Podcasts about teologisk

Informasjomasjonsleder Ragnhild Aadland Høen ved MF utløste debatt med å si at hun ikke ser Den norske kirke som trygg. Hva betyr det? Teologisk mobilitet, fortapelsens mulighet og forslag om endrede formuleringer i en kirkelig bekjennelse er andre temaer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ph.d. studerende Margrethe Kamille Birkler forklarer, hvordan queer teologi og opbrud i den kristne symbolverden vil påvirke folkekirkens måde at tale om tro. Vært: Anders Laugesen.

Det är ÄNT-E-LIGEN dags för avsnitt hundra! Trohet eller siffror? Teologisk naivitet! James Bond-skådespeleri! Magnus och Maria har varit utsända både till Mongoliet och till ett land i Mellanöstern. På den ena platsen kom dröser av människor till tro, på det andra stället knappast ingen. Varför? Kan Gud inte bryta igenom vissa sociologiska förutsättningar, eller? Vi pratar om att det kan vara bra att vara teologiskt naiv och om massor av andra härliga saker! Anton pratar antisemtism och Victor tycker om sina föräldrar! ---- Gilla oss på ⁠⁠Facebook⁠⁠  Följ oss på ⁠⁠Twitter⁠⁠  Skriv till oss på ⁠⁠atenochjerusalem@gmail.com⁠⁠  Stöd oss på ⁠⁠Patreon⁠⁠  Prenumerera, dela, kommentera, recensera!

Johanna Gustafsson Lundberg och Bengt Kristensson Uggla berättar om det nya samtalsdokumentet Teologisk bildning. En utmaning för Svenska kyrkan, som är framtaget av Svenska kyrkans teologiska kommitté. I ett samtal med Maria Södling.

Koranbrenning fyrer opp muslimer, og de får støtte fra mange. Hvorfor reagerer folk så sterkt på brenning av denne boken? Anine Kierulf diskuterer ytringsfrihet, religion, hatytringer, forbud og kulturkollisjoner med Anders Runesson, dekan på Teologisk fakultet, Arshad Jamil, styremedlem i Muslimsk dialognettverk, og Cecilie Hellestveit, jurist og samfunnsviter ved Folkerettsinstituttet. Podkasten er et opptak fra en Ubehagelig samtale i Domus Bibliotheca 16. oktober 2023.

I Bibelen leser vi om vennskapet mellom Jonatan og David, at Jonatan fikk David «så kjær som sitt eget liv». Denne teksten er en av lesetekstene søndag 15. oktober. Hvilken betydning kan det ha, ikke minst for menn, å ha fortrolige venner? Moderne svogerforskning gir inntrykk av at kvinner er bedre på å holde vennskap i live enn menn. Hva kan menn gjøre med det? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mange leser bibelen, men hvem eier den og hvem bestemmer hvordan den skal leses? Åste Dokka og dagens gjest Jorunn Økland snakker om fortolkningsautoritet og bibellesing. Økland er teolog og professor ved Senter for tverrfaglig kjønnsforskning og professor II ved Teologisk fakultet, samt leder av oversettelsesutvalget i Det norske bibelselskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mange leser bibelen, men hvem eier den og hvem bestemmer hvordan den skal leses? Åste Dokka og dagens gjest Jorunn Økland snakker om fortolkningsautoritet og bibellesing. Økland er teolog og professor ved Senter for tverrfaglig kjønnsforskning og professor II ved Teologisk fakultet, samt leder av oversettelsesutvalget i Det norske bibelselskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvis du går til en sjelesørger og forteller at du er ensom, hva er da sjelesørgerens oppgave? Å hjelpe til endring eller å hjelpe til å holde ut? Temaet for denne episoden er sjelesorg. Marit Bunkholt er prost i Østre Aker prosti i Oslo, tidligere lærer i sjelesorg på praktikum på Teologisk fakultet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvis du går til en sjelesørger og forteller at du er ensom, hva er da sjelesørgerens oppgave? Å hjelpe til endring eller å hjelpe til å holde ut? Temaet for denne episoden er sjelesorg. Marit Bunkholt er prost i Østre Aker prosti i Oslo, tidligere lærer i sjelesorg på praktikum på Teologisk fakultet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christoffer Tjelle vokste opp i ei lita bygd nord for Haugesund. Oppveksten var preget av et aktivt ungdomsmiljø både i og utenfor kirkelig miljø. Han studerte i Oslo og tok statsvitenskap og historie før han begynte på Teologisk fakultet. Christoffer var svært aktiv i Studentforbundet og deltok blant annet i internasjonalt økumenisk arbeid. Han har jobbet som prest i Oslo i nesten 20 år før han fikk jobben som sokneprest i Fjell menighet i Drammen.Denne episoden publiseres på Skjærtorsdag og vi snakker om teologi, kirken i nærmiljøet og hva vi tenker om kirkens betydning og plass i årene som kommer.Ypsilonsamtaler er en podkast av og med Ivar Flaten. Ypsilon er den ikoniske gangbroen over Drammenselva. Drammen er elveby og en by for brobyggere. Ivar inviterer mennesker til samtale der kulturmøter, brobygging og samfunnsliv er tema. De inviterte har bidratt - og bidrar til at verden blir et bedre sted gjennom arbeidsliv, frivillig innsats og samfunnsengasjement på ulike måter.Drammen kommune har omtrent 100.000 innbyggere med røtter i over 150 nasjoner. Her lever mennesker med veldig mange ulike historier, kulturelle referanser og religiøse tradisjoner. Gjennom 15 års prestetjeneste og like lang dialogpraksis, har Ivar snakket med svært mange mennesker og fått et stort nettverk.Kulturmøtene i internasjonale Drammen er rammen for samtaler med livshistorier, kunnskap om forskjellige tenkemåter og levemåter - og mye materiale til refleksjon. Kort sagt vil Ypsilonsamtaler gi deg muligheten til lå bli litt mer kjent med mange fascinerende mennesker.En ny episode av Ypsilonsamtaler kommer hver torsdag. Vi er takknemlige for innspill og forslag! Send oss gjerne en e-post! (ivar@ifd.no)Vignettmusikk: Ole Jørn MyklebustTeknisk rådgiver: Are Tågvold FlatenLogo: Svanhild RohdinTeknisk produksjon: Ivar Flaten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Generelt er det færre som deltar i gudstjenester. De senere årene har nedgangen vært markant. Men noen steder går utviklingen i motsatt retning. I Den norske kirke har menigheter med økt gudstjenestedeltakelse blitt undersøkt i et forskningsprosjekt. Hva kjennetegner disse menighetene og er det mulig å si noe om deres profil og hva som er grunnene til denne økningen? Hallgeir Elstad er professor i teologi ved Teologisk fakultet på Universitetet i Oslo.

Vikten av att alla får komma till tals Brödtext: Vi samtalar med Elena Namli och Hans Abrahamsson om demokratins utmaningar och hur ett lokalt demokratiarbete gör det möjligt för fler att komma till tals genom medborgardialog. Medverkande: Elena Namli, Professor i Teologisk etik vid Uppsala Universitet,  Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare från Göteborgs Universitetet, Nils Munthe, SKR Programledare: Anders Nordh, SKR Tid: 30:25

Religiøs pluralisme kjennetegner vår tid. I løpet av de siste tiårene har verden gjennomgått kulturelle, demografiske og geografiske endringer som er uten sidestykke i historien. Vi er ett globalt fellesskap. Dette merkes på det internasjonale plan og i de fleste lokalsamfunn - også i Norge: Mennesker med ulik religiøs tro - og mennesker uten religiøs tro - må, på andre måter enn før, forholde seg til hverandre. Den religiøse pluralismen aktualiserer dermed også spørsmålet om hvordan vi - teologisk - ser på andre religioner. Anne Hege Grung er professor i interreligiøse studier på Teologisk fakultet ved Universitetet i Oslo og mener at interreligiøs dialog og tverrkulturell kommunikasjon er helt nødvendige deler av kirkens oppdrag i dag. Vi snakker blant annet om de ulike religionsteologiske posisjonene som Alan Race lanserte i 1983, "eksklusivistiske", "inklusivistiske" og "pluralistiske", og om erfaringer og opplevelser som har preget Anne Hege.

I denne episoden snakker jeg med Halvor Moxnes, professor emeritus i Det nye testamentet ved Teologisk fakultet på Universitetet i Oslo. Vi tar utgangspunkt i det som i Metodistkirken omtales som kvadrilateralet, det vil si de fire kildene teologien bruker - nemlig Bibelen, tradisjonen, erfaringen og fornuften - og ser hvordan disse kan benyttes i møte med aktuelle utfordringer.

Predikan av Gunnar Bergling Ge en gåva här http://www.arken.org/stod-oss

Du kommer garantert til å bli fascinert og utfordret av denne historien. Tor Håkon snakker med Aud Valborg Tønnessen som er dekan ved Teologisk fakultet i Oslo. Hun har skrevet biografien til Ingrid Bjerkås. En kvinne som var antinazist og gikk offentlig i rette med både Quisling og Terboven!! Etter krigen studerte hun teologi for å bli prest, selv om det ikke var noen andre kvinner som var vigslet. Etter utdanningen ble hun boikottet ved flere ansettelsesprosesser og valgte til slutt å flytte til Senja for å kunne følge kallet hun opplevde. Befolkningen der tok godt imot henne og "prestefruen" Søren Alexius Bjerkås, selv om velkomstdiktet i lokalavisen måtte forfattes anonymt!? Dette er moderne kirkehistorie som kommer til å glede og ryste deg.

Hva er teologisk triage? Og hvordan kan dette hjelpe oss til å skille mellom ulik grad av uenighet i kirken? I denne podcasten kommer radio- og TV-pastor Ingvald Kårbø inn på hvordan Paulus er overbevist om at det er noen usannheter som må imøtegås av de som er ledere i den kristne menigheten. Programmet er produsert av P7 Kristen Riksradio. For mer informasjon, besøk gjerne p7.no

Predikan av Gunnar Bergling

I detta avsnittet av Tro & förnuft  diskuterar vi frågan varför uppemot hälften av alla som vuxit upp i kyrkan lämnar den när de når vuxen ålder. (På torsdag den 18 mars klockan 12.30 är alla som vill varmt välkomna att diskutera avsnittet och denna fråga med oss i ett Clubhouse-samtal som Robert Tjernberg, chefredaktör för Sändaren, är värd för.) Vi diskuterar detta dels utifrån rapporten ”Här för att stanna” som utförts av organisationen Bibeln idag och som försöker analysera detta faktum och vad kyrkan kan lära av det, dels utifrån podden Ex-vangeliets kritik av rapporten, och dels utifrån våra egna reflektioner. Styrkan i rapporten, som vi ser det, är att den ger ett språk för tre dimensioner i människors erfarenhet av att vara troende: 1. Kognitiva eller intellektuella dimensionen. 2. Känslomässiga (eller kanske bättre sagt: andliga och existentiella?) dimensionen. 3. Den sociala dimensionen: relationer i församlingen. Den stora svagheten i rapporten – och där är vi eniga med Ex-vangeliet – är att man inte frågat de som lämnat om varför de lämnat. Det sägs i rapporten att detta vore en viktig uppgift men det sägs också, något märkligt, att de valde att inte göra det dels eftersom underlaget skulle bli för stort och dels för att det kunde vara svårt att komma undan ”konstruerade berättelser”. Det sistnämnda är ett märkligt argument. Så till det som saknas i rapporten, eller kanske snarare det som saknas i (fri)kyrkan: När man lyssnar på ex-vangeliet-podden var det tydligt att det som för dem var ”nerven” i deras vandring från en tro var just intellektuella tvivel. Inom frikyrkan finns det ibland en önskan om att göra om alla tvivel till känslomässiga tvivel. (Denna tendens kan lite tillspetsat beskrivas med uttrycket: ”Om allt man har är en hammare ser allting ut som en spik.”) Men vi lever i en alltmer intellektuell kultur, samtidigt som det man får med sig om man går till kyrkan är en form av teologi som i mångt och mycket rör sig mer på det vardagliga tänkandets nivå.  Kyrkan behöver ge hjälp för människor att kunna relatera sin tro till en vetenskaplig världsbild.  Tips/saker vi nämner i podden: Teologisk reflektion (av Christoffer) om övergången till en vuxen tro: "Teologi och vetenskap i en vuxen tro" Tidskriften Pilgrim. Med tanke på Gud: en introduktion till religionsfilosofins grunder. Santal mellan Erik Åkerlund och John Sjögren i Signumpodden om Hans Urs von Balthasar. Ett föredrag av John Haught, katolsk teolog, specialiserad på relationen mellan vetenskap och religion. (På torsdag den 18 mars klockan 12.30 är alla som vill varmt välkomna att diskutera avsnittet och denna fråga med oss i ett Clubhouse-samtal som Robert Tjernberg, chefredaktör för Sändaren, är värd för.)

Hvordan snakker vi om ord som Gud, nåde, frelse og synd? Hva er kirkens hovedbudskap til mennesker i dag? Hvordan utvikler vi teologien i møte med nye tider? Det er sentrale spørsmål i denne samtalen med Notto Thelle, professor emeritus ved Teologisk fakultet på Universitetet i Oslo.

Predikan av Gunnar Bergling

Predikan av Gunnar Bergling

Ända sedan 1859 när Darwin publicerade "Om arternas uppkomst" har evolutionsteorins relation till teologin debatterats. Bland Darwins samtida teologer fanns både de som bejakade Darwin (däribland den anglikanska kyrkans ärkebiskop Frederick Temple, (1821-1902)) och de som avvisade och kritiserade Darwin, däribland Samuel Wilberforce, biskop i Oxford. Men Samuel Wilberforce (1805-1873) betonar att hans kritik inte utgår från att det strider mot uppenbarelsen - en hållning Wilberforce kritiserar i en lång recension av Om arternas uppkomst i tidskriften Quarterly Review: "We have no sympathy with those who object to any facts or alleged facts in nature, or to any inference logically deduced from them, because they believe them to contradict what it appears to them is taught by Revelation. We think that all such objections savour of a timidity which is really inconsistent with a firm and well-instructed faith." http://www.victorianweb.org/science/science_texts/wilberforce.htm I Darwin's pious idea: why both the ultra-darwinists and creationists get it wrong försöker Conor Cunningham att klargöra den förenande premissen för både "ultra-darwinister" som Richard Dawkins och Daniel Dennet och kreationister. Det som förenar dem är att de "hatar materien" och har en låg syn på naturen. Däremot har de olika uppfattningar om huruvida det finns något mer än naturen. Men Cunningham menar att evolutionsteorin innebär en möjlighet till en rikare läsning av naturen: just för att evolutionen innebär att medvetande, liv, kunskap, rationalitet och kärlek uppkommer naturligt så visar den på naturens "mirakulösa" eller förundransvärda karaktär. Det är mirakulöst (förunderligt) just för att det inte är mirakulöst. Istället för att titta på medvetandet och säga att eftersom det är naturligt så är medvetandet egentligen "enbart materiellt" så menar Cunningham att uppkomsten av liv, medvetande och kunskap visar att naturen är rikare än vad den mekanistiska världsbilden förutsatte. Naturen är sakramental, i det att det materiella är bärare av det andliga. Detta är Darwins "fromma idé", som Cunningham presenterar som ett alternativ till den ultra-darwinistiska förståelsen av evolutionen som en "farlig idé" (som Daniel Dennets bok Darwin's Dangerous Idea utvecklar) som fräter bort allt mänskligt. Länkar: Rowan Williams recension av Darwin's Pious Idea: "Mind all the way down".

Marianne Bjelland Kartzow, professor i NT ved Teologisk fakultet, diskuterer prekenteksten til Maria budskapsdag med Per Kristian Hovden Sætre. Hva er det egentlig Lukas forteller om møtet mellom Gabriel og Maria? Hvorfor ligner Maria som alle andre som møter Gud i Bibelen? Og hvordan er hun forskjellig fra dem alle? Protesterer hun faktisk mot Guds plan? Og hva mener hun når hun sier at hun er Herrens tjenestekvinne? Eller står det «Guds slave»? Dette og enda mer får dere svar på i denne spesialepisoden av Bibel og babbel.

Stefan och Martin diskuterar den debatt som Stefan och Ärkebiskop Antje Jackelén hade på tidningssidor över julhelgen. Varför är jungfrufödseln en fråga man inte kan släppa? Är det rätt att ägna sig åt teologisk debatt, borde man inte bara satsa på enhet? Hör Stefans spaningar om det teologiska samtalsklimatet i Sverige 2020 och framåt!Apologia behöver din hjälp! Bli månadsgivare.www.apologia.se/givareVill du ge en enskild gåva? Swisha den till 123 312 51 92.

I det här samtalet lyfts frågan om hur forskning kan vara samhällskritisk och hur det hänger ihop med samhällsteologi. Andra frågor som diskuteras är vilken roll luthersk politisk etik kan spela i samhällsdiskussioner idag. Dessutom: vad är egentligen ”svenska värderingar” — och varför är de problematiska inom det politiska samtalet i dagens samhälle? Intervju med Jenny Ehnberg, intervjuare Mikael Larsson.

Semesterindledning F2019

I en klassisk artikel från 1967 i tidskriften Science ("The historical roots of our ecologic crisis") så menar Lynn White att västerlandets ekologiska kris har sin grund i kristendomens tanke om människan som skapad till Guds avbild. Genom denna tanke fick människan en särställning och det är detta som legitimerat västerlandets exploatering av naturen.  Lynn Whites artikel har fått stort genomslag, i alla fall i detta avseende. Att White i artikeln menar att västerlandets vetenskapliga revolution i stora drag är ett utlopp av kristna tankar är inte lika känt, men samtidigt förutsättningen för att Whites resonemang ska hålla. I påve Franciskus encyklika om miljön (som på svenska givits namnet "Om klimathot och ojämlikhet") försöker påven dels analysera klimatkrisens konkreta och kulturella orsaker, dels presentera en teologisk respons till klimatkrisen.  Om Lynn White förlägger problemet till tanken på människan som skapad till Guds avbild, så ser påven det som att problemen hänger ihop med synen att den mänskliga friheten inte har några legitima gränser: att det inte finns några värden utanför henne själv som hon behöver respektera. Om verkligheten ytterst är "ren materia" och värde är något som människan, ja individen, ger saker i kraft av sina val, så finns det inga egentliga moraliska gränser för friheten. I kontrast till en sådan syn, formulerar påve Franciskus en teologisk respons till klimatkrisen som skulle kunna kallas för en "ekologisk spiritualitet". Kärnan i denna spiritualitet är att skapelsen är en gåva, som människan givits att odla och bruka - inte förstöra och exploatera. För att nå dit behöver vi ett nytt språk, det vill säga ett nytt sätt att tala och tänka om vår relation till naturen. Här är det exempelvis intressant att påven talar om naturen som "vår syster" som vi genom vårt beteende har "bedrövat". Bara detta ger klimatkrisen en annan inramning och naturen blir något som vi hör ihop med och har sårat: inte som något enbart främmande som beter sig kaotiskt.  Moderniteten skulle kunna beskrivas som en process där individen träder ut ur de sammanhang som hon tidigare har ingått i, ibland av godo men ibland också av ondo. I Franciskus analys skulle man kunna säga att det är den moderna människans bristande förståelse för sammanhang - det vill säga bristande ekologiska grundhållning - som är problemet. Sammanhang här ska dels förstås som det ekologiska i sedvanliga mening: att vi ingår i och är beroende av naturen. Men påven kopplar ihop exploateringen av naturen och exploateringen av de fattiga till samma bristande medvetenhet om sammanhang. Men även bristande känsla för andligt sammanhang hör ihop med klimatkrisen eftersom den överdrivna konsumtionen hänger ihop med en andlig tomhet. Påven ser klimatkrisen som ett uttryck för en upp-och-ner-vänd ekologi där tre områden "abstraherar sig" eller "isolerar sig" från det större verklighetssammanhanget, men samtidigt förstärker dessa isoleringar på de olika nivåerna varandra: det är alltså isolerande tendenser på tre nivåer som hör ihop och bildar en "inverterad ekologi". På individnivån sker isoleringen när vi söker vår egen lycka genom konsumtion utan att tänka på vilka andra värden vi behöver - vad som verkligen skulle ge oss lycka - och isolerar oss från frågan om hur vår konsumtion påverkar andra människor och miljön. På marknadens nivå sker isoleringen när företag gör ekonomisk vinning till ett absolut värde och isolerar sig från överväganden om hur det påverkar miljö och människor. På denna nivån både behövs individerna på den första nivån, samtidigt som de stimulerar sådana människor. På politikens nivå sker det när politiker söker makt och därför försöker smörja de ekonomiska hjulen utan hänsyn till natur (eller människor) för att kunna därigenom ge människor det som de efterfrågar i form av ekonomiska värden och så bli omvalda. I kontrast till detta kräver klimatkrisen en ekologisk omvändelse på tre dessa nivåer. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att grundtonen inte är i första hand moraliserande i betydelsen staka ut gränser utan snarare "ögonöppnande": att se sammanhangen och den gåva naturen är, och vårt ansvar för den. Faktum är att i påvens analys är den inverterade ekologin beroende av en slags nihilism där konsumtion, pengar och makt bildar en slags substitut till det som ger lycka.  Hållpunkter i programmet: 1: Presentation av dagens tematik, lite kort generellt, samt: a) Sammanfattning av enycklikan b) Sammanfattning av Whites artikel 2. Diskussion kring rötterna för den ekologiska krisen: människans transcendens eller att hon ”tar Guds plats?” 3. Hur kan vi öva upp en ekologisk spiritualitet?

Hos Spækbrættet vil vi gerne hylde kvinden. I er, har altid været, og vil altid være klogere, smartere og mere snu end vi mænd. Og det gælder ikke kun menneskekvinder! For Robin har fundet en artikel, hvor modige bavianhunner demonstrere at kunne snyde dumme, fulde bavianhanner så de ikke kan mishandle deres unger med døden til følge.Mark har til gengæld fundet verdens mindste astronomer i lortebillen! En samling af artikler viser nemlig at afrikanske lortebiller er i stand til at bruge universet og store himmellegenmer til at finde vej væk fra den konkurrenceprægede bunke af lort, de får deres mad fra.Flemming er syg, så Robin har sørget fra lidt ekstra guf til os.Giv os fem stjerner på iTunes! bit.ly/spækitunesSend os water hilarious science eller stil et spørgsmål på facebook, twitter eller spaekbraettet@gmail.comKilder:Zinner and Deschner (2018) Sexual swellings in female hamadryas baboons after male take-overs: "Deceptive" swellings as a possible female counter-strategy against infanticideDacke et al. (2013) Dung Beetles Use the Milky Way for OrientationSupport the show (https://spaekbraettet.10er.app/)

Teologisk podcast for alle der er interesserede i livets store og små spørgsmål. Lavet af Matilde og Anne-Sofie, der er studerende ved Det Teologiske Fakultet på Københavns Universitet. Udgiveren er Forlaget Arken.

Lausanne missionsfest, Cape Town 2010

DEM landsudvalgsmøde/Torvets Højskole

Semesterindledning 2010

Årsfest på Menighedsfakultetet - Følg mig!, 17/09 2005

Teolkursus på Menighedsfakultetet: Skabelse, 17-20/01 2006

Sorg og sykeleie på Jørundgård. Kristin blir trollkvinnelærling. Heksetips: Jomfrusanket dugg er best. Fru Åshild viser seg som en smått bipolar giftekniv. Men så: Storinnrykk og geistlig gjestebud. Teologisk røverhistorie om Satans flatulens. Åndelig kamp på tørre nevene. Neseblod. Og Ragnfrid fortsetter å kvede halvkvedede skillingsviser og gråte seg i søvn. Christine Lossius Thorin og Jørgen Strickert leser fjerde kapittel av Kransen. #kransen #sigridundset #kristinlavransdatter

Församlingen Knutby Filadelfia är återigen på tapeten i ett avsnitt av SVT:s Uppdrag granskning. Olof Edsinger och Jacob Rudenstrand diskuterar tv-programmet, församlingens utveckling och vilka lärdomar som kristna församlingar kan dra av det maktmissbruk och den teologisk förvirring som präglat gruppen i Knutby. Podden tar även upp de teologiska ställningstaganden som Migrationsverket har gjort i sin hantering av kristna konvertiter, med alltifrån återkommande kristendomsförhör till det senaste om att muslimer och kristna tillber samma Gud. Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - SVT Uppdrag granskning: Knutby - från paradis till helvete, https://www.svtplay.se/video/16935902/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-19-avsnitt-6 - Dagens Nyheter: Kristendom eller islam – just så ska religion bevakas, https://www.dn.se/ledare/signerat/erik-helmerson-kristendom-eller-islam-just-sa-ska-religion-bevakas/ - Dagen: Migrationsverkets handläggare: Kristendom och islam har samma Gud, http://www.dagen.se/nyheter/migrationsverkets-handlaggare-kristendom-och-islam-har-samma-gud-1.1099771

Teologisk utvikning om de tre vise männen, känslan för vikt, gråa hår, husdjurs effekt på hälsan, Daniel tar sitt ansvar samt allt du vill veta om grundämnet jod. Varning för lite 'burkigt' ljud.  --- Gemytlig podcast om Vetenskap & kuriosa. email: poddenrimligheten@gmail.com "Rimligheten" på facebook för extramaterial

Hov! Nu forstår vi Biblen Hvis vi siger motionsrum, individualisme og endda egoisme. Hvad med, at der findes flere analfabeter i dag end i 1700-tallet? Tænker du så på reformationen? Det burde du måske. Med udgangspunkt i videnskabsfolk som Niels Henrik Gregersen (prof. Teologisk fak. Kbh Universitet) fortæller vi om et af de helst store forandringer reformationen medførte: slut med latin. Det er ikke rigtigt at Gudstjenesten inden reformationen kun skete på latin, men latin var kirkens hovedsprog. Det gav de latinkyndige en enorm magtposition. Den magtposition blev svækket gevaldigt da reformationen medførte at både Biblen og gudstjenester nu skulle ske i det sprog, som kirkegængerne talte. I Danmark altså på dansk, eller norsk. Pludseligt kunne menigheden forstå meget mere af både biblen, men også hvordan selve kirken fungerede. Niels Henrik Gregersen mener at det blandt andet muliggjorde en kritik af kirken. Men findes der konkrete eksempler på, at menigmand faktisk turde kritisere kirken. Vi ser med andre ord på Folkekirkens fødsel samt udvikling.

Vi möter en hel hög nya, märkliga karaktärer när intrigerna på Timmerstation 9 tätnar.

Vi möter en hel hög nya, märkliga karaktärer när intrigerna på Timmerstation 9 tätnar.

Vi möter en hel hög nya, märkliga karaktärer när intrigerna på Timmerstation 9 tätnar.

Det er fire år siden den tragiske teltbrannen i Salangen i Troms. Marion Kvien og tre av barnebarna ble sterkt forbrent, men reddet livet. Ektemannen og ett barnebarn omkom. For første gang etter brannen forteller Marion om savnet og veien tilbake til livet. Andreas Fosby er teologistudent og homofil. Han er sterkt imot Kirkemøtets vedtak om å forby forbønn og vigsel av homofile par. Vi spør hvordan hans syn kan forsvares teologisk. Hva kom først, høna eller egget? Finn Dag Steiro funderer over påskeegg og livets store spørsmål. Panelet vårt tar i dag for seg ordet "lidelse".