare. Uppdragen för Kriminalvården har gått genom hans privata företag. Och han bekräftar att den här injektionen gavs mot personens vilja. - Vad upplevde du dig ha för lagstöd för att göra det här? – Jag har inte gått in i några bestämmelser och själv liksom letat i juridiken. Men det finns ju så vitt jag har fått höra då bestämmelser som gör det möjligt att ingripa på ett sånt här sätt för att bevara flygsäkerheten. - Så vitt du fått höra, var har du fått höra det ifrån? – I samband med att jag började ta såna här uppdrag. Den här läkaren hänvisar till att uppdragsgivaren, alltså Kriminalvårdens Transporttjänst eller Gränspolisen sagt att man får göra så här om det gäller flygsäkerheten. Per Löwenberg är gruppchef på Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Han är den som har ansvar för polisens regelverk kring tvångsutvisningar. Han säger att han inte har känt till att det förekommit tvångsinjektioner vid utvisningar. – Det förvånar mig att det förekommer. Sedan kan jag inte svara på rak arm om det är korrekt eller inte, säger Per Löwenberg. Han säger att svenska polisen följer ett regelverk från EU:s gränskontrollsamarbete Frontex, och där står det att tvångsmedicinering med lugnande inte ska användas – men att det finns ett undantag: Nödsituationer ombord på ett flygplan då flygsäkerheten är hotad. Men det vi har läst i sjukvårdsrapporterna gäller inte bara tvångsinjektioner som skett när planet är i luften. Vi ser i vårt material även fall där tvångsinjektioner, enligt rapporterna skett på marken. I två av de fyra fallen där det tydligt framgår att personen inte har gått med på behandlingen, så ges injektionen innan ombordstigningen eller innan planet har lyft. Vi frågar Per Löwenberg om polisen kan hålla fast något så att vårdpersonal kan ge lugnande injektioner under tvång även på marken. – Ja. Och är du i en sådan fas att det här krävs, då blir det svårt för mig att bedöma om det är riktigt att verkställigheten ska genomföras. Enligt polisen är det alltså upp till läkaren att bedöma om de har laglig möjlighet att ge en injektion med tvång, medan läkaren vi hörde här tidigare säger att han fått information från sin uppdragsgivare, alltså Gränspolisen eller Kriminalvården, att man får ge injektioner med tvång, om det handlar om flygsäkerhet. Vi vill ställa frågor om tvångsinjektionerna till Claes Nöjd, ställföreträdande chef för Kriminalvårdens Transporttjänst. Men han vill inte uttala sig. Vi blir hänvisade till den medicinske rådgivaren på Kriminalvården, Lars-Håkan Nilsson. Han har inför vår intervju för första gången fått ta del av dokumenten där det står om tvångsinjiceringarna. Det är först när vi har velat tittat på sjukvårdsrapporterna som han har fått dem skickade till sig från transporttjänsten. Vi läser ett av exemplen, där tvångsinjiceringen skett på marken. – Detta är inte tillåtet. Om man ger någon en injektion med ett läkemedel mot någons vilja så är det enbart möjligt om det sker under psykiatrisk tvångsvård. - Vad tänker du gör nu när du har den informationen? – Vi måste be våra juridiska experter titta på det här. Kriminalvårdens medicinska rådgivare säger alltså att en del av det som vi kan läsa om i dokumenten inte är tillåtet och kanske till och med olagligt. Och att han inte känt till det här förrän nu. Så vem på myndigheten har då läst sjukvårdsrapporterna? Och varför har ingen reagerat? Vi får veta att rapporterna har skickats till Transporttjänstens planeringskontor i Arvidsjaur. Hans Lagerlöf är chef där sedan årsskiftet. – Och därefter har det gått till så tidigare att då har man satt den här rapporten i en pärm. Och där fanns stora brister naturligtvis . Att man tillräckligt har kommunicerat innehållet i de här rapporterna. Sjukvårdsrapporterna har alltså lästs av de som planerar resorna – sedan har de satts i en pärm. –  Vi kan väl bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck och att vi borde ha skött det här betydligt bättre. Vi får en intervju med den nya chefen Johan Mellbring, som säger att Kriminalvården nu gjort en polisanmälan. – Att det har medicinerats utan klienters medgivande, har ju tydliggjorts för mig egentligen strax efter jag började, i och med att vi började bearbeta materialet som vi lämnade ut till er. Så då har det klarlagts att det här ser inte bra ut och sedan har vi undersökt det närmare och konstaterat att nu tycker vi det är dags att göra en polisanmälan. Det vi kan konstatera är att eftersom det är utan medgivande så är det inte enligt den lag som finns. - Vad tänker du om att det krävs någon utomstående för att ni ska kunna uppmärksamma sådana här brister? – Det är klart att vi som myndighet borde haft koll på det här tidigare. Enligt Johan Mellbring har Kriminalvården polisanmält 22 händelser, och det visar att vi inte har fått tillgång till alla sjukvårdsrapporter, trots att vi begärt det. Så tvångsinjektioner kan alltså ha inträffat vid fler tillfällen än vad vi kunnat se i vår granskning. Granskningen ledde alltså  till att Kriminalvården valde att polisanmäla och just nu pågår en förundersökning. Kriminalvården gjorde även en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som ännu inte kommit med något beslut. Reportrar: Markus Alfredsson markus.alfredsson@sverigesradio.se Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Producent: Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se kaliber@sverigesradio.se

Kaliber
Tvångsinjektioner av lugnande på utvisningsresor bryter mot svensk lag

Kaliber

Play Episode Listen Later Oct 26, 2014 29:36


Svenska utvisningar ska ske under humana och värdiga former. Men i dagens Kaliber kan vi avslöja hur personer som utvisats drogats, mot sin vilja. Och ansvaret bollas runt. - Vi kan väl bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck och att vi borde ha skött det här betydligt bättre, så är det. – Det är ju fall där det  uppenbarligen har skett handlingar som inte går att försvara lagligt sett. – Det är helt klart olagligt. Det är en vinterkväll, på en mindre flygplats. Ett tiotal personer kliver in igenom säkerhetskontrollen. I kylan därute väntar ett plan. Det är ett chartrat flygplan, som ska åka söderut. Några av de  som kliver igenom säkerhetskontrollen vill inte åka. De andra är där för att se till att de ändå åker. De är poliser och transportörer från Kriminalvården. Och en sjuksköterska. Hittills har allt gått lugnt till, men ombord på flygplanet, strax innan start, så vägrar en av passagerarna att sätta sig ner. Sjuksköterskan som är med uppfattar personen som ”aggressiv, utåtagerande och hotfull”. Han försöker inleda ett samtal, men upplever att ”situationen omöjliggör en vettig diskussion”. Han tar fram en spruta och injicerar den aggressiva personen med ett narkotikaklassat lugnande preparat. Efter en halvtimma har personen lugnat sig, och undrar vad det var för medicin som användes. Vid det laget är planet redan i luften. Du lyssnar på Kaliber i P1 och på andra delen i vår granskning av svenska utvisningsresor. När en person får avslag på sin ansökan om asyl så ska han eller hon lämna Sverige. I första hand ska detta ske frivilligt, men om den som ska utvisas vägrar så kan polisen tvinga personen ut ur landet. Polisen tar då ofta hjälp av Kriminalvårdens transporttjänst. För några månader sedan bestämde vi oss för att granska Kriminalvårdens transporttjänst. Vi hade hört att allt inte stod rätt till. Personer vi har varit i kontakt med har talat  om en ”myndighet i myndigheten”, som struntat i regler och riktlinjer och gjort lite som de vill. Förra veckan kunde vi berätta om hur personal som jobbar med utvisningar på transporttjänsten bott upp till tre nätter på lyxhotell utomlands efter utvisningarna och åkt hem med dyra businessklassbiljetter. Vi kunde också berätta om alkohol på arbetstid och om privata bonuskort. Kriminalvårdens generaldirektör, Nils Öberg, kommenterade vår rapportering i P4 Extra: – Ja det finns en hel del att säga. För det första delar jag och många andra inom Kriminalvården såklart den upprördhet som jag tror att en hel del människor utanför vår myndighet känner när de hör hur det kan gå till inom transportverksamheten. En hel del av det går helt enkelt inte att försvara. Idag ska vi berätta om något helt annat. När människor som fått avslag på sin asylansökan utvisas från Sverige, så är ledorden för svenska myndigheter att det ska ske på humant och värdigt sätt. Ändå har det har länge cirkulerat påståenden om att det inte alltid gör det. Om att personer som utvisats fått mediciner mot sin vilja. Så här lät det i P1-programmet Konflikt för fem år sedan: – Läkaren var ombord och personalen har sagt, vakterna och personalen har sagt, vi ska ge dem någon medicin de ska lugna ner sig. Och jag hörde detta själv. På telefon intervjuades personer som utvisats med ett specialchartrat plan till Irak. – Var lugn, därför att om du inte gör så, du får en spruta till Bagdad du ska sova ner dig. Flera personer berättade att de hotats med lugnande injektioner och om att de trodde sig ha fått lugnande medicin i maten. Läkaren som var med på planet uppgav för Konflikt att ingen skulle ha fått lugnande medicin mot sin vilja, och att det inte får förekomma. Ord stod mot ord. I dagens Kaliber ska vi borra djupare i det här. Vi har fått ut dokument från Kriminalvården som visar hur det kan gå till vid utvisningar. Dokument som är skrivna av sjukvårdspersonal som varit med på planen. Det är kortfattade rapporter som vårdpersonal skickat till Kriminalvården där de beskriver vad som hänt under en utvisning och vilka mediciner som använts. Det här är några situationer vi läser om: En person som förs ombord på ett flygplan ”protesterar kraftigt med både kropp, armar och ben” och spottas. Personalen sätter på skyddshjälm och huva och personen får en injektion med lugnande ”då /hens/hälsa påtagligt kan försämras av sitt destruktiva beteende”. Senare lugnar sig personen, och undrar vad det var för medicin som användes. En person blir aggressiv vid säkerhetskontrollen. Sjuksköterskan försöker få personen att ta medicin, men ”får sparkar och nekande till svar”, varpå sjuksköterskan ger personen en lugnande injektion. Så här skriver alltså vårdpersonal som har hyrts in av Kriminalvårdens transporttjänst för att medverka vid utvisningar. Och det de skriver får oss att reagera. För även om svenska myndigheter har långtgående befogenheter vid utvisningar, så är tvångsinjektioner ett kapitel för sig. Vi beger oss till Inspektionen för vård och omsorg, den myndighet som har tillsynsansvar för svensk sjukvård. Vi får träffa juristen Anders Alexandersson, som förklarar  att man i Sverige inte får medicinera någon mot dennes vilja om personen inte är satt under någon form av psykiatrisk tvångsvård. – Regeringsformen kräver att så fort det blir kroppsliga ingrepp så måste det också finnas lagstöd. Påtvingade kroppsliga ingrepp, som det heter, är förbjudna i den svenska grundlagen. Det innebär att tvångsmedicinering är olagligt, med några få undantag för personer som är omhändertagna enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Personer som inte står under tvångsvård måste klart och tydligt ge sitt medgivande till att få vård, säger Anders Alexandersson. – Men får inte smyga in någon behandling utan Hälso- och Sjukvårdslagen kräver att man fullföljer all behandling med respekt för den enskildes intigritet och vilja. Det får inte vara på något sätt att man kränker individens självbestämmande utan klart och tydligt ange varför man behöver en behandling och hur behandlingen kommer att gå till och också kanske hur preparatet fungerar. En allmän information vad det kommer att innebära med en behandling helt enkelt. Sjukvårdspersonalen som är med vid utvisningarna har hyrts in av Kriminalvårdens transporttjänst. Vi undrar vad Kriminalvården har för befogenheter att vårda någon med tvång. Vi träffar Lars-Håkan Nilsson, som är läkare och medicinsk rådgivare på Kriminalvården. – Om någon blir väldigt utagerande på ett häkte så har våra kriminalvårdare rätt enligt fängelse- eller häkteslagen att lägga dem i bälte. Men vi får aldrig injicera någon mot någons vilja. Det är en klar skillnad mellan den typen av tvångsåtgärder och att ge medicin. - Tycker du att det är en rimlig lagstiftning? – Absolut. Tvångsvårdslagstiftning ska vara tydlig och tydligt avgränsbar. Psykiatrisk tvångsvård är ett av de få tillfällen när du upphäver någons grundlagsskyddade rättigheter. Och det är väldigt angeläget att den ska vara tydlig. I Sverige är det alltså olagligt att ge någon lugnande medicin mot dennes vilja, om personen inte är omhändertagen enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Det säger både Inspektionen för vård och omsorgs jurist och Kriminalvårdens medicinska expert. Men i de sjukvårdsrapporter vi begärt ut från Kriminalvårdens transporttjänst, kan vi läsa om just vård som skett under tvång vid utvisningar. Vi får rapporterna med ett förbehåll, och får därför inte berätta om uppgifter som skulle kunna avslöja vilka personerna är. Vi får inte heller berätta vilket kön personerna har. Så här beskrivs några händelser: En sjuksköterska blir kallad till en person som beskrivs som ”mycket uppvarvad och stökig”. Efter att ha pratat med läkaren så erbjuder sjuksköterskan personen medicin, som denne vägrar att ta emot. ”Injektion ges i höger lår då deporti ej är samarbetsvillig”. En person blir aggressiv och hotfull och vägrar sätta sig ner. Sjuksköterskan erbjuder en tablett, men personen vägrar ta emot den. Sjuksköterskan ger då lugnande injektion. Senare, när planet har lyft, är personen enligt sjuksköterskan ”betydligt lugnare” och undrar vilken medicin det var som gavs. Vi har begärt ut alla sjukvårdsrapporter som skickats till Transporttjänsten mellan 2010 och 2014. Vi får rapporter från 33 utvisningsresor. Vi vet att vårdpersonal har hyrts in vid många fler tillfällen, men från de resorna finns det inga sjukvårdsrapporter, enligt Kriminalvården. Om det beror på att det aldrig skrivits några rapporter eller på att rapporterna försvunnit får vi aldrig reda på. Från 2013 och 2014 finns det inga rapporter alls. Men i de rapporter vi har, hittar vi sju tillfällen då lugnande injektioner getts till personer som varit våldsamma eller som bedömts riskera skada sig själv eller andra. Medicinen som getts är Stesolid. Det är en narkotikaklassad Bensodiazepin som bara får ges på ordination av läkare. I fyra av fallen framgår det tydligt att personerna inte gått med på behandlingen. I de andra tre står det att injektionerna getts i samband med att personer varit motsträviga, aggressiva eller hotfulla. Det  framgår inte att de accepterat injektionen Vid ett tillfälle får en person som beskrivs som aggressiv och som belagts med fängsel, en injektion efter att personen vägrat kliva ombord bussen till planet, en annan person får en injektion ombord på en buss till ett plan. Och i ett fall får en person en injektion Stesolid efter att ha bönat och bett om att få slippa följa med och dunkat sitt huvud i ett betonggolv. - Men om en människa är väldigt upprörd och det handlar om personer som ska utvisas, finns det inte en mening med att man kanske behöver lugna den personen då så att den inte kommer till skada för sig själv eller andra? – Ja, men då måste det ske helt med patientens egen, eller personens egen medverkan. Vi frågar Anders Alexandersson som är jurist på inspektionen för vård och omsorg hur han ser på det tvång, som vi kan läsa om i rapporterna. Han säger att den här typen av vård endast får ges när personer är inskrivna för tvångsvård vid en landstingsdriven vårdinrättning. Annars måste personen tydligt gå med på det. – Det får inte finnas minsta tvekan om att man tvingar patienten i någon situation för då är det bara tvångslagarna som man kan använda sig av. Det finns ingen patient förrän personen säger att den vill ha den här behandlingen som stöd och hjälp och därför går det inte över huvud taget att ge en injektion till exempel bara för att lugna eller för att det är mer praktiskt att hantera personen. Det finns inget sådant lagstöd. - Är det OK att ge en injektion, Stesolid då, och sedan efteråt berätta att ”nu har du fått det här och jag gav dig det för att du var upprörd” till exempel? – Det går inte alls. Det är helt klart olagligt. Vi ringer upp en av de läkare som varit med på utvisningar och gett lugnande till personer som utvisats. I en sjukvårdsrapport som han har skrivit står det om en person som blir aggressiv ”och säger att /hen/ inte ska lämna landet levande. Bedömer det som en stor risk att /hen/ kan skada både sig själv och personal och sjukvårdspersonal. Ger en injektion 10 milligram Stesolid intramuskulärt”. Läkaren säger att han inte minns händelsen, men han berättar att om han har gett mediciner till personer som ska utvisas, mot deras vilja, så har det varit för att de inte kunnat ta hand om sig själva. Det är för deras egen skull, säger han, för att det inte ska skada sig själva. Ungefär som på psykmottagningen. Vi ser också att injektioner under tvång getts av en sjuksköterska. Vi har under flera veckors tid sökt honom via telefon, sms och mail, men han har inte gått att få tag på. Så här skriver en annan läkare, som gett en injektion med lugnande till en person som var belagd med fängsel och spotthuva, men som fortsatte med ”verbal aggressivitet”: ”Min tanke var att försöka komma överens om att hen skulle vara lugn och slippa lugnas med en injektion. Det visade sig helt ogörligt och hen fick en injektion Stesolid 10 mg intramuskulärt”. Läkaren som gav den här injektionen är legitimerad överläkare. Uppdragen för Kriminalvården har gått genom hans privata företag. Och han bekräftar att den här injektionen gavs mot personens vilja. - Vad upplevde du dig ha för lagstöd för att göra det här? – Jag har inte gått in i några bestämmelser och själv liksom letat i juridiken. Men det finns ju så vitt jag har fått höra då bestämmelser som gör det möjligt att ingripa på ett sånt här sätt för att bevara flygsäkerheten. - Så vitt du fått höra, var har du fått höra det ifrån? – I samband med att jag började ta såna här uppdrag. - Men här handlar det ju om en person som redan har spotthuva på sig och som har fängsel på sig….. – Men det är ju också samtidigt en situation med potentiell upploppsutveckling i planet. – Vad är det som gör att det är en potentiell upploppsutveckling? – De andra…och de andra som ska avvisas sitter inte så långt ifrån och de pratar ju med varandra mellan sätena och sådär. - Vad sa de till varandra då? – De pratade ju arabiska, så det vet ju inte jag sådär ordagrant. Men utifrån det som tolkarna hör som framkom det där. - Okej, och vad var det som framkom? – De blev upprörda, tog parti för den här /personen/ och mot Kriminalvården och polisen och den svenska staten över huvud taget. Efter ett tag lägger läkaren på luren, innan vi hunnit ställa alla våra frågor. Den här läkaren hänvisar till att uppdragsgivaren, alltså Kriminalvårdens Transporttjänst eller Gränspolisen sagt att man får göra så här om det gäller flygsäkerheten. Och Luftfartslagen ger befälhavare på svenska flygplan befogenheter att, beroende på omständigheterna, utöva eller sanktionera våld för att garantera flygsäkerheten. Vi undrar vad det innebär, och kontaktar Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Svensk pilotförening, men vi får inga svar på om det även gäller tvångsinjektioner. Kriminalvårdens transporttjänst utför alltså utvisningsresorna på uppdrag av gränspolisen, vars personal också kan följa med på resorna. Per Löwenberg är gruppchef på Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Han är den som har ansvar för polisens regelverk kring tvångsutvisningar. Han säger att han inte har känt till att det förekommit tvångsinjektioner vid utvisningar. – Om det är så att det har förekommit sådant så är det för mig helt nytt. Jag har inte hört talas om det. Och det förvånar mig att det förekommer. Sedan kan jag inte svara på rak arm om det är korrekt eller inte. Per Löwenberg  säger att svenska polisen följer ett regelverk från EU:s gränskontrollsamarbete Frontex, och där står det att tvångsmedicinering med lugnande inte ska användas – men att det finns ett undantag. Nödsituationer ombord på ett flygplan då flygsäkerheten är hotad. – Jag vet inte om det förekommer och i vilken form och vilka situationer det sker. Det är ju sannolikt så att, mot någons vilja, är sannolikt mycket tveksamt, om man ser till lagen, om man kan göra det här över huvud taget, men helt förbjudet i våra föreskrifter det är det inte. Per Löwenberg betonar att det är läkaren som är med vid utvisningen som är den som fattar beslut om någon ska få en injektion med tvång eller inte. Och om läkaren har beslutat om en tvångsinjektion, då ska polisen hjälpa till. – Bedömer läkaren då att det här krävs för att personens säkerhet och hälsa då inte ska äventyras så bedömer jag att bevakningspersonalen ska se till att läkarens anvisningar efterlevs. - Det kan innebära att ni till exempel skulle kunna hålla fast någon för att läkaren ska kunna ge en injektion då? – Ja. Per Löwenberg säger att det handlar om flygsäkerhet. Men det vi har läst i sjukvårdsrapporterna gäller inte bara tvångsinjektioner som skett när planet är i luften. Vi ser i vårt material även fall där tvångsinjektioner, enligt rapporterna skett på marken. I två av de fyra fallen där det tydligt framgår att personen inte har gått med på behandlingen så ges injektionen innan ombordstigningen eller innan planet har lyft. Vi frågar Per Löwenberg om polisen kan hålla fast något så att vårdpersonal kan ge lugnande injektioner under tvång även på marken. – Ja. Och är du i en sådan fas att det här krävs, då blir det svårt för mig att bedöma om det är riktigt att verkställigheten ska genomföras. Det här gäller alltså polisens möjlighet att hålla fast en person som ska få en injektion. Om läkaren sedan gör rätt i att faktiskt ge injektionen, det kan Per Löwenberg inte uttala sig om. – Om läkaren har en möjlighet eller inte det måste ju läkaren själv ha ansvar för. Enligt polisen är det alltså upp till läkaren att bedöma om de har laglig möjlighet att ge en injektion med tvång, medan läkaren vi hörde här tidigare säger att han fått information från sin uppdragsgivare, alltså Gränspolisen eller Kriminalvården, att man får ge injektioner med tvång, om det handlar om flygsäkerhet. Vi vill ställa frågor om tvångsinjektionerna till Claes Nöjd, ställföreträdande chef för Kriminalvårdens Transporttjänst. Men han vill inte uttala sig. – Jag tänker ingenting runtomkring det. Utan det är nya uppgifter även för min del, men alltså det är frågor ni får ta med vår sjukvårdsansvarig inom Kriminalvården för jag kan inte de här områdena. Vi blir hänvisade till den medicinske rådgivaren på Kriminalvården, Lars-Håkan Nilsson. - Om vi läser här då… Han har inför vår intervju för första gången fått ta del av dokumenten där det står om tvångsinjiceringarna. Det är först när vi har velat tittat på sjukvårdsrapporterna som han har fått dem skickade till sig från transporttjänsten. Vi läser ett av exemplen, där tvångsinjiceringen skett på marken. – Detta är inte tillåtet. Om man ger någon en injektion med ett läkemedel mot någons vilja så är det enbart möjligt om det sker under psykiatrisk tvångsvård. - Vad tänker du gör nu när du har den informationen? – Vi måste be våra juridiska experter titta på det här. - Kommer ni underrätta inspektionen för vård och omsorg? – Ja, eftersom det inte är en patientsäkerhetsfråga så tycker jag inte att inspektionen för vård och omsorg är rätt instans. - Vilken är rätt instans? – Ja, det är i så fall tingsrätten. - Du menar att man ska se det som brottsliga handlingar och inte som en patientsäkerhetsfråga? – Ja, när det gäller injektioner mot någons vilja så ser jag det på det sättet ja. Kriminalvårdens medicinska rådgivare säger alltså att en del av det som vi kan läsa om i dokumenten inte är tillåtet och kanske till och med olagligt. Och att han inte känt till det här förrän nu. Han berättar också att det var först för några år sedan som den medicinska ledningen blev medveten om att Transporttjänsten hyrde in sjukvårdspersonal. När han då började leta kunde han varken hitta avtal eller journaler, berättar han. Därför kan han idag inte svara på vem det egentligen är som har haft det övergripande ansvaret för de behandlingar som skett under resorna. – Det vet vi inte, vi har försökt få tag i avtal. Vi vet ingenting. - Det låter inte bra. – Nej, det är inte bra. Under många år har Kriminalvårdens transporttjänst alltså hyrt in läkare och sjuksköterskor för att medverka vid utvisningar, utan att myndighetens medicinska experter känt till det. Nu gör de det, och får de journaler skickade till sig, som de medicinskt sakkunniga kan granska, berättar Lars-Håkan Nilsson. Men sjukvårdsrapporterna om tvångsinjiceringar har de inte känt till förrän nu. Så vem på myndigheten har då läst sjukvårdsrapporterna? Och varför har ingen reagerat? Vi får veta att rapporterna har skickats till Transporttjänstens planeringskontor i Arvidsjaur. Det är i Arvidsjaur som utvisningsresorna planeras, flygplan och hotell bokas, och sjukvårdspersonal hyrs in. Hans Lagerlöf är chef där sedan årsskiftet. – Sedan man har verkställt ett utrikesuppdrag så skriver ju medverkande sjukvårdspersonal en rapport och den rapporten skickas till den planerare som planerat resan. Och därefter har det gått till så tidigare att då har man satt den här rapporten i en pärm. Och där fanns stora brister naturligtvis . Att man tillräckligt har kommunicerat innehållet i de här rapporterna. Sjukvårdsrapporterna har alltså lästs av de som planerar resorna – sedan har de satts i en pärm. Att personalen inte har reagerat på innehållet tror Hans Lagerlöf kan ha att göra med att personalen inte har medicinsk kompetens. Han tycker att det funnits stora brister i hur de här frågorna har skötts. –  Vi kan väl bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck och att vi borde ha skött det här betydligt bättre. I dagens Kaliber har vi kunnat visa hur personer som utvisats från Sverige har fått lugnande injektioner mot sin vilja och hur ansvaret för att det sker bollas runt mellan de inblandade Samtidigt säger Kriminalvårdens medicinska ledning att de varit ovetande om tvångsinjektionerna fram tills att vi på Kaliber började granska det här. Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvården, utesluter inte att polisanmäla händelserna. – Det är ju fall där det uppenbarligen skett handlingar som inte går att försvara lagligt sett. Det var här det var tänkt att det här reportaget skulle sluta. Men så i torsdags kväll, precis när vi var klara med programmet,  så fick vi veta att transporttjänsten nu vill kommentera våra uppgifter. Vi får en intervju med den nya chefen Johan Mellbring, som säger att Kriminalvården nu gjort en polisanmälan. – Att det har medicinerats utan klienters medgivande, har ju tydliggjorts för mig egentligen strax efter jag började, i och med att vi började bearbeta materialet som vi lämnade ut till er. Så då har det klarlagts att det här ser inte bra ut och sedan har vi undersökt det närmare och konstaterat att nu tycker vi det är dags att göra en polisanmälan. Det finns ett antal exempel i de sjukvårdsrapporter som ni tagit del av där vi ser att det är helt oacceptabelt på det sätt som det beskrivs i sjukvårdrapporterna. - Vad tänker ni att det kan röra sig om för typ av brott? – Jag vill inte spekulera i någon brottsrubricering, eftersom jag själv inte är juridisk expertis, men det vi kan konstatera är att eftersom det är utan medgivande så är det inte enligt den lag som finns. - Vad tänker du om att det krävs någon utomstående för att ni ska kunna uppmärksamma sådana här brister? – Det är klart att vi som myndighet borde haft koll på det här tidigare. Enligt Johan Mellbring har Kriminalvården polisanmält 22 händelser, och det visar att vi inte har fått tillgång till alla sjukvårdsrapporter, trots att vi begärt det. Så tvångsinjektioner kan alltså ha inträffat vid fler tillfällen än vad vi kunnat se i vår granskning. Reportrar: Markus Alfredsson markus.alfredsson@sverigesradio.se Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Producent: Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se kaliber@sverigesradio.se

Kaliber
Dyra resor och lyxhotell för Kriminalvårdens personal vid utvisningar från Sverige

Kaliber

Play Episode Listen Later Oct 19, 2014 29:26


Lyxhotell på semesterorter, flygresor i businessklass och alkohol på arbetstid. Kaliber granskar en svensk myndighet, en myndighet som gjort lite som den vill. - Så nu  har jag precis tagit ett dopp i poolen på hotellet och här finns det solstolar och andra bekvämligheter. Den här historien börjar på ett lyxhotell i Dubai. Det var hit vi kom när vi började kontrollera vad statligt anställda tjänstemän gör efter att de lämnat av utvisade personer  i till exempel Afghanistan eller Pakistan. - Trycker man på en knapp här så kommer det folk och passar upp på en, ger en drinkar eller vad man nu vill ha för något.  Det är här - på ett femstjärnigt hotell i Dubai - som de statligt anställda tjänstemännen vilar ut efter att de lämnat av utvisade personer. Och det är inte bara en natt, utan två eller tre. Och det är svenska skattebetalare som får stå för kostnaden. Idag ska Kaliber visa hur det här har fått pågå - år efter år. En statlig myndighet ska hantera skattemedel ansvarsfullt. Den här myndigheten har gjort lite som den vill. Du lyssnar på Kaliber och en granskning i två delar om svenska utvisningar. Vi har hört om dem på nyheterna, många gånger. De chartrade planen, lastade med människor som ska utvisas till länder som Irak eller Afghanistan. Det handlar om den svåraste formen av utvisningar. Människor som inte vill, men som ändå måste lämna Sverige. Som vägrar att åka, och som därför tvingas iväg med hjälp av bevakningspersonal. Sådana här svåra utvisningar sköts oftast av Kriminalvården. Det är Kriminalvården som planerar resorna och det är oftast deras personal som sitter med på flygplanen. När vi på Kaliber under åren har undersökt enstaka utvisningsärenden har vi sett att de som utför den här uppgiften, alltså Kriminalvårdens personal, har stannat kvar utomlands och bott på hotell efter att  de utvisat personer. Vi ville ta reda på om detta bara var enstaka fall, eller om det fanns ett mönster. Det vi skulle få veta, var mycket mer än så. Jag har tagit flyget till Arvidsjaur för att ta reda på mer om hur det går till när en utvisningsresa planeras. Den speciella enhet inom Kriminalvården som planerar och utför utvisningsresor, heter Kriminalvårdens Transporttjänst och här i Arvidsjaur finns det planeringskontor som planerar resorna. Härifrån, beställs allt från de chartrade flygplanen, till hotell och flygbiljetter hem för personalen. Jag får träffa Hans Lagerlöf som är platschef för Transporttjänstens planering. Hans Lagerlöf berättar om hur de får in beställningar från olika myndigheter på resor. Om en person som får avslag på sin asylansökan till exempel, vägrar lämna Sverige frivilligt, lämnar Migrationsverket över ansvaret till Polisen. Polisen tar i sin tur hjälp av Kriminalvårdens Transporttjänst för att genomföra utvisningen. Utvisningen kan ske med reguljära flyg eller med inhyrda, chartrade flygplan. – Så vi planerar allts resan och vi utför den också med främst egen personal. Bara under förra året planerade Kriminalvårdens Transporttjänst drygt 3400 utvisningsresor. Det handlar till viss del om utvisningar av personer som begått brott, men den allra största delen handlar om människor som fått avslag på sina asylansökningar. Kriminalvårdens Transporttjänst får statliga pengar, öronmärkta för just sådana utvisningar. Och de resorna kostar allt mer. Förra året mer än 240 miljoner kronor. Drygt 20 miljoner mer än man först fått i anslag. Men samtidigt som resorna kostade mer så utvisade Transporttjänsten färre personer än året innan. Enligt Kriminalvården beror de ökade kostnaderna främst på vad de beskriver som fler svåra ärenden som kräver chartrade flygplan och mer bevakningspersonal. Bara inhyrda plan kostade förra året ungefär 51 miljoner kronor. - Vad kan det finnas för svårigheter med att planera de här resorna? – Det ser ju väldigt olika ut beroende på vad det är för resa. Ibland står vi inför ärenden som är jätte besvärliga att planera men också genomföra, men de allra flesta resorna tycker jag är inte speciellt komplicerade att planera. Vi kommer att återkomma till planeringen i Arvidsjaur. Först åker vi till Norrköping. Här ligger Kriminalvårdens huvudkontor. Vi är här eftersom vi har bett om att få ta del av handlingar som beskriver hur utvisningsresorna går till. Och vad det är som kostar pengar. – Det här rummet kommer bli ert rum. Ni kommer få nyttja det här rummet. Det här materialet är känsligt. Enligt Kriminalvården så innehåller det uppgifter som är belagda med sekretess. Därför får vi bara ta del av det med ett förbehåll. Vi kan berätta om resorna, men inte så detaljerat att det går att lista ut vilka personer det var som utvisades. – Om du för in  i datorn där så kan jag…plocka ut. Vi plockar ut reseräkningar och kvitton ur bruna pappkartonger.   Det är ett stort material och vi väljer att titta på kostnader för de resor som enligt Kriminalvården är de dyraste, de som helt eller delvis genomförts med inhyrda- så kallade chartrade flygplan. Resorna har gjorts mellan januari 2011 och april 2014, alltså närmare tre och ett halvt år. Och när vi går igenom resplaner, kvitton och reseräkningar ser vi snart ett mönster. Efter att utvisningarna genomförts så åker personalen sällan direkt hem. Istället kan vi se att de stannar till vägen hem och tar in på hotell, på turistorter som Aten, Larnaca, Paris, Wien, Istanbul och Dubai. Inte bara en natt, utan även två eller tre. Jag står i lobbyn på det femstjärniga hotellet i Dubai. Här har Transporttjänstens personalen bott två eller tre nätter efter utvisningar till länder som Afghanistan eller Pakistan. Jag har stämt träff med en av hotellets chefer, som visar mig runt i byggnaden. Marmorgolvet i hotellets lobby är spegelblankt. Det poleras varje dag. – To make sure our lobby is comfortable. For guests to walk on. Vi går ut och sätter oss på terrassen. Här har man en unik utsikt över staden och de berömda skyskraporna får jag höra. Och det gör det här hotellet särskilt prestigefullt. Det är ett av stadens mest kända femstjärniga hotell säger chefen. – This is the hub of the Dubai. This is a keyplace. Nästan alla resor vi tittar på innehåller en hotellnatt för personalen på vägen hem, även de resor som görs till europeiska länder som Malta eller Italien. Men vi väljer att titta extra på de resor där personalen stannat utomlands längre än så. Vi hittar bara i vårt material ett 80-tal resor där personalen stannat kvar utomlands två eller till och med tre nätter efter att de lämnat av den utvisade. Ibland stannar de kvar på orten där personen avlämnats, men i de flesta fall åker personalen till ett annat land. Vi kan ta några exempel: * 18 personer tillbringar två nätter på hotell i Kairo efter utvisning till Burundi. Hotellnota: 28 354 kronor. * Tre hotellnätter i Dubai efter utvisning till Kabul. Tre personer, 13 235 kronor. Vi ser också flera exempel på resor där personalen efter utvisningen, åker tillbaka till Europa: * Två nätter spenderas på hotell i Larnaca på Cypern efter utvisningsresa till Kabul. Hotellet beskrivs av en svensk resebyrå som Högklassigt boende direkt vid stranden. Hotellnotan: 28 personer två nätter,  46 822 kronor. * Två nätter i Madrid efter utvisningsresa till Nigeria. Hotellnota: 13 personer,  31 041 kronor. * Tre hotellnätter för fyra personer i Amsterdam efter utvisningsresa till Kazakstan. Kostnad: 19 954 kronor. Och både i Europa och på andra håll i världen  handlar det inte sällan om fina hotell som det femstjärniga hotellet i Dubai som dyker upp flera gånger. Hotellet i Dubai har spa, flera pooler och tillgång till golfbana. Det är femstjärniga hotell i Kirgisiztan, Istanbul och Aten. Lyxhotell vid stranden i Gambia, och centralt belägna hotell i Wien och Paris. Och i Dubai bor man alltså på ett femstjärnigt hotell omgivet av exklusiva butiker. Jag lämnar golfbanan och åker till mitt hotell som ligger precis intill flygplatsen i Dubai. Det kostar hälften så mycket som det hotell som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar använda sig av. Och hotellen i resorna vi tittat på, är nästan aldrig några flygplatshotell och kräver mer eller mindre långa taxiresor. I Paris har man valt hotell i närheten av Eiffeltornet och i Jordanien har man åkt sex mil med taxi, för att ta in på en resort vid döda havet. Vi kan alltså se att Transporttjänstens personal bor två eller tre nätter på hotell utomlands, fina hotell, som många kanske mest förknippar med semester. Men det här är tjänstemän, anställda på en statlig myndighet som är på resa i tjänsten. Men det är inte bara hotellnätterna och taxi som kostar pengar. Det handlar också om flygbiljetter. I de resor vi tittat extra på, alltså där personalen stannat utomlands två eller tre nätter,  åker personalen nästan alltid reguljärt flyg hem efter utvisningen. Och det kan bli dyra flygresor, för vi kan se att det ofta är Businessklass som gäller: * Efter tre nätter i Dubai flyger personalen businessklass hem för 18 970 kronor per person Totalt 75 880 kronor för fyra personer. * Efter två nätter i Gambia, flyger Kriminalvårdens personal  hem med Businessklassbiljetter. Kostnad 15 437 kronor per Person. Totalt: 46 311 kronor för tre personer. * Businessklassflyg hem från Dubai för tre personer efter två nätter på hotell. Kostnad: 27 656 kronor per person. Totalt 82 968 konor enkel resa. Det handlar alltså om flera nätter på hotell på turistorter utomlands och dyra flygbiljetter hem samtidigt som det handlar om en svensk myndighet. Så vad är det som gäller egentligen? Precis som alla andra myndigheter lyder Kriminalvården under myndighetsförordingen, de ska som det heter, hushålla väl med statens medel. Och precis som andra myndigheter har de en resepolicy. I den står det: att man inom Kriminalvården ska sträva efter ett kostnadseffektivt resande. Det handlar i flera fall om långa resor för personalen och de har lagstadgad rätt till vila mellan arbetspass. Men vi undrar varför personalen stannar utomlands två eller tre nätter i stället för att åka hem och vila och varför Kriminalvårdens Transporttjänst väljer dyra businessklassbiljetter hem. För att ta reda på mer läser vi de avtal som  gäller för Transporttjänstens personal, men där hittar vi ingen förklaring till personalens övernattningar. Vi ställer frågor till Kriminalvårdens Transporttjänst om hur det kommer sig att deras personal stannar kvar två eller tre nätter på hotell utomlands, ibland bara några få timmars flygresa från Sverige. Det vi får veta är att en stor del av tiden är betald arbetstid och att personalen får utlandstraktamente. Vi får också veta att det handlar om att personalen ska få vila efter sina arbetspass som ibland kan vara extremt långa. Men hur det kommer sig att allden här vilan tas ut i utlandet i stället för när personalen kommit hem, det är det ingen som kan ge oss svar på. Ingen kan säga hur, när eller vilka som beslutat att man ska arbeta på det sättet. Det här har nyligen uppmärksammats inom myndigheten. Vi träffar Fredrik Westerberg Thorell, som är tillförordnad chef på internrevisionen. – Revisionen gjordes eftersom vi fick tips om att det var saker som behövdes ses över inom utrikesverksamheten. I våras riktade Kriminalvårdens internrevision skarp kritik mot Transporttjänstens utrikesverksamhet, som de menar ”lever efter en egen regelstruktur med svag dokumenterad grund som inte stämmer överens med Kriminalvårdens resepolicy eller med statens regelverk.”  – Det finns interna skrifter och sammanställningar av typen arbetspapper, men de dokumenten går inte att spåra till vem som gjort eller om någon beslutat att vi faktiskt ska göra så här, men det är den typen av dokumentation som man stödjer sig på när man gör de här avstegen. Fredrik Westerberg Thorell menar att de ibland två och tre nätter långa utlandsvistelserna,  är en praxis som levt kvar sedan Transporttjänsten var en egen myndighet fram till man blev en del av Kriminalvården 2006. – Man har en egen praxis man gått efter och har du haft en praxis som du haft ett visst antal år så ser man den som ett avtal. Kriminalvårdens Transporttjänst följer alltså inte den resepolicy som kriminalvården har utan har i stället under flera år haft sitt eget sätt att sköta utlandsresorna, något som enligt Internrevisonen leder till ökade kostnader. Och just nu ser Kriminalvården över hur Transporttjänsten planerar sina resor efter internrevisionens kritik. Personalens flygbiljetter i samband med utvisningar av personer som fått avslag på asylansökningar, kostade förra året ungefär 43 miljoner kronor. Och vi får svar på varför vi sett flera flygresor hem i businessklass i vårt material. För till skillnad från Kriminalvårdens resepolicy,  så kan Transporttjänstens personal alltid åka hem i businessklass på resor som tar mer än tre timmar. Vi återvänder till planeringsenheten i Arvidsjaur. Det är här vilan i utlandet beräknas och både hotell och flygbiljetter bokas. Jag frågar chefen Hans Lagerlöf om hur han ser på den ibland två eller tre nätter långa vilotiden utomlands. – Ibland kan jag tycka att det, jag har respekt för att man tycker att det är mindre rimligt, att det till och med ibland är lite stötande. Men en gång till nu får vi titta på hur vi ska reglera det här och där göra bedömningen om vad som är rimligt och inte rimligt. Jag frågar också hur det kommer sig att personalen i de resor vi tittat på, inte bor på flygplatshotell i större utsträckning. – Just när det gäller flygplatshotell så är det lite svårt att  motivera att vi inte skulle välja dem av säkerhetsskäl för de ligger synnerligen tryggt på sin plats så. Så där tycker jag absolut vi måste se över vad det är för typ av hotell vi övernattar på. - Men varför har ni inte bara ändrat det då? – Jo det kan man tycka, men nu är det så att det här är också en sådan överenskommelse, en praxis som har utvecklats över tid och vi har ju inte ansträngt oss att ta tag i det där. - Varför har ni inte ansträngt er då? Som du säger. Det är ju ändå inte minst en hel del taxiresor som görs varje år på grund av att man väljer att bo längre bort. – Det är väl lätt att vara efterklok alltså, det borde vi ju naturligtvis ha kunnat gjort tidigare. I vårt material ser vi flera resor hem från Dubai som skett i Businessklass. Vid ett tillfälle kan vi se att en sjuksköterska som hyrts in för att delta vid resan åkt i ekonomiklass från Dubai. Medan Transporttjänstens personal fått betala drygt 19 000 kronor per person för sina businessklassbiljetter, kostar sjuksköterskans resa drygt 8000 kronor. – Det finns självklart situationer vid vissa resor där vi behöver och ska åka business, men omfattning och annat tycker jag att vi ska titta lite närmre på. Vi har alltså kunnat se hur Kriminalvårdens Transporttjänst, vars enda uppgift är att transportera personer, inte haft några tydliga, avtalade regler för hur deras utrikesresor ska planeras. Vi åker till Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping igen, och får träffa Claes Nöjd, som är ställföreträdande chef  för Kriminalvårdens Transporttjänst. Han säger att vilan utomlands har varit ett sätt för Transporttjänsten att ge personalen möjlighet att vila efter resor som ibland kan vara över ett dygn långa. – Det finns ju vilotidsregler och så som gäller inom Kriminalvården, så att säga men man har inte kunnat använda de inom Transporttjänsten därför finns en stark anledning till att se över det här och få det dokumenterat. - Varför har inte det skett tidigare då? – Det kan inte jag svara på varför det inte har skett tidigare. Självklart har det varit önskemål om att det här ska ses över sen flera år tillbaks och avtalet ska revideras i sin helhet när det gäller transporttjänsten så att det finns ett centralt tecknat avtal för hur man ska hantera det här. Men jag kan inte svara för tider tillbaks riktigt. - Men önskemål sen flera år. Varför har det inte skett någonting då? – Därför att det är en svår och komplex fråga. Det är en jättesvårt och komplex fråga med hur man ska beräkna vilotider. För vår utrikespersonal. Vi rör oss i andra länder. Vi sitter på hotell och flygplan under stora delar av dygnet. Så det är svårt. Internrevisionen är kritisk och planeringschefen i Arvidsjaur förstår att resorna kan uppfattas som stötande. Men Claes Nöjd vill inte svara på frågan om resorna är rimliga eller inte. – Det är ju det vi ser över nu. Vad är rimligt och hur ska det här göras. Utifrån att vi ska bedriva en effektiv verksamhet, vi ska ha en god arbetsmiljö och en hög säkerhet. Det är det vi ser över nu och det är det jag välkomnar. Det är svåra frågor att svara på. Jag vill inte förekomma vad man kommer fram till från personalavdelningens sida i de här frågorna. Han vill inte heller svara på frågan om han tycker det är rimligt att personal på en statlig myndighet flyger hem i businessklass från Dubai för 27 000 kronor per person. – Vad som är rimligt är att man ser över det här så att man får ett ordentligt regelverk som ska gälla för det här. Jag vill inte enskilt sitta och tycka någonting som egentligen inte har jobbat så länge inom chef och inte har bakgrunden inom de här bitarna. - Du är ju chef nu…alltså vad tycker du? – Jag tycker att det här ska man se över. Och det borde ju kanske ha gjorts för länge sen, men det finns starka skäl att se över det här, ja. En part som varit pådrivande i att se till att transporttjänstens personalen får åka businessklass är fackförbundet SEKO, som representerar majoriteten av de som jobbar med transporter inom Kriminalvården.  Thomas Laséen som är sektionsordförande, ser det som en arbetsmiljöfråga och vill inte diskutera enskilda kostnader för biljetter. – Om man rycker ut en sak ur sitt sammanhang och enskilt belyser den då är min erfarenhet i alla fall att det är inte ovanligt att diskussionen blir lite snedvriden och oseriös. Så därför är det viktigt för mig att bara diskutera helheten och inte lösryckta delar. Men sett till helheten så har jag svårt att se att det inte skulle kunna vara motiverat med den här typen av beslut så att säga. - Men om man ser en enkel resa från Dubai kan ju kosta 27 000 kronor per person, det är ju väldigt mycket pengar... – Ja det är jätte mycket pengar, men å andra sidan kan det vara så att det kostar ännu mer pengar i fall man skulle välja att köpa en annan typ av biljett. Och det är därför jag säger att det är viktigt att se till helheten. Också vad gäller hotellvalen säger Laséen att det är viktigt att se till helheten. – Höja blicken lite grann och titta på, vad är vinsterna och vad kan man vinna genom att agera på ett sådan här sätt och hittills har vinsterna varit positiva och är det så att utredningen visar att det inte är motiverat då tar vi och ändrar det. - Vad har det varit för positiva vinster? – Ja vi har en väldigt liten omsättning av personal på utrikesverksamheten till exempel som innebär att vi kan verkställa klienter på ett väldigt humant och bra sätt. Vilket jag kan se som ett delresultat av att vi har bra villkor och att vi tar hand om vår personal på ett positivt sätt. - Så eftersom personalen får ta in på hotell som ligger en bra bit ifrån flygplatsen så tar man hand om klienterna på ett bättre sätt? Jag får inte riktigt ihop det. – Nej. Jag förstår att du inte förstår det, men när man väver ihop helheten så finns det argument som gör att man väljer att göra på det här sättet. - Vad är det för argument? – Ja återigen, vi behöver sätta oss ner och det är många delar vi behöver titta på för att kunna ge ett helgjutet svar i den frågan och att sammanfatta det in en intervju på det här sättet, det blir lite knepigt. Vi är tillbaka i Dubai igen. – Ok nu sitter jag här i en ganska högljudd som ligger på bottenvåningen av det här hotellet som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar ta in på. Det här är en bar vi känner igen. För när vi ville ta reda på vad personal som deltar vid Transporttjänstens utvisningsresor gör under sin utlandsvila, så började vi söka på sociala medier. Och där dyker baren i Dubai upp. På Facebook delar några med sig av upplevelser från jobbresor. Det är öppna Facebooksidor som vem som helst kan läsa. Vi ser bilder på svalkande drycker och lyxiga flygplatslounger avsedda för businessklassresenärer. Och i kommentarsfälten läser vi saker som: ”Ja då bär det snart av till Kabul, äntligen lite sol o värme!!!!!” ”Jag citerar en gammal kollegas svar på påståendet att vi har det bra. Bra och bra, jag vet inte om det är så jävla bra att kasa runt på fina marmorgolv och tjocka mattor och äta en jävla massa hummer och champagne och sådan skit.” Vi läser om karaokesång och fest på Cypern med kommentarer som: "Tack till alla er som gjorde tiden i Cypern så jävla bra" "Tack själv. Så kul var det längesen jag hade. Du är dessutom en utmärkt förfestfixare." Och vi ser bilder på vin, öl och bubbel, som följs av kommentarer som: ”En helt vanlig dag på jobbet” ”Ett glas rött från Malaga” ”Gott!!!” Bilder och kommentarer om alkohol och fest är något vi reagerar på. För även om tiden i  utlandet är  till för att personalen ska vila, så är också en stor del av tiden betald arbetstid. Personalen är i beredskap och ska kunna sättas i tjänst när som helst, berättar ställföreträdande chef Claes Nöjd. – Även om du pratar om nu att det är en vilotid men det här är utifrån en förpassningsresa så är det ju bestämmelser kring vad som är arbetstid eller inte. Sedan är ju det här tjänstemän som rör sig i andra länder. Så alkohol är självklart ingenting som man kan använda sig av på det sättet och framförallt inte under arbetstid. Vi ringer upp några av de som lagt ut kommentarer och bilder på Facebook. En person som har flera bilder på sin sida, säger att någon måste ha manipulerat bilder på hans Facebook utan att han märkt något. Han har ingen förklaring till hur han själv och närstående kunnat kommenterat bilderna utan att märka att de varit manipulerade och inte heller hur det kommer sig att bilder är upplagda från orter där han själv varit enligt underlag vi sett. De andra säger att de inte minns de bilder och kommentarer vi frågar om. Eller att det är ok eftersom de varit lediga. Men när vi visar det vi sett på Facebook för ställföreträdande chefen Claes Nöjd, har han en annan inställning. – Ja att det låter ju självklart inte bra, det är ingenting som får förekomma. Det gäller ju det jag var inne på förut, man dricker inte alkohol under sin arbetstid. Det här det blir ju liksom en bild av eran verksamhet. Som är helt offentlig. Vad tänker du om det? – Ja, det är ju inte den bilden som jag har fått till mig, och det är ju ingenting som jag har fått kännedom om. Det är ingen information som jag fått in, ingen fakta. För då hade vi självklart agerat i den frågan. Det här är sociala medier vi pratar om och de måste ju värderas utifrån också information på sociala medier. - Men hur reagerar du på det, att man beskriver sitt jobb inom Kriminalvårdens transporttjänst på det sättet? – Självklart är det ju inte positivt att man beskriver vår verksamhet på det sättet. Absolut inte. Vi utbildar våran personal väldigt tydligt i vad som gäller i att vistas i andra länder, i relation till att använda alkohol och hur man hanterar klienter och så vidare. Så det jobbar arbetsgivaren med regelbundet ut mot vår personal. Får vi signaler om att vi ser felaktigheter så agerar vi direkt. Men vi söker inte information via sociala medier, nej. Kaliber har idag kunnat visa hur statliga tjänstemän bor på lyxhotell och flyger businessklass när det är på tjänsteresor och att detta har fått pågå år efter år med chefernas godkännande och facket som pådrivande. Reportrar: Markus Alfredsson och Sofia Boo Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forum
De bortglömda vardagsljuden

Vetenskapsradion Forum

Play Episode Listen Later Sep 24, 2012 24:27


Surrande datorer, vinande vindar, puttrande kaffebryggare och kvittrande fåglar - vi omges ständigt av ljud utan att alltid kanske vara så medvetna om dem. Ljudintrycken har en förmåga att mattas av, ungefär som när kläderna vi bär på kroppen efter ett tag inte längre känns mot huden. Men på olika håll pågår nu en kamp för att återupprätta ljudintrycken och göra oss medvetna om dem. Författaren och journalisten Anders Mildner publicerar i dagarna boken Koltrasten som trodde att den var en ambulans, en slags ljudens kulturhistoria som handlar om allt det där som låter omkring oss. Vi hör också etnologen Elin Franzén som ägnar sig åt ljudetnologi. Hon kartlägger ljudlandskapen i till exempel Stockholm och Arvidsjaur, hon samlar på olika ljud och hon intervjuar människor om deras relationer till olika ljudmiljöer. Dessutom handlar det om de svenska journalfilmerna. De utgör en filmskatt som alltför länge varit bortglömd, men nu har forskare både i Sverige och utomlands börjat intressera sig för de här filmerna som en gång spelade en så viktig roll. Journalfilmerna visades på biograferna före de ordinarie spelfilmerna och de var en viktig nyhetskälla för publiken. Just de svenska journalfilmerna låg i en internationell jämförelse mycket långt framme, säger filmvetaren Mats Jönsson som forskar om de svenska journalfilmerna. Programledare är Urban Björstadius.

Nybyggare
Järnvägsrallare

Nybyggare

Play Episode Listen Later Jul 14, 2009 29:30


Eviga leendet, Långe David och Kalle Ballong var smeknamn på järnvägsrallare som byggde Inlandsbanan. Järnvägsrallarna i Sverige var kända för att vara bäst i världen på att bygga räls. Inlandsbanan det stora projektet började byggas 1907 och tog 30 år att bygga, från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr. Järnvägen drog till sig starka, äventyrslystna karlar som bodde längs rälsen och hade de inte haft en kocka hade de nog svultit ihjäl. De åt ofta kolbulle, en tjock pannkaka och amerikanskt fläsk, söp emellanåt och sjöng visor: - Här kommer vi, vi grabbar av stål, här kommer de som tål. De byggde Inlandsbanan rakt genom vildmarken, över myrar och genom urskogar. Hur var deras liv och vad blev det av de rallare som stannade kvar efter bygget? Deras barn i Moskosel och Arvidsjaur berättar. - Långe David kommer jag mycket väl ihåg, han var 2.11 lång och han kunde greppa grammofonskivan med ena handen, berättar Jan Bjelfman i Moskosel. Bibbi Persson i Arvidsjaur var liten då hennes mamma kockade åt rallarna längs banan. - Jag fick inte vara i vägen då de kom och bar den tunga rälsen. Det såg så roligt ut, de gick i samma takt, säger Bibbi Persson. Ladda ner:

Arkiv: Lantz i P1 och P4
Lantz i P4 2008-08-29 2008-09-01 kl. 18.00

Arkiv: Lantz i P1 och P4

Play Episode Listen Later Sep 1, 2008 89:24


Lantz i P4 börjar höstterminen med att sända från Skövde Matfestival, där vi intar stora scenen klockan 13.05. Med oss har vi bandet Glesbygdn, ett norrländskt band som spelar reggae och sjunger Arvidsjaur-bondska. 9 personer kommer att stå på scenen, och spela så att nästan varje kroppshår kommer att ställa sig upp. Vi kommer också att tävla om den bästa lunchlådan, få höra veckans låt - som den här veckan är en schlager - och som handlar om Skövdes skyddshelgon, prata med Thomas G:son om schlager och se Annika Lantz i helgonkläder. Bisittare är Anders G Carlsson, och programmet kan man se om man befinner sig framför stora scenen i Skövde.

Arkiv: Lantz i P1 och P4
Lantz i P4 2008-08-29 2008-09-01 kl. 18.00

Arkiv: Lantz i P1 och P4

Play Episode Listen Later Sep 1, 2008 89:24


Lantz i P4 börjar höstterminen med att sända från Skövde Matfestival, där vi intar stora scenen klockan 13.05. Med oss har vi bandet Glesbygdn, ett norrländskt band som spelar reggae och sjunger Arvidsjaur-bondska. 9 personer kommer att stå på scenen, och spela så att nästan varje kroppshår kommer att ställa sig upp. Vi kommer också att tävla om den bästa lunchlådan, få höra veckans låt - som den här veckan är en schlager - och som handlar om Skövdes skyddshelgon, prata med Thomas G:son om schlager och se Annika Lantz i helgonkläder. Bisittare är Anders G Carlsson, och programmet kan man se om man befinner sig framför stora scenen i Skövde.