Podcasts about tallriken

Berätta om något spännande som hände dej en gång när du plockade lingon! Eller om annorlunda sätt att äta dem... Hur reagerade du när du kom till Sverige och serverades lingonsylt till köttbullarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske har du jobbat som lingonplockare och kan berätta om arbetsvillkoren. Eller är du bäruppköpare? Kanske har äldre släktingar berättat om hur viktiga lingonen var för försörjningen när de var barn. Plockar du lingon för naturupplevelsen - som en slags meditation? Och vad gör du sedan med de röda guldet? Vad betyder lingon och lingonsylt för dig? Ring in till Jacke Sjödin på 020 22 10 30 och berätta! Programmet startar ikväll först kl 22.45, men slussen öppnar som vanligt kl 21.00.

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, lika billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Blir man inte kallad går det att själv anmäla sitt intresse till hälsocentralen. Den här undersökningen som har pågått i så många år gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Programmet sändes första gången 18 januari. Det innebär att alla eleverna nu denna höst har börjat i årskurs 7. Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - och det utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Det gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Karolina Martinson är något så exotiskt som en livs levande tångdykare. Kärleken till tången har lett henne till utvecklingen av recept, matlagningskurser, restaurangverksamhet och kokboken Plocka tång och strandväxter tillsammans med Linnéa Sjögren. Vi träffade Karolina under Nordic Future Food på Kistamässan, för ett samtal om vad som egentligen är grejen med tång - och varför det är en utmärkt råvara att utveckla i det svenska köket. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och framtidenshallbara.se.

Att gå ut och äta har förstås alltid handlat om mer än bara maten som serveras, men frågan är om någonsin varit så fixerade av restaurangens mode, miljö och stil som nu. Den som söker most instagrammable restaurants får mer än nio miljoner träffar och tips på ställen i New York, London, Madrid, Sydney och Dubai ja, i hela världen som är Instagramvänliga. Tidningar och sajter som vänder sig till krögare och caféägare ger därför idag tips om belysning, inredning och hur maten ska vara upplagd för att uppmuntra gästerna till att fotografera sina måltider och sprida dem vidare. Ett återkommande råd är vilken sorts lampor som ger vackrast ljus, men även knep för att göra tex toaletten mer fotogenisk är inget ovanligt.I veckans Stil beger vi oss in i restaurangens värld, men berättar mindre om maten och desto mer om serveringarnas allt mer genomarbetare estetik. Bland annat om hur modehus i marknadsföringssyfte startat upp sina egna restauranger och cafén.I inredningen av en restaurang har utsmyckningen en central roll. Vi träffar konstnären Malin Gabriella Nordin som fick uppdraget att fylla en restaurangs fyra tak med muralmålningar. Ett arbete som blev långt mer utmanade än hon kunnat tänka sig.Vi ringer även upp krögarna PG Nilsson och Agneta Green för att prata om en speciell sorts restaurangmode, som på senare år även det blivit allt mer genomtänkt men som sällan diskuteras. Nämligen de arbetskläder som serveringspersonalen bär. Från traditionella uniformer har klädseln kommit att bli allt mer avslappnad.Vi har även tittat på den nya tv-serien The Bear som hyllats för intensiva och trovärdiga skildring av ett restaurangkök. Den har dock också fått stor uppmärksamhet för huvudpersonen Carmys klädstil både i och utanför köket på restaurangen. Med dräkthistorikern Tonie Lewenhaupt dissekerar vi ett specifikt plagg, närmare bestämt förklädet.Veckans gäst är Viggo Cavling, chefredaktör för Travel News och restaurangrecensent.

Mångfald på tallriken. För att det är bra för oss. Och för att det är bra för Jorden. Alexandre Antonelli visar hur det kan gå till. Kanske hörde du hans sommarprat i somras om den biologiska mångfalden - att så många arter dör, men att vi kan stoppa det! Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald vid Göteborgs Universitet och forskningschef på den stora botaniska trädgården i London, Kew gardens. Det finns ungefär 50 000 ätbara växter på vår jord. Men 90 procent av mänsklighetens energiintag kommer från bara 15 arter. Och tre växter dominerar stort. Ris, majs och vete. Mer än hälften av den energi som vi får i oss kommer från ris, majs och vete.- Det gör oss väldigt sårbara, säger Alexandre. Dels för att vi inte får i oss tillräckligt med näringsämnen, men också för att vi kan drabbas hårt av växtsjukdomar och klimatförändringar.- Vi har en väldigt stor möjlighet att påverka miljön på ett positivt sätt genom att välja rätt råvaror. Maten är den största faktorn som påverkar den biologiska mångfalden negativt.Han gör familjens favoritfrukost en grön smoothie fullpackad med ett 25-tal olika råvaror. - Jag tycker det är så roligt med mat, säger Alexandre. Det är ett sätt att lära känna den biologiska mångfalden i praktiken. Man kan ha som mål att ha minst 10 arter på tallriken.

Det är på några ynka tiotals centimeter allra närmast våra skosulor som allt det viktigaste händer. Det här otroligt tunna, sårbara skiktet, där bland annat markens mikrober och daggmaskarna bor, är vår matjord. Som heter matjord av en god orsak. Utan den, ingen mat på våra bord. Häng med på en tur ut på åkern och hör mer om småkrypen som föder oss. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi borde äta mycket mer fisk. Det tycker Finlands miljöcentral och många miljöorganisationer som ser fisken som klimatvänlig och som en pusselbit som kan rädda Östersjön. Problemet är att de som ska fiska upp din mat håller på att försvinna, knappt någon alls fiskar längre. Vad ska vi göra för att få mer fisk på bordet? I Slaget efter tolv på torsdag deltar Seppo Knuuttila från Finlands miljöcentral, Kaj Mattsson från Åbolands fiskarförbund och fiskerirådet Kari Ranta-Aho. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Emma Frans och Maja Åström synar ett knippe smaskiga påståenden om vad vi har på tallriken. Kanske har du hört diverse saker sägas om mikrad mat, kannibaler och gamla tiders tallriksmodeller? Går vägen till våra hjärtan via magen? Vad säger vetenskapen? Emma och Maja tar reda på vad som sant, falskt eller mittemellan. Till sin hjälp har de hållbarhetsexperten Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Center.

Emma Frans och Maja Åström synar ett knippe smaskiga påståenden om vad vi har på tallriken. Kanske har du hört diverse saker sägas om mikrad mat, kannibaler och gamla tiders tallriksmodeller? Går vägen till våra hjärtan via magen? Vad säger vetenskapen? Emma och Maja tar reda på vad som sant, falskt eller mittemellan. Till sin hjälp har de hållbarhetsexperten Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Center.

I dagens avsnitt träffar jag min vän kocken Paul Svensson som medverkar för andra gången i Vägen mot Paradiset. Han var även med i avsnitt 14 som var en fantastisk livepodd på Akademibokhandeln i Stockholm för ca 150 personer i publiken. Paul är som de flesta vet en av Sveriges främsta kockar som både vunnit flera priser, skrivit mängder av kokböcker och medverkat i flera TV-program. Han är också väldigt aktiv inom hållbarhetsfrågan och har blivit en frontfigur i matsvinnsfrågan. I dagens avsnitt tar vi avstamp i den tuffa situation vi alla lever i just nu och vi pratar om hur hårt Corona har påverkat Pauls verksamheter och hur han väljer att hantera det. Vi pratar såklart om hans senaste bok Grönsaker A-Ö, Recept och Bruksanvisningar, vi pratar om vår relation till mat och att odling borde komma tillbaka på schemat i skolan. Vi pratar om hur man gör för att odla själv, lite olika fun facts från boken, hur man kan laga mer grönt med familjen, och vilka verktyg som behövs eller kan göra matlagningen bättre och roligare. Det är alltså både stora samhällsfrågor och mer vardagsrelaterade frågor som berörs i en spännande mix. Jag hoppas ni kommer gilla avsnittet och jag rekommenderar er varmt att köpa boken. Det är också en perfekt present till någon ni tycker om. Dela gärna det här avsnittet på era sociala medier så att fler upptäcker podden och får möjlighet att lyssna. Kommentera också på Instagram på @johannescullberg och kom med feedback och idéer på spännande gäster ni vill ha med framåt i Vägen mot Paradiset. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Matkreatör Therese Elgquist gästar Gott Liv podden och ger tips på god växtbaserad mat.

Ahti Aasa blir ny chef på Meänraatio. Daniel Vittikko har lyckats skapa en miljonbusiness tack vare Gränsen och att han kan båda språken. Miltä kuulostaa hämhäkki smoothie? Sen sie pian aikaa saat heti maistaa ko Suomessa oon nyt hyväksytty kiiskitten eli insektitten kasvatus ruaksi. Ja tietenki Meänkielipepp jonka meile tuthuun taphaan antaa Anders Emmanuelsson tällä kertaa siittä mitä suussa tapahtuu ko sitä puhhuu. Met jokka veämä ohjelmaa olema Pia Lakkapää ja Henrik Niva Ahti Aasa blir ny chef på Meänraatio. Daniel Vittikko har lyckats skapa en miljonbusiness tack vare Gränsen och att han kan båda språken. Miltä kuulostaa hämhäkki smoothie? Sen sie pian aikaa saat heti maistaa ko Suomessa oon nyt hyväksytty kiiskitten eli insektitten kasvatus ruaksi. Ja tietenki Meänkielipepp jonka meile tuthuun taphaan antaa Anders Emmanuelsson tällä kertaa siittä mitä suussa tapahtuu ko sitä puhhuu. Met jokka veämä ohjelmaa olema Pia Lakkapää ja Henrik Niva

Att äta jätteräkor blev en miljösynd när det uppdagades att mangroveskog skövlades vid räkodlingarna. Nu finns certifiering för odlade räkor och fisk, men den kritiseras. Går den att lita på? Fisket i världshaven nådde sin topp under 1990-talet, och i spåren av det storskaliga fisket har många bestånd av matfiskar minskat eller kollapsat. Samtidigt växer jordens befolkning och med den även efterfrågan på fisk. Det har banat väg för vattenbruk som har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet. Exempelvis dök odlad pangasius från Vietnam upp i svenska frysdiskar när torsken blev allt mer sällsynt. Idag kommer lika mycket av fisken och skaldjuren på våra tallrikar från odlingar som från det vilda fisket. Men det finns miljöproblem och sociala problem med fisk- och räkodlingar i Asien. Därför har en certifiering tagits fram för att intyga för konsumenter att dessa odlingar är renare, skonsammare mot naturen och med bättre arbetsvillkor än de icke-certifierade fisk- och räkodlingarna. Men certifieringarna kritiseras av en del miljöorganisationer för att reglerna inte är tillräckligt stränga och för bristande kontroll av efterlevnaden. Klotet besöker fisk- och räkodlingar i Vietnam och ställer frågan: Kan man lita på certifieringen? Programledare är Marie-Louise Kristola

Rund eller fyrkantig tallrik? Formen påverkar faktiskt smaken. Det avslöjas i veckans Meny. Och plötsligt blev allt lite krångligare.Dessutom kan man faktiskt servera en för bra förrätt. Och det kan förstöra resten av måltiden.Vi avslöjar också myten om musslor. En gammal "sanning" som upprepats i otaliga kokböcker visar sig inte stämma. Och det visar sig att Livsmedelverket har väntat på att det ska hända. Och när vi är i farten avslöjas även en myt om djupfryst.Veckans Meny är lite av en pyttipanna och består av saker som redaktionen inte lyckats  få med i tidigare program. Men det är ju spännande och intressanta grejer! Så då får de samsas i ett och samma program.Det berättas också om att förpackningar, namn och porslinets färg påverkar hur maten smakar. Och att hur du förvara maten kan påverka hur mycket du äter.Från Paris rapporteras att de små bakverken macaron är ute. Nu är det eclair som gäller.

Det ska vara svensk fisk på tallrik, men de svenska vattendragen beskrivs som biologiska öknar. Matens pris från 2011 berättar om mystiska brott och om hur musslor kan göra fiskproduktionen hållbar. Det här är del sex av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson

Saga 1: Pojken och trätallriken - En gammal muntlig saga nedtecknad från romani chib av Mikael Demetri. Mamman tycker att farfar äter för illa och är rädd han ska ha sönder tallriken. Hon ber sin man göra ett eget bord och en trätallrik där farfar får äta vid sidan om de andra. Mannen skäms, men gör det ändå. Barnen hör det hela och tänker, en gång i tiden blir våra föräldrar gamla, så vi är nog snälla om vi gör trätallrikar åt dom också... Saga 2: Blod är tjockare än vatten. - En gammal muntlig saga nedtecknad från romani chib av Fatima Bergendahl. Den andra sagan handlar om en kung och en drottning som inte kan få barn. De adopterar då ett barn ur en romsk familj som lever på att fläta korgar. Ingen vet att prinsen är adopterad, inte ens han själv. Men vad händer när han kommer till skogen? Dramaturg: Lena Fridell Uppläsare: Sara Wikström

Det ska vara svensk fisk på tallrik, men de svenska vattendragen beskrivs som biologiska öknar. Hör om mystiska brott och om hur musslor kan göra fiskproduktionen hållbar. Det här är en del serien Matens pris av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson.