POPULARITY
This week we are back with the full squad of Andre, Arian and Dessezar! We talk about the games that happened in Week 3 in the Super Series and Week 1 in Men's Division 1. Örebro start their season with a BANG against Kristianstad, we have a shoot out in Bergshamra in the Fog Bowl and the Göteborg Giants show why they are the team to beat in Division 1. We also have 2 special guests from the Copenhagen Raptors with Christine and Cecilie, who join us for the preview for the Women's Division 1 and we talk about the upcoming games in their division.
Blocket är en Svensk Klassiker, lika svensk som falu rödfärg och kaviarmackor.Men det är också en internationell megasuccé och Sveriges första riktigt stora digitala export med unicorn-status många gånger om. I dag kör vi låååångfika med i Richard och Martin som kom till Blocket för 20 år sedan och var med och byggde ett globalt imperium som samtidigt gav inspiration till en hel generation svenska internetentreprenören. Vi pratar om:Hur det började i lilla Fjälkinge i Skåne genom svensk landsbygd, in i storstäderna och sedan ut i hela världen.Hur bolaget nästan gick under efter en hackerattack och tvingades bygga om hela plattformen, kodrad för kodrad, från lägenheter och hemliga bunkrar innan man var uppe och snurrade igen.Det maniska fokuset på enkelhet och folklighet och att det alltid trumfade avancerade funktioner och bling-bling.Om hur Blocket kanske har bidragit till ett lite öppnare Sverige där folk vågar prata med varandra, tack vare att man ses i loftgångar och kränger begagnade köksstolar till folk man inte känner.Hur 90 MSEK för hela bolaget var för dyrt och att det var nära att Schibsted missade hela affären.Att det inte fanns något “Cloud” när Blocket internationaliserades. Bolagets medarbetare forkade helt enkelt koden, kopierade den till en DVD-skiva och flög över källkoden till respektive lanseringsland. Läs mer:Exampel på Blocketbäbisar: Leboncoin (Frankrike) och Mudah (Malaysia).FÖRSTA Blocket - så såg den ut (1996).Det gula tegelhuset i Bergshamra, där Blocket-kontoret låg. Apple Maps | Google Maps.Adevinta (det börsnoterade bolaget där mycket av Blockets internationella värden samlades). Dagens Tech görs av Halvt Vargtjut Media AB.Redaktör: Richard Sandenskog
David Druid har vunnit på livets lotteri! Linnea Wikblad ger liggtips till incels! Journalisten Hugo Ewald berättar om var incel-rörelsen är idag. Korren Caroline Kernen om senaste dagarnas upptrappning mellan Israel och Palestina. Ikonen Titiyo Jah berättar om sin medverkan i Songland, om blottare i Bergshamra och den gången hon köpte en häst och en Porsche och levde sitt bästa liv. Dessutom P3 Nyheters Babs Drougge om skandalomsusade Dalai Lama som bad en pojke suga på hans tunga. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
Sångerskan och ikonen Titiyo Jah gästar oss och berättar om uppväxten i Bergshamra, om hur 11 septemberattackerna gjorde så att hon aldrig slog stort i USA och om att hon har ett relativt slappt "yes-man" år. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
”Vi är infödda stockholmare, både min man och jag, och hade bestämt oss för att vi skulle bo i vår trea i Bergshamra för alltid. Vi skulle dö där” Hör Janna Corneliusson berätta om hur allt förändrades när hon fick drömjobbet på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Även om det inte riktigt blev som de planerat. ”Samma dag som vi skrev kontrakt på Villa Vimmerby, där vi skulle öppna vårt B&B, så stängde Astrid Lindgrens Värld ner pga pandemin…..” Där stod vi, hade flyttat ner hela familjen och det kändes som ett stort svart hål öppnade sig i golvet. Men det BLEV väldigt bra och nu lever vi som i en saga! Välkommen att sitta ned till ett energigivande och väldigt inspirerande 11-kaffe med Janna!
Äntligen var det dags igen - ett färskt avsnitt av Omsorgspodden! Denna gången tackade Stina och Josefine för teknikens under som tillät dem att prata med Caroline och Katarina som befann sig på Pulsen Omsorgs kontor i Bergshamra, Stockholm. 405 km bort berättade de om deras roller som verksamhetskonsulter - om utmaningarna som finns men också om glädjen i att arbeta som ett team. Vi på podden fick en helt ny inblick i verksamhetskonsulternas arbete, deras uppgifter och vad som krävs för att göra ett bra jobb. Dessutom hintar Josefine om att Pulsen Omsorg framöver kommer söka många fler verksamhetskonsulter, så om du är intresserad av att veta vad ett sådant arbete skulle kunne innebära så är du varmt välkommen att lyssna på avsnittet för att få en fantatstiskt fin inblick! Om du känner ett oemotståndlig längtan efter att få bli en del av gänget så kan du höra av dig direkt till josefine.theorin@pulsen.se. Tack Caroline och Katarina för ett supertrevligt samtal! Välkomna att lyssna på Omsorgspodden! Tankar/idéer eller kanske du bara vill ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se
Med anledning av Bergshamra pride anordnades den 24/5 2018 ett antal samtal med hbtq-anknytning på Bergshamra bibliotek. Mandy Rich vart inbjuden att berätta om sitt liv och Mandy bjöd med mig som samtalspartner. Jag tycker det blev superfint så här kommer det i sin helhet. Oklippt och oslipat. Avsnittet avslutas med Mandy Rich nya singel Skarpnäck som hon framför tillsammans med Irma Rence! Tusen tack för att ni lyssnar! Stötta mig gärna via www.patreon.com/jonasdillner
Pop-panelen gästas denna vecka av inga mindre än De Vet Du, som bjuder på smittande fotbolls-ompa-ompa, upplysande insyner i musikbranschen och givetvis en stor portion humor. Hör historien om den svenska VM-låten, LeBron James-referenser i Bergshamra och pussy-ordet som har förmågan att obemärkt kan slinka igenom på svensk radio, samt veckans fem mest intressanta låtar såklart. Tove Lo feat. Charlie XCX m.fl., "Bitches" 02:47 - 06:00 Little Junder + Lorentz, "Heartbreaker" 10:23 - 13:32 De Vet Du, "Vi Sjunger" 18:17 - 21:20 Peg Parnevik, "Loafers" 24:42 - 28:02 Gorillaz, "Humility" 31:57 - 35:13
Eva hatar uppstoppade djur. Vi tar en promenad runt Naturhistoriska riksmuseet och pratar om hur det är att tampas mot älgar och måsar som fastnat i sina rörelser.
Anna hade tur. Hennes lärare Agnes Lagerstedt var pionjär och tog med magra och bleka barn ut från stan till skärgården. Där startade en av Sveriges första barnkolonier. Under slutet av 1800-talet var nöden och fattigdomen i Sverige stor. Många svalt och i städerna bodde de fattiga ofta trångt och mörkt. De barn som växte upp i de här ohälsosamma miljöerna blev så småningom uppmärksammade både av myndigheter och privata välgörare.Anna Johansson och hennes lillebror Otto var två bleka och taniga stadsbarn som skickades iväg från sin familj för att få äta upp sig på landet. Brevväxlingen mellan barnen och deras släktingar var under den här tiden intensiv.Stockholm den 14 juni 1885 Lilla älskade kusin Anna, Det är så tomt efter dig härhemma så det kan du ej tro. Roa dig nu duktigt medan du är ute i fria luften på landet, och ät och drick bra, så du blir tjock och fet som jag är. Jag hoppas att du har roligt där borta i Tulka eller vad det heter. Adjö med dig min lilla kusin, lev väl och krya upp dig riktiga tag och skaka Stockholmsdammet av dig. En kyss från din tillgivna kusin SigneAnna Johansson hade den stora turen att få komma på sommarkoloni, en alldeles ny möjlighet för barn som hade det svårt vid den här tiden. Det var hennes lärarinna Agnes Lagerstedt som tog med sig Anna och några andra barn som behövde frisk luft och ordentligt med mat.Ann- Charlotte Münger är barn och ungdomsforskare vid Linköpings universitet och hon har gått in i arkiven för att se hur barnen på kolonierna egentligen hade det och vem Agnes Lagerstedt var.- Hon föddes 1850 i Askersund och hennes far var provinsialläkare, så hon föddes rakt in i den borgerliga klassen, den som var på framåtskridande i mitten av 1800-talet.Agnes flyttade tidigt till Stockholm och började arbeta som folkskollärarinna. Samtidigt som hon var lärarinna startade hon upp den allra första sommarkolonin, moderkolonin, ifrån Stockholm.- Det som drev henne var engagemanget för de fattiga, berättar Ann-Charlotte Münger. Agnes var ju också med att starta upp Svenskt Arbetarhem, som skaffade bostäder till arbetarklassen.Hon ville rädda och lyfta arbetarklassen ur armodet och det hon arbetade med var en typ av framtidsprojekt och inte bara verka i det lilla med korgar, utan hon ville arbeta på längre sikt.Agnes såg de fattiga, klena och sjuka barnen i skolan, varav Anna Johansson var ett av dessa barn. Hon har lämnat efter sig mängder av brev och andra dokument som nu fyller ett helt bort hemma hos hennes barnbarns barn Anders Classon.I en liten hög för sig själv finns de brev som Anna och hennes familj skickade till varandra den där sommaren 1885 då hon som 12-åring var på kolonin i Tulka i Roslagen.- I breven beskriver hon sig själv som inte frisk och på den tiden var det väldigt viktigt att vara frisk. Den som sa att hon inte var riktigt frisk den skickade en viktig signal, säger Anders Classon. När Anna var liten bodde familjen på Ladugårdsland i Stockholm, en stadsdel som idag tillhör Östermalm. Men vid den här tiden var detta inte en stadsdel för fint folk.- Nej, Ladugårdsland som det då hette var väldigt fattigt, det låg utanför Stockholm. De flesta av de pampiga byggnader vi tänker oss idag de kom till senare, säger Anders Classon.Annas pappa var gårdskarl, ett arbete som inte gav någon hög status, men eftersom familjen bara hade två barn, Anna och hennes lillebror Otto, så gick det hyggligt trots allt.- Med bara två barn blir ju försörjningsbördan lättare.Anna började skolan när hon var åtta år, och hon hamnade i Ladugårdslands Folkskola. Där arbetade en lärare med stort socialt patos. Hon hette Agnes Lagerstedt, och hon gjorde hembesök hos barnen och förstod hur de hade det, och bestämde sig för att ta med sig några av dem ut på landet. 1884 hyrde hon för första gången ett stort hus i Roslagen och tog med sig en grupp barn, och året därpå var det så Annas tur att få följa med.- Hon blev väl uppmärksammad av Agnes Lagerstedt, som såg att hon såg blek och tanig ut, tror Anders Classon. Tulka den 15 juni 1885 Älskade pappa och mamma samt bror! Nu vill jag skriva några rader till min snälla mamma och pappa samt bror och höra hur ni mår. Jag har hälsan och mår så bra. På resan hade vi så roligt, vi fick kaffe på båten och jag låg i samma hytt som fröken. Nu håller de på att baka, vi får snart nybakat bröd. Kommer ni snart ut till mig? Fröken Lagerstedt frågade om ni inte kommer ut till mig. Jag och en flicka till städar fröknarnas rum, jag ligger i en säng i köket. Vi har en gunga på gården, den har vi gungat sönder flera gånger. O! vad det skulle vara roligt om Otto kunde få komma ut till mig och pappa och mamma också - men att Otto skulle få komma ut, det kunde vara möjligt. Mamma lilla, hälsa min älskade pappa och bror Otto samt övriga släktingar och vänner. Min adress är Tulka, Häverö Tecknar vänligen mammas och pappas dotter. Anna JohanssonI ett av breven berättar Anna om hur hon och tre barn till får göra en utflykt.Tulka den 30 juni 1885 Älskade föräldrar samt bror Tack snälla mamma och pappa för alla brev och allt det som var i paketet. Alltsammans som låg i paketet smakade så bra. Nu ska jag tala om för eder att vår värd har satt upp en flaggstång på gården och vi har börjat bada. I fredags hade vi så roligt Fröken Pålman, våran jungfru Lina samt jag och en flicka till och två gossar reste till Sjöbo. Först rodde vi från Tulka till Ronöholm, sedan åkte vi på ångaren Roslagen till Hallsta. När vi kom till Hallsta fick en av gossarna gå och köpa mjölk så drack vi mjölk och åt det bröd vi hade med oss. Sedan for vi från Hallsta på tåget till Skebobruk. När vi hade sett det fick vi se en stor park som var så vacker och ett stort drivhus. Snälla mamma och pappa hälsa till alla! Och Otto kom snart och hälsa på mig! Fröken Lagerstedt vill bjuda Otto hit 14 dagar om torsdag, som är den 16 juli. Jag önskar att han ska komma och då kommer jag och möter honom om jag är frisk. Nu slutar jag mitt brev för denna gång, min penna går så illa Tecknar eder dotter Anna JohanssonHon känner sig nog ändå ganska ensam på kolonin, tror Anders Classon, och hon längtar efter sin bror. -Till slut så pratar hon helt enkelt omkull fröken Lagerstedt, så att hon lovar att Otto ska få komma ut till landet också han under några veckor. Hon skriver själv några rader i ett av breven hem till Annas föräldrar i Stockholm.Anna tycker jag, ser friskare ut nu och om nätterna sover hon lugnt och gott. Hon ligger ensam, men så att jag ser och hör henne. Jag tror att det var bra för Anna att komma ut. Otto är välkommen att komma den dag Anna skrivit. Bed Gud för oss! Agnes Lagerstedt Otto kommer mycket riktigt ut, och man anar att han roar sig ordentligt. Han skriver också hem, bland annat om hur han mött en tjur.Älskade föräldrar, Nu vill jag skriva några rader till eder och fråga hur ni mår. Jag mår bra samt har hälsan. Jag satt uppe hela natten på båten. På båten kastade de raketer. Jag var med och klädde båten med löv. Anna och fröken Lagerstedt var och mötte mig vid Ronöholm. Förra fredags var jag till posten, det är tre fjärdingsväg dit. Där var jag och en annan gosse i fara för en tjur. Jag hoppade över ett staket och rev sönder mig. Den andra gossen höll på att bli stångad. Tack för edert välkomna brev () Nu får jag sluta mitt brev för denna gången. Tecknar vänligen edert barn Otto Johansson Bergendorf- Man märker att Anna och Otto hade väldigt roligt ute på kollo, säger Anders Classon, inte minst för att de glömmer att skriva så ofta som deras mamma tycker att de bör göra.Stockholm den 30 juli Mina älskade barn! Ni måtte hava mycket roligt tillsammans, då ni kunnat glömma hemmet. Vi har väntat mycket på brev från Eder, och jag tycker att ni båda kunde skrivit ett litet brev tillsammans och låtit oss veta hur ni har det där ute på landet. Signe har väntat mycket på brev från dig Anna, ty du lovade att skriva till henne nästa gång, men det blev ej något av. Jag hoppas kära Otto och Anna, att ni är mycket tacksamma, snäll och lydiga emot den snälla fröken Lagerstedt. Skriv nu snart och låt oss veta när du kommer Otto ifall din resa ej redan är bestämd till lördag. Och hälsa fröken Lagerstedt och säg att vi äro mycket tacksamma för ditt vistande därstädes. Ni förglömmer väl aldrig att dagligen tala med eder käre Fader och Gud, vår Herre Jesus Kristus, ty utan honom varder vi fördärvade. Till sist en hjärtlig hälsning till fröken Lagerstedt från pappa och mig. Många hälsningar och kyssar till eder våra älskade barn, Från eder Pappa och MammaAnna stannade på Tulka-kolonin hela sommaren, Otto var där under cirka tre veckor, och det verkar ha gjort dem gott.- De fick ju leka självständigt, bada och ro och göra utflykter. De fick en upplevelse som man annars absolut inte kunde få som fattigt stadsbarn.Anna och de andra barnen som Agnes Lagerstedt tog med sig ut på de första sommarkolonierna valde hon ut själv bland barnen i sina egna skolklasser. Men inom bara några år så följde andra efter hennes exempel, och antalet sommarkolonier ökade explosionsartat. Och nu blev det möjligt också för barn från andra städer än Stockholm att få komma ut på landet, berättar Ann-Charlotte Münger.- Redan året efter Agnes Lagerstedt åkt ut med sina 20 barn blev det en stark rörelse med en strid ström av koloniföreningar. Och på 1930-talet var det som mest barn från Stockholm ute på sommarkolonier.Det blev också ett stort urvalsarbete, berättar Ann-Charlotte Münger. Först plockade lärarna ut de som de ansåg vara i behov, sen blev det en läkarundersökning och då valde man barn som hade en god prognos.Vid den här tiden pratade man utifrån plantmetaforen, dvs den goda plantan. Växten behövde bra växtgrund för att växa och bli till en bra samhällsmedborgare. Och kollot blev den goda plantjorden, plantskolan.Och därför behövde barnen en god prognos så att det fanns möjlighet till förbättring. Sp barnen fick inte vara sjukliga, däremot klen och sjukliga.Svensk Läraretidning 1889 Frågan är ju icke att endast giva ett större eller mindre antal barn tillfälle att få på landet tillbringa ett par angenäma månader och att skaffa dom ett sommarnöje. Här gäller det något vida viktigare, att taga hand om små plantor som av brist på vård och näring hålla på att tvina bort, samt om möjligt giva dem en växtkraft som kan med tiden göra dom till starka och fruktbärande växter. Man har ju såsom i en redogörelse säges, grundad anledning att bidraga till att av dessa svaga barn göra till kropp och själ sunda män och kvinnor, då mycket tyder på att de annars skola bliva allt annat än detta, eller nedstiga i tidig grav.- Det här var ju något som fördes fram av läkarkåren och också politiskt, för nu började det komma en politisk rörelse för det här med sommarkolonier. Men när man väl går ner i arkivmaterialet och tittar på verksamhetsberättelser som inte var offentliga där bland annat föreståndarnas egna berättelser finns, ja då får vi en helt annan bild, säger Ann-Charlotte Münger.- På kolonierna fanns döende barn och de som definitivt inte hade goda prognoser, men där jag tror att de som valde ut barnen inte hade bilden av en god folkhälsa utan de valde barnen utifrån rent humanitära skäl.I dokumenten kan man läsa om barnens vikt. När de åkte ut till kollot vägdes och mättes dem, och sedan mättes de igen vid avfärden. Dessa listor publicerades också, och ju bättre viktkurvorna var desto bättre var det att få välgörenhetspengar.Katarina församlings skollovskoloni 1892 Avresan från Stockholm skedde den 15 juni och efter 8 veckors vistelse återkommo barnen till huvudstaden. Att de betydligt vunnit i hälsa och krafter framgick tydligt av deras friskare utseende och livligare lynne. Före och efter resan vägdes barnen, viktökningen ses av följande tabell. Per 8 år Vikt vid avfärden 17,7 kg, vikt vid hemkomsten 18,5 kg, ökad vikt 0,8 kilo Arvida 8 år Vikt vid avfärden 19,5 kg, vikt vid hemkomsten 22,5 kg, ökad vikt 3 kgI slutet av 1800-talet var mathållningen i Sverige oerhört bekymmersam, berättar Ann-Charlotte Münger. Det var ju svält på många håll och de här barnen hade levt med svält under perioder.- Och man arbetade mycket för att få upp barnen i vikt, och det var mycket tung mjölmat de gav barnen. Barnen fick grötmedaljer, grötpeng och viktpeng, allt för att barnen skulle äta bra.- Men det finns också berättelser från en del kollon att barnen åt till de kräktes, man fick inte gå från bordet och till och med att toaletterna eller dassen låstes när de skulle vägas ut, så att de inte skulle bli "lättare".Mjölken var viktig och central, medan däremot kaffet var förbjudet för barnen att dricka och stod nära arbetarklassen. Kaffet ansågs vara farligt och det fanns många debatter som handlade om den hälsosamma mjölken och det farliga kaffet.Kan man då uttyda vad barnen tänkte? Ja, målet var ju att förbättra barnens hälsa men också att ge barnen en moralisk skolning. Så det fanns ett starkt drag av fostran och barnen protesterade på sitt sätt.- De levde ju sitt eget liv på kollo. På de offentliga arenorna såg man barnen, men de hade ju lika många arenor utanför där personalen inte såg vad de håll på med. Och det fanns alltid några barn som skickades hem och som de hade problem med. En del kallades för smyg-as och vanartiga.- Just vanartiga barn och tuberkulos var bland de största riskerna att få ut på kollo, säger Ann-Charlotte Münger.Om man vill söka efter dessa handlingar finns de på de flesta kommunarkiv. Hur gick det då för kollobarnen Anna och hennes bror Otto?Det blev inga fler somrar på koloni för dem. Deras far har fått ett nytt jobb och med det följde en liten lägenhet i en annan del av stan och därmed byte av skola.När Anna blev vuxen gifte hon sig och fick två barn Hennes man Oscar lyckades hyra ett vackert hus åt dem, i det som då var en lantlig miljö i Bergshamra i Solna. Men om Anna fick hälsan tillbaka av lantluften när hon var liten flicka, så blev hon som vuxen sjuk av det lantliga huset. -I sovrummet i det där huset, som kallades Ryska villan, fanns det åtta lager med arsenikfärgade tapeter, berättar Anders Classon. Under mitten av 1800-talet så användes arsenik i en speciell grön tapet som kallades Kejsargrön. Poängen med arseniken var att tapeterna inte skulle blekas av solen. De här tapeterna blev oerhört populära, men 1876 förbjöds de eftersom man hade upptäckt att människor blivit förgiftade av dem, och länge efter det stämplades tapeter med orden Arsenikfri, och man började tala om giftgrön färg.Det här var känt bland läkare och myndigheter, men vanliga människor, i det här fallet Annas familj, hade ju som hyresgäster ingen aning om vad som fanns på väggarna i huset där de bodde.- Hon fick en diffus arsenikförgiftning som hon aldrig riktigt hämtade sig ifrån och dog bara drygt 40 år gammal 1913, slutar Anders Classon.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Erika Libeck-Lindahl, Edith Lindahl, Eva Eneqvist, Malin Avenius och Viktor Åsberg slaktband@sverigesradio.se
Vad vill man höra om på radio dagarna före julafton? Jenny Teleman och Katarina Wikars famlade runt bland tomtebloss, fula granar i Bergshamra och glödande glitter, men ska det verkligen vara mera jul till jul? Författaren Stefan Lindberg kom med en alternativ önskelista. Han ville höra om groddar, navlar, Dagermans strömming och Taj Mahal. K1 drog en lättnadens suck och skred till verket, det var som att öppna adventskalenderns alla luckor på en enda gång. Vad vill man höra om på radio dagarna före julafton? Jenny Teleman och Katarina Wikars famlade runt bland tomtebloss, fula granar i Bergshamra och glödande glitter, men ska det verkligen vara mera jul till jul? Författaren Stefan Lindberg kom med en alternativ önskelista. Han ville höra om groddar, navlar, Dagermans strömming och Taj Mahal. K1 drog en lättnadens suck och skred till verket. Det var som att öppna adventskalenderns alla luckor på en enda gång.