Podcasts about inbjudna

I senaste avsnittet av Livsrådet svarar vi på en fråga om huruvida det är okej eller inte att be inbjudna gäster att bidra ekonomiskt till festen man försöker ordna. Personen som ställer frågan har nämligen en kompis som försöker crowdfunda sin 40-årsfest. Är det ingen stor grej? Eller ett exempel på ”Swedish bullshit”? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 17.00

Munk, joint eller fri taxiresa? I USA testas olika belöningar för att få folk att vaccinera sig. Hjälper eller stjälper belöningar? Vad vet vi om de miljontals cikador som snart kommer att svärma i östra USA? Hur har corona-pandemin och de alltmer spända politiska relationer med Kina påverkat rasismen mot östasiater? Inbjudna till programmet för att prata om detta är  ståupkomikern Evelyn Mok och Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karslstads universitet. I USA kan man få en munk, fri taxiresa eller en marijuanajoint i belöning om man vaccinerar sig mot  covid-19. Fungerar belöningar för att locka fler att vaccinera sig eller har de rakt motsatt effekt på de tveksamma? När Thomas var i Washington 2004 svärmade miljontals cidador i huvudstaden. Nu är det dags igen. Hur vet cikadorna att det gått exakt 17 år sedan sist och att det är dags att svärma igen? För att reda ut detta kommer Sandra Åhlén Mulio, doktorand i entomologi och mikrobiolog vid Jagellonska universitetet i Krakow. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Nanna Olasdotter Hallberg Producent: Ulrika Lindqvist

Marchal undrar över hur den asociala Skatan kunde bli inbjuden till Clubhouse och vad handlar Clubhouse egentligen om? Att storhandla är ju alltid bra, men när det kommer till amfetamin ska man nog låta bli. Finns det några big no no´s gällande vad man får ha på sig vid digitala möten och vi har väl alla stått och svurit över isen på bilrutan denna vinter. Hur blir man snabbt kvitt den? Marchal har knepet.

I veckans avsnitt grottar Lisa och Charlotte ner sig i begrepp som Agenda 2030, vision, tillgänglighet och hållbarhetsmål. Vad betyder detta och hur agerar man för att faktiskt leva utifrån ett hållbarhetsperspektiv? Inbjudna till avsnittet är proffs på ämnet; Charlotte och Liselotte från Leda 20. Gör er redo att bli pålästa!

Directors talk - Göteborg Filmfestival 2020 POV talks #4 – Filmare i gränslandet Vad gör man om verkligheten inte räcker till? Expanderar uttrycket! Filmtidningen Point of View och dess redaktör Jon Asp gästar med sitt fjärde publika samtal. Inbjudna regissörer visar klipp ur sina senaste filmer och samtalar om den kreativa processen i gränslandet mellan dokumentär och fiktion, i ett nytt produktionslandskapet. Mikel Cee Karlsson (Fraemling) Maria Bäck, (Psykos i Stockholm) Carl Javér (Rekonstruktion Utøya) Viktor Johansson (Inuti diamanten) Moderator: Jon Asp, Filmskribent och redaktör för Point of View. Inspelat för K-PLAY av Kulturakademin i samarbete med POV under Göteborg Filmfestival 2020

Directors talk - Göteborg Filmfestival 2020 POV talks #4 – Filmare i gränslandet Vad gör man om verkligheten inte räcker till? Expanderar uttrycket! Filmtidningen Point of View och dess redaktör Jon Asp gästar med sitt fjärde publika samtal. Inbjudna regissörer visar klipp ur sina senaste filmer och samtalar om den kreativa processen i gränslandet mellan dokumentär och fiktion, i ett nytt produktionslandskapet. Viktor Johansson (Inuti diamanten) Moderator: Jon Asp, Filmskribent och redaktör för Point of View. Inspelat för K-PLAY av Kulturakademin i samarbete med POV under Göteborg Filmfestival 2020

Directors talk - Göteborg Filmfestival 2020 POV talks #4 – Filmare i gränslandet Vad gör man om verkligheten inte räcker till? Expanderar uttrycket! Filmtidningen Point of View och dess redaktör Jon Asp gästar med sitt fjärde publika samtal. Inbjudna regissörer visar klipp ur sina senaste filmer och samtalar om den kreativa processen i gränslandet mellan dokumentär och fiktion, i ett nytt produktionslandskapet. Carl Javér (Rekonstruktion Utøya) Moderator: Jon Asp, Filmskribent och redaktör för Point of View. Inspelat för K-PLAY av Kulturakademin i samarbete med POV under Göteborg Filmfestival 2020

Directors talk - Göteborg Filmfestival 2020 POV talks #4 – Filmare i gränslandet Vad gör man om verkligheten inte räcker till? Expanderar uttrycket! Filmtidningen Point of View och dess redaktör Jon Asp gästar med sitt fjärde publika samtal. Inbjudna regissörer visar klipp ur sina senaste filmer och samtalar om den kreativa processen i gränslandet mellan dokumentär och fiktion, i ett nytt produktionslandskapet. Maria Bäck, (Psykos i Stockholm) Moderator: Jon Asp, Filmskribent och redaktör för Point of View. Inspelat för K-PLAY av Kulturakademin i samarbete med POV under Göteborg Filmfestival 2020

Directors talk - Göteborg Filmfestival 2020 POV talks #4 – Filmare i gränslandet Vad gör man om verkligheten inte räcker till? Expanderar uttrycket! Filmtidningen Point of View och dess redaktör Jon Asp gästar med sitt fjärde publika samtal. Inbjudna regissörer visar klipp ur sina senaste filmer och samtalar om den kreativa processen i gränslandet mellan dokumentär och fiktion, i ett nytt produktionslandskapet. Mikel Cee Karlsson (Fraemling) Moderator: Jon Asp, Filmskribent och redaktör för Point of View. Inspelat för K-PLAY av Kulturakademin i samarbete med POV under Göteborg Filmfestival 2020

Directors talk - Göteborg Filmfestival 2020 POV talks #4 – Filmare i gränslandet Vad gör man om verkligheten inte räcker till? Expanderar uttrycket! Filmtidningen Point of View och dess redaktör Jon Asp gästar med sitt fjärde publika samtal. Inbjudna regissörer visar klipp ur sina senaste filmer och samtalar om den kreativa processen i gränslandet mellan dokumentär och fiktion, i ett nytt produktionslandskapet. Mikel Cee Karlsson (Fraemling) Maria Bäck, (Psykos i Stockholm) Carl Javér (Rekonstruktion Utøya) Viktor Johansson (Inuti diamanten) Moderator: Jon Asp, Filmskribent och redaktör för Point of View. Inspelat för K-PLAY av Kulturakademin i samarbete med POV under Göteborg Filmfestival 2020

I avsnitt 5 får ni lyssna på poddens första Inbjudna gäster, Ola Åkesson och Andreas Rosendahl som pratar om hur vi alla träffades men som även har sina egna storys. Ola som levt med psykisk ohälsa, vikthets och en jagande ångest så länge han kan minnas. Andreas som levde ett ohälsosamt liv med kraftig övervikt , ett barn som mådde psykiskt dåligt och hur han tränade sig frisk från diabetes typ 2.

”År 2050 är Flemingsberg ett av Sveriges mest betydelsefulla centrum för utbildning, forskning och kreativitet. Det är en inspirerande mötesplats där innovationer skapas och samverkan driver en hållbar samhällsutveckling”. Så lyder inledningen på den formulerade visionen som återfinns i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg och i det här avsnittet samtalar vi om planerna för den regionala stadskärnan. Inbjudna gäster är Malin Danielsson, kommunalråd som ansvarar för samhällsbyggnadsfrågor i Huddinge kommun, Charlotte Persson, chef för Huddinge kommuns strategiska sektion på samhällsbyggnadsavdelningen samt Cecilia Lindahl, regionplanerare på Landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltning. Moa Beskow, etnolog vid Stockholms läns museum leder samtalet och ber gästerna att konkretisera visionerna. Vad menas med ord som stadskvalitet och hur ska Flemingsberg bli till en urban stadskärna? Vad är en inspirerande miljö och på vilket sätt har Flemingsberg en unik identitet? Vad innebär orden i visionen för de människor som lever och bor här nu och vilka är det som ska lockas till platsen? Följ med på ett spännande samtal om både samtid och framtid. Utvecklingsprogrammet hittar du här: https://flemingsberg.se/wp-content/uploads/2018/03/Utv_program_Flemingsberg_FINAL.pdf

I Almedalen i somras arrangerade Sveriges Radio ett seminarium om robotar, artificiell intelligens och journalistik. Här är en kortversion av journalistikprofessorn Matthew Waites föreläsning. Robotarna är här nu. Tekniken har kommit så långt att möjligheterna finns att låta artificiell intelligens sköta allt mer i vårt samhälle, som till exempel journalistiken. Under politikerveckan i Almedalen 6 juli 2016 arrangerade Sveriges Radio ett seminarium med rubriken: "När tar robotarna över politik och media?" Inbjudna gäster att prata om detta var bland andra Matthew Waite, professor i journalistik på College of Journalism and Mass Communications vid University of Nebraska-Lincoln och grundare av Drone Journalism Lab. Medieormen spelade in seminariet och här har redaktören Cecilia Djurberg gjort en sammanfattning av Matthew Waites föreläsning, som sänds i P1 nyårsafton 31 december 2016 kl 19:50, med repris nyårsdagen 1 januari kl 07:45.

Inbjudna till en konferens om sociala medier i Borås (!), flyttade vi podden och spelade in veckans avsnitt inför publik. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags för männen att träda tillbaka. Det finns argument både för och emot könskvotering och annan positiv särbehandling. Idag är det internationella kvinnodagen, och om inte annat så av den anledningen kan det vara på sin plats att stöta dessa argument mot varandra. Inbjudna till Filosofiska rummet: Kvinnokvoten är Sofia Nerbrand, liberal debattör, David Brax, filosof och Annika Gilljam, filosofistuderande som skrivit sin kandidatuppsats i praktisk filosofi om argument för inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Marika Carlsson och hennes bisittare Hasse Brontén fyller år på samma dag och firar sina dubbla bemärkelsedagar i studion. Inbjudna till kalaset är den moderna etikettexperten Sofia Larsson, psykologen Anna Bennich-Karlstedt, komikerna Per Andersson, Micke Lindgren och Emma Molin från humorgänget Grotesco samt Hanna Hedlund och etnologen Finnur Magnusson. I den härliga kalasatmosfären diskuteras ämnen såsom födelsedagspresenter som man helt inte vill äga, varför vi borde sluta sjunga Ja må hen leva, överraskningsfester med inbyggt maktspel, dödsångest samt en liten punktering av myten om att vi är extra åldersfixerade i Sverige. Häng med på partyt!Producent: Tommie JönssonRedaktör: Maja ÅslundWebb och publikredaktör: Ronnie RitterlandHör av dig till oss!Marika i P4 på Facebookmarikaip4@sverigesradio.se 

Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags för männen att träda tillbaka. Det finns argument både för och emot könskvotering och annan positiv särbehandling. Idag är det internationella kvinnodagen, och om inte annat så av den anledningen kan det vara på sin plats att stöta dessa argument mot varandra. Inbjudna till Filosofiska rummet: Kvinnokvoten är Sofia Nerbrand, liberal debattör, David Brax, filosof och Annika Gilljam, filosofistuderande som skrivit sin kandidatuppsats i praktisk filosofi om argument för inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Umeås år som europeisk kulturhuvudstad lider mot sitt slut. Kulturevenemangen har avlöst varandra och stadsbilden har förändrats med många nya byggnader. Kritiken sänder från det nyöppnade kulturhuset Väven för att tillsammans med gäster diskutera erfarenheter av det gångna året. Inbjudna till programmet är kulturredaktionens Kerstin Berggren, Sara Meidell, kulturredaktör på Västerbottenskuriren, Katrin Sten, konstvetare och arkitekturhistoriker, samt statsvetaren Malin Rönnblom. De samtalar bland annat om vad året har inneburit för staden Umeå - vad som har en chans att bestå och utvecklas - om Väven och om det nya det Kvinnohistoriska museet lever upp till förväntningarna. Programledare Gunnar Bolin och Anneli Dufva Producenter Maria Götselius och Agneta Kellgren

Det kom ett brev till Lundströms - " ...det talas om att unga pojkar inte läser - men vad ska vi välja? Vi behöver lästips!" Brevet kom från Anna, mormor till Johan, 13 år. Och Lundströms ställer upp! Hör både Johan och Anna, och lästips ska det bli! Inbjudna till samtalet om läsning för unga är också DN:s kritiker Lotta Olsson och författaren Mårten Sandén. Här hittar du listan på boktips till Johan och alla andra. Kan läsning vara läkande? Och i så fall hur? Vår reporter Jenny Aschenbrenner har träffat Hanaa al-Ramli, barnrättskämpe från Jordanien som under några år startat 25 bibliotek i olika flyktingläger i Mellanöstern. Vilka böcker vill barnen som lever i flykt läsa? Hör också psykologen Mikael Lundgren, som jobbar med sagor som terapeutisk metod. Vi säger också ett stort och kärleksfullt grattis till årets nobelpristagare, Alice Munro!  Som Lundström har väntat... kanske Alice Munro, också - hon är ju 82 år. Annars visar statistiken att de flesta vinnarna är i åldern 60-74 år när de får priset, och att medelåldern är 64. Så - är det en bra eller dålig ålder för att få priset? Och hur mår en genomsnittlig 64-åring, fysiskt och psykiskt? Hör bl a Henning Mankell, Rose Lagercrantz och Jan Guillou.

I Nytt från Medicinen rapporterar Rolf Söderberg från en operationsteater vid sjukhuset Nya Kina i Shanghai, där akupunktur används som bedövning vid en operation av en 39-årig man med allvarligt magsår. Inbjudna nordiska journalister följer operationen av den vakna och leende patienten bakom en glasruta. Sänt: 1972-12-17

Maskeradbaler, stora fester som gav möjlighet att visa upp sig i sensationella dräkter och spektakulära aftonkläder, var extra populärt under mellankrigstiden. Många av dem arrangerades av kända personer i dåtidens societet, som då rymde en typ av excentriskt utlevande människor som pressen var omåttligt intresserad av att följa, och skriva om. Inbjudna gäster skulle förhålla sig till teman som cirkus, sagor, vilda västern och lantlig idyll. Men att klä ut sig har man förstås gjort under alla tider. I veckans STIL berättar vi mer om detta seglivade nöje. Under 1920- och 30-talet nådde maskeradbalerna en sorts formtopp då gamla pengar och nya talanger möttes och mixades, under masker och förklädnader. Tillhörde man de rätta sociala kretsarna – eller hade kvalat in genom att vara hip författare, poet, konstnär, musiker eller modeskapare i tiden – så kunde man resa runt Europa och gå på den ena storslagna och glamorösa maskeradbalen efter den andra. Under våren och sommaren arrangerades baler nästan varje månad. Men strax före, under och efter, andra världskriget dalade intresset. Man hade lite annat att tänka på. Men det kom tillbaka. I slutet av 60-talet fick den amerikanske författaren Truman Capote en sorts snilleblixt. Han skulle arrangera en bal, och inte vilken som helst. Den 28 november 1966 arrangerade han The Black and White Ball, en maskeradbal som skulle komma att kallas för århundradets fest. Mer om den, och varför den blev så omtalad, berättar skribenten Stefan Ingvarsson. Men femton år före den festen så var det en helt annan maskeradbal som kallades för ”århundradets fest”. Den arrangerades i Venedig av en excentrisk man vid namn Carlos de Beistegui, arvtagare till en enorm förmögenhet. Många av dåtidens modeskapare var inblandade, på ett eller annat vis. Den franske modeskaparen Jacques Fath klädde sig som Ludvig den 14:e. Pierre Cardin, som hade startat eget året innan efter att ha jobbat för Christian Dior, hade fått beställningar från trettio gäster. Det satte fart på hans framtida karriär. Men dagens maskerader är snarare ett mischmasch av gamla traditioner, och nya påfund. Och i modevärlden fortsätter de att vara populära. Vi har ringt upp den svenske modeskaparen Lars Nilsson i Paris som berättar om en av hans mest minnesvärda maskeradfester där temat var Frukost på Tiffany's. Denna höst kan man dessutom se den italienska kompositören Giuseppe Verdis opera Maskeradbalen på två olika scener i Stockholm. Både Folkoperan och den kungliga Operan sätter upp denna föreställning om mordet på den svenske kungen Gustav III. Och vill man spåra en svensk maskeradtradition, eller kanske snarare den tid då utrymme gavs till färgstarka fester med möjlighet till modeexcesser, är det till Gustav III som man ska gå. Det berättar vi också om. Och så tar vi upp det provocerande (och befriande) i crossdressing, ett populärt inslag på maskeradbaler då, och nu. Veckans gäst är Christopher O'Regan, författare och specialist på 1700-talskultur.