Podcasts about Folkoperan

Barn på scenen lär vara det svåraste som finns att regissera, liksom djur. I detta avsnitt har vi sett flera levande barn, och barndomstrauman, liksom några sceniska djur. Vi pratar om detta samt om följande verk: Trollflöjten av Mozart på Folkoperan i regi av Stéphane Braunschweig , Du vet ingenting om Kikki Danielsson i dramatisering och regi av Martina Montelius på Teater Brunnsgatan Fyra samt Leka för livet av Bess Wohl i regi av Elin Skärstrand på Playhouse teater. Dessutom har Cecilia åkt utanför Stockholms tullar och sett No 3 - Den bittra dansaren av pseudonymen Ludvig Bildstein på Moment teater i Gubbängen. Loretto är å sin sida trött på den nygamla debatten om triggervarningar. Medverkande: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (prod och redigering)

Trollflöjten blev Mozarts sista opera och en av tidernas mest älskade. Nu är den åter på repertoaren. Men hur hanterar man librettots rasism och sexism? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår kritiker Thomas Nordegren har varit på premiären på Folkoperan i Stockholm och kommer till programmet för att berätta om hur regissören Stéphane Braunschweigs uppsättning av Trollflöjten låter. TROLLFLÖJTEN I BACKSPEGELNTrollflöjtens originallibretto anses vara både misogynt och rasistiskt, något som man i olika produktioner har förhållit sig till på olika sätt. Vår reporter Natacha López har tittat på hur några regissörer, bland annat Ingmar Bergman i sin filmatisering, har hanterat det här.VARNING FÖR KÄNSLIGT ÄMNEI Storbritannien är det numera standard att införa åldersgränser och varna för känsliga ämnen i opera- och teaterföreställningar. Publiken ska själv kunna välja om de vill utsättas för till exempel våld, mord, rasism eller sexuellt våld. Samtidigt har detta väckt starka känslor inom den brittiska kulturscenen och många menar att publiken blivit alldeles för känsliga. Kulturnytts Mina Benaissa har rapporterat om detta under veckan i Kulturnytt och kommer till P1 Kultur för att berätta om hur de fyra stora operahusen i Sverige förhåller sig till den här sortens varningar.LITTERATUR – MÖTE MED JULIA ILJUCHAKriget i Ukraina är just nu i centrum för världspolitiken. Samtidigt kommer det flera böcker som handlar om Ukraina på svenska just nu. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har intervjuat Julia Iljucha som samlat 40 korta noveller i boken ”Mina Kvinnor”.HUR FINANSIERAS KULTUREN I INDIEN?I Sverige har debatten om vem som ska betala för kulturen blivit allt mer högljudd. I Indien fick kulturdepartementet höjda anslag i budgeten som lades fram för några veckor sedan. Där har kultur och kulturutövande nära band till andlighet och religion. Den privata finansieringen är också i allra högsta grad närvarande, inte minst i festivalsammanhang. Radions Sydasienkorrespondent Naila Saleem har besökt Indiens och världens största litteraturfestival i Jaipur, Rajasthan.ESSÄ: FINNS DET EN POÄNG MED VÅRT EVIGA GRUBBLANDE?Till synes ovidkommande detaljer kan ha avgörande betydelse för historiens utveckling, kanske är det rent av vanligare än vad vi tror. Men finns det verkligen en poäng med vårt eviga grubblande kring vad som hade hänt om saker vore annorlunda? Ja, åtminstone det kan det vara värt att grubbla över. Och det gör idéhistorikern Michael Azar i denna radioessä från Obs-redaktionen.Programledare: Lisa WallProducent: Karin Arbsjö

Siw Malmkvists kontrakt har inte förnyats på 60 år med stora ekonomiska förluster som följd. Det visar en granskning av musikbranschen som Kulturnytt har gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturnytts Tanja Ulriksson gästar programmet för att berätta mer om sin granskning av musikbranschens villkor som sänds den här veckan. Där bland andra Musikerförbundets ordförande Karin Inde spår att det inte kommer finnas några stora musikstjärnor i framtiden om dagens situation inte förändras.INTERVJU: KAROLINA ANDERSSON TAR SIG AN NATTENS DROTTNINGVi får besök av sopranen Karolina Andersson, aktuell i rollen som Nattens drottning i operan ”Trollflöjten”, Mozarts sista opera, som har premiär i veckan på Folkoperan i Stockholm. Hon kommer hjälpa oss djupdyka i den aria som Nattens drottning framför i operan. En av operahistorians största hits. Men varför är den så känd? Och vad behövs för att sjunga den?KRITIKSAMTAL: ”DIE LEANDER” PÅ ÖSTGÖTATEATERNP1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har varit på premiären av musikteaterföreställningen ”Die Leander” på Östgötateatern. En pjäs som handlar om den svenska schlager och revystjärnan Zarah Leanders väg till att bli den största filmstjärnan i Nazityskland. REPORTAGE: ”TORRLÄGG ÖRESUND” OM DET SVENSK-DANSKA GRÄNSLANDETTorrlägg Öresund, och skapa en perfekt förbindelse mellan Sverige och Danmark. Det föreslog skånska TetraPak-grundaren Ruben Rausing, under mitten av 1900-talet. Det blev en bro i stället. I år fyller den 25 samtidigt som Malmö Konsthall fyller 50 och lyfter i sin jubileumsutställning ”Torrlägg Öresund”, det svensk-danska gränslandet. Men bakom utställningen står otippat nog en amerikan, bosatt i Polen, det vill säga utställningskuratorn Post Brothers. Vår reporter Sara Ek har varit på Malmö Konsthall och träffat honom och konstnären Matilda Tjäder.ESSÄ: STIGEN LEDER RAKT IN I MIG SJÄLVFörfattaren och journalisten Eva-Lotta Hultén tar med oss på en vandring, ut i skogen och in i sig själv i tisdagens radioessä om, stigar. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Vår mesta bästa gäst, författaren Sara Bergmark Elfgren, är tillbaka i podden! Vi pratar om hennes nya spänningsroman Ö, operan Herr Arnes Penningar och udda skräck! Ständigt aktuella författaren Sara Bergmark Elfgren är tillbaka som gäst! Vi pratar med henne om Selma Lagerlöf-operan Herr Arnes Penningar på Folkoperan i Stockholm, som hon skrivit libretto till, och om hennes nya spänningsroman Ö. Sara har givetvis också många udda skräcktips! Vidare blir det ett sedvanligt nyhetssvep. Vi diskuterar bland annat att det ryktas om att Saudiarabiens statliga investeringsfond Public Investment Fund ska köpa mer andelar i Nintendo, att Tencent eventuellt köper ut investerare i Ubisoft för att göra bolaget privatägt, att Red Dead Redemption från 2010 äntligen kommer till PC, att en undersökning visar att majoriteten av gamers föredrar singleplayerspel, att det inte blir en andra säsong av Netflix Kaos, att Mats Strandbergs roman Färjan blir tv-serie på SVT, att det kommer en tredje En prinsessas dagbok-film och att Oscarvinnaren Daniel Day-Lewis gör comeback på vita duken. Det blir en lite annorlunda Koreakoll denna vecka då Tove tipsar om en matlagningsgameshow på Netflix: Culinary Class Wars. Tove har ytterligare ett udda tips med BBC-radioteatern The Lovecraft Investigations: The Case of Charles Dexter Ward. Niklas har å sin sida sett actionkomedin Marmalade med Joe Keery från Stranger Things. Tack & Förlåt, Puss Hej!

Lagom till halloween har ännu en skräckfilm blivit musikal, och i detta avsnitt går Kritcirkeln på sin tredje skräckmusikal på kort tid. I Suptopia i Alby sitter vi längst fram i ”splatterzonen” och låter scenblodet stänka ner oss när ett nytt gäng spelar ”Evil Dead — The musical” efter Sam Raimis 1980-talskultfilmer. Musikalen är skriven av Frank Cipolla, Christopher Bond, Melissa Morris & George Reinblatt (text). Regissör är Johan Bark. Vi fortsätter att prata om död och elände, med lite allvarligare ton, när vi avhandlar ”Herr Arnes penningar” på Folkoperan och Bergmanfestivalens två gästspel på Dramaten: ”Antigone in the Amazon” av Milo Rau och ”Goodbye, Lindita” av Mario Banushi. Dessutom knyter vi ihop alla Antigone-varianter vi sett hittills i år med nypremiären av Unga Klaras ”Mitt hjärta säger”. Vid mikrofonerna: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (producent och redigering)

Författaren Sara Bergmark Elfgren och kompositören Peter Nordahl har gjort opera av Selma Lagerlöfs kortroman Herr Arnes penningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En svensk nyskriven opera hör inte till vanligheterna men i dagarna är det premiär för ”Herr Arnes penningar” på Folkoperan i Stockholm. Föreställningen bygger på Selma Lagerlöfs roman från 1904, en berättelse om mord och blod, spöken och systerskap, och så den allra första förälskelsen.Librettot är skrivet av författaren och dramatikern Sara Bergmark Elfgren och musiken är skapad av Peter Nordahl. För Sara och Peter var det allra första gången de skapade en opera. Regissör för föreställningen är Tobias Theorell, som tidigare gjort teater av Selma Lagerlöfs ”Bortbytingen” på Dramaten – även den gången i samarbete med Sara Bergmark Elfgren. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har smugit runt i kulisserna och pratat med dessa tre om arbetet med föreställningen.

I helgen var det premiär för Henrik Dorsins Svenska revyn en föreställning kretsande kring nationalromantik, folkkultur och svenska värderingar. Vad handlar Dorsins Sverige om? Och hur mår revyn 2024? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. OPERA-NYBÖRJARE TAR SIG AN HERR ARNES PENNINGAREn författare, en kompositör – ingen av dem har tidigare skrivit opera. Imorgon är det urpremiär för deras ”Herr Arnes penningar”, baserad på Selma Lagerlöfs roman, på Folkoperan i Stockholm. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har träffat författaren Sara Bergmark Elfgren, tidigare mest känd för hyllade ungdomsromaner, och Peter Nordahl, kompositör känd för att stå med ena benet i det klassiska och det andra i populärmusiken för att ställa frågan: Hur skriver man egentligen en opera?BLUEGRASS MÖTER TRADITIONELL SVENSK FOLKMUSIK PÅ VÄSENS NYA ALBUM Den svenska folkmusikduon Väsen gör på sin kommande skiva gemensam sak med amerikanska Hawktail med rötter i Bluegrass och amerikansk old-time. Samtal med Esmeralda Moberg, folkmusiken i P2. ESSÄ: MISSE ÄR EN MÖRDAREKatten är vårt populäraste husdjur, men anklagas allt oftare för att vara en invasiv art. En mördarmaskin och artutrotare. Ann-Helen Meyer von Bremen frågar sig i dagens essä vad kraven på att tämja katten egentligen handlar om.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Efter den arabiska våren vad blev det egentligen kvar när revolutionens damm lagt sig? Två aktuella utställningar visar just nu det konstnärliga eftermälet av en omvälvande tid i början av 2010-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har besökt utställningen ”Habibi – the revolutions of love” på Medelhavsmuseet i Stockholm, och ”Oläkt” på Moderna museet i Malmö. Reportage av Jenny Teleman och samtal med konstkritiker Linda Fagerström.HOTELL VITA HÄSTEN – KRIGSMULLER I OPERETTSKRUDI veckan var det premiär för operetten Hotell Vita Hästen på Folkoperan i Stockholm. Skriven 1930 i en tid av politiska spänningar och mullrande krigshot – vad kan den berätta för oss idag? Samtal med kritiker Thomas Nordegren. MINIMALISTISK PIONJÄR I KONSERTFILMPå fredag är det svensk biopremiär för konsertfilmen ”Ryuichi Sakamoto: Opus” – en minimalistisk konsertfilmen om den lika minimalistiska kompositören som gick bort för ett år sedan. Samtal med musikjournalisten Andres Lokko om en musikalisk pionjär.ESSÄ: MER EMPATI GÖR INTE VÄRLDEN BÄTTRERomanläsning är en övning i medkännande. Som en händelse minskar denna läsning och empatin i takt. Men vi gör fel om vi sätter vår tilltro på empatin, säger Thomas Steinfeld i dagens radioessä.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Jossan har varit på straffsexa men det får vi inte höra något om. Däremot massor om genrepet av Vita Hästen på Folkoperan och förvirringen kring vem som är Staffan Waldemar Holm och vem som är Staffan Göthe. Kringlan har fortsatt arbetet med Crazy Town-musikalen och kommit till häpnadsväckande inikter kring sitt eget psyke. Lyssna också på Cruel Town på underproduktion.se/crueltown

Det blir finkultur denna vecka, då vår mesta gäst Sara Bergmark Elfgren är på besök och berättar om sin kommande gotiska opera, Herr Arnes Penningar. Författaren Sara Bergmark Elfgren - från början känd för Engelsforstrilogin, som hon skrev tillsammans med Mats Strandberg - är tillbaka för att prata om sitt kommande projekt: under hösten 2024, på Folkoperan i Stockholm, sätts nämligen Selma Lagerlöfs klassiska gotiska roman Herr Arnes Penningar upp, och Sara har skrivit librettot (manuset). Grim, metal-Gröna Lundsromanen som hon släppte förra året har också kommit i pocket. Vi pratar även mycket om pirater (tv-serien Black Sails i synnerhet) och märklig b-skräckfilm (Dracula 3000, vi återkommer till den). Jonas och Tove röjer sedan igenom veckans nyhetshög i vanlig ordning. Vi diskuterar bland annat att Dreamhack Winter ska flyttas till Stockholm efter 22 år i Jönköping, att spelbranschorganisationen i USA, ESA, släppt en rapport om vad människor önskar sig för spelrelaterat i julklapp (spoiler: inte fysiska spel), att klassiska DOS-spel nu kan köras i webbläsaren, om kontroverserna kring Squid Game: The Challenge, att Björn Skifs-filmen Strul från 1988 får en nytolkning, och att Rob Reiner planerar att göra en uppföljare av kultrullen This is Spinal Tap som kom för 40 år sedan. Tove har även sett det första av tre jubileumsavsnitt, som firar Doctor Whos 60-årsjubileum, Doctor Who: The Star Beast. Slutligen pratar vi också lite Baldur's Gate 3! Tack & Förlåt, Puss Hej!

VEM: Johan Ulveson.YRKE: Skådespelare.AVSNITT: 598.OM: Att träna på att åka tunnelbana, handla och laga mat efter hjärninflammationen, Ulf Kristersson som vargunge, hur livet förändrades totalt efter Beatles, monologen Tidens Larm, att fylla 70 år och närma sig döden, detoxa sig från att kolla bostadsannonser och matkonton och givetvis en hel del om varför Värvet stör honom.Köp biljetter till Tidens Larm med Johan Ulveson på Folkoperan här!SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM (https://www.instagram.com/varvet/) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Johan Ulveson.YRKE: Skådespelare.AVSNITT: 598.OM: Att träna på att åka tunnelbana, handla och laga mat efter hjärninflammationen, Ulf Kristersson som vargunge, hur livet förändrades totalt efter Beatles, monologen Tidens Larm, att fylla 70 år och närma sig döden, detoxa sig från att kolla bostadsannonser och matkonton och givetvis en hel del om varför Värvet stör honom.Köp biljetter till Tidens Larm med Johan Ulveson på Folkoperan här!SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM (https://www.instagram.com/varvet/) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi firar att oktober är slut, kollar vem som vann tävlingen flest sedda föreställningar sen förra avsnittet, och gör en blixtsnabb recension av Jaha Koos gästspel på Dramaten med "The history of Korean Western theatre" sist i programmet -- i en lite stökig krogmiljö (så ursäkta ljudet sista 10 min). Dessutom har Cecilia varit i Berlin (nu igen) och Loretto har varit i Göteborg och Umeå och kollat opera. Lista över verk vi avhandlar i detta avsnitt: Askungen på Folkoperan, regi Nora Nilsson Konstabs Ingmar Bergmans Så som i en spegel på Dramaten Vegetarianen på Dramaten, efter Han Kangs roman, manus Lucas Svensson regi Beata Gårdeler Titta Hamlet på Orionteatern, efter, Barbro Lindgrens och Anna Höglunds pekbok, regi Lars Rudolfsson Dansen på Galeasen, av Ivan Vyrypaev, regi Olof Hanson Filmen Fritt fall, Anatomy of a fall / Anatomie d'une chute regi Justine Triet (med underbara Sandra Hüller!) Tidens larm på Folkoperan, regi Tobias Theorell, med Johan Ulveson som Sjostakovitj Spirit World rising på Konträr, idé och regi Linda Forsell Bühnenbeschimpfung (Liebe ich es nicht mehr oder Liebe ich es zu sehr?)  av Sivan Ben Yishai, regi Sebastian Nübling, Gorki Theater, Berlin High av och med She She Pop, HAU — Hebbel am Ufer, Berlin Heavy as the Heart av och med Josefine Ankarberg, Moment teater Canasta med Hin Håle av Martina Montelius på Teater Brunnsgatan fyra Perserna och Trojanskorna av Aischylos resp Euripides, båda regi Karl Dunér, Dramaten Mytomania av Paula af Malmborg Ward, libretto Kerstin Perski, regi Clara Svärd The Death of Klinghofer av John Adams, libretto Alice Goodman, regi Verena Stoiber, Norrlandsoperan Melancholia efter Lars von Trier , musik Mikael Karlsson, libretto Royce Vavrek, regi Sláva Daubnerová. på Kungliga Operan Gustav Vasa av Joakim Sten, regi Dennis Sandin, Kompani Ad Hoc Pappas födelsedag av Alejandro Leiva Wenger regi Frida Röhl, Dramaten Le Corsaire av Koreografi: José Martínez, efter Marius Petipa, Kungliga baletten The History of Korean Western theater av och med Jaha Koo Medverkande i avsnittet: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (prod & klipp)

Skådespelaren Johan Ulveson kliver upp på operascenen för första gången med huvudrollen i Folkoperans Tidens Larm. Jenny Teleman har träffat honom, och han blir rörd när han pratar om musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man göra odödlig klassisk musik - som hela världen älskar - i ett mordiskt system?Kompositören Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj var en av 1900-talets främsta och hela sitt liv verksam i Sovjetunionen. Han böjde sig lydigt för makten, men gjorde samtidigt ett envist diskret motstånd. Författaren Julian Barnes roman ”Tidens larm” är ett porträtt av denne kluvne man och konstnär. Nu blir romanen dramatiserad musikteater på Folkoperan i Stockholm med Johan Ulveson i rollen som Sjostakovitj. P1 Kulturs Jenny Teleman ramlar in på en repetition av ”Tidens larm” - och hamnar mitt inne i en av Johan Ulvesons repliker om hur en dröm om frihet kan se ut.Producent: Anna Tullberg

Om glaciären blir min grav nu, vore det helt okej, säger regissören Margreth Olin. Ett års naturvandring med föräldrarna blev dokumentären Jordens sång och Norges oscarsbidrag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Folk som ser ”Jordens sång” säger till Margreth Olin att det är som att gå på spa. Om tittarsiffrorna står sig, så blir filmen nästa vecka en av de mest sedda på bio i Norge. Hör henne berätta om inspelningen, vad hon hittade i naturen och vad Wim Wenders gav henne under processen med att göra filmen.SARA LIDMANS ”JERNBANAN” BLIR MUSIKTEATERFörfattaren Sara Lidman skulle fyllt hundra år i år och nu blir hennes romanepos ”Jernbanan” till en musikteaterföreställning på Västerbottensteatern. Huvudpersonen Didrik Mårtensson brottas med sina minnen i en fängelsecell. ”Han känner en sån vrede över hur övriga Sverige behandlar det som de kallar för obygden här uppe”, säger huvudrollsinnehavaren Jakob Hultcrantz Hansson till P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal. Följ med till repetitionerna av ”Jernbanan”.JOHAN ULVESON SOM SJOSTAKOVITJ - DEN KLUVNA HITMAKARENKompositören Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj var en av 1900-talets främsta och hela sitt liv verksam i Sovjetunionen. Han böjde sig lydigt för makten, men gjorde samtidigt ett envist diskret motstånd. Författaren Julian Barnes roman ”Tidens larm” är ett porträtt av denne kluvne man och konstnär. Nu blir romanen dramatiserad musikteater på Folkoperan i Stockholm med Johan Ulveson i rollen som Sjostakovitj. Jenny Teleman ramlar in på en repetition av ”Tidens larm” - och hamnar mitt inne i en av Johan Ulvesons repliker om hur en dröm om frihet kan se ut.TEATERTIPS OCH FILMTIPS!Jenny Teleman har sett ”Tysk höst” på Uppsala Stadsteater, ”Såsom i en spegel” på Dramaten och ”Dansen” på Teater Galeasen i Stockholm.Lisa Bergström tipsar om den bioaktuella filmen ”De ovälkomna” och ”Jordelivet” som visas på SVT Play. Dessutom tycker hon att du inte ska missa två andra bioaktuella filmer: ”Fritt fall” och ”Past Lives”.OBS ESSÄ: DET ÄR BERGEN SOM FÖRFLYTTAR OSSI den tredje och fristående delen av veckans långessä om berg av författaren och essäisten Dan Jönsson handlar det om Vesuvius, ett mycket hotfullt berg och vulkan, som flera gånger har förändrat historien och flyttat på människor.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Ljusets roll i en scenproduktion är att förstärka känslor och driva på berättandet på scen. Ljus kan också framhäva eller eller dölja rent faktiskt vad vi tittar på och vad vi ser. En ensam spotlight på en skådespelare på en mörk scen skapar fokus, varmt ljus som flödar eller blinkande stroboskop skapar helt annan stämning och dramatik. I dag har ljussättning gått från att vara ett hantverk till att bli stor konst. I dagens avsnitt ger vi dig som lyssnare en djup inblick i hur en ljusdesigner skapar och jobbar. Som vanligt här i podden möter ni en av Sveriges främsta i sin roll: Susanna Hedin. Hur ser hennes arbetsprocess ut och vad tycker hon om bländande ljus, lysrör, rökmaskiner och stroboskop?  I avsnittet pratar vi också föreställningen Quasimodo på Folkteatern i Göteborg där Susanna Hedin jobbat som scenograf och ljusdesigner våren 2023.Susanna Hedin är ljusdesigner och scenograf. Hon har ljussatt ett hundratal föreställningar inom teater, dans, opera och musikal på bland annat Dramaten, Kungliga Operan, Folkoperan och Nationaltheatret i Oslo. Hon har även gjort ljusdesign för livemusik med artister som Refused, Silvana Imam, Eva Dahlgren och The Knife.Programledare: Beata Wickbom.Producent: Jens Back.Mixning: Stray Dog Studios.Podden görs med stöd av Kulturrådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna? Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:Kung Mor av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.(Macbeth) av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.Borkmania av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan."The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH."Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna? Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:Kung Mor av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.(Macbeth) av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.Borkmania av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan."The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH."Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.ESSÄ: OM VAD SOM HÄNDER VID STRANDKANTEN"Mina älskade stränder äts upp av mänsklig dumhet", säger journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén om ett myllrande och fascinerande havsliv och en skrämmande utveckling, i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Ett nytt avsnitt späckat med content! Det är högsäsong på teatrarna och massor finns att prata om, men det är fortfarande en bris av kris i luften. Både för teatern och för kritiken. Loretto har varit ute och rest igen och vi har just sett Lumors nya pjäs Content (av David Wiberg och Oskar Thunberg, med Eric Stern, Eva Rexed och Sofia Rönnegård) på Teater Tribunalen. Dessutom pratar vi om Ett Dockhem, Ibsens alltså i regi av Anna Pettersson, samt Lilla Dödsdansen av Kristian Hallberg efter Strindberg. Båda på Dramaten. Veckans innehåll rymmer även något om Alexander Ekmans "Hammer" i Göteborg och Eirik Stubøs Norma på Folkoperan, förhandsskvaller om Bombina Bombasts nya VR-produktion Slumberland, med mera. Mycket content alltså. Medverkande som vanligt: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (prod. & redigering)

En operaföreställning är inte som en film där man spelar in olika scener efter varandra och alltid har möjlighet att göra om varje tagning. Scenografin måste byggas på ett sätt som håller många föreställningar, kväll efter kväll. Något som publiken upplever live, utan klipp eller animeringar!Det kanske ska regna rosblad från skyn (som sedan ska vara helt borta i nästa akt), ryka ur underjorden (utan att någon börjar hosta) eller så ska en sångare flyga upp i taket (och sedan komma ner på scenen sekunden efter). Hur löser man det i praktiken? Och hur ska scenografi och specialeffekter funka så att orkester, kör och solister kan uppträda på ett smidigt sätt utan fara?Vi pratade med Jon Sundberg, Scenmästare på Folkoperan, om hur det går att bygga upp scenografi, skapa specialeffekter och fiffiga lösningar.Jon Sundberg är scenmästare på Folkoperan sedan 30 år. Han har jobbat med föreställningar som Turandot, Tolvskillingsoperan och den aktuella Norma. Det är han och hans team som ser till att den konstnärliga visionen blir praktiskt genomförbar och säker.Programledare: Beata Wickbom. Producent: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Podden görs med stöd av Kulturrådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tar man sig in på den hårda förlagsmarknaden och vad kan man lära sig av att läsa ledarskapsböcker? Det tar vi upp i veckans avsnitt. Günther får besök i studion av Tobias Nielsén som är vd och grundare av bokförlaget Volante. Han är utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm och började karriären som journalist på Expressen. Han är även styrelseledamot i Förläggareföreningen och i Folkoperan och har varit medlem i Företagarna i nästan tjugo år. Volante har givit ut mängder av uppskattade ledarskapsböcker genom åren. Tobias har läst alla. Här berättar han om sina favoriter och de viktigaste kunskaperna han fått på vägen. Lyssna nu!

Vi pratar om valet i Ryssland, hur ofritt är det egentligen? Och hur länge kan Putin sitta vid makten? Premiär snart för operan Don Carlos av Verdi på Folkoperan i Stockholm, vad kan den lära oss om spanska inkvisitionen? Hur länge kan Putin sitta vid makten? Imorgon börjar det ryska valet. Vi pratar med Maria Persson Löfgren om hur ofritt valet är, hur länge Putin egentligen kan hålla kvar makten, och så spelar vi några av de vallåtar som cirkulerat. Don Carlos av Giuseppe Verdi Sedan pratar vi med om operan Don Carlos av Giuseppe Verdi som har premiär snart på Folkoperan i Stockholm. Varför är den så komplicerad? Och vad kan den berätta om den spanska inkvisitionen? Samtal först med Tobias Theorell, regissör och konstnärlig ledare på Folkoperan. Därefter ställer vi alla frågor vi har om den spanska inkvisitionen till Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Olika rekommendationer för vaccinerade och ovaccinerade Dessutom pratar vi om Folkhälsomyndighetens nya besked idag om olika rekommendationer för vaccinerade och ovaccinerade. Hur kan vi se till att den hemhjälp som Gerd, 93, har verkligen har tagit vaccinet? Tidningen The Rolling Stone har gjort en ny lista över de 500 bästa låtarna genom tiderna. Och sedan senast de gjorde det är över hälften av låtarna utbytta. Vilka låtar har sjunkit längst? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman

Tobias blev chef för Folkoperan mitt under pågånede pandemi. Hur har det varit? Hur har de klarat sig? Hur håller man lusten när allt tas ifrån en? Hur navigerar man organisationen, när beskeden ändras från vecka till vecka? Hur ser han på framtiden? Vad har de lärt sig under året? Och också om privata frågor om hur han blev chef, vari hans konstnärliga lust ligger och vad han personligen har lärt sig som konstnär under alla dessa år.

Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firades med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö.Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen ”Timmarna”.På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan ”Einstein on the Beach”, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson.De senaste åren har hans operor ”Satyagraha” och ”Akhnaten” nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York.– Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet.Nu är han aktuell med cirkusoperan ”Circus Days and Nights”, skriven direkt för Cirkus Cirkör.Medverkar i programmet gör dirigent Karen Kamensek, Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv.En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.

Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. Nu är han aktuell med cirkusoperan Circus Days and Nights, skriven direkt för Cirkus Cirkör. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firade den i dag 84-årige musiklegendaren och hans grupp med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö. Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen Timmarna. På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan Einstein on the Beach, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson. De senaste åren har hans operor Satyagraha och Akhnaten nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York.  Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet. Operan Akhnaten, som handlar om den egyptiske faraonen, fick global spridning när Metropolitanoperan sände ut föreställningen live på bio. Dirigent var Karen Kamensek, som intervjuas i programmet. Vi får också möta Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv. En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.

Today I am talking to soprano Henriikka Gröndahl. In our chat we discuss how career trajectories can change over time and the possible influence of relationships and parenthood on negotiating a singing career. Henriikka Gröndahl is a versatile lyric soprano with one foot firmly in the chorus of the Royal Opera House in Stockholm, and the other foot happily freelancing. Her career began with a boom at the Theatre Royal, Glasgow in 2004, when she stepped in as the cover of Mimì in La Bohème. She sang a total of 11 performances of it for Scottish Opera – both at the Theatre Royal in Glasgow and at the Edinburgh Festival Theatre. During her first years out of college, she also sang Pamina for British Youth Opera and Papagena (covering Pamina) for Garsington Opera, followed by a Pamina , Nannetta, Musetta and Julia at Gothenburg Opera in Sweden, Musetta and Princesse at the Royal Opera in Sweden and Fünfte Magd at Liceu in Barcelona, Fiordiligi for Samling Opera and Donna Elvira at Scottish Opera. She has since then stepped in at short notice to sing Liù at Gothenburg opera, Jorun at Vadstena Summer Academy and Olympia/Giulietta/Antonia/ at Folkoperan, where she later also performed Liù. Her latest role was Euredice (Gluck) at Norrlandsoperan, as well as small obscure solo bits and pieces at the Royal Opera in Stockholm. Her career has led her to sing in many countries around Europe, and she frequently performs at chamber music festivals and oratorios, but is nowadays also old enough to engage in other non music related activities like hiking, paddling, hanging out with friends and family, painting, throwing dinner parties and passionately enjoying life!www.henriikkagrondahl.com

Första delen i en seminarieserie i två delar. Kulturakademin i samarbete med Högskolan för scen och musik Forum för scenkonst: Scenkonstkritik - vad, för vem och varför? Beskrivning Med vårens seminarieserie vill vi ta en aktiv del i debatten om scenkonstkritik. I detta forumsamtal ligger fokus på musikdramatik. Hur kan kritiken utvecklas för att bli än mer relevant? Vilket ansvar har kritikern för problematisering och fördjupning när utrymmet på kultursidorna krymper? Och hur förhåller sig traditionell media till sociala mediers höga tonläge? Martin Nyström Martin Nyström är musikkritiker och ansvarig för bevakningen av klassisk musik och opera på DN och författare. Senaste boken är "Konsten att se långt - nya perspektiv på Evert Taube" (Arche Press) kom 2019. Var lärare på Musikhögskolan i Gbg 1976-1992. Är permanentboende på Kössö i Göteborgs södra skärgård. Johanna Paulsson Johanna Paulsson är frilansande kulturjournalist och kritiker i bland annat Dagens Nyheter. Hennes bevakningsområde spänner från klassisk musik till Melodifestivalen och inom scenkonsten från opera till musikal. Hon har en kandidatexamen i både musik- och litteraturvetenskap och brukar gästföreläsa om musikkritik vid Stockholms respektive Uppsala universitet. På fritiden driver hon en kulturhistorisk blogg om drakar, ett ämne som ibland kolliderar med musikdramatiken inte minst hos Wagner. Magnus Haglund Magnus Haglund är författare, kulturskribent och musiker. Är sedan 1994 musikkritiker på Göteborgs-Postens kultursida och har publicerat fem böcker, senast Lyssnare – En essä om ljud och konst och en biografi om WIlhelm Stenhammar. Undervisar sedan 2010 i konstnärligt skrivande på HDK–Valand och driver, tillsammans med Isak Eldh, det konceptuella discoprojektet The Marble Fauns. Staffan Rydén Staffan Rydén har varit vice VD för Dramaten och VD för Folkoperan, som han även var medgrundare till. Mellan 2010 och 2013 var Staffan rektor för Högskolan för scen och musik innan han gick vidare som Västra Götalandsregionens kulturchef, en tjänst han avslutade 2017.

Hans bok om den gåtfulla ålen har blivit en världsuccé. Redan innan den släpptes i Sverige hade 33 länder köpt rättigheterna till den och nu ska Ålevangeliet bli ett oratorium på Folkoperan i Stockholm. Journalisten, författaren och sommarprataren Patrik Svensson pratar om både framgången, havet och så klart - ålar.

Vad gör en producent? Vilka egenskaper bör producenten ha? Vilka val måste göras mellan det konstnärligt utmanande och ekonomiska förutsättningarna? Hur håller man i en budget som ständigt slår i taket? Vad gör producenten om publiken inte kommer? Och hur många steg visar stegmätaren en vanlig dag på jobbet? Möt Jonas Palerius, producent på Folkoperan

Sommaren 2020 tillträder Tobias Theorell som ny konstnärlig chef för Folkoperan i Stockholm. Vi nystar i tidigare scenerfarenheter för att försöka skapa en bild av hans operavisioner. Tobias Theorell är skådespelare och regissör, med flera av Sveriges mest prestigefulla scener som sin arbetsplats, till exempel Dramaten, Stockholms stadsteater, Unga Klara och Göteborgs stadsteater. Han regisserar dessutom opera på bland annat Kungliga operan, Norrlandsoperan, Malmö opera och Opera Hedeland i Danmark. Som operaregissör är han även eftertraktad utomlands och har nominerats för bästa regi av den tyska tidningen Opernwelt för sin uppsättning av Friskytten, som spelades i Coburg 2012.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Den tionde upplagan av GIBCA - Göteborgs internationella konstbiennal - har dragit igång och intentionen är att reflektera över vår samtid med konst som blickar framåt, men också bakåt. Curator för "Part of the Labyrinth" , som biennalen heter, är Lisa Rosendahl och det är 35 konstnärer - både utländska och svenska - som deltar. Verken ska skildra både ett nu och då, där just staden Göteborg och Västra Götaland är utgångspunkten. Lisa Rosendahl har även fått uppdraget att curera biennalen som äger rum 2021 då Göteborg firar 400-årsjubileum, något som hon menar fick henne att se sambanden mellan vår samtid och 1610-talet. Hur väl har biennalen lyckats? P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg har varit med under invigningshelgen. Bertolt Brechts "Tolvskillingsoperan" ska återigen gå upp på en scen i Sverige, den här gången på Folkoperan i Stockholm. Gunnar Bolin har träffat regissören Mellika Melouani Melani för att få veta varför hon valt att sätta upp detta gång på gång spelade verk och vad Brecht har för betydelse för henne. Och så blir den recension av kulturredaktionens litteraturkritiker Katarina Wikars som har läst två nyligen utgivna romaner, Thom Lundbergs "Föreställningar" och Daniel Gustafssons "Odenplan" - två skildringar av nyskilda män som håller på att tappa fotfästet. Hur hanterar de båda författarna historien om fallet? Dessutom gästas P1 Kultur av författaren Sara Bergmark Elfgren och illustratören Emil Maxén som är aktuella med barnboken "Knäckarbanketten", en riktigt spännande och läskig - men också humoristisk saga där 1600-talsmonster, avundsjuka och mod är några av huvudingredienserna. Dagens OBS-essä är signerad Malena Forsare som undrar om det finns det något sätt för människan att minnas sitt tidigare liv som en varelse i vatten? En reflektion över simning och minne, över djupet som drar i oss och vattnet som bär oss. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Hur ställer sig religionerna till vetenskapen och hur ska man som troende förhålla sig till en ny modern tid som förkastar skapelseberättelserna som myter och sagor? Alla kulturer och religioner har genom olika skapelseberättelser gett sin version om hur universum, jorden och människorna blev till. Många av dessa skapelsemyter är fantasifulla och fantastiska att läsa och lyssna till. Men dessa skapelseberättelser står ofta i rak motsats till vetenskapen som hellre talar om Big bang och evolutionsläran. Människor och tro reder ut den här veckan skapelseberättelserna och låter representanter från olika religioner svara på frågan om hur de förhåller sig till vetenskapen. Från Israel finns professor i fysik Nathan Aviezer som trots sitt yrke är en djupt troende ortodox jude. Han menar att gamla testamentets skapelseberättelse tvärtom hjälper och inspirerar vetenskapen. I Västerås konstaterar Anders Gärdeborn att det som står i Bibeln är ren vetenskap och att Bibeln ska läsas och tolkas som just det. Anders Gärdeborn från föreningen Genesis förespråkar en kristendom som har kreationismen som vetenskaplig teori. Mandéerna är ett folk från mellanöstern med en fantastisk skapelsemyt  och en dualistisk världssyn. Sam Carlshamre, doktorand i semitiska språk och Diar Sager, troende mandé och ledande forskare på området resonerar om sin skapelseberättelse. Tora Wall är folklorist på nordiska muséet och hon berättar om hur skapelsemyter har tolkats och utnyttjas av människor under hela historien. Sist ut i programmet är Mellika Melouani Melani, avgående konstnärlig ledare på Folkoperan och regissör för uppsättningen Skapelsen med musik av Joseph Haydn. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Sharon Jåma

Kjell Espmark och Peter Englund återvänder till sitt arbete i Svenska Akademien. Gunnar Bolin och Mattias Berg kommenterar. Dessutom: Hur gör man musik av en konstnärs inre resa? Gunnar Bolin och Mattias Berg inleder dagens P1 Kultur med att kommentera om de senaste händelserna i det som kallas krisen i Svenska Akademien: Att Peter Englund och Kjell Espmark återvänder. Berättelsen om ett av de största svenska namnen på konstscenen de senaste åren håller just nu på att bli opera. Hilma af Klint fick sitt stora genombrott 2013, först 70 år efter sin död. Och just nu pågår arbetet med en kammaropera som ska skildra konstnärens inre resa, Hilma: an opera about hidden art. Tonsättaren Benjamin Staern och sångaren Mette af Klint kommer till studion.  Mötet mellan svensk och syrisk musik står i centrum när Folkoperan i Stockholm till helgen ger konserten Calling home. På scenen står tre helt olika körer från det svenska samhället och syriska musiker med flera som är stjärnor på sina instrument. P1 Kultur har besökt repetitionerna.  Landets hembygdsföreningar borde engagera fler yngre, det menar Sveriges Hembygdsförbund. Medelåldern i föreningarna beräknas ligga över pensionsstrecket, men på en del håll i landet har en föryngring påbörjats. Reportage från Åseles hembygdsförening i Västerbottens län. Hösten 1964 skrev författaren Vladimir Nabokov upp 64 drömmar för att sedan se om de slog in. Hur det gick med det, kan du höra nu i dagens OBS-essä av Katarina Wikars. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Möt den "bråkiga" kulturchefen Anna Serner. Anna har gjort sig känd som en stark röst för jämställdhet bland annat genom sitt sommarprat under 2018. Hon har tidigare varit VD på både Reklamförbundet (1998-06) och för organisationen Tidningsutgivarna (2008-2011) innan hon blev VD för Svenska Filminstitutet 2011 där han varit fram till idag. Anna har bred erfarenhet även av styrelseuppdrag genom sitt engagemang i Berghs School of Communication, Folkoperan, United Minds, Fanzingo och tidskriften Dagens Samhälle. Hon har bland annat mottagit utmärkelser som ”Årets förebild, ”Årets bråkigaste kvinna” och vunnit ”Svenska jämställdhetspriset.” .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram  

Möt den "bråkiga" kulturchefen Anna Serner. Anna har gjort sig känd som en stark röst för jämställdhet bland annat genom sitt sommarprat under 2018. Hon har tidigare varit VD på både Reklamförbundet (1998-06) och för organisationen Tidningsutgivarna (2008-2011) innan hon blev VD för Svenska Filminstitutet 2011 där han varit fram till idag. Anna har bred erfarenhet även av styrelseuppdrag genom sitt engagemang i Berghs School of Communication, Folkoperan, United Minds, Fanzingo och tidskriften Dagens Samhälle. Hon har bland annat mottagit utmärkelser som ”Årets förebild, ”Årets bråkigaste kvinna” och vunnit ”Svenska jämställdhetspriset.” .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

I veckans avsnitt undersöker vi hur teatern och operan berikat varandra genom århundraden, tillsammans med teaterregissören som just tolkat Don Quijote på Folkoperan. Kompositörer har under historiens gång lockats av att göra opera av de stora dramerna. William Shakespeare, Oscar Wilde, Tennessee Williams och Georg Büchner är bara några exempel på pjäsförfattare som fått sina verk ombearbetade till operascenen. I veckans avsnitt möter vi regissören Carl Johan Karlson, som innehar titeln director in residence på Riksteatern. I höstas hade hans första regisserade opera premiär på Folkoperan i Stockholm - Jules Massenets opera Don Quijote, med bland andra Lars Arvidson, Katija Dragojevic och Marcus Jupither i huvudrollerna. Programmet sänds i repris tisdagen den 30 oktober kl. 14.56 i P2.

Född 1969 i Stockholm och utbildad på Teaterhögskolan i Malmö 1992-1995. Efter Teaterhögskolan kom han till Unga Klara i Stockholm, där han var med i en rad av Suzanne Ostens uppsättningar och även debuterade som regissör med Livet en dröm av Pedro Calderón 2003. Tobias Theorell har sedan dess regisserat flitigt bland annat på Stockholms Stadsteater, Malmö Dramatiska teater, Göteborgs Stadsteater, Uppsala Stadsteater, och han har satt upp allt ifrån Gotthold Ephraim Lessings Emilia Galotti till Anton Tjechov, Peter Weiss, Lars Norén, Harold Pinter och Stephen Sondheims musikal Sommarnattens leende. Han har också regisserat en hel del opera: på Norrlandsoperan, Stockholmsoperan och nu senast på Folkoperan i Stockholm den kritikerrosade Salieri vs Mozart med Loa Falkman i rollen som Salieri.  Han har också arbetat som regissör i Tyskland och i Sydafrika. Som skådespelare har Tobias Theorell medverkat i en del filmer också, t ex tre av Suzanne Ostens.

Mellika Melouani Melani är skådespelare, regissör och konstnärlig ledare för Folkoperan i Stockholm. Hon intervjuas av Anneli Dufva. Mellika Melouani Melani föddes 1973 i Stockholm och är utbildad på Teaterhögskolan i Göteborg, där hon gick ut 1998. Hon har arbetat på Göteborgs Stadsteater, Stockholms stadsteater, Dramaten och Riksteatern. Som regissör var det första hon gjorde Vem ska trösta Mona eller Sveriges förlorade heder på Teater Tribunalen i Stockholm och flera av de uppsättningar hon fått mycket uppmärksamhet för har varit just på Tribunalen. Hon har också regisserat på Göteborgs Stadsteater där hon gjorde Jonas Hassen Khemiris Vi som är hundra och på Backa teater där hon satte upp Carmen. För Radioteatern gjorde hon Büchners Woyzeck bland annat. 2011 blev hon konstnärlig ledare på Folkoperan och där har hon även regisserat Verdis Maskeradbalen och Carl Orffs Carmina Burana, samt den uppsättning som hon nu är aktuell med Puccinis Turandot.

Regissören Melanie Mederlind är just nu aktuell på Borås stadsteater med sin uppsättning av Raseri av Elfriede Jelinek. Melanie Mederlind är regissör och översättare, född1972 i Uruguay. Hon är utbildad till skådespelare i Lissabon på 90-talet och efter det  arbetade hon i två år i Lissabon, varav ett vid Nationalteatern. Hon blev sedan dramaturg och regiassistent vid Malmö Stadsteater, varpå hon gick Dramatiska Institutets utbildning i teaterregi (i Stockholm) - där hon blev klar 2004. Sedan dess har hon regisserat på många teatrar i Sverige: Riksteatern, Malmö Stadsteater, Helsingborgs stadsteater och  Folkteatern i Göteborg (där hon också var artist in residence). Men hon har även jobbat på Folkoperan i Stockholm, gjort koreografi åt Cullbergbaletten förutom att hon översatt bland andra Lars Norén, Strindberg och Stig Dagerman till portugisiska. Hon fick Kvällspostens Thaliapris förra året, år 2016.  Som regissör har Melanie Mederlind ofta satt upp nyare tyskspråkig dramatik, som t ex Elfriede Jelinek, och hon är just nu aktuell med en uppsättning av Jelineks pjäs Raseri på Borås Stadsteater.  Raseri har fått strålande recensioner: Det finns mycket att säga om Raseri. Bland annat att det är den bästa uppsättning som Borås stadsteater har gjort på många, många år. skrev Johan Hilton i DN.

I Spotlight berättar Tilde Björfors om hur det är att ständigt arbeta med att överskrida gränser och försöka göra det omöjliga möjligt. Tilde Björfors grundade Cirkus Cirkör 1995. Idag är det ett av världens ledande nycirkuskompanier som turnerar i såväl Sverige som övriga världen och har setts av över två miljoner människor. I höstas satte Folkoperan och Cirkus Cirkör tillsammans upp Philip Glass opera Satyagraha. Tilde Björfors stod för regin när cirkusartister, operasångare, kör och orkester samlades i ett gemensamt äventyr för att gestalta berättelsen om den unge Mahatma Gandhis tid i Sydafrika. Det var då han upptäckte Satyagraha, sanningens väg, det som skulle bli början på det vi kallar civilt motstånd. Just nu repeterar Tilde Björfors och Cirkus Cirkör Movements - den tredje och sista delen i en trilogi som behandlar medmänsklighet, gränsöverskridande, migration och mottagande. Det är ett samarbete med Malmö Stadsteater och föreställningen kommer att spelas på Hipp i Malmö med premiär i maj. De två andra delarna i trilogin är Borders och Limits.

Tuskaisesta nuoresta naisesta kasvoi säteilevä monen alan osaaja. Irma unelmoi näyttelijän ammatista. Se jäi haaveeksi, mutta ura urkeni kumminkin teatterin ja elokuvan alalta. Hyvä näin, sanoo Irma. "Tuleva aviomieheni heitti kruunaa ja klaavaa Suomeen-lähdöstä. Kolikko päätti, että hän hyppää laivaan. Tapasimme, ja muutin Ruotsiin.    Irma Kario kertoo virstanpylväistä työuransa varrella: 1971 1975 Toimin sihteerinä ympäristönsuojeluhallinnossa, ensin organisaatio oli Ympäristönsuojelun lautakunta, sitten siitä kehittyi ympäristönsuojelun osasto sisäministeriössä ja tästä ajasta olin vuoden 1974 Itämeren suojelukomitean sihteerinä. Suomi toimi komitean päämiehena ja järjestimme konferensseja Hangossa ja Hanasaaressa. Niihin kokoontui tutkijoita ja päätöksentekijöitä kaikista Itämeren valtioista. Jännittävä kokemus ja elämys näiden vuosien aikana oli osallistuminen YK:n Ympäristänsuojelukonferenssiin Tukholmassa 1972. Silloin en voinut aavista että Tukholmasta tulisi kotikaupunkini.   1975-1978 Suomenruotsalaisen dokumenttielokuvayhtiön Epidemin toimitusjohtaja. Epidem oli erikoistunut Etelä-Amerikan maiden, erityisesti Chilen, kuvaukseen ja teki usein yhteistyötä SVT:n kanssa. Minun tehtäväksi lankesi hallinnon ja taloudenhoidon lisäksi Camilla Mickwitzin luomien animaatioelokuvien tuottaminen.   1978 Muutto Tukholmaan   1978-1979 Johan Haglebäckin toteuttaman  animaatioelokuvan Vem ska trösta knyttet? tuotantotehtävät, mm kontaktit Tove Janssonin kanssa.   1979-1985 Dramatiska Institutetin teatteriosaston kurssisihteerinä. Näiden vuosien aikana opin tuntemaan koko Ruotsin  teatterimaailman. Toimin myös silloisen Nordiska Scenskolerådetin hallituksen jäsenenä. Siihen aikaan oli pohjoismaisilla yhteistyöprojekteilla ihan toinen rooli kuin tänään. Joka kevät järjestettiin koulujen välisiä tapaamisia eri maissa. Ja näin myös kontaktit Suomen Teatterikorkeakouluun syntyivät ja vahvistuivat.   1985-1988 Folkoperan markkinoija ja tuotantoassistentti. Dramatiska Institutetin teoreettisten vuosien jälkeen halusin kokea näyttämötaiteen tekemistä ihan konkreettisesti. Ja niin tämä mahdollisuus putkahti esiin Folkoperan muodossa. Näiden vuosien aikana oli ohjelmistossa Madame Butterfly, Taikahuilu, Turandot ja Lionardo. Asuin Folkoperan naapurikorttelissa ja olin vastuussa siitä että koko orkesteri oli aina paikalla esitysten alkaessa. Juoksin edestakaisin enkä uskaltanut alottaa illan viettoa ennenkuin esitys klo 19.00 oli alkanut.   1988-1992 asuin Helsingissä   1989-1991 Svenska Teaterin markkinointisihteerinä. Silloinen teatterinjohtaja Georg Dolivo, jonka tunsin jo entuudestaan, järjesti minulle työpaikan ja siitä olin todella iloinen ja kiitollinen   1991-1992 Teatteri Viiruksen tuottajana. Heti Suomeen muuton jälkeen toimin Viiruksen hallituksen jäsenenä ja kun päätimme että nyt on teatterin aika hankkia ensimmäistä kertaa tuottaja niin tehtävä lankesi aika luonnollisesti minulle. Uskomattoman huimat, antoisat ja unohtumattomat ajat seurasivat. Teatteria johtivat silloin Johan Storgård ja Mats Långbacka. Teatteri toimi silloin Rajasaaressa ja kesällä teimme Shakespearen tuotantoja Vasikkasaaressa Helsingin edustalla Ralf Långbackan ohjauksella.   1993-2003 Perustin oman tuotantoyhtiön Kario Kultur. Näiden vuosien aikana tein seuraavanlaisia projekteja: Sain pian Ruotsiin paluun jälkeen tehtäväksi tuottaa Marionetteaterin kansainvälisen, aikuisille suuntautuvan nukketeatterifestivaalin. Sen kautta tutustuin huimiin kansainvälisiin tekijöihin ja ne kontaktit johtivat sarjaan festivaaleja jotka saivat nimeksi Non Stop Puppets. Kun Tukholma oli Euroopan kulttuuripääkaupunki 1998 järjestin tämän festivaalin Kapunginteatterissa, silloin yhteistyössä Kaupunginteatterin Långa Näsanin kanssa. Teatterin kaikki näyttämöt täyttyivät silloin aikuisten nukketeatterista. Samoin järjestin uuden Non Stop Puppets-festivaalin Helsingin ollessa kulttuurpääkaupunkina 2000, joka sitten Helsingin jälkeen siirrettiin Tukholmaan. Järjestin suomenruotsalaisten teatteriryhmien, Viiruksen, Mars-teatterin ja Klockriketeaterin vierailuesityksiä Tukholmassa. Toimin muusikkojen Ale Möllerin ja Lena Willemarkin ja kaikkien heidän erilaisten kokoonpanojensa managerina/tuottajana, kuten esim. Enteli, Frifot, Stockholm Folk Big Band, Ale Möller Band. Tallissani oli niin kansanmusiikka, maailmanmusiikkia kuin jazzia.   2003-2012 Uuden Teatterin toiminnanjohtaja. Vuonna 2005 teimme yhteistyösopimuksen Teater Västmanlandin kanssa joka merkitsi sitä, että saimme kaikki teatterin resurssit, ts. tilat, tekniikan ja henkilöstön käyttöömme korvauksetta sitä vastaan että esityksemme tulivat mukaan teatterin omaan tilastoon. Meillä oli silloin Tukholman toimisto RSKL:n tiloissa Bellmansgatanilla ja tuotannot toteutettiin siis Västeråsissa. Haastattelija: Soili Huokuna.

Regissören Malin Stenberg och scenografen Hanna Reidmar berättar om arbetet bakom föreställningen Förklädd gud som visas på Folkoperan t.o.m. 26 mars 2017. De har arbetat mycket filmiskt och förklarar varför. Förklädd gud som är en lyrisk svit av Hjalmar Gullberg och Lars-Erik Larsson som handlar om medmänsklighet. I Malin Stenbergs uppsättning vänder hon blicken mot en grupp som ofta är osynlig i samhället, EU-medborgarna på våra gator.

Människor som definierade sig som varken man eller kvinna ansågs stå nära andevärlden hos nordamerikanska urfolk. Idag kallas det för Two-spirit och en kamp pågår för att återupprätta deras ställning. Innan Européernas ankomst till Nordamerika fanns en öppen syn kring kön och sexualitet bland urfolken på kontinenten. Människor som såg sig som varken män eller kvinnor var inte bara accepterade utan ofta också högt ansedda i sina stammar. Följ med till delstaten North Dakota i USA och möt Jade, en person vars liv förändrats genom Two-spiritsbegreppet. Ett reportage av frilansjournalisterna Martin Brusewitz och Mattias Lundblad. Efterföljande studiosamtal om Hijras, personer med en könsöverskridande identitet i Indien och vilken roll de fått utifrån folkliga religiösa föreställningar. Författaren och frilansjournalisten Per J Andersson är vår gäst.   Skärpt kontroll av religiösa friskolor - men hur ska kontrollen gå till? Utbildningsminister Gustav Fridolin vill ha hårdare granskning av religiösa friskolor. Varför det och hur ska det gå till? Reporter Matilda Ljungkvist intervjuar Gustav Fridolin.   Förklädd Gud: en Gudasaga om människovärdet Den 15 februari har Folkoperan premiär på Lars-Erik Larssons klassisker, sviten Förklädd Gud med texter av poeten Hjalmar Gullberg, med bland andra Lill Lindfors och Björn Kjellman på scenen. Åsa Furuhagen kikar bakom kulisserna några dagar innan premiären och intervjuar bland andra Lill Lindfors och den syriske operasångaren Shadi Ali från uppsättningen.

Ingrid Tobiasson, mezzosopran: Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingemar Andersson, tenorsolist och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska. Ingrid Tobiasson, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev Tony Lundman: Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning. Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som Dalcroze-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid Operahögskolan i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som Amneris i Verdis Aida. 1988, 37 år gammal, anställdes hon på Kungliga operan. Andra viktiga roller blev Kundry, Ortrud, Fricka, Klytämnestra, Eboli, Suzuki, den äldre Christina i Gefors opera, Adalgisa, Elisabetta, Carmen, Omega i Börtz Backanterna och Portvakterskan i Ett drömspel av Lidholm. Samma månad hon fyllde 55 år blev Ingrid Tobiasson pensionerad från Stockholmsoperan. Året var 2006. Ingrid Tobiasson längtar efter att sjunga riktigt svåra roller. Men den tiden är passé, säger hon. Numera gästspelar Ingrid Tobiasson vid andra operahus och ger även konserter. Hon njuter av att kunna beröra människor med sin röst. - Man vill gärna vara på Kungliga operan. Trots att jag varje år kommer tillbaka dit känner jag en viss sorg, erkänner Ingrid Tobiasson. Vad som är bra är att jag lärt känna min röst på ett annat sätt. Jag har blivit duktigare på att förvalta, inte bara använda, det jag har. Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingrid Tobiasson känner att hennes självbild har blivit annorlunda sedan hon blev pensionär. Hon har en tydligare yrkesroll nu. - Som anställd vid operan var det mitt yrke att vara operasångerska, men nu ÄR jag operasångerska, kanske. Förr hade jag en hel stab till att hjälpa mig med att fördjupa mig i nytt material. Nu måste jag aktivt söka detta och märker att jag faktiskt kan själv. Det är ingen dålig känsla, berättar Ingrid Tobiasson. Tenoren Ingemar Anderson är äldst i ensemblen vid GöteborgsOperan, där han är solist sedan 1996 och har sjungit roller i ett flertal av operans uppsättningar. Ingemar Anderson har även gästat NorrlandsOperan och Malmö Opera. Nu är Ingemar Anderson 62 år och enligt EUs regler skall han pensioneras senast vid 67 år. Vägen till operan var krokig. Som 13-åring sjöng Ingemar Anderson rock och spelade elgitarr med ett garageband. Han började sjunga i kör som 17-åring och arbetade under tio år på ett dagcenter för förståndshandikappade. Han fick tjänstledigt för studier på Musikfolkhögskola och sporrades där som 30-åring att söka till Musikhögskolan i Malmö. 35 år gammal kom Ingemar Anderson till kören vid Stora Teatern i Göteborg efter att ha sjungit i Norrlandsoperans kör. Ingemar Anderson tycker att han nu sjunger bättre än någonsin även om han, vid en instudering av rollen som den Stekta Svanen i Carmina Burana, märkte att han hade tappat sitt höga D. - Min röst har mognat, men jag får jobba mer med stämbanden för att hålla igång dem. Som karaktärstenor behöver jag inte gå så högt som försteälskarna i operorna. Belmonte i Mozarts Enleveringen ur seraljen är den största roll jag gjort. Jag trivs med att sjunga småroller. Ingemar Anderson har inte hunnit fundera så mycket på vad han skall göra efter pensioneringen, men han vill gärna sjunga i Göteborgsoperans kör och starta en gambaorkester som skall spela tonsättaren John Jenkins 1600-talsmusik. Mest oroar han sig för ekonomin, då han har två tonårsbarn. - Men det löser sig nog, säger Ingemar Anderson och skrattar sitt bullrande skratt. Kaya Ålander, 67 år, är sedan trettio år professionell jazz- och vissångerska med rötter i proggen och musikgruppen Röda Bönor i Lund. Hon ger 110-150 konserter om året, rör sig hemtamt i flera genrer och musikstilar och uppträder ensam och med ensembler. Spelplatserna är festivaler, konserthus, långvård och kyrkor. Sagt om Kaya:Kaya Ålander är en artist med stor utstrålning och en fantastisk röst. Kaya har aldrig ett dåligt gig. Med sin glimrande personlighet lyfter hon vardagen till en ny dimension. - Hela branschen är till för dem som är unga. Det finns en åldersfixering som är tydlig inom musikbranschen. En sångerska skall helst inte vara över 25-30 år. Hon skall vara ung, söt och smal, förklarar Kaya Ålander. Att ständigt turnera och konsertera tar på kroppen. Sjukdom och förkylningar tar längre tid att kurera och Kaya Ålander släpar inte längre själv runt på sin sånganläggning såsom hon gjorde tidigare. I Gruppen Röda Bönor lärde hon sig att spela kontrabas, nu blir det mest komp på gitarr till sången. - Jag tycker jag sjunger mycket bättre nu, jag är mer sann, och har bättre tillgång till djupet, till känslor, inom mig, berättar Kaya Ålander. Som ung tänker en inte på att de äldre bär alla sina åldrar, alltså har access till alla åldrar. Jag kan känna mig som en 5-åring likaväl som en 67-åring. Kaya Ålanders röst är inte lika stryktålig som när hon var ung, och sjöng på gator och torg tills rösten försvann. Men hon sjunger idag lika starkt och med lägre, mer avspänd röst i ett brett register, eftersom hon har korta, breda stämband. - Det är spännande att sjunga i ett lägre register. I jazz och med mikrofon blir det mer intimt. Jag är ingen kändis men publiken dyker ständigt upp ändå! Det är meningen att jag skall sjunga och jag kommer att göra det tills jag vinklar upp tofflorna och dör, säger Kaya Ålander, som i programmet sjunger egen musik till texter av Moa Martinsson, Karin Boye och Röda Bönor. Dessutom en jazzstandard.  Musiklista: Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 Resan till Reims Gioachino Rossini Ingemar Anderson, tenor. GöteborgsOperan Inspelning: 1999-01-31 SR P2 1999-06-05 Kärleksvisa Kaya Ålander. Moa Martinsson Kaya Ålander, m fl Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 Parsifal Richard Wagner Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran. Winbergh, Gösta, tenor Parsifal. Kungl Operans kör, Kungl Hovkapellet. Segerstam, Leif. Live Kungliga Operan Parsifal Richard Wagner Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran. Winbergh, Gösta, tenor Parsifal. Kungl Operans kör, Kungl Hovkapellet. Segerstam, Leif. Live Kungliga Operan Mässa bwv 232 h-moll_ nr 24 (26), agnus dei Ingrid Tobiasson, mezzosopran. Drottningholms Barockensembla. Stockholms Kammarkör, Anders-Per Jonsson, dir O Don Fatale, Don Carlos Verdi Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran Gävlesymfonikerna, 1987 Karins Sånger, Cantata for Mezzo-soprano & stråkkvartett Nattens djupa violoncell Jan Wallgren Ingrid Tobiasson, mezzosopran. Stockholmskvartetten Rucklarens väg Stravinskij Ingemar Anderson, tenor. Göteborgsoperans Orkester och Kör. Live SR P2 Askungen Gioacchino Rossini Ingemar Anderson, tenor. Kjell Ingebretsen, dir. Göteborgsoperans Orkester Göteborgsoperans Kör Inspelat 2006-03-11 Stycke for viola da gamba solo a-dur John Jenkins Simone Eckert Arabella, akt 1 Richard Strauss Ingemar Anderson, tenor. Nina Stemme, dramatiska sopranen. Olaf Henzold, dir. Göteborgsoperans Orkester Inspelat 2006-11-25 Johanna Kaya Ålander Röda Bönor Önskan Ingalill Dunsö, musik. Karin Boye, text. Kaya Ålander, m fl Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 Med nätternas hjälp Lluis Llach, musik. Kaya Ålander, svensk text Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 What Are You Doing the Rest of Your Life Kaya Ålander, sång. Stefan Forssén, piano. Lars B Almkvist, trumpet. Live

Två pionjärer! Violinisten Helga Hussels kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Kerstin Nerbe är den tredje kvinnan i Sveriges historia att dirigera opera och symfoni. Det andra programmet i serien Konsten att humla. Violinisten Helga Hussels kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Hennes mormor, Natalie Ferchland, var den första kvinnliga läkaren i Tyskland. 1953 tog Helga Hussels examen vid Mozarteum i Salzburg. Efter solistverksamhet i Europa fick hon avslag hos flera stora europeiska orkestrar, t ex Berlinfilharmonikerna, p g a att hon var kvinna. Mellan åren 1969 till 1995 spelade Helga Hussels sin Stradivarius som stämledare i Göteborgs Symfoniorkester. Under denna tid utvecklades the Gothenburg Sound, den internationellt uppskattade stråkklangen och göteborgssymfonikerna utnämndes till svensk nationalorkester. -Så detta att enbart män kan få fram ett speciellt sound, som man  säger i Wienfilharmonikerna, är skitprat! Det kan kvinnor också, och framför allt en blandad orkester. Vi kompletterar varandra. Man kan hitta det man har gemensamt och i musiken hittar vi varandra. Det lovar jag dig, säger violinisten Helga Hussels. Svenska orkestrar har lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Efter Elfrida Andé och Ortrud Mann blev Kerstin Nerbe den tredje kvinnan i Sveriges historia som dirigerade opera och symfoniorkestrar.- Som dirigent måste man slå till, klappa till. Ett fortissimo är en aggressiv handling, säger Kerstin Nerbe, som grundade en egen opera, Folkoperan i Stockholm, för att kunna dirigera en egen orkester. Hon gästdirigerade med orkestrar över hela världen. Men i Sverige var det omöjligt. Svenska orkestrar hade nämligen lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Av Sveriges drygt 20 professionella orkestrar var det bara två som valde en kvinna som chefdirigent. - Musikvärlden är mer konservativ än kyrkan. Det finns fler kvinnliga präster än kvinnliga dirigenter, säger dirigent Kerstin Nerbe. Musiklista: The Flight of the Bumblebee Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov Simon Trpceski, piano CD.titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes EMI Classics 7243 5 57943 2 1 Nana Astor Piazzolla Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git Från Barock till Tango Privat inspelning Ur Sonatin för violin o violoncell, sats II Siegfried Barchet Helga Hussels (vl), Leif Johansson (vlc) SR:s arkiv    Insp. 1982-04-20 Ur Violinkonsert Kabalevski Helga Hussels, violin. Sixten Ehrling, dirigent. Göteborgssymfonikerna. Inspelad 14/11 1974. Privat inspelning. Ur Sonat för violin o piano nr 1 op.51 (1929). Sats II, Aria Joaquin Turina Helga Hussels (vl), Maria Luisa Cantos (pi). SR-arkiv: 5452-80/1866 Violinkonsert Alban Berg Helga Hussels, violin. Otmar Suitner, dirigent. GSO Liveinspelning 4/4 1976 Tangons historia Bordell, 1930 Astor Piazzolla Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git Från Barock till Tango Privat inspelning Polo Manuel de Falla Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git Från Barock till Tango Privat inspelning Ouvertyren ur Barberaren i Sevilla Rossini Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent CD: Folkoperan Live Habanera (Carmen) Bizet Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent. Ulrika Precht, mezzosopran Folkoperan Live Csardas (Rosalinda) ur Läderlappen Strauss d y Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent. Charlotta Larsson, sopran Folkoperan Live Cavatina (Figaro) ur Barberaren i Sevilla Rossini Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent. Olle Persson, baryton Folkoperan Live

Mahatma Gandhi är aktuell igen, i nya boken "Ickevåldets vägar" och i föreställningen Satyagrapha på Folkoperan i Stockholm. Hör Isak Svensson och Tilde Björfors om ickevåldets relevans idag. Mormonska missionärer värvar själar i Haninge Jag har blivit en helt annan person tack vare kyrkan och läran. Det säger Äldste Hart, en 20-årig missionär för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Han kommer från Utah i USA, och har tränats för missionsuppdrag i Sverige. Möt honom, och följ med till mormonernas nya kyrka i Haninge i ett reportage signerat Alexandra Sandels.Att viga homosexuella framtida krav för att få bli präst i Svenska kyrkan?Idag är det en samvetsfråga för varje enskild präst inom Svenska kyrkan om man vill viga homosexuella par eller inte. Nu föreslår en motion till Kyrkomötet i nästa vecka att ingen som vägrar att viga samkönade ska kunna bli prästvigd i framtiden.  Hör Anna Ekström från Fria liberaler i Svenska kyrkan, och Bertil Murray från Frimodig kyrka i frågan.Valet i Jordanien  var står Muslimska brödraskapet?I tisdags hölls parlamentsval i Jordanien, och till skillnad från förra valet så deltar den här gången Islamic Action Front, muslimska brödraskapets politiska gren. Hur har deras valrörelse sett ut? Vi ringer Sveriges ambassadör i Amman, Erik Ullenhag.

En hisnande cirkusopera är på väg att födas när Tilde Björfors, skaparen av Cirkus Cirkör regisserar Philip Glass på Folkoperan. Det blir svensk premiär när Folkoperan och Cirkus Cirkör tillsammans sätter upp Philip Glass opera Satyagraha. Regissören och cirkusdirektören Tilde Björfors står för regin när cirkusartister, operasångare, kör och orkester samlas i ett gemensamt äventyr för att gestalta operan som berättar om den unge Mahatma Gandhis tid i Sydafrika. Det var då han upptäckte Satyagraha, sanningens väg, det som skulle bli början på det vi kallar civilt motstånd.I Spotlight berättar Tilde Björfors om hur det är att ständigt arbeta med att överskrida gränser och försöka göra det omöjliga möjligt.Tilde Björfors grundade Cirkus Cirkör 1995. Idag är det ett av världens ledande nycirkuskompanier som turnerat i såväl Sverige som övriga världen och har setts av över två miljoner människor.Exempel på några av de många föreställningarna från Cirkus Cirkör är t ex Inside Out, Wear it Like a Crown, Knitting Peace och Borders.

I avsnitt 26 av Operapodden pratar regissören Ellen Nyman och trombonisten Ivo Nilsson om Ligetiland som har premiär den 20 april här på Folkoperan. Det blir ett samtal om tonsättaren, hans musik och hans egna språk. Ligetiland görs i ett samarbete mellan Folkoperan, KammarensembleN och Vokalharmonin med stöd från Statens musikråd.

Hör honom om att vara eller inte vara chef - och om hans brinnande hatkärlek till teatern. Staffan Valdemar Holm är en av Sveriges främsta regissörer, känd för  genomarbetade uppsättningar av klassiker, men även för sin smak för nyare dramatik. Teaterchef tre gånger om, bland annat på Dramaten. Holm är född 1958 i Tomelilla, utbildad vid  Lunds universitet och vid Statens Teaterskole i Köpenhamn. 1988 grundade han tillsammans med scenografen Bente Lykke Møller, Nyt Skandinavisk Forsøgsteater i Köpenhamn. Han var chef för Malmö Dramatiska teater 1994-1999, för Dramaten 2002-2008 och för Düsseldorfer Schauspielhaus ett par år i början av 2010-talet. Han har regisserat på alla dessa teatrar och på Det kongelige i Köpenhamn, på Nationalteatern i Santiago i Chile, på Operan och Folkoperan i Stockholm bland annat. Han har ofta iscensatt klassiker: Shakespeare, Strindberg, Schiller, Tjechov, Wedekind men även nyare dramatiker som Werner Schwab och Roland Schimmelpfennig. Holm har också skrivit dramatik: Dödskarusellen, Vögelein, Om blott en konung ville komma, Flamman som förtär, En sommarnattsdröm, Hotentotter, Indialand, Sister Midnight Just nu är Holm aktuell med sin uppsättning av Friedrich von Schillers Kärlek och politik på Stockholms Stadsteater och det är första gången han regisserar på den teatern.

Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna. Maria Eklund föddes i Ryssland men har bott i Sverige i 22 år, i större delen av sitt liv. Hon utbildade sig i Moskva, både vid Tjajkovskij-konservatoriet och Gnesins musikakademi. - Klangen är viktigast i en orkester, säger Maria Eklund som regelbundet arbetar med flera av de ledande symfoniorkestrarna och operahusen, Arena di Verona, som är världens största utomhusarena, Bolsjojteatern, vilken är Rysslands nationalscen för balett och opera, Berlin Sinfonietta, Norrlandsoperans symfoniorkester, Nationaloperan i Kina, och Ryska Nationalorkestern.Under åren 2005-2008 var Maria Eklund första gästdirigent vid Ryska symfoniorkestern.Hennes mentor vid Moskvakonservatoriet var dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij som ledde Kungliga Filharmonikerna under 2 perioder (1974-1977, 1992-95). Hon var Rozjdestvenskijs assistent i Helsingfors, London, Stockholm och Moskva. Maria Eklund känner speciellt för de stora ryska tonsättarnas verk. - De melodier som tonsättarna använder har ofta en folklig förankring eller förankring i språket. Jag känner väl de intonationer som finns i musiken.Hösten 2015 har Maria Eklund ett av sina få jobb i Sverige, nämligen på Folkoperan i Stockholm, där hon tillsammans med dirigenten Marit Strindlund turas om att dirigera Verdis opera La Traviata. I dokumentären hör vi Maria Eklund dirigera Göteborgs Symfoniker i Leonard Bernsteins Candide, Arena di Veronas kör och orkester i Verdis opera Nebukadnessar och Mascagnis opera Iris.Maria Eklund är ordförande i föreningen KUPP - Kvinnor upp på pulten, som 2012 bildades för att stötta och aktivt synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. KUPP anordnade tillsammans med Kultur i Väst i Göteborg en dirigentkurs för unga kvinnor mellan 15 och 25 år.I programmet medverkar även musikstuderande Zaida Ponthin som deltog i denna dirigentkurs. - Det är viktigt med kvinnliga förebilden på dirigentpulten. Det ger mig en stor skjuts att andra, som är som jag, dirigerar en stor orkester! Det förklarar Zaida Ponthin i programmet.En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan Medverkande: Maria Eklund, dirigentJurij Gourman, journalist på Radio Swedens ryska redaktionZaida Ponthin, musikstuderande, dirigentelevBirgitta Tollan, manus, regi och produktion.Låtlista: 14:00 Göteborgs Symfoniorkester Maria Eklund - Candide 14:03 Folkoperan Maria Eklund - Ouverture La Traviata 14:06 Renée Fleming, Joseph Calleja, Patrick Summers, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - La Traviata: Akt 1, "E Strano...Ah Fors'E Lui...Follie...Sempre Libera" 14:10 Renée Fleming, Joseph Calleja, Patrick Summers, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - La Traviata: Akt 1, "E Strano...Ah Fors'E Lui...Follie...Sempre Libera" 14:16 Maria Eklund Berlin Sinfonietta - Serenade For String Orchestra Es-Major Op.6 Allegro Ma Non Troppo E Grazioso 14:21 Berlin Sinfonietta Maria Eklund - Rigaudon From Holbergs Time Suite In Old Style 14:24 Diana Damrau, Gianandrea Noseda, Teatro Regio (Turin): Orkester - I Puritani 14:35 Chicago Symphony Chorus, Georg Solti, Chicago Symphony Orchestra - I Lombardi Alla Prima Crociata: (18) 14:41 Arena Di Veronas Orkester Och Kör Maria Eklund - Va Penciero Ur Nebukadnessar 14:43 Arena Di Veronas Orkester Och Kör Maria Eklund - Preludio E Inno Del Sole Ur Operan Iris 14:48 Berlin Sinfonietta Live Maria Eklund - Russian Photographs Ur Stalin Cocktail 14:53 Moskvas Filharmoniska Orkester Maria Eklund - Ouvertyrfantasi Ur Romeo Och Julia 14:56 Moskvas Filharmoniska Orkester Maria Eklund - Ouvertyrfantasi Ur Romeo Och Julia

Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna. Maria Eklund föddes i Ryssland men har bott i Sverige i 22 år, i större delen av sitt liv. Hon utbildade sig i Moskva, både vid Tjajkovskij-konservatoriet och Gnesins musikakademi.  - Klangen är viktigast i en orkester, säger Maria Eklund som regelbundet arbetar med flera av de ledande symfoniorkestrarna och operahusen, Arena di Verona, som är världens största utomhusarena, Bolsjojteatern, vilken är Rysslands nationalscen för balett och opera, Berlin Sinfonietta, Norrlandsoperans symfoniorkester, Nationaloperan i Kina, och Ryska Nationalorkestern. Under åren 2005-2008 var Maria Eklund första gästdirigent vid Ryska symfoniorkestern. Hennes mentor vid Moskvakonservatoriet var dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij som ledde Kungliga Filharmonikerna under 2 perioder (1974-1977, 1992-95). Hon var Rozjdestvenskijs assistent i Helsingfors, London, Stockholm och Moskva.  Maria Eklund känner speciellt för de stora ryska tonsättarnas verk.  - De melodier som tonsättarna använder har ofta en folklig förankring eller förankring i språket. Jag känner väl de intonationer som finns i musiken. Hösten 2015 har Maria Eklund ett av sina få jobb i Sverige, nämligen på Folkoperan i Stockholm, där hon tillsammans med dirigenten Marit Strindlund turas om att dirigera Verdis opera La Traviata.  I dokumentären hör vi Maria Eklund dirigera Göteborgs Symfoniorkester i Leonard Bernsteins Candide, Arena di Veronas kör och orkester i Verdis opera Nebukadnessar och Mascagnis opera Iris. Maria Eklund är ordförande i föreningen KUPP - Kvinnor upp på pulten, som 2012 bildades för att stötta och aktivt synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. KUPP anordnade tillsammans med Kultur i Väst i Göteborg en dirigentkurs för unga kvinnor mellan 15 och 25 år. I programmet medverkar även musikstuderande Zaida Ponthin som deltog i denna dirigentkurs.  - Det är viktigt med kvinnliga förebilden på dirigentpulten. Det ger mig en stor skjuts att andra, som är som jag, dirigerar en stor orkester! Det förklarar Zaida Ponthin i programmet. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan Medverkande: Maria Eklund, dirigent Jurij Gourman, journalist på Radio Swedens ryska redaktion Zaida Ponthin, musikstuderande, dirigentelev Birgitta Tollan, manus, regi och produktion.  

Män, män, män, och bara någon enstaka kvinna. 97 % av dirigenterna är män som dirigerar på våra konsert- och operahus i Sverige idag. Det handlar om makt. Vart tar kvinnorna vägen? Det undrar filmregissören Christina Olofson som gjort denna P2 Dokumentär. Hon fortsätter: "Av tradition och historia är dirigentyrket ett yrke för männen, för genierna. Det är långt kvar till jämställdhet i den klassiska musikvärlden. Existerar det fortfarande, år 2014, tvivel och misstro mot att välutbildade och renommerade kvinnor kan behärska dirigent yrke?För trettio år sedan gjorde jag den dokumentära långfilmen Dirigenterna. Den berättar om kvinnor som har en passion för musiken, och som har modet att bryta mot rådande värderingar och anta utmaningar. De är alla pionjärer som bryter sig in på i männens geniernas värld."Hur är läget idag? Är en kvinna på pulten alltjämt en riskabel satsning?  Finns viljan till förändring av sakernas tillstånd? Vad görs för att förändra villkoren - och hur? Om fler kvinnor står på pulten, innebär det också en förändring av vilken musik som spelas? Dirigent Marit Strindlund säger: Att kvalitet som sådan skulle hänga ihop med genus är befängt. Musicerande handlar om individer, det personliga uttrycket och konstnärlighet handlar om det personliga uttrycket, att förmedla kvalitet och hantverk inget av dem är beroende av genus, men möjlighet till utveckling har av tradition varit det. Tio röster om dirigentskapet ur kvinnors perspektiv.En P2 Dokumentär av Christina Olofson, filmregissör. Medverkande: Dirigenterna Joana Carneiro, Maria Eklund, Merete Ellegaard, JoAnn Falletta & Kerstin Nerbe Chefsdirigent och musikalisk ledare för Folkoperan, Marit Strindlund Chef och Vd Operan Stockholm Birgitta Svendén Konserthuschef för Berwaldhallen, Sveriges radios symfoniorkester och Radiokören Helena Wessman Vd och konserthuschef Göteborgs Symfonikerna och Konserthuset Göteborg Sten Cranner Rektor för Kungliga Musikhögskolan, Stockholm Cecilia Rydinger Alin

OO - 17 , " ". 80- 169 . - . " ". "" Folkoperan. ( ) : :

Säsong 2 är här och vi slår på stora trumman redan första avsnittet. Vi pratar om nakenhet: Varför är en naken på scen? Vill vi vara nakna på scen? Sen får vi såklart svar på den stora och viktiga frågan: Varför är alla nakna på scen - i Tyskland?  Teasers:  - Sara får sin dröm, om att vara nakenkonstnär i Berlin, krossad. - Mellika Melouani Melani reciterar stor prosa.  - Matilda tappar aptiten av håriga rumpor.  - Rasmus berättar om hans nakenvägran.  Medverkande: Sara Östebro, Rasmus Klamas och Matilda Johansson. Inklippta människor: Mellika Melouani Melani (regissör och konstnärlig ledare för Folkoperan), Bianca Praetorius (skådespelare och teaterkritiker) och Xiao Lu (performancekonstnär).  

En kombination av en grotesk och omoralisk historia och fantastisk, älskad musik - det består Giuseppe Verdis Rigoletto av. Operaguiden går på djupet i karaktären Rigoletto och kikar närmare på varför Verdi var så intresserad av far-dotter-relationen. Programledare och producenten Britta Svanholm Maniette samtalar med Göran Gademan, dramaturg på Göteborgsoperan, om vad det är som gör operan Rigoletto så intressant. Dessutom berättar regissören Mira Bartov om sin tolkning av Rigoletto på Folkoperan 2006.RIGOLETTOS LÅTLISTA:Rigolettos Spotifylista  Låtlistan innehåller dels musik som spelas i podden, dels fler betydelsefulla avsnitt ur operan.Operaguiden operaguiden@sverigesradio.se

En kombination av en grotesk och omoralisk historia och fantastisk, älskad musik det består Giuseppe Verdis Rigoletto av. Operaguiden går på djupet i karaktären Rigoletto och kikar närmare på varför Verdi var så intresserad av far-dotter-relationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och producenten Britta Svanholm Maniette samtalar med Göran Gademan, dramaturg på Göteborgsoperan, om vad det är som gör operan Rigoletto så intressant. Dessutom berättar regissören Mira Bartov om sin tolkning av Rigoletto på Folkoperan 2006.RIGOLETTOS LÅTLISTA: Rigolettos Spotifylista Låtlistan innehåller dels musik som spelas i podden, dels fler betydelsefulla avsnitt ur operan.Operaguidenoperaguiden@sverigesradio.se

En kombination av en grotesk och omoralisk historia och fantastisk, älskad musik det består Giuseppe Verdis Rigoletto av. Operaguiden går på djupet i karaktären Rigoletto och kikar närmare på varför Verdi var så intresserad av far-dotter-relationen. Programledare och producenten Britta Svanholm Maniette samtalar med Göran Gademan, dramaturg på Göteborgsoperan, om vad det är som gör operan Rigoletto så intressant. Dessutom berättar regissören Mira Bartov om sin tolkning av Rigoletto på Folkoperan 2006.RIGOLETTOS LÅTLISTA:Rigolettos Spotifylista  Låtlistan innehåller dels musik som spelas i podden, dels fler betydelsefulla avsnitt ur operan.Operaguiden operaguiden@sverigesradio.se

Cirkeln är sluten för Linus Fellbom. Han sätter upp sin drömopera Hoffmans äventyr på Folkoperan som hans föräldrar grundade 1976 och där han tillbringade hela sin uppväxt. Linus Fellbom har idag gjort mer än 200 föreställningar inom teater, opera och dans som ljusdesigner och ett tiotal som regissör, såväl i Sverige som internationellt. I Spotlight med Kerstin Berggren berättar han om arbetet att regissera  Hoffmans äventyr och möjligheterna att förhöja den sceniska upplevelsen med det magiska ljuset. Inom teaterns och operans värld kan som bekant allt hända, och Linus Fellbom berättar om en rad olika uppsättningar och vad som där inträffade, t ex i samband med  Göteborgsoperans uppsättning av Massenets Thais som gästspelade i bland annat Valencia, Sevilla och  Los Angeles med Placido Domingo i den manliga huvudrollen. I enmansföreställningen Doktor Glas upplevde Krister Henriksson att han med Linus Fellboms ljus fått en medspelare på scenen. En annan minnesvärd föreställning var La Bohème på Norrlandsoperan där Kristoffer Steen från Refused svarade för regin och Linus Fellbom för scenografi och ljusdesign. Linus och Kristoffer bestämde sig för en avskalad Boheme utan ”kamindjäveln” och all annan Parisscenografi som brukar följa med denna Pucciniklassiker.

Mary Pickford (1892-1979) var världens första - och sin tids i särklass största - internationella filmstjärna, känd över hela världen som Americas Sweetheart eller hela världens lilla fästmö, som hon kallades i Sverige. Det fanns faktiskt ingen stjärna som var lika känd och beundrad som just Mary Pickford. Inte ens Charlie Chaplin kunde mäta sig med hennes popularitet. I veckans STIL ska vi därför, så här inför helgens Oscarsgala, titta närmare på stumfilmerans superstjärna Mary Pickford - som dessutom gav Astrid Lindgren inspiration när hon skrev sina böcker om Pippi Långstrump. ”Mary Pickford... vem är det?” frågar sig säkerligen många, med viss rätt. För när Hollywoods historia har skrivits så har berättelsen om Mary Pickford kommit lite i skymundan för senare stjärnor som kom att lysa upp andra halvan av 1900-talet. För Mary Pickfords storhetstid var under den första eran, stumfilmseran. Men då var hon desto större. Tack vare det nya mediet ”filmen”, så kunde människor överallt – även de långt ifrån storstädernas scener – ta del av skådespeleri och de nya stjärnor som genren skapade. Och Mary Pickford, hon gick igenom rutan, som man säger idag. En beräkning vill göra gällande att tolv miljoner människor om dagen såg en film av Mary Pickford, när det begav sig, under det tidiga 1900-talet. Men Mary Pickford var inte ”bara” filmstjärna. Hon var dessutom ett affärssnille av guds nåde. Hon blev den första filmstjärnan i Hollywood att starta eget produktionsbolag, det gjorde hon 1915. I veckans program berättar vi mer om Mary Pickford. Vi träffar dessutom en av den svenska TV-världens mäktigaste personer, Anna Bråkenhielm. Det var hon som tog dokusåpan Expedition Robinson till Sverige, och som VD ledde hon produktionsbolaget Strix till stora framgångar. Vi träffar även den australienska kostymören och scenografen Dan Potra, som just nu förbereder sig inför premiären av Hoffmans Äventyr på Folkoperan i Stockholm. Och så pratar vi med forskaren Karin Lövgren som arbetar med projektet I garderoben: kvinnor, kläder och åldrande, där hon har intervjuat ett antal kvinnor om deras förhållande till kläder och stil nu när de har blivit äldre. Veckans gäst är Johan Andreasson, tecknare och filmentusiast.

Det andra programmet som fokuserar på dilemmat Att åldras som musiker. Är det en smärtsam eller kanske rent av befriande process att bli äldre som fri musiker eller att pensioneras från t ex ett operahus? Här möter vi Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran, Ingemar Andersson, tenorsolist, och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska. Manus och produktion, Birgitta Tollan. Ingrid Tobiasson, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska, vars favoritroll är Kundry i Wagners sista opera Parsifal. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev Tony Lundman: ”Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning.” Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som Dalcroze-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid Operahögskolan i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som Amneris i Verdis Aida. 1988, 37 år gammal, anställdes hon på Kungliga operan. Andra viktiga roller blev Kundry, Ortrud, Fricka, Klytämnestra, Eboli, Suzuki, den äldre Christina i Gefors opera, Adalgisa, Elisabetta, Carmen, Omega i Börtz Backanterna och Portvakterskan i Ett drömspel av Lidholm. Ur Recensioner: ”Ingrid Tobiasson är makalös som Amneris i Aida. -– Rösten sviktar aldrig! Samt: ”Subtil och sublim är också kvällens grand old lady, Spader dam själv, Ingrid Tobiasson.” Vidare: ”Kvällens höjdpunkt blev emellertid Ingrid Tobiassons utförande av Mahlers Kindertotenlieder. Tobiasson sjöng med sorgfylld inlevelse, och med öppenhet och klarhet i diktionen. Dessutom var hennes röstklang skön över hela registret, oavsett styrkegrad. En mogen tolkning som gjorde intryck.” Samma månad hon fyllde 55 år blev Ingrid Tobiasson pensionerad från Stockholmsoperan. Året var 2006. Ingrid Tobiasson längtar efter att sjunga riktigt svåra roller. Men den tiden är passé, säger hon. Numera gästspelar Ingrid Tobiasson vid andra operahus och ger även konserter. Hon njuter av att kunna beröra människor med sin röst. - Man vill gärna vara på Kungliga operan. Trots att jag varje år kommer tillbaka dit känner jag en viss sorg, erkänner Ingrid Tobiasson. Vad som är bra är att jag lärt känna min röst på ett annat sätt. Jag har blivit duktigare på att förvalta, inte bara använda, det jag har. Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingrid Tobiasson känner att hennes självbild har blivit annorlunda sedan hon blev pensionär. Hon har en tydligare yrkesroll nu. - Som anställd vid operan var det mitt yrke att vara operasångerska, men nu ÄR jag operasångerska, kanske. Förr hade jag en hel stab till att hjälpa mig med att fördjupa mig i nytt material. Nu måste jag aktivt söka detta och märker att jag faktiskt kan själv. Det är ingen dålig känsla, berättar Ingrid Tobiasson. Ingrid Tobiasson, Eliasson Artists Stockholm: http://www.eliassonartists.com/index.php?option=com_content&view=article&id=212&Itemid=377 Ingrid Tobiasson, Stiftelsen Kungliga Teaters Solister: http://www.operasolisterna.se/medlemmar/ingridtobiasson/cv.html Tenoren Ingemar Anderson, 62 år, är äldst i ensemblen vid GöteborgsOperan, där han är solist sedan 1996 och har sjungit roller i ett flertal av operans uppsättningar. Ingemar Anderson har även gästat NorrlandsOperan och Malmö Opera. Senast gjorde han rollen som den gamle Kejsaren, prinsessan Turandots far, på Göteborgsoperan. Nu är Ingemar Anderson 62 år och enligt EU’s regler skall han pensioneras senast vid 67 år. Vägen till operan var krokig. Som 13-åring sjöng Ingemar Anderson rock och spelade elgitarr med ett garageband. Han började sjunga i kör som 17-åring och arbetade under tio år på ett dagcenter för förståndshandikappade. Han fick tjänstledigt för studier på Musikfolkhögskola och sporrades där som 30-åring att söka till Musikhögskolan i Malmö. 35 år gammal kom Ingemar Anderson till kören vid Stora Teatern i Göteborg efter att ha sjungit i Norrlandsoperans kör. - På Göteborgsoperan sjöng jag även Askungens elaka syster Tisbe och det var mycket intressant! Det var ingen dragshow. Jag gjorde det med allvar, en två meter lång Tisbe som vägde 107 kg, förklarar Ingemar Anderson. Jag lärde mig BH-greppet, hur jag skulle ta av mig yrkes-BH’n genom att korsa händerna och dra den över huvudet. Ingemar Anderson tycker att han nu sjunger bättre än någonsin även om han, vid en instudering av rollen som den Stekta Svanen i Carmina Burana, märkte att han hade tappat sitt höga D. - Min röst har mognat, men jag får jobba mer med stämbanden för att hålla igång dem. Som karaktärstenor behöver jag inte gå så högt som försteälskarna i operorna. Belmonte i Mozarts Enleveringen ur seraljen är den största roll jag gjort. Jag trivs med att sjunga småroller. Ingemar Anderson har inte hunnit fundera så mycket på vad han skall göra efter pensioneringen, men han vill gärna sjunga i Göteborgsoperans kör och starta en gambaorkester som skall spela tonsättaren John Jenkins 1600-talsmusik. Mest oroar han sig för ekonomin, då han har två tonårsbarn. - Men det löser sig nog, säger Ingemar Anderson och skrattar sitt bullrande skratt. Ingemar Anderson, GöteborgsOperan: http://sv.opera.se/om-oss/personal/portratt/ingemar-anderson/ Kaya Ålander, 67 år, är sedan trettio år professionell jazz- och vissångerska med rötter i proggen och musikgruppen Röda Bönor i Lund. Hon ger 110 - 150 konserter om året och har, förutom i Norden, framträtt i Spanien, Holland, Argentina, Finland och England. Hon rör sig hemtamt i flera genrer och musikstilar och uppträder ensam och med ensembler. Spelplatserna är festivaler, konserthus, långvård och kyrkor. Sagt om Kaya:”Kaya Ålander är en artist med stor utstrålning och en fantastisk röst. Kaya har aldrig ett dåligt gig. Med sin glimrande personlighet lyfter hon vardagen till en ny dimension.” - Hela branschen är till för dem som är unga. Det finns en åldersfixering som är tydlig inom musikbranschen. En sångerska skall helst inte vara över 25-30 år. Hon skall vara ung, söt och smal, förklarar Kaya Ålander. Att ständigt turnera och konsertera tar på kroppen. Sjukdom och förkylningar tar längre tid att kurera och Kaya Ålander släpar inte längre själv runt på sin sånganläggning såsom hon gjorde tidigare. I Gruppen Röda Bönor lärde hon sig att spela kontrabas, nu blir det mest komp på gitarr till sången. - Jag tycker jag sjunger mycket bättre nu, jag är mer sann, och har bättre tillgång till djupet, till känslor, inom mig, berättar Kaya Ålander. Som ung tänker en inte på att de äldre bär alla sina åldrar, alltså har access till alla åldrar. Jag kan känna mig som en 5-åring likaväl som en 67-åring. Kaya Ålanders röst är inte lika stryktålig som när hon var ung, och sjöng på gator och torg tills rösten försvann. Men hon sjunger idag lika starkt och med lägre, mer avspänd röst i ett brett register, eftersom hon har korta, breda stämband. - Det är spännande att sjunga i ett lägre register. I jazz och med mikrofon blir det mer intimt. Jag är ingen kändis men publiken dyker ständigt upp ändå! Det är meningen att jag skall sjunga och jag kommer att göra det tills jag vinklar upp tofflorna och dör, säger Kaya Ålander, som i programmet sjunger egen musik till texter av Moa Martinsson, Karin Boye och Röda Bönor. Dessutom en jazzstandard. Kaya Ålanders hemsida: http://www.kayaalander.se Kaya Ålander Blogspot: http://kayaalander.blogspot.dk

Behnaz Aram är född 1978. Hon designar mode och scenkostymer. Född i Iran, uppvuxen i Pakistan och Sverige, utbildad vid modelinjen på Middlesex University i England. Behnaz Aram slog igenom med ett klädmärke i sitt eget namn och blev sedermera designer för Whyred, men arbetar numera för HM. Parallellt med detta stylar hon musiker och artister och har gjort scenkostym för Kungliga operan, Folkoperan och Riksteatern. Flera gånger i samarbete med regissören och ljusdesignern Linus Fellbom. Behnaz Aram är aktuell med kostymerna till Norrlandsoperans La Bohème som har premiär 28 februari nästa år och regisseras av Kristofer Steen, gitarrist i Refused.

Segel eller choklad. Det är författaren Jan Kjaerstads enkla uppdelning mellan stor konst och lätt spyframkallande. Men hur är det med de verk som är bägge och? Apropå berättar om Carmina Burana -soundtracket till mitt liv. Carl Orffs Carmina Burana är ett sönderspelat verk med tvetydiga nationalistiska övertoner. Samtidigt är dessa 24 tonsatta dikter något av det mäktigaste som formulerats om profan kärlek och livet. Folkoperan lät sju äldre kvinnors alldelles vanliga upplevelse av glädjen och sorgen krypa in i verket. Chokladsegel? I programmet talar vi om: Böckerna: Normans område av Jan Kjaerstad. Föreställningarna:  Carmina Burana, soundtracket till mitt liv på Folkoperan i Stockholm. Personer vi talar med: Folkoperans konstnärlige ledare Mellika Mellouani Mellani, Bodil Asketorp lektor i latin samt Karin Carlvik del av ensemblen. Saker vi äter: Choklad. Programledare: Jenny Teleman Fler röster: Ella Petterson

Maskeradbaler, stora fester som gav möjlighet att visa upp sig i sensationella dräkter och spektakulära aftonkläder, var extra populärt under mellankrigstiden. Många av dem arrangerades av kända personer i dåtidens societet, som då rymde en typ av excentriskt utlevande människor som pressen var omåttligt intresserad av att följa, och skriva om. Inbjudna gäster skulle förhålla sig till teman som cirkus, sagor, vilda västern och lantlig idyll. Men att klä ut sig har man förstås gjort under alla tider. I veckans STIL berättar vi mer om detta seglivade nöje. Under 1920- och 30-talet nådde maskeradbalerna en sorts formtopp då gamla pengar och nya talanger möttes och mixades, under masker och förklädnader. Tillhörde man de rätta sociala kretsarna – eller hade kvalat in genom att vara hip författare, poet, konstnär, musiker eller modeskapare i tiden – så kunde man resa runt Europa och gå på den ena storslagna och glamorösa maskeradbalen efter den andra. Under våren och sommaren arrangerades baler nästan varje månad. Men strax före, under och efter, andra världskriget dalade intresset. Man hade lite annat att tänka på. Men det kom tillbaka. I slutet av 60-talet fick den amerikanske författaren Truman Capote en sorts snilleblixt. Han skulle arrangera en bal, och inte vilken som helst. Den 28 november 1966 arrangerade han The Black and White Ball, en maskeradbal som skulle komma att kallas för århundradets fest. Mer om den, och varför den blev så omtalad, berättar skribenten Stefan Ingvarsson. Men femton år före den festen så var det en helt annan maskeradbal som kallades för ”århundradets fest”. Den arrangerades i Venedig av en excentrisk man vid namn Carlos de Beistegui, arvtagare till en enorm förmögenhet. Många av dåtidens modeskapare var inblandade, på ett eller annat vis. Den franske modeskaparen Jacques Fath klädde sig som Ludvig den 14:e. Pierre Cardin, som hade startat eget året innan efter att ha jobbat för Christian Dior, hade fått beställningar från trettio gäster. Det satte fart på hans framtida karriär. Men dagens maskerader är snarare ett mischmasch av gamla traditioner, och nya påfund. Och i modevärlden fortsätter de att vara populära. Vi har ringt upp den svenske modeskaparen Lars Nilsson i Paris som berättar om en av hans mest minnesvärda maskeradfester där temat var Frukost på Tiffany's. Denna höst kan man dessutom se den italienska kompositören Giuseppe Verdis opera Maskeradbalen på två olika scener i Stockholm. Både Folkoperan och den kungliga Operan sätter upp denna föreställning om mordet på den svenske kungen Gustav III. Och vill man spåra en svensk maskeradtradition, eller kanske snarare den tid då utrymme gavs till färgstarka fester med möjlighet till modeexcesser, är det till Gustav III som man ska gå. Det berättar vi också om. Och så tar vi upp det provocerande (och befriande) i crossdressing, ett populärt inslag på maskeradbaler då, och nu. Veckans gäst är Christopher O'Regan, författare och specialist på 1700-talskultur.

P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 2. Att humla - vad är det? Norska tonsättaren Synne Skouen: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Möt två pionjärer: violinisten Helga Hussels, f d Göteborgssymfonikerna, och dirigenten Kerstin Nerbe, tidigare på Folkoperan. Helga Hussels kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Hennes mormor, Natalie Ferchland, var den första kvinnliga läkaren i Tyskland. 1953 tog Helga Hussels examen vid Mozarteum i Salzburg. Efter solistverksamhet i Europa fick hon avslag hos flera stora europeiska orkestrar, t ex Berlinfilharmonikerna, p g a att hon var kvinna. Svenska orkestrar har lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Efter Elfrida Andé och Ortrud Mann blev Kerstin Nerbe den tredje kvinnan i Sveriges historia som dirigerade opera och symfoniorkestrar. -Som dirigent måste man slå till. Ett fortissimo är en aggressiv handling, säger Kerstin N

Idag är det exakt 60 år sen drottning Elisabeth klev upp på tronen i Storbritannien, ett diamantjubileum som kommer att firas ordentligt. Hör Alison Thorpe vice ambassadör på brittiska ambassaden om hur det ska gå till och hur populär regenten verkligen är. Hör också om att det finns en republikansk förening som förväntas höra talas om sig under året. Sveriges Radios korrespondent i London Patrik Holmström medverkar. Kleopatra träffar Julius Caesar på en operascen med en musik signerad Händel. Hör om relation och politk apropå en föreställning som har premiär på Folkoperan inom kort. Dirigenten Joakim Unander och Maria Sanner som spelar Julius Caesar kommer till studion. Vem var egentligen Kleopatra och vad är det som aldrig upphör att fascinera kring hennes person? Hör Allan Klynne som har skrivit en bok om henne. Bisittare: Louise Epstein Producent: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Den andra av  de höga herrarna i P2 Dokumentärs sångarserie är tenoren Michael Weinius, som anställd på Kungliga Operan i Stockholm där sjunger den ena stora tenorrollen efter den andra.  I höstas debuterade han som Don José i Carmen och senare i vår ska han för första gången ta sig an en stor Wagnerroll: Lohengrin.Sångkarriären tog ordentlig fart när Michael Weinius beslöt sig för att våga ta steget från baryton till tenor: Det verkar ha varit ett mycket klokt beslut, eftersom tenorhöjden i princip fanns redan under Michaels barytontid. Michael sjunger såväl den stora italienska operarepertoaren som Wagner, men är också noga med att inte försumma den nya musiken. Det var faktiskt under tiden på Folkoperan med titelrollen i SvenDavid Sandströms opera Jeppe, som Michael märkte att den höga tessituran i  barytonpartiet passade honom alldeles förträffligt. Och det var då han bestämde sig att byta röstfack. Lohengrin som nu alltså är på tapeten på Stockholmsoperan är definitivt ett kliv uppåt. Rollen är mer krävande och dessutom mer italienskt anlagd än dom tidigare Wagnerrollerna.Tom Sandberg samtalar med Michael Weinius.

Kristdemokraterna försöker hitta en tydlig riktning för sitt parti men hur lyckas dom med det egentligen? Hör partiets egen partisekreterare Acko Ankarberg Johansson om hur hon ser på utmaningarna som dom står inför. Även Torbjörn Nilsson, politikredaktör på nyhetsmagasinet Fokus och Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på tidningen Dagen medverkar. Operan Madame Butterfly har ikväll premiär på Folkoperan i stockholm med tydlig inspiration från dagens japanska manga-miljö. Hör Clara Bystrand och Anton Ljungqvist sjunga ett stycke ur föreställningen. Den tragiska operan vill i den här tolkningen varna för det förföriska idealet kring yta, flickaktighet och näpenhet som hyllas i den Lolita-subkulturen. Vi ringer upp Maria Sjöberg som har varit en del av Lolitakulturen sedan tio år. Handlar det här om infantilisering eller en queerfeministisk kulturgärning? Dagens bisittare är Natalia Kazmierska.

Törsten efter frihet och reformer är stark bland oppositionen i Libyen, men de är dåligt organiserade och dåligt utrustade för att möta Kadaffis militär. Vad väntar nu alla dessa människor i Benghazi? Och vem ska stoppa diktatorn? Dagens bisittare Hiba Daniel, från SR Internationals arabiska redaktion, ger sin syn på läget. Katastrofen i Japan gör att vi regredierar och blir som barn som ropar efter föräldrarna/myndigheterna när allt inte fungerar perfekt. Det menar psykoanalytikern Clarence Crafoord som återigen lägger Världen på Divanen. Världen håller andan inför olyckorna i de japanska kärnkraftsverken. tankarna går ohjälpligt till tidigare haverier i Harrisburg och tjernobyl, och vi pratar med Vetenskapsradions Lena Nordlund som för ett år sedan besökte Tjernobyl. Och så tröstar vi oss med livemusik i erotikens tecken, när ett gäng operahögskoleelever från Göteborg river av några hits ur Folkoperans "Figaros bröllop". Möt också regissören Mira Bartov, som snart lämnar Folkoperan för nya äventyr. Och missa inte dagens spaning: otrohetsreklam!

Familjebanden är av tradition starka i Kina. Men nu finns ett lagförslag som ska göra det enklare för gamla föräldrar i Kina att stämma sina barn om de försummar kontakten. Och med Kinas ettbarnspolitik ställer det hårda krav på de vuxna barnen. Hur ser egentligen banden mellan generationerna ut i Kina. Hör vår Kinakorrespondent Hanna Sahlberg, och Meisang Fredmark, lärare i kinesiska som bott i Sverige i 25 år. Och hur har vår syn på relationen mellan barn och föräldrar förändrats i Sverige? Är uttrycket "man ska inte ligga sina barn till last" fortfarande giltigt. Hör Barbro Westerholm, folkpartistisk riksdagsledamot och engagerad i äldrefrågor. Och så får vi besök av Folkoperan som nyss haft premär på föreställningen "Fausts förvandling" - för barn. Livesång direkt från studio 7. Men världens blickar fortsätter att vara riktade mot Egypten, nåt som Nordegren får anledning att dryfta med dagens bisittare - Dilsa Demirbag Sten.

Det diskuteras på ledarsidor och rapporteras om det på nyhetsplats. Hur de stora partierna ska förhålla sig till Sverigedemokraterna i Riksdagens utskott. Så vi undrar helt enkelt - hur går det till när platserna tillsätts? Vem får vad och varför? Vi kollar även in hos Valmyndighetens informationschef Vivan Nilsson ännu en gång. Vi undrar såklart hur de har det i de sista skälvande timmarna innan det slutgiltiga valresultatet presenteras. Folkoperan har nyss haft premiär för klassiska berättelsen om kampen mellan ont och gott - Faust. Denna nyuppsättning har regisserats av Mira Bartov som kommer till studion. Med sig har hon även Mats Carlsson som spelar Faust samt pianisten Lisa Fröberg som framför Salut, demeure chaste pure i dess svenska översättning. Vi undrar också vilket begrepp som är rätt. Tungan på vågen eller vågmästare. Kanske båda, eller ingetdera? SR, SVT och UR:s språkvårdare Eva Göransson svarar. Allt detta livs levande live hos Valet med Nordegren! Dagens bisittare: Ulf Adelsohn. Före detta moderat partiledare.

Det avskydda paret Pipers De var 1700-talets mest omtalade, avskydda och avundade par - Christina och Carl Piper. Vetenskapsradion Historia stiftar närmre bekantskap med adelsparet som i samtiden ansågs vara såväl makthungriga, intriganta som giriga. I dagarna är de aktuella i en ny biografi. - Inte minst Christina är spännande för sin sällsynta begåvning för affärer, berättar Svante Norrhem, historiker och författare till boken om paret Piper. Hon blev en mäktig industri- och jordägare och som änka investerade hon i verksamheter från Torndedalen i norr till Skåne i söder. Vetenskapsradion Historia bänkar sig dessutom i biosalongen för att granska filmen Clash of the Titans. Den antika hjältesagan om Perseus står i fokus för filmen, men hur väl stämmer Hollywoods bild överens med antikforskaren Henrik Bomans? Programmet uppmärksammar också det aktuella musikteaterspelet om Erik XIV som har urpremiär på Folkoperan i Stockholm denna vecka. Operasångaren Jonas Nerbe spelar titelrollen oc

I den rådande bröllopsyran anser vi det rimligt att gå bakåt i historien och lyfta fram den storpolitiska betydelse som kungliga giftermål i Europa en gång hade. Därför lanserar vi idag vår serie Kunglig erotik och storpolitik och som första ämne Erik XIV och dennes minst sagt ambitiösa friarresor till England. Premiärhistoriker är Dick Harrison, professor och redaktör för det nya standardverket Sveriges Historia. För att förgylla premiäravsnittet introducerar vi också Stockholms Musikteater, som snart gästspelar på Folkoperan med operan Erik! Vi uppmärksammar också den nya vårdtrenden: körsång för långtidssjukskrivna. I flera av Sveriges landsting har man redan börjat skicka patienter på körrepetition. Vi får besök av stressforskaren Töres Theorell som skrivit böcker och föreläser om musikens påverkan på vår hälsa. Bisittare är Nina Lekander.

I helgen hade Folkoperan premiär för sin uppsättning av Kurt Weills Silversjön, där skådespelaren Torkel Petersson gör sin operadebut. Han kommer till studion tillsammans med operasångaren Kaj Hagstrand som också gör ett exklusivt liveframträdande, ackompagnerad av Lotta Larsson på piano. Efter gårdagens samtal om skatteparadis undrar vi också om inte andra myndigheter kan bli lite mer som Skatteverket, som aldrig upphör att förvåna med sin nya trevliga ton. I pedagogiskt syfte ringer vi upp Skatteverkets verksamhetsutvecklare Lennart Wittberg och Försäkringskassans verksamhetsområdeschef i södra Sverige Åsa Andersson. Bisittare är Nina Lekander.

Vi får idag besök av Folkoperan som snart har premiär för sin uppsättning av Georges Bizets civilisationsdrama Pärlfiskarna från 1863. Till studion kommer konstnärliga chefen tillika regissören Mira Bartov och tenoren Carl Unander-Scharin som gör rollen som Nadir. Vi pratar också feministisk folkporr med författaren Birgitta Stenberg, forskaren och RFSU-ordföranden Lena Lennerhed och Mia Engberg, dokumentärfilmare som släpper sin redan omtalade porrfilm Dirty Diaries idag. Bisittare är Louise Epstein.

Ordet tyst är ett effektivt verktyg för den som vill skriva en bok som välter samhällsdebatten över ända. Tänk på Rachel Carsons Tyst Vår från 1962, eller Isabella Lövins Tyst Hav som kom 2007. Plötsligt blev nåt så osexigt som fiskeripolitik hett stoff på nyhetsagendan. Arbetet med boken gjorde också att Isabella Lövin nu kandiderar till EU-parlamentet på Miljöpartiets lista, och hon gästar därför Nordegren i eftermiddag. Det gör också Folkoperan, vars premiär av Menottis Konsuln redan rosas i pressen. I direktsändning hör du mezzosopranen Karin Lovelius i Farmors vaggvisa, ackompanjerad av Martin Hellström, och du träffar också Folkoperans konstnärlige chef Mira Bartov. Dessutom blir det höghöjdsjournalistik från Kebnekaise - Maja Aase sammanfattar dagens lavinträning. Bisittare i studio 7 är Nina Lekander.

Vad tycker skolade operasångare och kulturpersoner - EGENTLIGEN - om schlagermusik? Det återstår att se, vi kommer nämligen att få besök av två operasångare, en scenmästare och regissören Farnaz Arbabi från Folkoperan som ska hjälpa till att analysera och kommentera Melodifestivalbidragen. I programmet (inte i POD-versionen) kommer man att få höra 1 minut av varje låt som ska tävla i Melodifestivalens andra deltävling, som går av stapeln på lördag. Men vi pratar också om Darwin som fyller 200 år. Har han betytt något? Var han en bra person? Allt stöts och blöts hos Pontus Enhörning. Just det, det glömde vi kanske skriva...Annika Lantz är sjuk, och istället vikarierar Pontus Enhörning. Tillsammans med Jörgen Lötgård. Förutom Darwin och Melodifestivalen reder vi ut det här med räntor och nationalekonomi. Skulle man kunna tänka sig ett liv helt utan ränta?

Vad tycker skolade operasångare och kulturpersoner - EGENTLIGEN - om schlagermusik? Det återstår att se, vi kommer nämligen att få besök av två operasångare, en scenmästare och regissören Farnaz Arbabi från Folkoperan som ska hjälpa till att analysera och kommentera Melodifestivalbidragen. I programmet (inte i POD-versionen) kommer man att få höra 1 minut av varje låt som ska tävla i Melodifestivalens andra deltävling, som går av stapeln på lördag. Men vi pratar också om Darwin som fyller 200 år. Har han betytt något? Var han en bra person? Allt stöts och blöts hos Pontus Enhörning. Just det, det glömde vi kanske skriva...Annika Lantz är sjuk, och istället vikarierar Pontus Enhörning. Tillsammans med Jörgen Lötgård. Förutom Darwin och Melodifestivalen reder vi ut det här med räntor och nationalekonomi. Skulle man kunna tänka sig ett liv helt utan ränta?