Podcast appearances and mentions of Mohammad Fazlhashemi

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Det har gått en vecka sen Assadregimen störtades. En historisk vecka då syrier både i och utanför Syrien firat. Men över flaggviftande och eufori hänger frågorna om vad som nu händer med kartan, med kontrollen och relationerna till omvärlden. Hör Alexander Atarodi, fristående mellanösternexpert, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamsk teologi och filosofi vid Uppsala universitet samt Ekots medarbetare Lina Malers som befinner sig i Damaskus.Hör tankar och känslor från syrier i Sverige efter regimens fall. Reportage av Lotta Myhrén.Fotbolls-VM för herrar 2034 kommer äga rum i Saudiarabien. Norges fotbollsförbund la ner sin röst, men det gjorde inte Sveriges. Varför? Hör Sportbladets Simon Bank.Palm Beach i Florida har alltmer förvandlats till USA:s nya politiska maktcentrum. Här ligger Donald Trumps residens Mar-a-Lago dit både amerikanska och utländska makthavare nu åker i skytteltrafik för middagsmöten med den tillträdande presidenten. Korrespondent Ginna Lindberg ger oss en bild från det nya politiska navet Palm Beach.Krönika Katarina Barrling.Veckans panel: Frida Wallnor, Dagens Industri, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet, Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.I andra timmen:Sydkoreas president ställs nu inför riksrätt. Hör korrespondent Moa Kärnstrand.Det har aldrig tidigare producerats och satsats så mycket på samisk film och tv, och nu skildrar en tredje våg av unga filmskapare i allt större utsträckning istället en samisk samtid med kärlek, ungdom och vardagsproblem. Hör reportage av Lova Nyqvist Sköld.Töntstämpeln verkar vara borta från countryn. Det är den musikgenre som ökat mest i lyssning i år, en 60 procents ökning från i fjol enligt Spotify wrapped. Hur kommer det sig? Hör artisten Jill Johnson och Mattias Hansson, programledare för P4 country.Hur gick det för de svenska högskolorna som blev universitet? Det har nu gått 25 år sedan den dåvarande socialdemokratiska regeringen öppnade för upp för flera mindre högskolor att bli universitet, och debatten var då intensiv. Reportage av Tomas Hedman.På måndag hålls förtroendeomröstning i Tyskland och förbundskansler Olaf Scholz röstas bort. Vad väntar härnäst i den tyska politiken?Kåseri Mark Levengood.Programledare: Hélène BennoTekniker: Mikael SarabiProducent: Cecilia Tengmark

Kerstin Ekmans Rätten att häda från 1994 är ett rykande försvar för yttrandefriheten och det klara förnuftet. Ulrika Knutson läser en text som samtidigt är högaktuell och en produkt av sin tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-08-17.Sverige har världens äldsta tryckfrihetslagar, från 1766. Vi kan tacka Peter Forsskål för dem. Hans pamflett Tankar om Borgerliga Friheten inspirerade några år tidigare. Högst av alla friheter satte han skriv-friheten.Hans text blev genast indragen av censuren och Forsskål fick gå i landsflykt. Det passade honom inte så illa. Han var en av Linnés lärjungar. Tyvärr dog han i Jemen, bara 31 år gammal. Linné döpte en liten nässla efter honom, till Forsskalea Tennacissima - "kärv, stickig, hårdnackad och envis".Som Linnélärjunge strävade Forsskål efter nytta. Skrivfriheten hade ganska lite med jagets romantiska uttrycksbehov att göra. Snarare handlade det om jagets behov av kunskap.Alla medborgare måste få bli bekanta med "samhällets tillstånd", ansåg Forsskål. Det var en djärv åsikt på hans tid, när de flesta svenskar slet ont i jordbruket och inte begärde mer än en sup eller två när arbetsdagen var slut. Samhällets tillstånd orkade ingen bry sig om.Men Forsskål var optimist. Han trodde på folkbildning. Friheten krävde inte bara fri press utan ett "upplyst publikum".Idag lever vi i det fria ordets paradox. Ordet är friare än någonsin - hos oss i Sverige - men Forsskål hade nog tyckt att "den upplysta publiken" beter sig konstigt. Konspirationer och fakta-resistens skulle han inte ha gillat. Han hade väntat mer av det klara förnuft som också Kerstin Ekman hyllar i sitt tal Rätten att häda. Hållet den 15 oktober 1994.När hon talade hade krutröken ännu inte lagt sig. Bara fem år tidigare hade Ekman och Lars Gyllensten lämnat Svenska Akademien, i protest mot att den vägrat ge sitt stöd åt Salman Rushdie. Hans roman Satansverserna hade de iranska ayatollornas fatwa över sig. Rushdie hade gått under jorden. Bara året innan hade hans norske förläggare William Nygaard nätt och jämnt överlevt ett mordattentat. Faran är inte över. Det finns fortfarande ett pris på Salman Rushdies huvud.Texten var länge ur tryck, men återpublicerades våren 2020 i tidskriften Essä, tillsammans med sex kommenterande texter. Kerstin Ekmans tal är dubbelt läsvärt, både som appell för yttrandefriheten och som kulturhistorisk produkt av sin tid. 1994 är länge sedan.Talet speglar tiden före den stora mediala revolutionen. Webb och sociala medier var knappt påtänkta. Mobiler låg inte i var mans ficka. Det var bara fem år efter murens fall. Svenska Akademiens uppfattning vägde tungt. Dess kapital var ännu stort.Kerstin Ekmans tal handlar inte så mycket om Salman Rushdie och islam, utan mer om upplysningen och försvaret av den "skeptiska humanismen" i Hjalmar Söderbergs anda. Här ser man hur mycket Söderberg betytt för Ekman. Hon börjar med en chockeffekt, beskriver en barnpornografisk bild, där två män urinerar på en liten flicka. Hon äcklas, ändå vill hon försvara rätten att publicera den. Hon hyllar de gamla grundlagarna och Forsskåls tryckfrihet. Några år senare svängde det - idag är det förbjudet att inneha, till och med att betrakta en sådan bild. Och märk väl, en av de få som fällts för detta brott är ingen vanekriminell, utan serieöversättaren Simon Lundström, som i sin dator hade japanska mangateckningar. "Döma teckningar, är svenskarna inte riktigt kloka"? undrade den amerikanska fotografen Sally Mann.Kerstin Ekmans text är kärv, stickig och envis, som Forsskåls nässla. Riktigt giftig när hon skildrar den svenska aningslösa välviljan, de "rosiga kindernas cynism" - till exempel i form av ekosocialister som drömmer om ett paradis bortom demokratin. Detta fenomen försvann inte med nittiotalet. "De rosiga kindernas cynism" - vilket uttryck - blossar upp då och då, både i klimatdebatten och i identitetspolitiken. Eller vad ska man säga om Uppsala universitet som glömde allt de visste om akademisk frihet och källkritik, och mästrade kulturantropologen Ingalill Arvidsson för att hon på ett seminarium, uppmanad att svara på en fråga om uppslagsord i gamla arkiv, använt n-ordet, som var det konkreta uppslagsordet. Detta inte menat som stöd för de frihetskämpar som bryr sig mindre om samhällets tillstånd än rätten att köpa n-ordsbollar i närbutiken så fort suget slår till.Kerstin Ekman talar också om "den vämjeliga bönhustraditionen" i Sverige, med dess drag av botgöring och underkastelse. Detta förstod nog den bildade borgerligheten för 25 år sedan, särskilt om de legat i Uppsala och lyssnat på när Ingmar Hedenius läste lusen av biskoparna. Men idag i världens modernaste land - vem ska ta åt sig? 68-vänstern eller P O Enquist och arvet från Hjoggböle. Lite bönhus ska väl den sekulariserade svensken tåla?Kerstin Ekmans text kommenteras hövligt av sex olika författare. Det är bara Agneta Pleijel som törs ta henne på allvar, och svara på Ekmans skarpa kritik av religion, och av Birgitta Trotzig. Pleijel menar att Kerstin Ekman gick för långt när hon skrev att intresset för plågade sovjetiska öden, som poeterna Mandelstam, Tsvetajeva och Achmatova, ibland fått karaktären av dödsfascination - "en på mycket långt håll ljuv svindel inför deras undergång".Detta är inget huvudspår i Kerstin Ekmans text, men det är starka ord. Kerstin Ekman själv, liksom Hjalmar Söderberg, uppehåller sig ofta vid nazisternas illgärningar, utan svindel vid avgrunden. Detta måste ha med tiden att göra. Det var ju 1994, de sovjetiska arkiven hade just blivit tillgängliga och alla fynden gav många rubriker. Det var först då som man fick veta att Osip Mandelstam verkligen dog i ett uppsamlingsläger på väg till Vladivostok. Det kan förresten vara på sin plats att påminna om att de ryska arkiven inte längre är öppna. Putin sitter på nycklarna sedan många år. Men då hade fakta just börjat röra sig. Kunde detta förväxlas med dödsfascination?Ett uppriktigt tack får Kerstin Ekman från Mohammad Fazlhashemi, nu professor i islamsk teologi och filosofi i Uppsala. Han ger bakgrunden till fatwan mot Rushdie, hur den shiamuslimske ayatollan Khomeini hittade ett utrymme för att framstå som den sanne försvararen av islam, också i sunniters ögon. Det var ett politiskt mästardrag. Mycket tragiskt däremot, att inte de diplomatiska ansträngningarna förmådde efterträdaren Khamenei att lätta på fatwan. Ett tag såg det så ut.Vad Mohammad Fazlhashemi tackar Kerstin Ekman för är att hennes klara förnuft vägrade skuldbelägga alla muslimer för brottet mot Rushdie, något som sker då och då, i vår upplysta tid. Professor Fazlhashemi bidrar med en personlig anekdot. När debatten rasade som värst skulle han själv lämna in bilen till reparation hemma i Umeå. Mekanikern tog nycklarna, spände ögonen i professorn och ville ha besked, inte om kardanknutar eller bromsar. Han ville veta om kunden var villig att verkställa den dödliga fatwan mot Rushdie och hans svenska förläggare. Fazlhashemi skakade av sig alla känslor frågan väckte, och gav ett kort och koncist svar: Nej!Ett kvarts sekel går fort. Mycket hinner hända, eller händer inte alls. Ungefär vid samma tid då tidskriften Essä tryckte om Kerstin Ekmans text ombads Svenska Akademien att lägga ett ord för den fängslade svenske medborgaren Gui minhai. Men Akademien tyckte inte att det var deras uppgift att försvara Guis yttrandefrihet. Det finns andra organisationer som sköter sådana saker betydligt bättre än Akademien, enligt ständige sekreteraren. Och det är ju tur.Ulrika Knutson, journalist och författareKällorEmi-Simone Zawall (red): Tidskriften Essä, nummer 5: Rätten att häda, 2020. Först publicerad 1994 av svenska Rushdiekommittén i samarbete med Studiekamraten.Peter Forsskål: Tankar, om Borgerliga Friheten. på Litteraturbanken.se, Atalntis 2017, red Gunilla Jonsson. Originalet publicerat 1759.

Den 11 februari är det 45 år sedan den iranska revolutionen ägde rum. Då ayatolla Khomeini grep makten och skapade en islamisk stat. I två fristående avsnitt kommer revolutionen belysas från olika perspektiv. Det här avsnittet handlar om den historiska bakgrunden och Khomeinis väg till makten. Nästa avsnitt fokuserar på kvinnornas situation efter revolutionen och de protesterar som startade i Iran under 2022. Gäst i dagens avsnitt är på nytt Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet och författare till den mycket läsvärda boken ”Iran mellan tre revolutioner”. Vi samtalar om Irans politiska historia, om hur Mohammed Reza Phalavi – den sista shahen av Iran – kom till makten genom en statskupp och om de dramatiska händelserna 1979 som ledde till ayatollah Khomeinis islamiska revolution. Mohammad Fazlhashemis bok om iranska revolutionen: https://www.adlibris.com/se/bok/iran-mellan-tre-revolutioner-9789180504232Bildningskomplexet live 7 mars, "Hur man botar en fanatiker": https://jfst.se/om-oss/kalender/2024/mars/bildningskomplexet-live-hur-man-botar-en-fanatiker-med-natalie-lantz-7-mars/Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Finns flera aktörer som utnyttjar situationenAtt det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.Medverkande:Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet

Assia Dahir om sin talang för karaoke. David Druid vill öppna ett "boardgame-café". Mannen som spenderade 150 000 kr för en hundkostym för att leva som en hund har tagit sin första promenad. Ekonomiproffesorn Micael Dahlen gästar för att berätta om "kulflation" och hur Sveriges ekonomi mår. Mohammad Fazlhashemi, professori islamisk teologi berättar om korankrisen. P3 Nyheter med Babs Drougge ger oss: Blodnytt & Cardi B anmäld efter mikrofonkast.

Ilskan mot Sverige växer. Efter Paludans koranbränning har stora protester brutit ut i delar av den muslimska världen och nu har Al-Azhar-universitet i Kairo, den sunnimuslimska världens högsta religösa institution, uppmanat till bojkott av svenska varor. Hur allvarligt är det här läget? Hur hårt kan en eventuell bojkott slå mot svensk ekonomi? Kan ilskan eskalera och få ännu värre konsekvenser än bojkott, till och med våldsamma? Gäst: Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Iran styrs av mäktiga religiösa män med den högste andlige ledaren i toppen. Hör om mullornas makt och deras ansvar för våldet mot demonstranter. Hundratals demonstranter har dödats i samband med protesterna i Iran. Regimen har också avrättat den första demonstranten som dömts till döden efter att ha deltagit i protesterna. 23-årige Mohsen Shekari hängdes efter att ha anklagats för att vara en fiende till Gud. Iranier som protesterar på gatorna fortsätter kräva att systemet förändras från grunden. Högst upp i det iranska maktsystemet finns ayatollah Ali Khamenei som har den ultimata makten. Den högste andlige ledaren styr över andra institutioner som Väktarrådet som också kan överpröva lagar som stiftas av parlamentet. Däremot har presidenten, premiärministern och parlamentet som väljs av folket underordnad betydelse. Hör om mullornas makt i Iran och vem som ger order om att skjuta och döda demonstranter.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Mohammad Fazlhashemi, profesor i islamisk teologiProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

Vad kan vi egentligen veta om Gud utifrån kristen och muslimsk teologi? Vad säger de teologiska texterna och vilken roll spelar uppenbarelsen för hur vi förstår vem Gud är? Utifrån de föreläsningar som Thomas Ekstrand och Mohammad Fazlhashemi höll vid konferensen Gudsbilder i förändring 27-28 oktober 2022 berättar de om kristna och muslimska gudsbilder och vad respektive tradition kan lära av den andre. I ett samtal med Maria Södling.

26 september. Efter en ung kvinnas död i sedlighetspolisens arrest har Iran skakats av protester mot regimen. Rouzbeh Parsi, Utrikespolitiska institutet, Suzanne Gottfarb, journalist och Mohammad Fazlhashemi, professor vid Uppsala universitet diskuterar med Andreas Ericson.

"Det är mycket oro och uppgivenhet hos lokalbefolkningen, många kvinnor saknar framtidstro." Hör hur kvinnorna och de religiösa minoriteterna har påverkats av det nya styret i landet. Freshta Dost, uppvuxen i Afghanistan och reporter på P3 medverkar tillsammans med Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet. Du hör även Andreas Stefansson, generalsekreterare för SAK, Svenska Afghanistankommitén på plats i Kabul, Abdul som konverterade till kristendomen i Afghanistan men som numera bor i Sverige och Isak Svensson, freds och konfliktforskare vid Uppsala universitet.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Thella Johnson

Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här händelsen när vi nu ser tillbaka, 20 år senare? Var attackerna den 11 september början på en ny epok, som ofta påstås – eller snarare slutet på en händelsekedja som började långt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas livesändningar, flyttade in i folks vardagsrum? Och hur hänger attentatet egentligen ihop med USA:s aktuella uttåg ur Afghanistan? Allt diskuteras i premiäravsnittet av Bildningspoddens nya aktualitetsmagasin, Studio Anekdot. Gäster i studion är Frida Stranne, Mohammad Fazlhashemi och Stefan Jonsson. Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, samt affilierad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Stefan Jonsson är litteraturvetare och professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Stormakter som Storbritannien, Sovjetunionen och nu senast USA har misslyckats med att kunna kontrollera Afghanistan. Finns det någon historisk förklaring till detta? I dagens P1 Kultur möter vi Mohammad Fazlhashemi, professor i islamsk teologi och filosofi på Uppsala universitet som skrivit mycket om Afghanistan och som kommer sätta den nuvarande utvecklingen i ett historiskt perspektiv. Vi får också en uppdatering från bokhandlaren Mohammad Shah som befinner sig i Kabul. Hur har andra dagen efter Talibanernas maktövertagande sett ut? Vi möter Illka Suppanen, en av fyra unga finska arkitekter som startade designgruppen Snowcrash. En grupp som brakade in i designvärlden i Milano 1997 med ett nytt formspråk för en ny värld. Och så fortsätter essäserien i OBS om brytningspunkter, ikväll med idéhistorikern Michael Azar som reflekterar över vad som krävs för att en människa, eller ett samhälle, ska kunna börja om från noll? Och vad priset är för en sådan idé? Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Morris Wikström

Människor och tro fortsätter att berätta om politisk islam i efterdyningarna av den arabiska våren. Det folkliga upproret i arabvärlden är en av de mest dramatiska perioderna på 2010 talet. Händelserna satte också fokus på rörelsen Det Muslimska brödraskapet och på politisk islam. Sommaren 2013 avsatte militären Muslimska brödraskapets kritiserade, men folkvalda presidenten Mursi och 800  av hans anhängare massakrerades på Rabaa al-Adawiya-torget i Kairo - en de blodigaste attackerna på civila demonstranter i vår tid. Hör Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, Dalia, egyptisk demokratiaktivist som flytt till Sverige och Erdi Öztürk, biträdande professor vid London Metropolitan University. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer och Lollo Collmar RÄTTELSE I detta avsnitt av Människor och tro finns ett inslag som bland annat sammanfattar den långa juridiska processen mellan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Sveriges Unga muslimer, SUM. Processen gällde huruvida SUM skulle få sitt statsbidrag indraget. Myndigheten bedömde att SUM inte uppfyllde ett krav i förordningen som handlar om att verksamhet ska respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Det som blev fel i programmet var att det senaste juridiska beslutet inte nämndes: Kammarrätten menade att det fanns både förutsättningar och skäl att återkräva 2016 års utbetalade bidrag (1 366 741 kronor) till organisationen  SUM, Sveriges Unga muslimer i enlighet med MUCF:s beslut. SUM har velat få ärendet prövat i Högsta Förvaltningsdomstolen. Men i och med att prövningstillstånd inte meddelas så står Kammarrättens dom från 31 oktober 2019 fast. Läs mer om beslutet här: https://www.mucf.se/pressmeddelande/ratt-av-mucf-att-aterkrava-bidrag-fran-sveriges-unga-muslimer-viktig-provning-av

10 år sedan arabiska våren: Människor och tro om den religiösa strömning som bar en vision om att den arabiska våren skulle leda till en ny demokratisk process där också islam skulle ingå. Den arabiska våren började som en folklig resning i Tunisien 2011 och spred sig vidare till Egypten, Syrien och flera andra länder i regionen. Demonstranterna kom från olika delar av samhället men enades kring gemensamma krav på rättvisa, värdighet och demokrati. På Tahrirtorget i Kairo samlades muslimer, sekulära, kristna, rika och fattiga, kvinnor och män  - då var alla eniga om att diktaturens tid var förbi. Men vad skulle komma istället? Hör Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, Dalia, egyptisk demokratiaktivist som flytt till Sverige och Anna Block Mazoyer, Sveriges ambassadör i Tunis om islams roll i den arabiska revolutionen 2011 Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio del la Cruz och Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer och Lollo Collmar

Kerstin Ekmans "Rätten att häda" från 1994 är ett rykande försvar för yttrandefriheten och det klara förnuftet. Ulrika Knutson läser en text som samtidigt är högaktuell och en produkt av sin tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sverige har världens äldsta tryckfrihetslagar, från 1766. Vi kan tacka Peter Forsskål för dem. Hans pamflett Tankar om Borgerliga Friheten inspirerade några år tidigare. Högst av alla friheter satte han skriv-friheten. Hans text blev genast indragen av censuren och Forsskål fick gå i landsflykt. Det passade honom inte så illa. Han var en av Linnés lärjungar. Tyvärr dog han i Jemen, bara 31 år gammal. Linné döpte en liten nässla efter honom, till Forsskalea Tennacissima - "kärv, stickig, hårdnackad och envis". Som Linnélärjunge strävade Forsskål efter nytta. Skrivfriheten hade ganska lite med jagets romantiska  uttrycksbehov att göra. Snarare handlade det om jagets behov av kunskap. Alla medborgare måste få bli bekanta med "samhällets tillstånd", ansåg Forsskål. Det var en djärv åsikt på hans tid, när de flesta svenskar slet ont i jordbruket och inte begärde mer än en sup eller två när arbetsdagen var slut. Samhällets tillstånd orkade ingen bry sig om. Men Forsskål var optimist. Han trodde på folkbildning. Friheten krävde inte bara fri press utan ett "upplyst publikum". Idag lever vi i det fria ordets paradox. Ordet är friare än någonsin - hos oss i Sverige - men Forsskål hade nog tyckt att "den upplysta publiken" beter sig konstigt. Konspirationer och fakta-resistens skulle han inte ha gillat. Han hade väntat mer av det klara förnuft som också Kerstin Ekman hyllar i sitt tal Rätten att häda. Hållet den 15 oktober 1994. När hon talade hade krutröken ännu inte lagt sig. Bara fem år tidigare hade Ekman och Lars Gyllensten lämnat Svenska Akademien, i protest mot att den vägrat ge sitt stöd åt Salman Rushdie. Hans roman Satansverserna hade de iranska ayatollornas fatwa över sig. Rushdie hade gått under jorden. Bara året innan hade hans norske förläggare William Nygaard nätt och jämnt överlevt ett mordattentat. Faran är inte över. Det finns fortfarande ett pris på Salman Rushdies huvud. Texten var länge ur tryck, men återpublicerades våren 2020 i tidskriften Essä, tillsammans med sex kommenterande texter. Kerstin Ekmans tal är dubbelt läsvärt, både som appell för yttrandefriheten och som kulturhistorisk produkt av sin tid. 1994 är länge sedan. Talet speglar tiden före den stora mediala revolutionen. Webb och sociala medier var knappt påtänkta. Mobiler låg inte i var mans ficka. Det var bara fem år efter murens fall. Svenska Akademiens uppfattning vägde tungt. Dess kapital var ännu stort. Kerstin Ekmans tal handlar inte så mycket om Salman Rushdie och islam, utan mer om upplysningen och försvaret av den "skeptiska humanismen" i Hjalmar Söderbergs anda. Här ser man hur mycket Söderberg betytt för Ekman. Hon börjar med en chockeffekt, beskriver en barnpornografisk bild, där två män urinerar på en liten flicka. Hon äcklas, ändå vill hon försvara rätten att publicera den. Hon hyllar de gamla grundlagarna och Forsskåls tryckfrihet. Några år senare svängde det - idag är det förbjudet att inneha, till och med att betrakta en sådan bild. Och märk väl, en av de få som fällts för detta brott är ingen vanekriminell, utan serieöversättaren Simon Lundström, som i sin dator hade japanska mangateckningar. "Döma teckningar, är svenskarna inte riktigt kloka"? undrade den amerikanska fotografen Sally Mann. Kerstin Ekmans text är kärv, stickig och envis, som Forsskåls nässla. Riktigt giftig när hon skildrar den svenska aningslösa välviljan, de "rosiga kindernas cynism" - till exempel i form av ekosocialister som drömmer om ett paradis bortom demokratin. Detta fenomen försvann inte med nittiotalet. "De rosiga kindernas cynism" - vilket uttryck - blossar upp då och då, både i klimatdebatten och i identitetspolitiken. Eller vad ska man säga om Uppsala universitet som glömde allt de visste om akademisk frihet och källkritik, och mästrade kulturantropologen Ingalill Arvidsson för att hon på ett seminarium, uppmanad att svara på en fråga om uppslagsord i gamla arkiv, använt n-ordet, som var det konkreta uppslagsordet. Detta inte menat som stöd för de frihetskämpar som bryr sig mindre om samhällets tillstånd än rätten att köpa n-ordsbollar i närbutiken så fort suget slår till. Kerstin Ekman talar också om "den vämjeliga bönhustraditionen" i Sverige, med dess drag av botgöring och underkastelse. Detta förstod nog den bildade borgerligheten för 25 år sedan, särskilt om de legat i Uppsala och lyssnat på när Ingmar Hedenius läste lusen av biskoparna. Men idag i världens modernaste land  - vem ska ta åt sig? 68-vänstern eller P O Enquist och arvet från Hjoggböle. Lite bönhus ska väl den sekulariserade svensken tåla? Kerstin Ekmans text kommenteras hövligt av sex olika författare. Det är bara Agneta Pleijel som törs ta henne på allvar, och svara på Ekmans skarpa kritik av religion, och av Birgitta Trotzig. Pleijel menar att Kerstin Ekman gick för långt när hon skrev att intresset för plågade sovjetiska öden, som poeterna Mandelstam, Tsvetajeva och Achmatova, ibland fått karaktären av dödsfascination - "en på mycket långt håll ljuv svindel inför deras undergång". Detta är inget huvudspår i Kerstin Ekmans text, men det är starka ord. Kerstin Ekman själv, liksom Hjalmar Söderberg, uppehåller sig ofta vid nazisternas illgärningar, utan svindel vid avgrunden. Detta måste ha med tiden att göra. Det var ju 1994, de sovjetiska arkiven hade just blivit tillgängliga och alla fynden gav många  rubriker. Det var först då som man fick veta att Osip Mandelstam verkligen dog i ett uppsamlingsläger på väg till Vladivostok. Det kan förresten vara på sin plats att påminna om att de ryska arkiven inte längre är öppna. Putin sitter på nycklarna sedan många år. Men då hade fakta just börjat röra sig. Kunde detta förväxlas med dödsfascination? Ett uppriktigt tack får Kerstin Ekman från Mohammad Fazlhashemi, nu professor i islamsk teologi och  filosofi i Uppsala. Han ger bakgrunden till fatwan mot Rushdie, hur den shiamuslimske ayatollan Khomeini hittade ett utrymme för att framstå som den sanne försvararen av islam, också i sunniters ögon. Det var ett politiskt mästardrag. Mycket tragiskt däremot, att inte de diplomatiska ansträngningarna förmådde efterträdaren Khamenei att lätta på fatwan. Ett tag såg det så ut. Vad Mohammad Fazlhashemi tackar Kerstin Ekman för är att hennes klara förnuft vägrade skuldbelägga alla muslimer för brottet mot Rushdie, något som sker då och då, i vår upplysta tid. Professor Fazlhashemi bidrar med en personlig anekdot. När debatten rasade som värst skulle han själv lämna in bilen till reparation hemma i Umeå. Mekanikern tog nycklarna, spände ögonen i professorn och ville ha besked, inte om kardanknutar eller bromsar. Han ville veta om kunden var villig att verkställa den dödliga fatwan mot Rushdie och hans svenska förläggare. Fazlhashemi skakade av sig alla känslor frågan väckte, och gav ett kort och koncist svar: Nej! Ett kvarts sekel går fort. Mycket hinner hända, eller händer inte alls. Ungefär vid samma tid då tidskriften Essä tryckte om Kerstin Ekmans text ombads Svenska Akademien att lägga ett ord för den fängslade svenske medborgaren Gui minhai. Men Akademien tyckte inte att det var deras uppgift att försvara Guis yttrandefrihet. Det finns andra organisationer som sköter sådana saker betydligt bättre än Akademien, enligt ständige sekreteraren. Och det är ju tur. Ulrika Knutson, journalist och författare Källor Emi-Simone Zawall (red): Tidskriften Essä, nummer 5: Rätten att häda, 2020. Först publicerad 1994 av svenska Rushdiekommittén i samarbete med Studiekamraten. Peter Forsskål: Tankar, om Borgerliga Friheten. på Litteraturbanken.se, Atalntis 2017, red Gunilla Jonsson. Originalet publicerat 1759.

Dagens avsnitt gästas av Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet. De flesta religiösa traditioner förhåller sig på ett eller annat sätt till döden och erbjuder mer eller mindre detaljerade förslag på vad vi kan förvänta oss i livet efter detta. I muslimsk tro är idén om vad som händer människan efter jordelivet central och starkt sammankopplat med de levnadsregler en rättrogen muslim uppmanas att följa. Är helvetet och paradiset faktiska platser man kan komma till efter sin död eller är det en metafor för ett själsligt tillstånd? Och vad är det som avgör om man kommer till den ena eller den andra platsen? Om allt det handlar dagens avsnitt.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det tredje programmet, Islam och den antika filosofin. Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den återupptäcktes under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell.

Den 14 februari 2015 skjuter en ung man med automatvapen mot ett kulturhus i Köpenhamn. Målet är att mörda den kontroversiella konstnären Lars Vilks. Konstnären Lars Vilks blev känd världen över för att ha tecknat profeten Muhammed som rondellhund. De tre svartvita teckningarna startar en debatt om yttrandefrihet, islamofobi och konstens gränser. Snart blir debatten på blodigt allvar. Rondellhunden väcker ilska även utanför Sveriges gränser och en av världens farligaste terrororganisationer sätter ett pris på Lars Vilks huvud. Medverkande: Lars Vilks, konstnär. Ulf Johansson, fd chefredaktör Nerikes Allehanda. Niklas Orrenius, journalist och författare. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi. Mette Mayli Albaek, journalist och författare. Peter Bakk, filmare. En dokumentär av: Arvid Hallberg. Producent: Hugo Lavett / Banda Production. Exekutiv producent: David Mehr. Ansvarig utgivare: Caroline Lagergren. År: 2020.

Hemska händelser i barndomen kan påverka oss människor upp i vuxen ålder om man inte får hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Den ordinarie läraren hade tröttnat på pojkens ängslighet och hade vid ett tillfälle sagt att han var skolans dummaste elev. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Hur påverkar valrörelsens fråga om vem som är svensk landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt? I valrörelsen 2014 var det många partier som talade om behovet av svenska värderingar. Fortfarande råder oklarhet om vad det faktiskt innebar och på vilket sätt det skulle påverka politiska beslut. I årets valrörelse har frågan drivits till sin spets genom Sverigedemokraternas tydliga ställningstagande kring vem som kan kalla sig svensk. I deras principprogram står det "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet välja att uppgå i den ". Man kan även som infödd svensk "upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur." Vilka konsekvenser får resonemangen för landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt och vad betyder det för alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter i Sverige? Patrik Lundberg journalist och författare och adopterad från Korea som ofta talar om mellanförskap samtalar med  Anneli Rådestad, chefredaktör från Judisk krönika och Mohammad Fazlhashemi  professor i islamisk teologi och filosofi om kulturell och religiös identitet och mångkultur och människors lika värde i dagens Sverige. Människor och tros reporter Julia Wiraeus besöker Västerås stift och Finska kyrkan i Gamla stan i Stockholm som grundades 1533. I Sverige har det funnits kyrklig verksamhet på finska åtminstone sedan 1300-talet och kyrkan är fortfarande en enande kraft för vår största nationella minoritet.  Vad kan sverigefinländarna lära oss om inkludering, osynliggörande och synen på mångfald? Anna Trenning-Himmelsbach, frilansreporter i Frankrike ger oss en krönika om vad franskhet är för något. Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz

I dagens direktsända program från Kulturhuset Stadsteatern ställs frågan till en panel av sakkunniga. Idag pratar vi om religion och HBTQ, om skuld och straff. Cecilia har träffat en ung man i Kairo som är troende och studerar vid det anrika Al Azharuniversitetet och trots att han levt med en man i flera år, inte vet hur han ska få ihop det med att vara bög och tro på gud. Till scenen i Kulturhuset Stadsteatern kommer en präst, en islamolog, och en representant för judiska församlingen för att tala om saken.  Dessutom får vi besök av fotografen Elisabeth Ohlsson Wallin som för ett par år sedan gjorden en kontroversiell fotoutställning med HBTQ-tema på heliga platser i Jerusalem. Två tjejer som kysser varandra på Jesu grav - får man göra så?   Gäster: Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Lars Gårdfeldt: präst, doktor. Aron Verständig, ordförande Judiska församlingen i Stockholm. Elisabeth Ohlsson Wallin, fotograf. Naz Shoval, ung aktivist och musiker.   Programledare: Cecilia Uddén Producent: Fabian Asserbäck

I södra Spanien har vissa orter arabiskklingande namn. Och i Cordoba och Granada möter man arabiska miljöer: moskéer, palats, trädgårdar. Dessutom smyckas spanskan av tusentals arabiska låneord. I nästan åtta hundra år från 711 till 1492 - var Iberiska halvön under muslimskt herravälde. En periodvis blomstrande, tolerant era där muslimer, kristna och judar levde i samklang. Kalifatet i Córdoba upplevde en kulturell och vetenskaplig guldålder, och filosofer som Ibn-Rushd kommenterade Aristoteles verk från det antika Grekland. Men det finns också myter om Al-Andalus. En spansk eftervärld har målat upp ett 700-årigt religionskrig, där spanjorer före Spaniens existens - med mod lyckades kasta ut de ovälkomna muslimska inkräktarna. Gäster är Nathan Shachar, DN:s korrespondent i Jerusalem och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Den gåtfulla passionen av Nathan Shachar. Vems Islam av Mohammad Fazlhashemi.

President Trump höjer sin gard mot den Islamiska republiken Iran, som i sin tur är rival till det sunniortodoxa Saudiarabien i rader av konfliktzoner i Mellanöstern. I Teheran pågår samtidigt ett maktspel om vem som ska bli näste högste ledare och hur statsbudgeten ska fördelas. I vintras skakades Iran av sociala protester bland främst unga och arbetslösa. I Iran finns också en kvinnorörelse som ständigt gör sig påmind – som när unga kvinnor trotsar hijab-tvånget och kastar sjalen i en tyst protest på offentliga platser. Ett samtal som rörde sig från det stora maktpolitiska spelet till vardagens villkor i Iran. Medverkade gjorde Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, Mohammad Fazlhashemi, professor vid Uppsala universitet och Sepideh Nekomanesh, doktorand vid Stockholms universitet. Seminariet är ett samarbete mellan UI, Världskulturmuseerna och Re:Orient, och en del av Världskulturmuseernas uppmärksammande av internationella kvinnodagen.

I en global värld ser vi kris och sammanbrott - men också många visioner och livliga diskussioner om en mer inkluderande islam - vad betyder i det så fall det för idédebatt och jämlikhet? Framtidsspaningar med Iman Baroudi imamutbildad styrelseledamot i Angredsmoskén samt statsvetaren Akbar Abdul Rasul som beskriver sig som progressiv muslim. Professor i islamisk teologi och filosofi Mohammad Fazlhashemi ger historiska återblickar på den återkommande diskussionen om en reformerad islam. Möt också Seyran Ates, kvinnan bakom Berlins första liberala moské, Ibn-Rushd-Goethe-moskén. Möt elingenjören Diyari Mahmoud från Linköping som på fritiden gör humorsidan Halalkomedi med karaktärer som Muslimmamman och den frågvise Bosse. Lina Sjöberg, doktor i Gamla Testamentets exegetik berättar om sin nya roman om superhjälten Simson - vad skulle han få för diagnos idag?

Samtal efter premiären av Performance Lecture: Muslim Ban. Medverkande Iman Aldebe, Mohammad Fazlhashemi, Sarah Delshad och Kashif Virk

En personlig, internationell och underhållande talkshow med tonvikt på ämnen från Mellanöstern. Radiorösten Cecilia Uddén tar klivet fram på Sveriges Radios scen i Almedalen. Qatar utfryst av andra arabländer och ställt inför ultimatum, ny kronprins i kungahuset Saudi och hårda ord mellan de båda ärkerivalerna Iran och Saudiarabien. Hur står det till med grannsämjan i Persiska viken? Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Utrikespolitiska institutets Bitte Hammargren och Stina Blomgren, SVT:s Beirutkorrespondent, reder ut vem som är ovän med vem i viken i Radiokorrespondenterna med Cecilia Uddén direkt från Almedalen. Eva Burman chefredaktör Eskilstunakuriren berättar om tidningens granskning av Granskning Sverige en grupp som satt i system att sprida misstro mot journalister genom att spela in telefonsamtal. Gruppen definierar sig själva som ett medborgarjournalistiskt initiativ. I dagens program möts de för första gången. Slutligen frågar vi Sveriges Radios vd Cilla Benkö vem hon är avundsjuk på. Programledare: Cecilia Uddén Producent: Jalal Lalouni Redaktör: Ronnie Ritterland

President Trump drog sig ur klimatavtalet, påhejad av evangelikala kristna. Andra religiösa grupper protesterar högljutt. Samtidigt kämpar enskilda människor med sin existentiella klimatskuld. Orkar man leva med full insikt i faran för klimatet? Behövs klimathopp - eller är det snarare klimatpanik som krävs? Veckan efter USA:s presidents beslut att dra sig ur Parisavtalet, tar Människor och tro upp klimatet som politisk, religiös och existentiell fråga. Martin Gelin, journalist och författare till bland annat boken Den amerikanska högern, intervjuas om förnekandet av klimatkrisen bland evangelikala kristna. Påve Franciskus betonar i stället människans ansvar för klimatet. I Människor och tro hör vi konstnären Lars Gerdmar, som på onsdag möter påven för att lämna över en ikon som tar fasta på naturens okränkbarhet. Vår reporter Alexandra Sandels har besökt miljökämpen Maria Korpskog i Bagarmossen och talat om skuld, ångest och hopp i klimatets tecken. Irans parlament och Ayatollah Khomeinis mausoleum har drabbats av dödsskjutningar, som IS tagit på sig skulden för. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, kommenterar händelseutvecklingen. Danska Folketinget beslöt förra veckan att avveckla lagen mot hädelse, efter ett åtal mot en man som bränt upp Koranen. Sveriges radios korrespondent Margita Boström rapporterar om hur hädelselagstiftningen är aktuell även i bland annat Indonesien och Pakistan. Författaren Ernst Brunner intervjuas av programledare Tithi Hahn om boken "Darra. Om Swedenborg". Ett porträtt av 1700-talsteosofen Emanuel Swedenborg som trodde sig kunna tala med änglar och andar. Veckans utrikeskrönika kommer från Maria Persson Löfgren i Moskva och handlar om den avslappnade inställningen till Ramadan bland huvudstadens muslimer.

Efter terrordådet i Stockholm, vad händer med stämningen i Sverige på längre sikt? Människor och tro diskuterar följderna för religiösa minoriteter och förutsättningarna för samhörighet i mångfalden. Anneli Rådestad, chefredaktör för Judisk krönika, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, samtalar om hur man undviker polarisering. Den misstänkte terroristen kommer från Uzbekistan. Journalisten Elin Jönsson berättar i Människor och tro om situationen i landet. Den kristna barnmorskan som vägrar aborter och nekades anställning blev inte diskriminerad, anser Arbetsdomstolen. I Människor och tro kommenterar hennes juridiska ombud Ruth Nordström domen, liksom Kristina Ljungros, förbundsordförande i RFSU. Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt, ger sin bedömning av vad som händer med ärendet när det tas upp i Europadomstolen. Läkaren Michele Mariano är en av få läkare i Italien som utför aborter. I programmet berättar han varför. Kopterna i Egypten har utsatts för ännu en våldsam attack, där 27 gudstjänstfirare dödades. Sveriges radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rapporterar om en alltmer decimerad kristen minoritet. Frilansjournalisten Anna Jonasson har också besökt författaren Amos Oz i Israel. Hans bok om Judas och Jesus kommer i svensk översättning nästa vecka. Som pojke hade Amos Oz ingen chans hos tjejerna och var dålig på basket, därför fördjupade han sig i Nya testamentet i stället, säger han.

Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den återupptäcktes under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell.

Svetlana Petrovskajas mormor var en av de 34 000 judar som mördades av nazisterna i Babij Jar 1941. Vår reporter Fredrik Wadström har besökt Babij Jar 75 år efter massakern. Den 29 september 1941 förde de tyska nazisterna över 30 000 judar till en ravin utanför Kiev. Där fick de klä av sig, lämna ifrån sig sina ägodelar, och sedan sköts de. I Fredrik Wadströms reportage möter du Svetlana Petrovskaja, den unga parkarbetaren Jana Lahuta och Leonid Finberg, chef på judiska centret vid ett av Kievs universitet.Poeten Adonis om sin kontroversiella bok Våld och islamVarför används religion för att motivera hänsynslöst våld? Och är det möjligt att modernisera islam? Adonis bok har väckt en stor och upprörd debatt. Vår reporter Alexandra Sandels har träffat den 86åriga poeten och religionskritikern. Hör också Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, om vad han tycker är bokens styrkor och svagheter.Mordet på författaren Nahid Hattar vad händer nu i Jordanien?I förra veckan berättade vi om valet i Jordanien. Några dagar senare sköts den jordanske författaren Nahid Hattar till döds, på väg till en rättegång för att försvara att han delat en satirbild på facebook, som "förolämpat islam". Hör Nabih Bulos, korrespondent i Beirut för Los Angeles Times och själv född i Jordanien, om reaktionerna på mordet och vad det kan få för politiska konsekvenser.Etiskt kött går det att ta på allvar?Mat och klimat är en pågående debatt. Bör vi äta mindre kött för miljöns skull? Och blir världen bättre om vi äter ekologiskt? Nu finns det också "etiskt kött" i flera butiker, men vad i herrans namn är det? Reportage av Matilda Ljungkvist, och en litet startskott inför nästa vecka telefonväkteri på frågan: Är människor och djur lika mycket värda?

Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i Koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt handlar om islams heliga skrift och diskuterar alltifrån hur den kom till, kändisrecitatörer och ett missförstått jihad-begrepp till dagens livaktiga feministiska korantolkning. Gäster i studion är Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, gästar ärkebiskopsgården i Uppsala. Antje Jackelén och Mohammad Fazlhashemi talar om islambilden i Sverige, om relationen mellan kristendom och islam, samt om utvecklingstendenser inom muslimsk teologi. Dessutom pratar de om Daesh (IS) barbari och om vilket ansvar muslimer har för att ta avstånd från våld som utövas i religionens namn.

Vilka teologiska tolkningar av islam motiverar IS och al-Quaida? Europa har drabbats av ännu ett terrordåd. Och dagligen fylls nyhetssändningarna med bestialiska dåd och grymheter utförda av våldsbejakande islamiströrelser som IS, al-Quaida, Talibanrörelsen med flera. Efter revolutionen i Iran 1979 kom Ayatolla Khomeinis doktrin om De rättslärdas styre där både den världsliga och religiösa makten lades i händerna på religiösa ledare. Men vilka teologiska tolkningar av islam ligger bakom de här fenomenen, har de uppstått i modern tid, eller går de att spåra tillbaka till traditioner och idéer längre tillbaka i islams historia. Nu har Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi, skrivit en bok som behandlar just idériktningar under den så kallade mellantiden, från mitten av 1200-talet och fram till 1900-talets början, då vi ser politisk islams genombrott. Ett försök att spåra sig tillbaka till en period i islam som delvis legat i skugga.Medverkande är Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi samt David Thurfjell och Susanne Olsson, båda religionshistoriker med inriktning på islam.Programledare och producent Peter Sandberg.Boktips: Islams dynamiska mellantid av Mohammad Fazlhashemi.

Antalet asylsökande som kommer till Sverige från Afghanistan har ökat med 758 procent jämfört med ifjol. En stor del av de afghanska flyktingarna tillhör den utsatta folkgruppen hazarer, en till största delen shiamuslimsk minoritetsgrupp som länge förföljts och förtryckts i landet. Vi träffar några av de hazarer som tvingats fly från Afghanistan i Maja Falkeborn Willners reportage. Hur stor vikt ska man lägga vid de religiösa aspekterna för att förstå terrorgruppen IS och i förlängningen också motverka rekryteringen till gruppen. Diskussion med Ann Heberlein, författare och lektor i etik vid Lunds universitet och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Veckans krönika är signerad Richard Myrenberg. Tithi Hahn möter den amerikanska författaren Marilynne Robinson i ett samtal om kalvinism, generositet och humanism. Det har gått 20 år sedan fredsavtalet i Dayton satte punkt för Bosnienkriget. Alexandra Sandels rapporterar från Sarajev

Mohammad Fazlhashemi - professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet

Om att leva eller dö med IS. På ett år har den Islamiska Staten stärkt sin makt, i motsats till vad många politiska bedömare förväntade. Hur ska vi förhålla oss rationellt till en grupp som upphöjt ritualmord och våldtäkt till officiell politik? Hör röster från Södertälje, Deir al Zoor och Boston. För ett år sedan framstod hela situationen som absurd, skulle en grupp fanatiker stöpa om Mellanösterns moderna gränser? Bedömare förklarade att IS med största sannolikhet skulle försvinna inom ett par månader, utplånade av sina egna uppblåsta politiska, religiösa och historiska pretentioner. Men nu, ett drygt år senare, kan vi konstatera att det inte har hänt. Gruppen finns kvar och statsbygget har redan börjat i Syrien och Irak. Vad gör vi om IS vinner? Frågar sig den amerikanske statsvetarprofessorn Stephen Walt och ger själv svaret: Lev med det! Han menar att IS-krigarna inte är unika, inte ens den terror de bedriver. Statsbyggande har alltid varit en blodig affär och det har aldrig hindrat omvärlden från att med tiden välkomna revolutionärerna in i värmen, se bara på Iran, Kuba och bolsjevikerna. Men Lina Khatib, chef för Carnegieinstitutets Mellanösternkontor i Beirut, håller inte med. Hon menar att omvärlden inte bara kan se på medan människor lider. Och medan statsvetare och politiker dividerar hur omvärlden ska hantera IS, är det så kallade kalifatet redan vardag för många människor. Konflikts reporter Duraid Al-Khamisi ringde upp Mustafa som är handelsresande i Syrien och dagligen behöver förhålla sig till IS-krigarnas oberäkneliga lagar och regler. Möt Sabah Elia från Södertälje vars hela hemby i Syrien kidnappades av IS, och hör den libanesiska låtskrivaren Khaled Soubeih som hellre hade sjungit om kärlek och romantik än om extremism och terror. Samhället har ett ansvar att visa på alternativen säger Omar Mustafa, ordförande för det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Ska världen bara se på medan IS befäster sin makt? Vilken betydelse har deras inträde i världspolitiken haft för andra muslimer? Och hur ska vi hantera den humanitära kris som följer i deras spår? I studion hör vi Bitte Hammargren, författare och frilansjournalist, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och aktivisten och frilansjournalisten Nuri Kino. The New York Times artikel om IS övergrepp. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sverigesradio.se

Ett år efter IS attacken mot Sinjar, hur ser situationen ut idag för den utsatta jezidiska gruppen som fördrevs från sina hem? Reportage från måndagens demonstration i Norrköping, där svensk jezidier försöker lyfta frågan av Elin Lemel och samtal med Emelia Frennmark, fältrepresentant för Kvinna till kvinna i irakiska Kurdistan och Aleksander Gabelic, ordförande i svenska FN förbundet, Nyheter i korthet med Elin Lemel. Drivs IS av teologi eller ideologi? Samtal med Mohammad Fazlhashemi, professor i sialmisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet och Abd al Haqq Kielan, imam i Årbymoskén i Eskilstuna. Krönika från Anders Jelmin i Washington DC. Ny bok om Indianska religioner. Samtal med författaren och religionshistorikern Daniel Andersson om vad vi faktiskt vet om de indianska högkulturernas tillit till en övernaturlig värld och vilken livssyn som präglade samhällena före den spanska kolonisationen

Elena Namli, teologisk etiker, Mohammad Fazlhashemi, islamisk teolog och Lasse Dencik, socialpsykolog samtalar om universellt och partikulärt i religion och värderingssystem. Kultur och livsstilar tycks bli alltmer universella i vår globaliserade värld? Samtidigt blir det viktigt att värna om religion och värderingar när de universella – ofta västerländska – krafterna tar stor plats. Men partikulära krafter - som nationalism - växer också och leder ofta till främlingsfientlighet och rasism. Medverkande: Elena Namli, teologisk etiker, Mohammad Fazlhashemi, islamisk teolog och Lasse Dencik, socialpsykolog. Programledare och producent Peter Sandberg.

Människor och tro i P1 den 22 januari 2015 tar sin utgångspunkt i konflikterna i Mellanöstern. I ett reportage från Beirut av Alexandra Sandells möter vi kristna flyktingar som är besvikna på väst . DN:s ledarskribent Erik Helmerson och Svenska kyrkans internationella chef Erik Lysén debatterar om Svenska kyrkan gör tillräckligt för de kristna i Mellanöstern. Samtal om hur religiösa urkunder används för att legitimera våld och krigsföring i Guds namn med Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och Isak Svensson, docent i Freds- och konfliktforskning. Reportage av Ric Wasserman om den lilla judiska församlingen på Kuba som ser ljusare på framtiden nu när relationerna mellan USA och Kuba ska tinas upp. Och i veckans krönika tar korrespondent Kristian Åström sig an den fria viljan, ondskans existens och en allsmäktig Gud.Programledare Åsa Furuhagen, producent Jalal Lalouni.

Om ISIS och det blodiga kalifatet, en utmaning för arabvärlden och muslimer över hela världen. ISIS framgångar på slagfältet sker i Allahs namn, men vems gud kämpar de egentligen för? Vilken roll spelar religionen i de strider som sliter sönder Mellanöstern? Hur påverkar det som sker muslimer i Sverige? Hör reportage från Kairo och följ med till Irak, där kampen mellan sunni och shia sliter sönder landet. ISIS framfart och utropande av kalifat i Irak och Syrien utmanar hela världen och speciellt den stora muslimska världen. I detta Konflikt tar vi tag i frågan om vilken roll religionen, Islam, spelar i den här utvecklingen och även den bredare oro och konflikt som plågar Mellanöstern. Hör vår korrespondent Katja Magnussons reportage från Iraks huvudstad Bagdad. Hon möter sunnimuslimen Louay i hans guldsmedsbutik, han tittar mot dörren på butiken och berättar nästan viskande om släktingar som förts bort och dödats av shia-miliser under sommaren som gått. Möt också mamman från Najaf, en av shia-islams heligaste platser, som begraver sin son som dog i striderna mot ISIS. I Konflikts studio för att samtala om "Kampen om islam" finns finns Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, som bland mycket annat berättar om den mer positiva utvecklingen för politisk islam i Tunisien. Där finns också Mehmet Kaplan, miljöpartistisk politiker, men i det här sammanhanget, framförallt tidigare ordförande i föreningen Sveriges Unga Muslimer och aktiv i det svenska muslimska civilsamhället, som berättar om hans bild av en snäv åsiktskorridor inom islam som skapas, inte minst av Saudiarabien. Direkt från Kairo finns i samtalet också med vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén som i ett reportage besökt byn Kerdasa utanför Kairo under fredagsbönen. Hör Fatma som jobbar i en kycklingbutik, som aldrig hört talas om ISIS, hon tittar inte på TV, det är skadligt för ungdomarna. Hör också människorättsorganisationen EIPR islamistexpert, analytikern Amr Ezzat, om politisk islams framtid i Egypten. Amr Ezzat ser en tydlig tendens till att våld börjar rättfärdigas inom det muslimska brödraskapet i besvikelsen efter militärkuppen i Egypten. Särskilt sker det bland unga medlemmar, kända bloggare och okända aktivister som bildat grupper som Molotov och Explosion på Internet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Människor och tro fortsätter sin sommarserie om nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären. Med hjälp klipp från Radioarkivet tar vi några steg tillbaka och betraktar konflikter som lett fram till dagens situation. Den här veckan handlar det om revolutionen i Iran 1979 då mullorna tog makten i landet. Medverkande är Mohammad Fazlhashemi, Idéhistoriker och teolog, Pooneh Rohi, författare och David Thurfjell, religionshistoriker. Programledare Peter Sandberg Producent Jalal Lalouni

Blodbad i Syrien.Hur tänker kristna syrier i svensk exil om framtiden för Syriens kristna minoritet. Reportage av Karine Mannerfelt och samtal med chefen för Mellanösternstudier i Lund Leif Stenberg om det aktuella läget i Syrien och relationerna till Turkiet.I nytt utredningförslag om tvångsäktenskap o informella äktenskap ställs stora krav på samfundens kontroll och utbildning av vigselförättare. Samtal med vigselombudet Othman al Tawalbeh om hur utbildningen går till inom FIFS , förenade islamska föreningar i Sverige, som tidigare fått sin vigselrätt återkallad,men som nu fått tillbaka vigselbehörigheten för tio imamer. Utrikeskrönika från Lars Palmgren. Hur ser det ut med den religiösa dimensionen i dataspelsvärlden, spaning av Patrik Lindkvist. Efter Uppdrag Gransknings moskeavslöjanden väcks fråan om en svensk imamutbildning på nytt. Samtal med idehistorikern Mohammad Fazlhashemi och tf rektorn för studieförbundet Ibdn Rushd Elvir Gigovic.

Hur har upproren i Mellanöstern och Nordafrika förändrat vår syn på arabvärlden? Hur påverkas kulturen av revolutionsyra och störtade diktaturer? Och är detta början till slutet för uppdelningen i vi och dom? I studion Mattias Gardell, Sigrid Kahle och Mohammad Fazlhashemi. Och så ska det handla om tecknade serier och politik. Vilken potential har serierna som opinionsbildare, och hur påverkas skapandet av en kvinnoseparatistisk miljö? Nya vågen har bjudit in serietecknarna Anneli Furmark och Sara Granér samt Johannes Klenell, förläggare på Galago Vår kulturpanel består den här veckan av Pierre Martin, Kaarina Honkanen och Nancy Bladfält. Programledare är Viktor Hariz Hur har upproren i Mellanöstern och Nordafrika förändrat vår syn på arabvärlden? Hur påverkas kulturen av revolutionsyra och störtade diktaturer? Och är detta början till slutet för uppdelningen i "vi" och "dom"? I studion Mattias Gardell, Sigrid Kahle och Mohammad Fazlhashemi. Och så ska det handla om tecknade serier och politik. Vilken potential har serierna som opinionsbildare och vilka strömningar finns i den svenska serievärlden? Nya vågen har bjudit in serietecknarna Anneli Furmark och Sara Granér samt Johannes Klenell, förläggare på Galago.  Vår kulturpanel består den här veckan av Pierre Martin, Kaarina Honkanen och Nancy Bladfält. Programledare är Viktor Hariz

Mitt i julruschen i lördags eftermiddag sprängde sig Taimour Abdulwahab Al-Abdaly till döds i centrala Stockholm men en bomb fästad på kroppen. Minuterna innan sprängdes också hans bil en kort bit därifrån. Han ville protestera mot tystnaden kring konstnären Lars Vilks teckningar och mot de svenska trupperna i Afghanistan och han uppmanade också andra muslimer att ta till våld. Människor och Tro sänder direkt från Stockholms största moské där vi pratar med Hind Yakzan och Osman Adem som var med på fredagsbönen och fångar stämningarna där. Hur påverkar dådet muslimer i Sverige? Vi pratar också med imamen Ben Mahmoud Rahme om vad han tar upp i sin predikan som idag vände sig till både muslimer och icke-muslimer i Sverige. I studion samtalar vi med Mohammad Fazlhashemi, idéhistoriker vid Umeå universitet som skrivit boken "Vems islam" och med Fazeela Selberg Zaib, föreläsare och debattör och en av dem som grundade fredsorganisationen Svenska Muslimer för fred och rättvisa. Vi tar också upp Säpo:s rapport om våldsbejakande islamistisk extremism som presenterades i onsdags. Enligt rapporten finns det knappt 200 personer i Sverige med radikala åsikter, en process som de inlett i Sverige. Vi frågar Omar Mustafa som är nyvald ordförande för Islamiska förbundet I Sverige om det är bra att få en bild av fenomenet så att man vet var man kan sätta in åtgärderna, och om man ska ordna en fritidsgård för muslimska ungdomar i moskén för att ta hand om dem som säker en plats med meningsfulla fritidsaktiviteter. I programmet pratar Anton Geels, professor i religionspsykologi vid Lunds universitet, om våld och religion och om missförståndet att paradiset finns bakom avtryckaren.Thomas Hegghammer som forskar om nätjihad ger sin syn på självmordsbombare och Christoph Reuters om dagens jihadister. Programledare: Tithi Hahn Producent: Inga-Lill Hagberg Reportar: Sören Wibeck och Åsa F Vestergren

Mohammad Mostafaei, advokat åt Sakineh Mohammadi Ashtiani, den 43-åriga kvinna som hotas av stening för äktenskapsbrott i Iran, besökte Stockholm nyligen. Mostafaei har ägnat sitt liv åt dödsdömda minderåriga, homosexuella och andra fall som bryter mot mänskliga rättigheter i Iran. Hans arbete tvingade honom för några vecor sedan att under dramatiska former fly landet och bor nu i Norge. Zinat Hashemi från persiska redaktionen träffade honom. Många befarar att Sakineh trots starka internationella reaktioner kommer att avrättas efter Ramadan genom hängning. Själavård i vår tid - vad är det och vad skiljer ett själavårdssamtal från ett samtal med en psykolog? I 40 år har Larsåke W Persson arbetat som pastor och själavårdare och lärare på S:t Lukas själavårdsinstitut och har under åren haft anledning att fundera över vår längtan efter helande och helhet. Nu har han samlat sina tankar i boken "Hur hel kan man bli?" Hör honom i Kvartsamtalet om hans erfarenheter av livets möjligheter och begränsningar. Vad händer pastor Jones i Florida bränner Koranen? Richrad Lagervall, islamolog vid Lunds Universitet om reaktioner och effekter. Villa olika lösningar finns det för att lösa ledigt för elever som vill fira slutet av fastemånaden Ramadan? Vår reporter Hannes Fossbo har talat med rektorer och elever. Bland annat hör vi hur Jönköpingskommuns kommit överens med de muslimska församlingarna i staden för att få tydligare riktlinjer kring ledighet och lov.   Åsa F Vestergren presenterar tendenser i Människor och tros egen undersökning. Enkäten sändes ut till 4712 grundskolor. Av dessa svarade 1397, vilket motsvarar 29 procent. Det betyder att resultatet inte är statistiskt säkerhetsställt och att generella slutsatser inte kan dras. Ändå kan man i materialet se vissa tendenser, inte minst då frisvaren vägs in. Utrikeskrönikan kommer från Sydeuropakorrespondenten Alice Petrén. En ny högskola invigdes i veckan, det katolska Newmaninstitutet i Uppsala. Det är första gången som en katolsk utbildningsinstitution i Sverige har fått akademiska examensrättigheter efter reformationen på 1500-talet. Förra gången en högskola med katolsk huvudman startades i Sverige var 1477, när Uppsala universitet grundades av påven Sixtus IV. USA drar sig ur Irak, men vad kommer att hända med ledarskapet på sikt? USA ville göra Irak till ett sekulärt land, vilket misslyckades. Landet präglas av religiös politik. Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria, har studerat det shiitiska ledarskapets utveckling genom tiderna. Hur präglad är premiärminister Nuri al Maliki av shiitiskt tänkande? Hur agerar shiitiska rättslärda i Irak i jämförelse med i Iran? Vad kan man säga om framtiden utifrån historien? Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sr.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sr.se