Podcasts about livsmedelsverket

Livsmedelsverket har släppt en ny rapport som visar att bland annat sushi och smörgåstårta är riktiga smittohärdar när det kommer till matförgiftning. Och de flesta som insjuknar har ätit mat av en person som bär det så kallade noroviruset. Vad är det för virus och hur kan man skydda sig? Gäst: Marie-Louise Danielsson-Tham, professor emerita i livsmedelshygien, Örebro universitet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vad får man egentligen whiskyröst av, och varför är första maj det tredje viktigaste datumet i kalendern?Två viktiga frågor som får sitt svar i veckans avsnitt. Förutom det så rör vi oss från livsmedelsverket via barnens inverkan på karaktären till generationsboende.Partners:lv8.se KOD: colting densenutrition.se KOD: jonas15coltingwetsuits.comarktisnaturals.se/biolongevity/

Livsmedelsverket har uppdaterat sina kostråd för 2025, det är ingen större förändring från föregående år, så de finns fortfarande mer att önska om vi ska se till så att svenskarna blir mer hälsosamma. Ett sätt att mäta vår fysiska hälsa är med hjälp av greppstyrka därför går jag igenom några parametrar så att du kan göra ditt egna test av greppstyrkan. Avsnittet börjar med det nya segmentet USA-nytt där jag pratar lite om mässlingsutbrott och den kanadensiska dödshjälpen MAID. www.go4fitline.se

Ett avsnitt om flera forskningsprojekt som bedrivs för att säkra vår tillgång till rent vatten. Det är allt ifrån cybersäkerhet inom dricksvattensystemet, arbetet inom Nationellt Beredskapslaboratorium för vatten (NBV), ett projekt som syftar till att förhindra sabotage och spridning av farliga ämnen, samt hur spektroskopiska metoder kan användas för att identifiera biologiska ämnen i vattnet. Medverkar gör FOI-forskarna Emelie Samuelsson, David Sundell, Per Jonsson, Jörgen Gladh och David Lindahl, samt Maria Hellmér, från Livsmedelsverket. 

Opastöriserad mjölk befinner sig plötsligt i strålkastarljuset, i alla fall i USA. Där har bland andra hälsominister Robert Kennedy JR och kändisar som Gwyneth Paltrow och Joe Rogan lovordat drycken. Men mjölktrenden har också blivit föremål för en het debatt, eftersom opastöriserad mjölk kan innehålla bakterier som kan göra oss sjuka. Varför trendar den här mejeriprodukten just nu? Vad är det som lockar folk att konsumera den? Och varför kan den vara så farlig? Gäst: Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I veckans avsnitt av Hälsoveckan går Jacob och Erik igenom en studie som publicerades redan 2014 men som Jacob nyligen upptäckt. I den testade man hur alkohol i ganska stora mängder påverkade proteinsyntesen efter ett träningspass. Efter det blir det en kort och lite ytlig presentation av en ny rapport från Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten med titeln ”Samhället behöver främja en hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga – Återredovisning av regeringsuppdrag”. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om mello omgång 2 (00:04:32) Hur proteinsyntesen efter träning påverkas av ett högt alkoholintag (00:28:56) Förslag på åtgärder för att ge barn och ungas en hälsosammare livsmedelskonsumtion

Juldagen är den stora hemvändarkvällen på krogen runt om i landet, en kväll då det förmodligen ges mycket dricks. Men hur ser egentligen kulturen kring dricks ut idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När allt fler restauranger använder kortterminaler med förinställda dricksbelopp blir kroggästerna förbryllade. Reportage av Erik Jerdén. Vett och etikettexpert Sara Larsson reder ut i vilka lägen du ska betala dricks och när du kan låta bli. Och krögaren Emelie Svensson, med 30 års erfarenhet av restaurangbranschen delar med sig av sin syn på dricksandet. Mer grönt på tallriken - Livsmedelsverket kommer med nya kostråd efter årsskiftet, men följer vi dem? Etnolog och måltidsforskare Richard Tellström i en intervju om nya och gamla kostråd. Programledare Anna OscariusProducent Anna Berg

Erik och Jacob önskar er lyssnare god jul genom att diskutera kostråd och medicinska genombrott. Först blir det en diskussion kring att regeringen bett livsmedelsverket fundera en extra gång kring kostrådet om max 350 gram rött och processat kött i veckan. Trots att regeringen redan före kostråden kom sa till livsmedelsverket att de skulle beakta svensk livsmedelsproduktion och beredskap. Och trots att Livsmedelsföretagen inte verkar tycka att delen kring kött är en viktig fråga för svenska livsmedelsföretag. Efter det kommer vi in på årets medicinska genombrott som är en medicin som visat sig kunna skydda mot HIV-infektion. Medicinen skulle verkligen kunna vara revolutionerande men tyvärr är priset löjligt högt vilket gör att medicinen inte kommer att vara tillgänglig för de människor behöver den som mest. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:06) Regeringen ber Livsmedelsverket fundera lite extra kring kostråden runt kött (00:15:55) Jacobs tankar kring det faktiska kostrådet (00:21:45) Revolutionerande medicin för att förebygga HIV kostar alldeles för mycket!

Gymnasieeleven Leo Rydén nappade på ett erbjudande från den digitala brevlådan Billo och hamburgerkedjan Max. Men trots att måltiden var gratis hamnade Leo till slut hos Kronofogden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Anna Berg och intervju med Elin Hultkvist, chef för digital post och e-handel på Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, och David Rehaag, konsumentrådgivare i Göteborg.Med två veckor kvar till julafton är köpruschen i full gång. Sen väntar mellandagsrean. Men kan man lita på den? Enligt en ny utvärdering fuskade över hälften av butikerna med sina reor under Black week.Snart kommer nya regler som tvingar restauranger att informera gästerna om varifrån köttet kommer. Intervju med Elin Häggqvist, chefsjurist på Livsmedelsverket.

I vårt remissvar till Livsmedelsverket kritiserar vi de nya kostråden till den vuxna befolkningen för bristande vetenskaplighet. Fokus ligger på bristfälliga epidemiologiska studier, svaga samband mellan rött kött och hälsa samt avsaknaden av interventionsstudier. Vi föreslår att kostråden omprövas och kompletteras med mer robust forskning.Utforska våra erbjudanden:Onlinekurser: Starta din resa mot bättre hälsa här.Böcker: Våra böcker ger dig en fördjupad förståelse av hälsa och välmående. Upptäck vårt sortiment här.Nyhetsbrev: För de senaste uppdateringarna och tillgång till innehåll som bara delas med prenumeranter, gå till Paleotekets nyhetsbrev.Följ oss på sociala medier för ytterligare tips och insikter: Facebook | InstagramVi ser fram emot att hjälpa dig på färden mot ett hälsosammare liv! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning. Bortfallet var ganska stort och gruppen som valt att vara med verkar inte särskilt representativ för befolkningen i stort. Efter det diskuteras en artikel i Expressen där bikarbonat diskuteras som om det vore doping eller någon typ av gråzonspreparat. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om livet och ungdomsfotboll (00:06:05) Riksmaten småbarn är släppt - berättar den något? (00:30:13) Bikarbonat påstås vara gråzonpreparat i Expressen

Några småländska grabbar levererade guld när de fick vädra sitt enorma missnöje gällande Livsmedelsverkets rekommendationer om att börja äta avsevärt mindre kött – och i synnerhet en åsiktsmaskin tryckte verkligen gasen i botten, vilket inte blev svagt! Niclas har, i ljuset av att Donald Trump nyligen ”gjorde en arbetsdag” på McDonalds, funderat kring vilka yrken det vore passande för Sveriges partiledare att testa inför nästa valrörelse – och vi ges dessutom en unik inblick i hur det hade kunnat låta när exempelvis Ebba Busch jobbar i en sexbutik eller då Magdalena Andersson blir personlig tränare i några timmar. Hjärndött och irrelevant – haka på! Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Gå in på podme.com och starta din gratisperiod i dag!

Det här är en del av den serie avsnitt i Trygghetspodden som handlar om de oroliga tiderna vi lever i, och utifrån det om beredskap. I det här avsnittet medverkar Mats Johansson, som arbetar som enhetschef på Livsmedelsverket i Uppsala. Han berättar bland annat om Sveriges livsmedelsförsörjning. Om beredskapslager och vad de kan innehålla. Vilket ansvar de privata livsmedelsföretagen har gällande beredskapen. Och om man som Nato-medlem kan få hjälp av andra medlemmar med livsmedel vid kris eller krig. Dessutom delar Mats med sig av en del konkreta tips gällande hemberedskap. Vill du veta mer om livsmedelsförsörjning samt hemberedskap för livsmedel och dricksvatten? Här kan du fördjupa dig ytterligare: https://www.livsmedelsverket.se/beredskap Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan. Kostråden är som väntat ganska lika de äldre kostråden men där är en del förändringar. Det har till exempel tillkommit ett specifikt råd om att vi gärna bör äta baljväxter varje dag och maxgränsen för rött kött och chark har sänkts till 350 gram i veckan. Vi rekommenderas också att konsumera mejeriprodukter varje dag. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:02) Ny förslag till svenska kostråd - kommer panelen att ändra sina vanor? (00:06:44) Direktiven till Livsmedelsverket går i år lite emot varandra (00:23:56) Genomgån av förslagen till de nya kostråden (00:34:45) Max 350 gram rött kött och små mängder chark

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.Mat som måltavla i krigBrist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.Medverkande:Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.Henrik Dammberg, reporter på EkotProgramledare: Sara Sundberg och Jimmy HalvarssonProducent: Jimmy HalvarssonReporter: Claes AronssonLjud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

Linnea Rönnqvist berättar om årets första supermåne och ger glada nyheter till de som fått ”tji” efter att ha gått och lagt sig för tidigt. Hon har också pratat med Mats Lindblad från Livsmedelsverket om återkallelser. Varför återkallas varor med jämna mellanrum och hur stor är risken för matförgiftning?Fanny Wijk berättar att Älvsborgsbron ska målas om 2025 och att det kan bli aktuellt med en tävling. Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö är trött på den ”fattiga” färgen. Programledarna följer omröstningen på GP:s sajt och fasar inför att Göteborg ska gå i Stockholms fotspår och införa en guldbro i stan. Hon drar också höjdpunkter ur Joe Bidens känslomässiga farvältal.Lasse Kronér besöker studion och pratar om det hemliga arvet Ingvar Oldsberg lämnade efter sig i form av en På spåret-resa, som blivit SVT-dokumentär.Dessutom: Linnea känner sig gaslightad av nyheten om kungafamiljens mackbesök, borttappad sax skapade massiva problem på flygplats i Japan och influencer har öppnat 12 000 luckor i olika skönhetskalendrar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, lika billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Blir man inte kallad går det att själv anmäla sitt intresse till hälsocentralen. Den här undersökningen som har pågått i så många år gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Programmet sändes första gången 18 januari. Det innebär att alla eleverna nu denna höst har börjat i årskurs 7. Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Trots att ultraprocessad mat är starkt kopplad till en rad hälsoproblem har den blivit en allt större del av vår kost. Produkterna är industriellt framställda och innehåller en mängd olika tillsatser och konstgjorda ingredienser. De är också, oftast, fyllda med socker, fett och salt och har lång hållbarhet. Forskning visar att ultraprocessad mat kan öka risken för 32 olika sjukdomar, inklusive sämre hjärnhälsa. Samtidigt omsätter den globala matindustrin enorma summor och satsar stort på marknadsföring. Vissa menar att livsmedelsföretagen gör det omöjligt för människor att göra hälsosamma val. Vad räknas egentligen som ultraprocessad mat? Hur påverkar den vår hälsa? Och vilka livsmedel bör vi prioritera för att må bra? Gäst: Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket och docent inom folkhälsonutrition på Karolinska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp: BBC News.

Vilken affärsidé för Big Pharma.. "Erythritol används för att öka volym eller söta stevia, munkfrukt och sockerreducerade keto-produkter. Nu kopplar en studie denna sockerersättning till okad risk för hjärt- kärlsjukdom, det rapporterar CNN. “Riskgraden var inte blygsam”, säger studiens huvudförfattare Stanley Hazen, chef för Center for Cardiovascular Diagnostics and Prevention vid Cleveland Clinic Lerner Research Institute, till CNN. Erytritol är en sockeralkohol, en kolhydrat som finns naturligt i många frukter och grönsaker, precis som sorbitol och xylitol. Den har cirka 70 procent av sockers sötma och anses av experter vara helt kalorifri. Den har ingen kvardröjande eftersmak, höjer inte blodsockret, har mindre laxerande effekt än vissa andra sockeralkoholer och tillverkas artificiellt i stora mängder. Erytritol ser ut som socker och smakar som socker och har blivit populärt inom livsmedelsindustrin. Enligt Stanley Hazen är erytritol en extremt populär tillsats till keto och andra låg-kolhydratprodukter och livsmedel som marknadsförs för personer med diabetes. Erytritol är enligt honom också den största ingrediensen, räknat i vikt, i många “naturliga” stevia- och munkfruktprodukter. Stevia och munkfrukt är cirka 200 till 400 gånger sötare än socker, varför bara en liten mängd behövs, huvuddelen av produkten är erytritol, som ger det sockerliknande utseende som konsumenter förväntar sig." Så... Livsmedelsverket är förvaltningsmyndighet för frågor som gäller livsmedel inklusive dricksvatten och har till uppgift att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och goda matvanor. Ingen kan ju med någon som helst språklig ärlighet påstå att de är speciellt bra på att efterleva det uttryckta målet, nästan som om vore det det omvända. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var inte de nazistiska slagorden som Malmö FF:s lagkapten svarade med fyra gråtskrattemojis. Det bekräftar nu åklagaren i huliganmålet där tolv MFF-supportrar står åtalade för våldsamt upplopp. Lagkaptenen ”Ponne” är inte misstänkt för brott, men många ifrågasätter hans närvaro i chatten med de åtalade.Sen pratar vi om att unga killar inspireras att dricka opastöriserad mjölk på Tiktok. Trenden började bland konspirationsteoretiker i USA, och sägs göra en både pigg och stark, men Livsmedelsverket avråder å det grövsta från att dricka mjölken, som inte får säljas i svenska mataffärer.

Hantverksbakat eller industribakat. Bakat med enbart surdeg eller surdeg plus jäst. Långjäst i 48 timmar, eller jäst på några timmar. Allt får kallas surdegsbröd. Och ändå är det stor skillnad på dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Surdeg är det ursprungliga sättet att jäsa bröd. Naturlig jäsningen med hjälp av vad som finns runt omkring oss, med vildjäst och mjölksyrebakterier. Effektivt men långsamt, från 6 till 48 timmars jäsning.Med bagerijästen, som blev vanlig först i slutet på 1800-talet, kunde jäsningen gå mycket snabbare.Vad som är ett surdegsbröd är oreglerat. Det enda krav som Livsmedelsverket har är att det ska ingå surdeg i brödet, berättar Amanda Rosendahl på avdelningen för råd och reglering.Det finns inte heller någon branschrekommendation om vad ett surdegsbröd är.— Det skulle begränsa utbudet om vi hade regler, säger Martin Lundell, vd på branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer, som representerar såväl stora som små bagare.— Surdegsbröd är ett bröd som jäst enbart med surdeg, säger Caroline Lindö, surdegsexperten på Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk.I de allra flesta industribakade surdegsbröden kommer jäskraften från jäst. 2019 presenterades resultatet av ett brödprojekt som genomförts på Örebro universitet. Man jämförde hantverksbakade surdegsbröd med de vanligaste industribakade bröden. Nikolai Scherbak, doktor i biologi, och docent på Örebro universitet, ledde studien. Resultatet visade att mineralerna i industribrödet passerade rakt igenom kroppen, medan nästan all näring i surdegsbrödet togs upp av kroppen.

I 20 år har regering efter regering låtit svenskarna äta fisk som anses för farlig för att säljas i resten av Europa. Trots att Livsmedelsverket återkommande varnat för att tusentals kvinnor och barn riskerar att skadas. Numera är inte ens fiskerinäringen nöjd med situationen, skriver Louise Lennartsson. Är det dags att tänka om? Inläsare: Staffan Dopping

Kalle Berg pratar om att ett oöppnat kuvert kan ligga bakom det politiska bråk som blossat upp i samband med kommunens köp av Karlastaden.Fanny Wijk pratar om att tysk polis fortsätter jakten på fler medlemmar från terrorgruppen RAF, efter att de i förra veckan grep 65-åringen Daniela Klette som hållit sig undan rättvisan i 30 år.Vi har med oss Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket och reder ut hur farligt det egentligen är för hälsan att äta burktomater. Detta då Råd och Rön i förra veckan publicerade ett test som visade att många burktomater innehåller det skadliga ämnet bisfenol A.Dessutom: snusklåt spelades av misstag inför Mello i Karlstad, Etiopien ber om ursäkt efter diplomatbil på tvärs på tvärbanan och fem meter långa fiskar ska planteras i älven. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att kräkas är en av kroppens viktigaste försvarsmekanismer den funktion som både larmar om att något är fel och som hjälper till att få bort det giftiga ur kroppen. Det kan framkallas av åksjuka, infektion eller graviditet varför spyr vi av så olika saker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Allt regleras i kräkcentrumet i hjärnan. Det verkar vara nästan samma reaktion i kroppen oavsett trigger, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.När signalerna väl kommit till kräkcentrumet talar nya signaler om för kroppen att den behöver spy. Reflexen går inte att stoppa. Det är nog ingen som tycker att det är härligt att kräkas. Men för vissa är motståndet så stort att det utvecklas till en fobi. Så blev det för Rebecca Ejdemo.– Jag började ifrågasätta allt jag åt och frågade ”är ni säkra på att det ni har lagat är bra?”. Och mina föräldrar blev ju så trötta på mig tillslut, säger Rebecca som lidit av kräkfobi, eller emetofobi, sedan hon var liten. Vi förstår att det kan ta emot att lyssna på ett helt program om illamående när man lider av kräkfobi. Därför har vi lyft ut Rebeccas historia ur programmet. Lyssna via klippet nedan. Medverkar i programmet gör Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet, Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket och Liv Svirsky, psykolog och psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Veckans fråga: Hur mycket flingor/musli/granola har du i din fil/yoghurt?Enligt en Norsk undersökning:Samlar du 1 000 genomnittsnorrmän så är det 7 av dem som arbetar med att producera mat. De 993 andra är direkt beroende av dessa sju för att överleva.Hur ser det ut i Sverige?2020 var det 55 000 årsarbetarekvivalenter (1 person som arbetar heltid är 1 ÅAE, 2 personer som arbetar 50% är en ÅAE) som var aktiva inom jordbruket.Ungefär  häften av befolkningen i Sverige är arbetsför, drygt fem miljoner alltså. Var tredje jordbruksföretagare som drev enskild firma var 65 år eller äldre år 2020Så med det Norska exemplet så har vi 10 jordbrukare om vi samlar 1000 genomsnittssvenskar i ett rum. 3 av dem är över 65 år. Det är ett känt faktum att bönderna inte gör mat längre. De producerar huvudsakligen råvaror till livsmedelsindustrin. Gå in i en butik och fundera över vad som skulle kunna komma direkt från bonden. Potatis och...?Pensionsbeskeden som ramlar in. Ta en timme och se över dem! Gå in på Minpension.se och testa för att se vilken pension du kommer få framöver.Nordiska näringsråden är inte klimatsmarta.https://lilltorp.buzzsprout.com/664657/12611531-nordiska-naringsraden-hotar-svensk-livsmedelsproduktionNNR används i Sverige av Livsmedelsverket för att ta fram de svenska kostråden. Nytt för 2022 är att de nu även ska innehålla rekommendationer utifrån den miljömässiga hållbarheten. Riktningen på de nya näringsrekommendationerna pekar åt ett tydligt håll - att minska och fasa ut produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel i Norden.Det här är resultatet av processer där det inte spelar någon roll om kött är lokalproducerat eller importerat. Systematiskt så tas köttproduktionens nackdelar upp samtidigt som fördelar med biologisk mångfald, jordhälsa, kolinlagring med mera ignoreras. Fisk skall vi däremot äta tre gånger i veckan. Är fisk verkligen verkligen hållbart och klimatsmart? Zombiebränder i Kanadahttps://www.bbc.com/news/world-us-canada-68228943Lillasurdegsbageriet är nu lanserat och Tess har precis släppt produkten Gran-Olas granola (med smak av kardemumma eller kakao). Den ligger uppe för beställning i shoppen. Ta kontakt med oss om du vill att vi skall skicka till dig.Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Det är hög tid att så. Så vi pratar om det. Om vitlöksbulbiller och chili. Och paprika och purjo. Sen om groddar och microgreens och vår nya låda från Preppbox.Livsmedelsverket gick i förra veckan ut med en påminnelse om ransoneringslagen. Det blir återigen tydligt hur smart det är att handla nu när det finns grejer istället för sen när det inte finns. Sen om skyddsmasker och ov-butiken och kurser och förlåt för att det blev så mkt reklam i det här avsnittet men det är som det är. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åtal för mord på gängledares mamma, regeringen vill ha id-kontroller vid gränsen, ät mindre salt säger Livsmedelsverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Tomas Lauffs och Jenny Pejler.

Svenskarna behöver äta mindre socker och salt. Det säger Livsmedelsverket. Anna Grönlund har gjort ett test som visar att hon kommer få demenssjukdomen Alzheimers. P3 Historia på ett lättare sätt har släppt ett nytt avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lite präktigt, kanske rentav tråkigt. Vårt kulturarv. Och anmärkningsvärt nyttigt. Men vad händer när man gör andra produkter av havren? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Havregryn är 100 procent fullkorn, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg. Han forskar på hälsoeffekter av mat. Inget av det nyttiga har alltså plockats bort som t ex görs med siktat vitt mjöl.Havre innehåller också mycket fibrer. Och en speciell super-fiber: betaglukan. - Betaglukan har väldigt tydligt positiva effekter på kolesterol och blodsocker. Det verkar också ha bra effekter på tarmbakterierna, säger Rikard.Havre är ett av få livsmedel som får marknadsföras med att det har positiva hälsoeffekter.I gröt finns det nyttiga kvar, men det är inte säkert att allt stannar kvar när havren processas på andra sätt, t ex när nya produkter tas fram.Cecilia Tullberg är forskare på avdelningen för bioteknik på Lunds universitet. Hon forskar på processning av havre på forskningscentret Scanoats, ett samarbete mellan akademi och industri.- Svensk havre är bland den bästa som man kan hitta, säger hon. Dessutom går den att använda till många olika livsmedel. Havredryck, havreris och pulled oats är några exempel.- Det är bara början av vad man kan producera från havre.Forskningen handlar om allt från havregenomet, nya sorter med specifika egenskaper, hållbar odling, till processning och hälsoeffekter. Med mildare processmetoder kan mer av nyttigheterna bevaras. - Havregrynsgröt är fantastiskt, säger Cecilia Tullberg. Men vi kanske inte alltid vill äta bara gröt, och då kan de nya produkterna komma in.Livsmedelsverket har inga specifika rekommendationer rörande havregrynsgröt, däremot fullkorn i allmänhet.- Mellan 70 och 90 gram fullkorn om dan är rekommendationen, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket. Det kan vara en portion havregrynsgröt och några skivor knäckebröd eller mjukt bröd med fullkorn, fullkornspasta eller matvete.

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - och det utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Det gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Ur innehållet: Smartphonekurs för synskadade – framgångssaga som läggs ner. Ledarhundar avvisade från krog och kafé – DO kräver ersättning. Ledarhundar får visst gå på krogen – Livsmedelsverket förtydligar. Var fjärde ledarhundsförare har mötts av hot och våld, visar rapport.

Nyheterna Radio 08.00

Marcus har varit sjuk. Viktor har inte varit sjuk. Livsmedelsverket kommer med nya regler kring märkningar på vinflaskor? Google-review utpressningar något att frukta framöver?? EU kan öka tullen med 50%??? Allt mer om detta och mycket annat i avsnittet! Till detta snack avnjuter vi Agitator Argument: Kastanj 2023 som släpps idag! En favorit där ute i stugorna som släpps med adderad ABV. Denna gång på hela 50%! 4% mer jämfört med det gamla uttrycket som faktiskt förgyller upplevelsen ett snäpp till, åtminstone i vårt tycke. Du finner den på våra sociala medier (tyvärr 2022 edition på bilden). Vi glömmer givetvis inte bort att ge några tips inför nästa veckas (v.46) släpp på Systembolaget. Ha nu en jätteskön helg och lyssna gott! https://desnackaralkohol.com 

Nu ökar risken för kycklingsmitta. Ja, under sommaren så smittas fler människor av tarmbakterien campylobacter och insjuknar. Folkhälsomyndigheten gick dessutom nyligen ut och berättade om en ökning av antalet sjukdomsfall med campylobacterinfektion. Vad är det här för bakterie? Är det ovanligt många fall i år? Varför är vi extra utsatta på sommaren och vad kan vi göra för att förhindra att vi smittas? Gäst: Jonas Toljander, mikrobiolog på Livsmedelsverket. Programledare: Eva Ericsson.
 Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Salmonellalarmen duggar tätt och många butikshyllor gapar tomma. Nyheter om återkallade ägg har med pumpats ut sedan man i december förra året konstaterade smitta hos Sveriges största äggproducent. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik drabbades 1 137 personer av salmonella förra året i Sverige. 665 av dessa hade blivit smittade på hemmaplan. Hur ovanligt är det med salmonellautbrott i Sverige? Hur säkra är svenska ägg att äta? Och hur kan man som konsument undvika att drabbas? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Åsa Rosengren, rådgivare och mikrobiolog på Livsmedelsverket. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ostar, charkuteri, sylt, bröd mathantverket poppar upp över hela landet. Bodil Cornell startade Eldrimner i Jämtland som haft många hantverkare som kursdeltagare. Vi besöker navet i utvecklingen. När Meny pratar med mathantverkare berättar de påfallande ofta att de gått en eller flera kurser på Eldrimner. Där, i Ås utanför Östersund i Jämtland, har de lärt sig eller vidareutbildat sig i ystning av ost, korvtillverkning, syltning, saftning, bageri och mycket mer.Allt började med att Bodil Cornell på 70-talet läste på lantbruksuniversitet och var utbytesstudent i Norge. Där forskades det på getter, getmjölk och getost. Senare letade hon upp gårdar i Sverige som gjorde getost. De fortsatte i en gammal tradition, men ibland, när det gick fel, fanns inte alltid den kunskap som behövdes. Kunskapen fanns inte ens i landet.- I Sverige var vi väldigt bra på att rationalisera, säger Bodil.I Frankrike däremot fanns experter på gårdstillverkning av ostar. De togs till Jämtland för att lära ut.1995 startades Matora (matlust på jämtländska) med kursverksamhet i ost, charkuteri, bröd och bärförädling.2001 bytte man namn till Eldrimner, efter den ständigt kokande grytan i Valhall.Intresset från andra delar av landet var så stort att Eldrimner 2005 blev nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling.Tobias Karlsson och Sofia Ågren, branschansvariga för charkuteri och mejeri på Eldrimner, visar och förklarar hur arbetet går till.- Byråkrati, regelverk och avgifter är småskalighetens största utmaningar, säger Tobias. Mathantverkarna har ofta många verksamhetsben att stå på. Djuruppfödning, slakt, förädling och kanske servering. Varje del har sin administration, sitt regelverk och sina tillstånd.- Vi har ett samhälle som är anpassat efter storskalighet, säger Sofia.Till och med Livsmedelsverket och personer som jobbar inom charkindustrin kommer på kurser på Eldrimner. För att ta del av utländska experters kunskaper om produkters hållbarhet och livsmedelssäkerhet, och möta de smaker och kvalitéer som det småskaliga ger.

Lördagsgodis, godis hela veckan eller godisförbud? Hur gör ni i din familj för att det inte ska bli för mycket sötsaker och godis? Hur var det när du växte upp? Berätta! Hur skapar man ett "friskt" förhållande till godis ? Sverige ligger i topp i världen gällande sockerkonsumtion - vi äter ca 40 kg socker om året enligt Livsmedelsverket. Hur minns du godiset som du fick är du var barn? Hur tänkte du när du introducerade godis i ditt barns liv? Hur gör man godiset till en njutning och inte till ett beroende? Frossar du i godis, finns det nyttigt godis? Vad har du för minnen från barndomen gällande godis och sötsakr. Minns du din mormors bröstkarameller - minns du den känslan och smaken? Godsaker, gotter, karameller,konfekt. snask, namnam, mums, snacks, konfektyr, godis. Kärt barn har många namn. När är socker en njutning och inte ett problem? Vad har du för erfarenheter? Programledare: Sanna LundellV startar kl 21.40 och telefonslussen öppnar kl 21.00. Ring 020 - 22 10 30. Vill du hellre mejla är adressen karlavagnen@sverigesradio.se. Du kan också söka upp oss i sociala medier och dela med dig!Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare: Sofia Söderholm

Äntligen utreder Livsmedelsverket sockerskatt, eftersom det gett en bra effekt i andra länder. Men det är inte alla som tycker att det är ett bra initiativ… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livsmedelverket vill införa straffskatt på sötade drycker, och vi vrider och vänder som vanligt på argumenten för att försöka komma fram till vad som är bäst. Vi pratar disciplin, frihet, ansvar och sluttande plan och inser att frågan är komplex. Dessutom diskuterar vi vår evolutionära missanpassning med utgångspunkt i hur sociala medier och internet fört in oss i en ny tidsålder. Detta är ett smakprov. Hela avsnittet finns på https://www.svegot.se/2023/01/16/livsmedelsverket-sockerskatten-och-forbuden/ för dig som är stödprenumerant!Bli stödprenumerant på https://www.svegot.se/support

Ett par grips i sin villa samtidigt som rättegången mot två bröder inleds. I båda fall finns misstankar om läckt känslig information om Sverige. Kopplingar går till ryska underrättelsetjänsten GRU. Varför dyker det upp flera fall av spioneri just nu - med kopplingar till Ryssland? Det kikar vi närmare på i veckans P3 Krim. För det är i november som Säpo och nationella insatsstyrkan slår till mot en villa utanför Stockholm där ett par i 60-årsåldern grips - och tre dagar senare inleds rättegången i det uppmärksammade målet där två bröder misstänks för att läckt känslig information om Sverige.Både paret och bröderna misstänkts ha läckt informationen till den ryska underrättelsetjänsten GRU - och att de till slut avslöjades, och kunde gripas, har föregåtts av ett avancerat och noggrant polisarbete som skulle kunna vara hämtad från valfri spionfilm.Men hjälp av experter och röster från åklagare och försvarsadvokater skall vi måla upp en så tydlig bild av spioneri Sverige i allmänhet och dessa två fall i synnerhet. Vilken typ av information är det som läcks? Och den stora frågan är ju - kommer vi få se fler fall gripande i liknande fall framöver?Medverkande; Henrik Olin, åklagare. Daniel Stenling, chef för kontraspionage Säpo. Anton Strand, försvarsadvokat. Annika Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket. Mats Ljungqvist, åklagare. Björn Sandin, försvarsadvokat. Carolina Angelis, före detta FRA & MUST. Mikael Jonsson, forskningsledare FOI.Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana MelinProducent: Stefan SundbergReporter: Linnéa WanneforsTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Ni har frågat om det är ok att tatuera sig under graviditet, vilka vaccinationer vi rekommenderar, kostråd om man önskar göra en äggdonation, om”nervryckningar” eller Braxton Hicks är vanligt och om hur det är med tidig mensdebut relaterat till fertilitet. Kloka frågor som vi besvarar i poddavsnittet, så don't miss!Vi finns på Instagram @babyzpodcast - Följ oss gärna!Nedan finns även utlovade länkar om D-vitamin och vilken styrka som rekommenderas samt en länk till Livsmedelsverket för god kostråd till som är gravid!D-vitaminLivsmedelsverket - kostråd till gravidaVeckans avsnitt sponsras av MAMTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan man spara sina burkbönor i 30 år? Hur går det med Putins mobilisering? Vad händer när elen stängs av? Dessutom kommer Alex Schulman och Gustav Skarsgård till studion och bjuder på tröst-monolog. Vad konkret kommer att hända i vinter om det blir akut effektbrist i elsystemet? Kommer delar av systemet att stängas av? Hur det går till, vilka blir utan el, och vem bestämmer det? Det frågar vi Anders Wallinder, chef för enheten Trygg energiförsörjning och civilt försvar på Energimyndigheten.Och apropå nödsituationer har vi fått reaktioner på Thomas inställning till konserverade vita bönor i tomatsås. Lyssnare anser att det smakar utmärkt. Men är det den bästa baljväxten att bunkra? Vi frågar nutritionisten Monika Pearson, som är sekreterare i Baljväxtakademin och tidigare har arbetat på Livsmedelsverket.I morse skrämde Rysslands president Vladimir Putin världen genom att kalla in ytterligare 300.000 reservister till ockupationen av Ukraina. Vi frågar oss hur många soldater han totalt skulle kunna mobilisera. Alex Schulman och Gustav Skarsgård gästar studion, och vi ska få ett smakprov ur monologen Tröstrapporter som just nu går för utsålda hus på Dramaten. Och så pratar vi fotbollsfylla i Quatar.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Lyssna till slutet!! Du kommer aldrig ana vad som hände sen??!!

Den svenska kronan har tappat mycket i värde mot den amerikanska dollarn. Det kan göra att varor blir ännu dyrare och att det blir högre inflation. | Bakterie i kycklingkött kan göra människor sjuka och Livsmedelsverket säger att man ska vara extra noga när man lagar mat med kyckling nu. | Experter ger tips på hur man kan spara energi för priset på el väntas bli ännu högre i höst och vinter.

I kris eller krig - eller om det blir en läcka i kommunens system kan vattnet sluta rinna i våra kranar. Det kan vara en fördel att ha vatten i flaskor i beredskap. Men lagrar du det på fel sätt eller för länge, kan det göra dig sjuk. Programmet är en repris från 6 juni 2022.Vi provsmakar lagrat vatten, och prövar möjligheten att använda Östersjövatten eller hämta vatten från en källa i det vilda.Medverkande: Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare Livsmedelsverket, Calle Hjerne; hydrogeolog Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

I kris eller krig - eller om det blir en läcka i kommunens system kan vattnet sluta rinna i våra kranar. Det kan vara en fördel att ha vatten i flaskor i beredskap. Men lagrar du det på fel sätt eller för länge, kan det göra dig sjuk. Vi provsmakar lagrat vatten, och prövar möjligheten att använda Östersjövatten eller hämta vatten från en källa i det vilda.Medverkande: Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare Livsmedelsverket, Calle Hjerne; hydrogeolog Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Många svenskar har för mycket av de hälsovådliga PFAS-ämnena i sitt dricksvatten, enligt Livsmedelsverket. Hur ska vi få ner halterna? Höga halter PFAS i dricksvattnet har sedan tidigare konstaterats i närheten av områden där brandskum med PFAS i har använts. Men PFAS finns också i allt från stekpannor till allvädersjackor. Om Livsmedelsverkets förslag till nytt gränsvärde för PFAS i dricksvatten antas av riksdagen kommer mycket rening att behöva komma till vid svenska vattenverk. Men PFAS kan också finnas i marken. Medverkande: Tove Mallin, forskare vid Forskningsinstitutet Rise. Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Fredrik Nyström är professor, läkare inom internmedicin och forskare. Fredrik är också aktuell med boken Radikalt Lagom. I den skriver han om varför man ska äta mer fett, träna mindre, lägga bort vitaminpillerna och sluta lyssna på allt som Livsmedelsverket säger. Boken(och Fredriks debatter i media) om kost, hälsa och träning har fått både ris och ros. Den radikala professorn gästar loungen för att prata om boken Radikalt Lagom, hälsa, ohälsa, träning och den senaste forskningen kring kost. Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A   Följ @loungepodden på alla sociala medier! Instagram LinkedIn Facebook

Republiken Jämtland kommer snart välja en ny president. Men vilket syfte har egentligen verksamheten i Republiken Jämtland och JRA, Jämtlands republikanska armé? Idag ska vi prata om Republiken Jämtland som bildades 1963 när regissören och skådespelaren Yngve Gamlin lite på skämt utropade sig till republikens första president. Vilket syfte har verksamheten idag? Handlar det om skämt eller allvar? Och hur går det till när man väljer sina presidenter? Det är ju dags att utse en ny i år. Med oss har vi Sofie Sillrén från Storsjöyran och Gunnel Olausson som skrivit en bok om republikens historia. Nyligen publicerade Tullverket en rapport som visade att kriminella arbetar på nya sätt för att smuggla in vapen och narkotika i Sverige. Ett av dem är starta egna företag för att kontrollera transporterna. En del av dagens kriminella verkar besitta en fallenhet för entreprenörskap. Hur förhåller sig kriminalvården till det här? Finns det medvetna utbildningssatsningar på ekonomi och företagande för interner som tydligt visat att de vill leva lagligt? Och hur viktigt är det att utgå från en människas intressen och begåvning i rehabiliteringen? Det ska vi prata om med Martin Lardén, chef på Enheten för behandlingsprogram hos Kriminalvården. Dessutom pratar vi om hur det går för Boris Johnson, om den geniala musikvideon från danska Livsmedelsverket och om biskopen i Visby som nu får sparken efter en otrohetsaffär. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Amanda Rydman

Forskare vill se varningstext på processad mat rapporterar SR. Nu måste världen ta krafttag mot ohälsosam ultraprocessad mat och gärna föra en liknande kampanj mot den som man gjort mot tobak - budskapet framförs av fyra forskare i en debattartikel. Maten ska enligt forskarna utsätta miljarder människor på jorden för ökad risk för diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdomar, stroke, depression och död. Forskarna vill därför se tydliga varningar på framsidan av dessa matförpackningar. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen å sin sida motsätter sig inte helt oväntat varningsmärkning av mat och menar att industriprocessad mat inte behöver vara onyttig. Den stora frågan är ju varför ingen sagt något förut, inte minst då Livsmedelsverket? #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se