Podcasts about robotarna

Personalen på Teslas senaste event fick förstärkning av företagets människoliknande Optimus-robotar. Men hur smarta var de här maskinerna egentligen och hur nära är vi att ha cyborgs i hemmet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.Programmet är en repris från maj 2024. Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I dagens avsnitt får vi höra sagan "Snövit och de sju robotarna". Följ med den modiga Snövit och hennes sju robotvänner när de försöker rädda den teknologiska staden Teknotopia från den elaka drottning Ravenna. En spännande berättelse om vänskap, mod och teknik. Som vanligt delar Aida med sig av fascinerande fakta. Idag om giftiga ormar. Så häng med Snövit och robotarna på deras kamp för att besegra ondskan och rädda staden. Stötta podden och få tillgång till fler sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, barnlitteratur, podcast

I detta avsnitt av Magiska Godnattsagor får ni höra en fantasifull saga önskad av Alexander, en 5-årig pojke från Bromma. Sagans namn är "Robotarna och potatismoset" och handlar om robotar som älskar potatismos men inte kan äta det. Vad händer när en robot försöker äta mat? Följ med på ett spännande och roligt äventyr i kvällens saga som handlar om just det. Och så får vi fakta om världens godaste maträtt - pizza! Så sätt på hörlurarna och följ med på en magisk godnattsaga! Glöm inte att skicka in ditt förslag på vad du vill att nästa saga ska handla om via www.magiskagodnattsagor.se och följ oss på Facebook & Instagram. Svara gärna på vår enkät om Magiska Godnattsagor. Vi vill gärna höra vad ni tycker om vår podcast och hur vi kan göra den ännu bättre för er. Dessutom kommer en person att vinna ett påskägg och en personlig hälsning från Aida som tack för att ni deltar. Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt.

Välkommen till "Film till fikat"! Där vi varje vecka diskuterar en ny film vi sett, på ett lättsamt sätt till en fika i glada vänners lag. Säsong 3, avsnitt 31: Dagens film blir Bill & Teds galna mardrömsresa (Bill & Ted's Bogus Journey) från år 1991... Director: Peter Hewitt Stars: Keanu Reeves, Alex Winter, William Sadler Handling: Två elaka robotar skickas tillbaka i tiden från framtiden, för att döda Bill och Ted. Robotarna är identiska med dem de ska oskadliggöra. Avsikten med morden är att hindra Bill och Teds band från att vinna en musiktävling. Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter Mail: Filmtillfikat@gmail.com

P1 Kultur besöker Kungliga Tekniska Högskolan där operan The Tale of the Great Computing Machine framförs av robotarna Queen och King, som både dansar och spelar instrument. På plats träffar vår reporter Mårten Arndtzén den konstnärliga ledaren och koreografen Åsa Unander-Scharin och studenten Elsa Benzinger, som har programmerat robotarnas rörelser.Vad kan en robot förmedla på en scen som inte en människa kan?Och vad säger denna opera som är baserad på boken Sagan om den stora datamaskinen skriven av KTH-professorn Hannes Alfvén - som tilldelades Nobelpriset 1966 - om vår tid?NÄR DÖDA TING FÅR LIV PÅ SCENENDessutom får vi besök i studion av Erik Holmström, regissör, dramatiker samt konstnärlig ledare och grundare av Malmö Dockteater. Han berättar om hur han gör för att ge liv åt sina livlösa dockor på scenen. Programledare: Lisa Wall         Producent: Saman Bakhtiari 

Två personer dödades när robotar slog ned i Polen, nära den ukrainska gränsen. Nu går uppgifterna isär om vem som avfyrade dem. Hör om vad vi vet. Medverkande i Ekot: Samuel Larsson, Polenkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentMedverkande i P1 Morgon: Johan Norberg, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg.Programledare: Pär Edberg och Hélène BennoSändes i Ekot och P1 Morgon 16 november 2022

Robotar har funnits i industrin under lång tid, där muskelkraft byts ut mot automatiserade system. Nu har robotar klivit in i människans vardag och är på väg att ersätta hjärnan, enligt robotforskaren och entreprenören Fredrik Löfgren. AI-algoritmer är överlägsna människan när det gäller att läsa in och analysera stora datamängder. Detsamma gäller att tolka bilder. Däremot kommer jobben inte att försvinna, men de kommer att förändras och bli roligare, och mer kreativa.

Den kan konversera om sitt känsloliv och reflektera över döden. Men det handlar inte om en människa utan om Googles chatbot Lamda. Nu menar en av ingenjörerna att roboten vaknat till liv och blivit medveten - men kan det verkligen stämma? På en kvart får du veta om robotrevolutionen nu är här och vad det kan innebära för vårt samhälle. Med Henning Eklund, tech-reporter och Kristoffer Leandoer, författare och litteraturkritiker på SvD kultur.

Svenska sparare har fått upp ögonen för robotrådgivare. Vilka är egentligen förlorarna när robotarna tar över? I dagens avsnitt tittar vi även närmare på prisjämförelsesajten Pricerunner, som fyller kassan och bara är en i raden av stora rundor under den senaste tiden. Den svenska medtechsektorn visar framfötterna, under veckan som gått har Di Digital rapporterat om fyra svenska uppstickare. Ett bolag vi inte hört talas om tidigare är Doccla, som dock gjort succé på engelska sjukhus med sin distansmonitorering av patienter. Vi berättar mer om tjänsten och varför just Storbritannien fick testa det först. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av Helt sant pratar vi om hur robotar kan hjälpa oss med allt möjligt i framtiden, kanske till och med städa bort sjukdomar. Men det gäller att vara försiktig, vissa robotar ska man kanske inte ge för mycket frihet! Hallå där vuxna person! Glöm inte bort att vi på Helt sant jättegärna vill veta vad just DU gör för att hjälpa miljön. Men hur gör man det då, undrar du? Det är superenkelt! Spela in ett röstmemo på telefonen där du berättar vad du heter, var du bor och sedan ditt bästa tips för att hjälpa miljön. När allt är klart mailar du det till heltsant@sverigesradio.se. Seså, berätta vad du gör du också! Helt Sant programleds av Dilan Apak, Julia Öjbrandt ljudlägger och mixar och i sketcherna hör du Elinor Svensson och Camilla Fågelborg. Producent för programmet är Mårten Andersson.

Region Västerbotten har som mål att robotar ska hantera 40 000 timmar per år. Idag är man drygt halvvägs med ca 2000 timmar per månad. Hör Erik Vallgren, lösningsarkitekt, berätta om hur man arbetar. Han beskriver automatiseringen som en stor möjliggörare, ett sätta att frisläppa potential. Hela processen är “intelligent” som i att det är en datadriven verksamhetsutveckling. Men det är inte bara att köra. Man måste fråga sig: “Vilken nytta skapar automationen? Hur svår är den att genomföra och vad kostar den att förvalta?” Om avsnittet: Målgrupp: allmänhet, ledning, it-folk, företag, ledare, projektledare, management, företagsledning, småföretagare, inköpare, politiker Lär dig: digitalisering, robotisering, RPA, automation, RDA, Region, datadriven verksamhet Dela poddavsnittet: https://www.effekten.se/intelligent-automation till Facebook, Twitter, Linkedin. “Vi har gått på en del minor, saker som inte har fungerat. Vi har lärt oss jättemycket. Vår princip är att det är okej att misslyckas, så länge man gör det snabbt och kan räta upp skutan igen.” Det vanligaste är robotisering av administrativa processer, stödprocesser - i Region Västerbotten går man nu in även på kärnverksamheten. De har ett 20-tal automationer i bruk idag. De tilldelar behörighet till sju system inom vården och stödverksamheten. Robotarna jobbar dygnet runt; hjälper en läkare direkt på lördagkvällen istället för på måndagen. Frigör objektspecialisternas tid att utföra mer avancerade arbetsuppgifter.  Regionen använder Teams med mobilstöd som plattform för formulär, beställningar och får då enkelheten (utan VPN osv) på köpet. Man har alltså byggt ihop RPA-mjukvaran med Teams, så Teams blir vägen in till automationen. Man arbetar också mycket med makroliknande robotisering; robotorna har inga egna konton, utan vårdpersonalen övervakar det roboten utför snabbt och automatiskt på personalens konto, kallat RDA. Inte lika skalbart som RPA i det fallet, men fortfarande en effektivisering. Erik avslutar med tipslistan: Håll det enkelt! Beställning till produktion sker snabbt genom DevOps-utveckling med happy path. Varje loop ger nya lärdomar, nya möjligheter att förbättra.Mät timmar och kvalitet! Det är viktigt att se ifall automatiseringen är värd insatsen. Det handlar om Regionens, dvs skattebetalarnas pengar.Utveckla hellre API:er (Application Program Interface) än GUI (Graphical User Interface). Alltså låt systemen prata med varandra i första hand. I andra hand användargränssnitt som ses på skärmen.Misslyckas är okej!80/20-regeln går att dra ännu längre. Ge kunden 50% av det hen vill ha till bara några få procent av utvecklingskostnaden!Det finns massor av generella regler och mallar att använda - anpassa dem till organisationens förutsättningar. Använd en enkel modell och försök att komma i produktion snabbt.Mixa låghängande frukter med någon större grej, med nytänk. Erik Vallgren, Jonas Jaani (24:42) Länkar / mer information: Erik på LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/erik-vallgren/ Digitalisering och medicinsk teknik - Region Västerbotten: https://www.linkedin.com/showcase/digitalisering-och-medicinsk-teknik---region-v%C3%A4sterbotten/ Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten: https://www.effekten.se/avsnitt Vi finns där du hittar dina övriga poddar: https://www.effekten.se/prenumerera/ Apple Podcasts: https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363?mt=2&ls=1 Google Podcasts: https://www.google.com/podcasts?feed=aHR0cHM6Ly93d3cuZWZmZWt0ZW4uc2UvZmVlZC9wb2RjYXN0Lw== Acast: https://www.acast.com/effekten Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm?si=L2CU8WHbTOq-RnIk-aBrOg

Det syntetiska livet är snart här på bred front. Framtidens robotar är inte gjorda av plast och plåt, de är gjorda av kött och blod. Så sent som i fjol konstruerades de första fullfjädrade syntetiska organismerna, så kallade xenobotar. Och det här för både löften och hotbilder med sig. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Berättelsen om två barndomskompisar som från ett pojkrum i Montmartre skapade musik som revolutionerade en hel genre. I danstältet på Coachellafestivalen trängs publiken i ett vibrerande bäckmörker. Det är april 2006 och elektroduon Daft Punk befinner sig på på botten av sin karriär. Fans och kritiker har avfärdat deras senaste album som rutinmässig och oinspirerad. Robotarna som en gång revolutionerade den elektroniska musiken har börjat avfärdas som föredettingar. Det ingen vet är att duon i hemlighet har spenderat hundra tusentals dollar på en scenföreställning som kommer förändra musikhistorien och synen på hur elektronisk musik kan framföras live. Det här är berättelsen om hur två tonårskillar tar en subkultur ur franska källarlokaler till musikvärldens största scener. En dokumentär av: Carl-Johan Ulvenäs Producent: Hanna Frelin Exekutiv producent: Vendela Lundberg Tekniker: Fredrik Nilsson Programmet är gjort av Tredje Statsmakten Media Ljudklippen i dokumentären är hämtade från: Scion Radio, RÚV, The Creators Project, Rhapsody TV, BBC Radio, Sveriges Television, Recording Academy/ GRAMMYs, David Guetta, UMF TV, Collider, Wall Street Journal Tack till dokumentären "Daft Punk Unchained" av BBC

Hur kommer robotisering att påverka vårt arbetsliv? Kommer AI att ta över våra jobb? I det här avsnittet av Sacopodden diskuterar vi etik, demokrati och juridik i förhållande till tekniken och vilka kompetenser vi kommer att behöva i framtiden. Medverkar gör Fredrik Löfgren, robotutvecklare och grundare av Dyno Robotics, Åsa Edman Källströmer, vd för rekryteringsföretaget TNG och Anna Troberg, ordförande för fackförbundet DIK. Programledare: Gina Bayoumi.

Om utmaningarna som länder i den rikare delen av världen ställs inför när befolkningar blir allt äldre och födelsetalen dalar. Vem ska ta hand om oss när vi blir gamla? Samtidigt som vård- och omsorgsbehoven i länder som Japan, Italien och Sverige ökar har tillgången till arbetskraft stagnerat och frågan som börjar bli akut på alltfler platser är hur vi ska ta hand om de gamla. Konflikts resa genom äldrevårdens utmaningar börjar i Japan, fortsätter via Sverige och Rumänien och landar till sist i Italien. På vägen möter vi robotar, beslutsfattare, sköterskor, svenskar i nittioårsåldern, och migrerande vårdarbetare. Vi hör hur robotar ställs mot invandrare, om språkförbistringar, kulturkrockar och interkulturella möten, om vårdpersonalens arbetsförhållanden och om migrerande vårdarbetare som tar hand om andra utomlands medan de egna barnen växer upp utan sina mammor. Programledare: Ivar Ekman Producent: Nathalie Rothschild Reportrar: Johan Bergendorff, Alice Petrén, Johanna Melén Tekniker: André Stärnman

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen? IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

Robotarna är redan här och nu står AI-lösningarna för dörren – automatiseringen går fort och är här för att stanna. Lönerollen kommer att förändras i grunden och det är bara att hänga med! Gäster är Åsa Lovén, konsult, LovOrg Utveckling och Joel Köhl, Head of Aditro Pay. Carin Strindmark, Knowit är Katarina Sands bisittare.

Stor del av vår fritid handlar om att lösa logistiken - både vår egen, andra och framförallt våra varor. Fredrik Svedberg VD på logistikföretaget Logtrade och Fredrik Löfgren VD på Dyno Robotics slår sina påsar, algoritmer och kugghjul ihop för att göra vår fritid mer meningsfull ihop med våra nära och kära samtidigt som robotarna gör det tråkiga jobbet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stor del av vår fritid handlar om att lösa logistiken - både vår egen, andra och framförallt våra varor. Fredrik Svedberg VD på logistikföretaget Logtrade och Fredrik Löfgren VD på Dyno Robotics slår sina påsar, algoritmer och kugghjul ihop för att göra vår fritid mer meningsfull ihop med våra nära och kära samtidigt som robotarna gör det tråkiga jobbet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om maskiner tar över våra sysslor kanske vi inte behöver arbeta i framtiden. Hur försörjer vi oss då - och vad gör vi med fritiden? Medborgarlön, eller basinkomst, är ett av få konkreta förslag som skulle kunna besvara den frågan. Vi bjöd in välfärdsforskaren Andreas Bergh, som hör hemma på Lunds universitets nationalekonomiska institution och Institutet för Näringslivsforskning och frågade honom hur det skulle kunna fungera. Robotarna tar över - har vi sagt länge Vi står inför en våg av teknologisk arbetslöshet - datorer och algoritmer tar över våra jobb efter en våg av automatisering och digitalisering. Det har vi sagt länge och i viss mån stämmer det. Samtidigt har den omställningen pågått i 150 år. Automatiseringen av jordbruket gjorde industrialiseringen möjlig en gång i tiden. Under vår livstid har industrijobben automatiserats medan tjänstesektorn har växt. Färre dör på jobbet idag Så vad har hänt? Arbetslivet har blivit säkrare. Färre människor skadas och dör i arbetsplatsolyckor eftersom tekniken har tagit över många farliga moment. Vissa jobb finns kvar men har ändrat karaktär. Andra jobb har försvunnit och nya har skapats. På senare tid med digitaliseringen har inte andelen nya jobb som webb- och app-utvecklare täckt det gap som uppstått när yrkesgrupper som typografer och sekreterare har försvunnit. Men hela poängen, säger Andreas, är ju att vi ska kunna göra mindre och få tid över till annat. Har vi missat att ta vara på fritiden? Frågan är om vi har organiserat det så smart egentligen? Några har hamnat utanför arbetsmarknaden medan andra jobbar mer än någonsin och stressar sig sjuka. Har vi missat det där med att ta vara på den ökade fritiden bättre? "Vilken fritid?" kanske du undrar. Då påminner Andreas oss att vi har lagt den största delen av vår ökade (betalda) frihet i slutet av våra liv: pensionen. Det är inte mer än 60 år sen den infördes och innebär statistiskt sett att vi alla har sisådär 20 lediga år i slutet av våra liv. - Är det rimligt att stressa jättemycket under ett långt arbetsliv för att sen vara ledig de sista 20 åren? undrar Andreas. Arbetspauser då och då istället för pension? Han tror inte att det är så vi skulle ha byggt systemet om vi hade fått frågan för hundra år sen. Han tycker också att det är dumt när den teknologiska utvecklingen går så fort. Den utmanar vårt system där vi utbildar oss en gång för alla tidigt i livet, för att sedan jobba på i samma yrkesfack tills vi pensionerar oss. Vi vet redan att den nya tiden kräver ett mer livslångt lärande. Kanske skulle vi istället varva jobb och ledighet och lägga in längre pauser både tidigare och vid fler tillfällen i livet. Medborgarlön liknar välfärdssystemet När det gäller medborgarlön - eller basinkomst - har vi redan mycket på plats som påminner om det. Pensionssparandet är en del där pengar sätts av i relation till hur mycket vi arbetar och tjänar. Och vi har redan ett välfärdssystem som ska hantera att jobb försvinner och att människor inte hittar egen försörjning. Skillnaden är att det idag krävs en motprestation. Principen är i alla fall sådan att du inte ska kunna få stöd om du inte försöker hitta jobb eller deltar i vissa åtgärder. - Systemet i dag är hycklande, tycker Andreas. Den som vägrar söka jobb lämnas faktiskt inte vind för våg utan man får hjälp. Men det sker inte helt objektivt, rättssäkert och transparent - här kan vi bli bättre. Grundtanken med en medborgarlön/basinkomst är att alla medborgare eller invånare, beroende på hur man bygger systemet, ska få en lika stor ekonomisk grundplåt utan krav på motprestation och utan att ta hänsyn till vad man äger eller tjänar. Fördelar med det är att vi slipper all den granskning, utvärdering och administration som är förknippad med ersättningssystemen idag. Det kan också vara ett sätt att möta robotisering och ökad arbetslöshet. Vi behöver inte heller dra in ersättningarna så fort den som är arbetslös börjar deltidsjobba, vilket i sig sänker viljan att ta vilket tillfälligt eller deltidsjobb som helst. Nackdelar är framför allt att det blir väldigt dyrt om nivåerna ska kunna vara rimliga att överleva på. Eller inte. Ekonomiskt bistånd (det som förut kallades socialbidrag) för den som inte har arbetat och inte har ett försäkringsskydd är inte någon stor summa idag: 3090 kr i månaden plus hjälp med hyran. Men frågan är om en ersättning på den nivån skulle göra så stor skillnad? Debatten faller ofta här, menar Andreas, i en diskussion om nivåer. Vi jobbar bara 8% av livet Hur mycket lönearbetar vi? Det är faktiskt inte mer än ungefär 8% av livet menar Andreas. Vi jobbar en tredjedel av dygnet fem dagar i veckan minus semestrar, föräldraledighet och sjukfrånvaro mitt i livet. Cirka 20 år i början och 20 år i slutet av livet är vi lediga. Ändå hänger vi upp vår identitet så mycket på jobbet. Vi ser redan att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp allt mer. Andreas tror att den trenden fortsätter och att det gör att fler av oss kan ägna oss åt sånt vi tycker är roligt och inte bara vad som ger en inkomst. När vi får mer fritid och drar ned på tvånget - kommer vi att drivas mer av lust? Eller blir vi snarare vilsna? Och kan vi hålla ihop ett samhällssystem när några jobbar för lön och andra väljer att låta bli? Andreas tror det och påpekar att det är en mänsklig utmaning vi har haft att ta ställning till länge. I takt med att valmöjligheterna ökar kommer olikheterna också att öka. Vi behöver lära oss hantera det och kanske kan en sådan mångfald i grund och botten vara bra. De här frågorna är intressanta och utmanar vårt sätt att tänka idag. Apropå mentala utmaningar har vår samarbetspartner Twitch Health uppmärksammat att 1 miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel, 84% är oengagerade på sitt jobb och 39% har sömnbesvär. Många företag anordnar gärna en stressföreläsning men missar att stötta medarbetarna med förebyggande hälsa i allmänhet. Därför lanserar de Twitch Energy Challenge - en mental stegtävling. Den stöttar beteenden som återhämtning, goda relationer, sömn och rörelse och rätt näringsintag och kan hjälpa medarbetare att avgränsa och säga nej, minska multitasking och prioritera bättre för att skapa mer kontroll i tillvaron. Vår samarbetspartner Firstbeat har satt ihop en lista på tips som vi alla kan använda för att må bättre och undvika utmattning. Det handlar om att pausa oftare, röra på oss mer, bli bättre på att delegera, lyssna på vår kropp och slutligen: ta hand om vår sömn.

I detta första avsnitt av Fakirpodden diskuterar Fakiren och hans gäst Charlie Caper robotar, apokalypsen och vad vi kan göra för att förhindra den, samt Charlies förkärlek för gatushower. Följetongen om Syrrans förvirrande jordenruntresa tar sin början och Fakirens mamma säger sitt om Artificiell Intelligens. All in!

Kan artificiell intelligens hjälpa till vid gränskontroller på flygplatser? Och varför var Vilhelm Moberg så arg? Robotarna som kan avslöja din lögn Med artificiell intelligens ska lögndetektorer på flygplatser kunna urskilja om  passagerare ljuger vid gränskontrollen. Hur fungerar det? Och är det säkert? Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, och Fredrik Löfgren, robotutvecklare vid Linköpings universitet, reder ut.   Vilhelm Mobergs ilska Författaren och kulturskribenten Jens Liljestrand har grottat ner sig i Vilhelm Mobergs liv i boken Mannen i skogen: En biografi över Vilhelm Moberg. Thomas har läst den och undrar: Varför var Vilhelm Moberg så arg? Jens Liljestrand gästar programmet.   Nobelfesten 2018 Chockrosa cape och orange klänning. Sara Danius väckte helt klart uppmärksamhet med sitt klädval på Nobelbanketten. Vad mer går att säga om året Nobelfest? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Veckans avsnitt handlar om det norska alfabetet, hur robotarna tar över världen med utvecklingen av AI och ett antal andra ämne. God lyssning! Skolan på bilden är Chalmers Tekniska Högskola i Johanneberg, Göteborg Musik: Svante Berg. Licensierad...

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

Självkörande bilar och automatiserad kundservice. Det är två exempel på teknik som styrs av artificiell intelligens. Men vad är egentligen AI och hur kommer vi att använda det framöver? Hänger mänskligheten med i den tekniska utvecklingen och kommer robotarna att ta över? Det pratar vi om tillsammans med Fredrik Heintz, docent vid Linköpings Universitet.

Med utvecklingen av konstgjorda intelligenser uppstår nya etiska dilemman. Journalisten Eva-Lotta Hulténs funderar över utvecklingen. Om robotarna tar över våra arbeten, vad ska vi då ta oss till? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag har precis köpt min första robot. I sommar kommer den att glida fram i trädgården och klippa gräset. Många timmars tråkigt, bullrigt och illaluktande arbete kommer kunna ersättas med läsande i hängmattan eller besök på stranden.  Mitt förhållande till den här maskinen är helt oneurotiskt men i många andra sammanhang fyller ordet robot mig med obehag. Bilder av spindelliknande monster som tar över världen dyker upp på näthinnan. En produkt av science fiction, ja visst, men kanske också verklighet under detta århundrade.  Linda Johansson är lärare och forskare vid Försvarshögskolan och specialinriktad på filosofiska och etiska dilemman kopplade till autonoma robotar i krig. I den boken Äkta robotar beskriver hon utvecklingen och resonerar kring hur vi kan och bör förhålla oss till den.  Ordet robot kommer från "robota" som betyder slavgöra på tjeckiska. Det användes första gången i Karel apeks pjäs Rossums universalrobotar, från 1920. Sedan dess har det skrivits massvis av böcker och gjorts filmer om dem, men jag anar en uppåtgående trend. Svenska serien Äkta människor, om en vardag med hubotar, har sålts till länder över hela världen och inte mindre än tre filmer om människoliknande så kallade humanoider har gått upp på bio: Big Hero 6, Chappie och Ex Machina.  I disneyfilmen Big Hero 6, ger sig vårdroboten Baymax och hans ägare Hiro ut på jakt efter dem som mördade Hiros bror och Baymax skapare. Baymax är god och hjälpsam och refererar till alla människor som "patienten". Ända tills Hiro bestämmer sig för att göra om Baymax till en mördarmaskin och ersätter hans vårdprogrammering med en stridsprogrammering.  Nu är detta en barnfilm, så självklart blir Baymax god igen, men Big Hero 6 ger, precis som de båda andra filmerna, ändå en inblick i både hur gränsen mellan teknik och varelse med medvetande kan vara på väg att lösas upp, och hur riskfyllt det kan vara att förlita sig på intelligenta robotar.  Mycket av den tekniska utvecklingen av artificiell intelligens drivs fram av den mänskliga strävan att döda. Linda Johansson ställer den högst relevanta frågan: vem har ansvaret när roboten gör fel? Den som konstruerade den, den som senast mixtrade med programmeringen eller den som sände i väg den på uppdraget? Och om vi så småningom ser robotar som konstruerats och instruerats av andra robotar, var ligger ansvaret då?  Frågan om deras medverkan i krig är också av teknisk art. Hur hanterar vi risken för att motståndarsidan hackar robotarna så att de byter sida? Ju mer autonoma de blir, desto säkrare blir de för hackerattacker, men det gör dem också svårare att kontrollera av människor över huvud taget.  Obemannade drönare som själva fattar beslut om att döda låter kanske intuitivt som ett skräckscenario men robotar kan vara bättre än människor på att följa krigets lagar och uppföra sig på ett sätt som vi skulle beteckna som etiskt, menar Linda Johansson. Vi människor är känslosamma, blir aggressiva av rädsla, gör felbedömningar när vi är stressade och kan drabbas av hämndbegär. Vi tappar lätt all vår empati och moral. Men ansvarsfulla robotar kräver förstås ansvarsfulla programmerare  Läsningen av den här boken har knappast bidragit till att göra ordet robot mindre oroande för mig. Inte bara för att Johansson bekräftar att de i framtiden kan komma att börja konstruera sig själva och konkurrera ut människor, utan också på grund av oklarheterna kring vad det kommer göra med människors behov av varandra i en mer nära framtid.  Vi ser de intelligenta maskinernas frammarsch på många områden. Senila människor kan komma att tas omhand av vårdhumanoider som likt Baymax har oändligt tålamod och möjlighet att ständigt övervaka sin patient. I affärerna kan vi betjänas av försäljarrobotar som är programmerade att kunna vartenda forskningsunderstött säljknep och även mycket kontorsarbete kan skötas helt med artificiell intelligens.  En fortsättning på dagens hårda arbetslinje kommer framstå som allt mer omöjlig i takt med att jobb som idag kräver människor i stället tas över av intelligenta maskiner. Och även om nya yrken, som exempelvis robotservicetekniker, kan uppstå så är en framtid där mindre än hälften av oss behöver arbeta kanske inte så långt borta. Hur ställer vi om oss till en sådan tillvaro? Kommer klasskillnaderna att öka? Är medborgarlön en lösning på den omvandling av samhället som blir oundviklig? Eller kommer vi att operera in chip i våra hjärnor för att klara konkurrensen med de intelligenta robotarna? Var går då gränsen mellan maskin och människa?  I en drömvärld befriar robotarna oss från tungt och tråkigt arbete och frigör kreativitet och tid för vila, umgänge och gemenskap. Vi människor hittar andra sätt att ge mening åt våra liv än med lönearbete. Smarta sätt att fördela välstånd ersätter dagens lönefixerade. Och allt sker på ett miljövänligt och energibesparande sätt. Jag hoppas det är ditåt vi är på väg, för en framtid utan robotar lär vi hur som helst inte se.   Eva-Lotta Hultén, frilansjournalist  Denna essä sändes första gången 27 april 2015.   Litteratur: "Äkta robotar" Linda Johansson (2015). Fri tanke förlag.

Vilka konsekvenser får automatiseringen för plugget, arbetet och umgänget med andra? Hur kommer våra liv förändras? Torbjörn Elensky funderar på vår framtid i robotsamhället. En av de första mera avancerade leksaker jag fick köpte farfar till mig i Japan. Den var av plåt, brun och kantig, och gick på batteri. Sakta makade den sig mot mig, gungade osäkert på styva metallben, medan huvudet vreds från sida till sida. Så stannade den till, bröstet öppnades och två rödblinkande plastkanoner åkte ut och smattrade högljutt mot mig. Jag var helt skräckslagen. Den fick ställas undan, och först några år senare kunde jag börja leka med den. Inte för att det gick att leka så kreativt med den precis. Den gjorde sitt bara: vaggade osäkert emot mig, och sköt regelbundna salvor ur kanonerna i bröstet. Jag satte igång den och tittade på den en stund, sen stängde jag av den och ställde undan den igen. Det var mitt första möte med en robot. De där självgående, människoliknande varelserna, som skapats av oss för att hjälpa oss, för att utföra farliga arbeten, lösa alla tänkbara problem, lyfta tunga saker och så kriga, förstås, och som gång på gång, i böcker och filmer och dataspel, vänder sig emot oss och tar över hela världen. Verklighetens robotar är ofta mindre människolika, de kan bestå av en mekanisk arm, styrd av en processor, vid ett rullande band, eller vara ett dataprogram som löser någon administrativ uppgift. De tar allt större plats i våra samhällen, ekonomier, i arbetslivet, även om vi mestadels kanske inte ens tänker på dem som robotar, utan mera som automater, digitala algoritmer, appar, småsaker som underlättar vardagen för oss. Faktum är att vi befinner oss i en fas av robotisering, eller automatisering, som det också kan kallas, som på allvar utmanar de rådande förhållandena i våra samhällen, på sätt som är de mest omfattande sedan, ja, ångmaskinens genombrott. Men den automatisering, som pågår idag, innebär nya utmaningar. Tidigare var det enklare uppgifter som kunde tas över av maskiner. Idag är det journalister, läkare, forskare och jurister som utmanas av dem. Datorer sköter redan aktiehandel med svindlande hastighet och hög precision. De klarar att ställa diagnoser på sällsynta sjukdomar utifrån enorma kunskapsmaterial, som ingen enskild läkare klarar att hantera, åtminstone inte lika snabbt och säkert. De kan ge individuellt anpassad undervisning av högsta klass och de skriver notiser i viss ekonomipress, utifrån löpande information från världens alla börser. Vad händer med våra samhällen om medelklassen trängs ut av robotar? En av de främsta experterna på detta område i Sverige är Stefan Fölster, professor i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han utkom nyligen med Robotrevolutionen, Sverige i den nya maskinåldern i vilken han beskriver hur snabbt den tekniska utvecklingen går och vad vi kan vänta oss för nya genombrott under de närmaste åren - samt inte minst vad detta innebär för våra liv, ekonomin, jobben, plugget, umgänget med andra. Varje teknikskifte hittills har samtidigt som det förstört tidigare livsbetingelser också skapat nya, och varje gång har den allmänna levnadsstandarden faktiskt höjts i hela samhället. Så skedde under industrialiseringen i västvärlden, och än idag i länder som Kina och Indien. Men nu måste vi hantera en situation där allt fler jobb tas över av maskiner, utan att nya kanske går att skapa i tillräcklig utsträckning. Visserligen gör de nya appbaserade tjänsterna och den robotiserade tillverkningen att det kommer att bli väldigt billigt att leva här, så det kan gå att ha det rätt gott materiellt för de flesta ändå. Men vill vi ha ett samhälle där en liten elit har kreativa yrken, inom vetenskap, konst och kultur, eller olika typer av entreprenörsverksamhet, men där de flesta egentligen inte behövs för att upprätthålla ekonomin och levnadsstandarden? Hur går det med ett sådant samhälle? Det handlar heller inte bara om automatisering, utan om de nya marknader som skapas av appar som exempelvis Uber, som gör det möjligt för privatpersoner att erbjuda taxitjänster. I första omgången är det taxichaufförerna som blir överflödiga. Men i nästa, när helautomatiska bilar börjar rulla på våra gator, blir även de privata Uberförarna onödiga. Du bara kollar på din app var närmaste självkörande fordon står, hoppar ombord, och transporteras vart du vill utan någon mänsklig interaktion alls. Allt fler tjänster erbjuds via appar och internetbaserade plattformar. I värsta fall ser vi en arbetsmarknad helt utan säkerhet, där det blir närmast omöjligt att hålla koll på inkomster och därmed att driva in skatter. Men i bästa fall ser vi också en tid randas då alla är friare att disponera sin egen tid, och kan sälja enstaka tjänster, från gräsklippning till kirurgi, istället för att binda upp sig som fast anställda. Det blir billigare för företagen, som inte behöver ha så mycket fast personal. Men hur blir det för den enskilde? Kommer vi att få appbaserade fackföreningar också? Fölster resonerar rätt ingående kring dessa problem. Han understryker att det är viktigt att anpassa lagstiftning och samhällsorganisation efter den nya teknik som förändrar förutsättningarna för stora delar av våra liv. Jag tror att det enda sättet vi kan styra över utvecklingen på ett medvetet och kontrollerat sätt är genom att ta den på allvar. Rätt hanterad ger även denna utveckling stora möjligheter. Bortser vi från den kan den däremot köra över oss, och i längden hota både välstånd och demokrati. Jag läser Fölsters bok under ett besök i Sydkorea. Där, liksom i Japan, bejakar man utvecklingen. Robotarna idoliseras, de ses som hjälpare som ska underlätta livet, bidra till nationens ständigt stigande välstånd och lösa vardagsproblemen, ända in i barnkammaren och på ålderdomshemmet. Korea beräknas vara världens mest robotiserade land redan idag. Här används robotar i undervisning, i vård, liksom de utvecklas för militära sammanhang. En av landets stora exportsuccéer är till exempel Super aEgis II, ett automatiskt kanontorn, som redan används i Mellanöstern. Den söker automatiskt av siktfältet och kan pricka en lastbil på fyra kilometers håll, men än så länge enbart efter att ha basunerat ut en varning i sina högtalare, och fått klartecken från en ansvarig människa. Enligt tillverkarna DoDAAM var tornet ursprungligen helt automatiskt, men beställarna tyckte det var lite för oroande, och bad företaget att lägga in en spärr så att tornet inte kan skjuta utan mänskligt klartecken. Att helautomatiska system kommer att sättas upp inom överskådlig tid verkar rätt klart ändå, längs gränser, vid känsliga installationer som kärnkraftverk och oljefält, och så vidare. Koreas huvudstad Seoul är även en av de städer där robotiserad övervakning kommit längst. Kameror filmar de flesta vrår av staden, och bilägare får rabatt på försäkringen om de installerar kameror i sina bilar. Enligt en uppgift jag fick filmas eller fotograferas man var sjätte sekund i Seoul. I London är situationen likartad, och det lär den bli också på flera håll. Automatiseringen tar i allt högre grad över bedömningen av situationer också, med biometriska program för igenkänning som med allt större precision känner igen ansikten, rörelsemönster, och till och med olika känslouttryck. Det är inte svårt att föreställa sig att automatiserade övervakningssystem i kombination med robotvapen med tiden kommer att ses som något helt normalt. Ättlingarna till den gamla leksaksroboten, som skrämde mig så när jag fick den, förändrar förutsättningarna för våra livsbetingelser vare sig vi vill eller inte. Vi befinner oss bara i början av utvecklingen, än så länge, men historien visar att när ett teknologiskt genombrott väl skett kan förändringen gå mycket fort. Framtiden har faktiskt redan börjat. Hur vill vi ha den?   Torbjörn Elensky, författare Denna essä sändes första gången i januari 2016.   Litteratur: "Robotrevolutionen" Stefan Fölster (2015) Volante Förlag

En av världens smartaste människor, fysikern Max Tegmark. Nära vän med Tesla grundaren Elon Musk & Stephen Hawkings. Bor i Boston och är professor och forskar i Artificiell intelligens, (intelligensen hos maskiner) som många säger kommer bli mänsklighetens undergång inom 40 år. 1997 besegrade IBM dator Deep Blue världsmästaren i Schack, det var 20 år sen, nu är datorerna smartare än någonsin och det går snabbt fram. När datorerna tar över världen? Hur intelligent kan en robot bli? Vad är deras mål? Vad är minne? Kommer vi bosätta oss på MARS? Kan vi få evigt liv och bli Cyborgs? Själv körande bilar, framtidens krig Instagram https://www.instagram.com/alexanderparleros/ Bästa tipsen i nyhetsbrevet www.framgangspodden.se

En av världens smartaste människor, fysikern Max Tegmark. Nära vän med Tesla grundaren Elon Musk & Stephen Hawkings. Bor i Boston och är professor och forskar i Artificiell intelligens, (intelligensen hos maskiner) som många säger kommer bli mänsklighetens undergång inom 40 år. 1997 besegrade IBM dator Deep Blue världsmästaren i Schack, det var 20 år sen, nu är datorerna smartare än någonsin och det går snabbt fram. När datorerna tar över världen? Hur intelligent kan en robot bli? Vad är deras mål? Vad är minne? Kommer vi bosätta oss på MARS? Kan vi få evigt liv och bli Cyborgs? Självkörande bilar, framtidens krig

Tar robotarna över våra jobb i framtiden? Eller kan teknikutvecklingen hjälpa oss att ta bättre hand om varandra? Både och menar Ann-Therese Enarsson från tankesmedjan Futurion.  En ofta citerad studie från 2013 menar att 47 % av alla dagens jobb kan försvinna inom 10-20 genom automatisering. Robotarna tar över, alltså. Det ger en fingervisning om hur brutal den strukturomvandling vi befinner oss mitt i kan komma att bli. Samtidigt är det faktum att maskiner ersätter mänsklig arbetskraft inte något nytt fenomen, det har pågått i flera hundra år och genom hela industrialiseringen. Många menar också att varje gång ny teknik har ersätt mänsklig arbetskraft har det uppstått nya behov och nya jobb. Morgondagens arbetslivNågon som funderar mycket på det här är Ann-Therese Enarsson. Hon är vd för Futurion, en tankesmedja ägd av TCO. Deras syfte är att diskutera förutsättningarna för morgondagens arbetsliv. Hur blir det då i framtiden? Ann-Therese Enarsson menar att de yrkesgrupper som har mer avancerade jobb inte är fredade från hotet om automatisering. Ett experiment från organisationen Institute of the Future visade att en chefs-app kan leda avancerade kunskapsprojekt i stora bolag med goda resultat. Den lärande arbetsplatsen De goda nyheterna är att det finns mycket vi kan göra för att påverka och forma utvecklingen. Skolsystemet och arbetslivet behöver samverka ännu mer och Ann-Therese pratar om den lärande arbetsplatsen. Hon menar att en modern kompetensutvecklingsstrategi kommer vara centralt. Vi behöver mer än tidigare lära hela livet. Till medarbetare vill hon skicka med att ha sin egen kompetensutveckling högt på sin agenda och ställa högre krav. Hon använder begreppet "branta inlärningskurvor" som inte nödvändigtvis handlar om en kurs utan kanske om att byta arbetsuppgifter då och då. Det gynnar både individen och organisationen. Ett sätt att vara redo för den här sortens omställning är att jobba processorienterat och undvika hierariska strukturer. Mer tid för samarbete och mötenAnn-Therese pekar på den möjlighet som digitala lösningar ger till att fokusera på det vi människor är bäst på och som inte går att programmera: Att vara nytänkande, samarbeta och vara lyhörda. Hennes slutsats är att kanske behövs det färre läkare i framtiden, men desto fler sjuksköterskor. Vi konstaterar också att om chefernas tid kan avlastas av automatiserade processer kan de få mer tid över till det som gör chefen riktigt bra: att möta människor och bygga relationer. Kom till Skandias Hälsoforum Den 24:e oktober på förmiddagen hålls Skandias årliga Hälsoforum. Vi, Ann-Sofie och Boel kommer vara moderatorer. Med panelgäster som läkaren Anders Hansen, författare till boken Hjärnstark, och vår tidigare poddgäst Torbjörn Eriksson, vd för Tenant & Partner kan vi utlova en intressant och inspirerande förmiddag. Du har möjlighet att få en av fem kostnadsfria platser. Maila ditt namn och din arbetsplats till event(at)skandia.se för att anmäla ditt intresse, och skriv gärna "hälsa" i ämnesraden. Läs mer om Skandias hälsoarbete och vad de erbjuder sina kunder här. Vår samarbetspartner Twitch Health har skrivit ett intressant och tankeväckande inlägg om friskvårdsbidraget och dess effekter. Detta omtalade bidrag är i grunden en skattesubvention och det finns inte mycket som stödjer dess hälsofrämjande effekt. Men man kan göra mycket annat i dess ställe!

Veckans avsnitt handlar om AI, Artificiell Intelligens. Riskerar vi att göra mänskligheten irrelevant i takt med att teknik runt oss blir smartare? Kommer våra bilar en dag att resa sig mot oss, och behöver vi i så fall förbereda oss för den situationen redan nu? Elon Musk är i alla fall såpass oroad över detta att han varit med och startat Open AI, en förening som ska skydda mänskligheten från riskerna med Artificiell Intelligens. Anders och Fabian spekulerar hämningslöst om framtida problem och möjligheter, och Fabian berättar vänligt nog slutet på en film Anders gärna vill se. Dessutom har Fabian en ny låt på gång och Anders har fått på sommarhjulen igen.

Veckans avsnitt handlar om AI, Artificiell Intelligens. Riskerar vi att göra mänskligheten irrelevant i takt med att teknik runt oss blir smartare? Kommer våra bilar en dag att resa sig mot oss, och behöver vi i så fall förbereda oss för den situationen redan nu? Elon Musk är i alla fall såpass oroad över detta att han varit med och startat Open AI, en förening som ska skydda mänskligheten från riskerna med Artificiell Intelligens. Anders och Fabian spekulerar hämningslöst om framtida problem och möjligheter, och Fabian berättar vänligt nog slutet på en film Anders gärna vill se. Dessutom har Fabian en ny låt på gång och Anders har fått på sommarhjulen igen.

Biljakt efter en bullig liten robotbil, en självkörande bilsimulator på Stanforduniversitet och supersnabba hyperloopar följ med till Kalifornien och ta del av framtidens transportsätt. I dag står våra bilar parkerade 95 procent av tiden och är en outnyttjad resurs i samhället. Men om utvecklingen av självkörande bilar går som förväntat kommer vi istället att dela bilarna med varandra i framtiden. De självkörande fordonen, både bilar, bussar och lastbilar, har också potential att minska antal olyckor i trafiken. Nya snabbare transportsätt, som hyperloopar i form av kapslar som viner fram med hjälp vakuum genom stora rör, kan underlätta för pendling och långdistansförhållanden. Hur ser framtiden ut med robotbilar och hyperloopar, och vilken relation kommer vi människor att ha till dem?

Träffa robotdoktorn i Kalifornien en hjärtläkares avatar som kan svara på patienternas frågor. Och följ med till uppstickarna Frisq och Kry som vill digitalisera och revolutionera svensk sjukvård. Möjligheterna med att digitalisera sjukvården är stora. En doktor är bara en knapptryckning bort. Olika prylar med sensorer kan hålla koll på vår hälsodata. Och läkarens nya roll ser på sikt ut att bli mer av en hälsocoach, som behandlar patienter innan sjukdomen slår till. Men vägen dit är inte spikrak och det finns stora utmaningar. Journalsystemet haltar och patienterna har liten insyn i sin egen vård. Har digitalisering och artificiell intelligens potential att förändra vården från grunden?

Följ med till företaget i Göteborg som kan förutse framtiden. Vi träffar också forskaren på Stanforduniversitetet i Kalifornien som tycker att vi ska gilla läget kring all data som samlas in om oss. I takt med att våra liv blir allt mer uppkopplade, både i våra prylar, våra hem och i samhället, så uppstår också frågor kring personlig integritet. Vilken information har företagsvärlden rätt att få reda på om oss? Samtidigt gör artificiell intelligens och digitalisering våra liv bättre och lättare inom många områden. Data kan hjälpa till att bota sjukdomar. Våra uppkopplade smarta hem hjälper oss att spara energi och tid. Det smarta kontoret kan effektivisera våra arbetsplatser. Och vi är inte sena med att konsumera det innehåll som algoritmerna väljer ut till oss utifrån alla den data som samlas in. Är slaget om den personliga integriteten redan över?

Följ med och träffa robotarna som redan nu finns i hemmen och ute på stan i San Francisco. Är de våra nya kompisar? Eller är de farliga, ett hot som vi bör förbereda oss inför? En rad betydelsefulla frågor kring utvecklingen av robotar och artificiell intelligens har poppat upp på kartan. Vad händer när saker i samhället automatiseras och robotar tar över? Hur ska det gå med jobben? Samtidigt gör robotiseringen våra liv bättre på olika sätt och man kan tänka sig en framtid där robotarna fungerar som våra arbetskamrater, hjälpredor och vänner. Vilka relationer kommer vi egentligen att ha med robotar i framtiden? Roboten är på frammarsch, frågan är hur vi ska mötas?

Socialdemokratins död http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/849059?programid=1300 Vinster i välfärden https://agera.skiftet.org/campaigns/vinster-i-valfarden?utm_campaign=2017-02-18.5&utm_medium=post&utm_source=facebook Mörk helg – tre döda http://arbetet.se/2017/02/20/tre-dodsolyckor-pa-tre-dagar/ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6634942 Två rapporter pekar på att sverige behöver investera mer: http://www.tankeverksamheten.se/2017/01/ar-det-mojligt-att-na-arbetsloshetsmalet.html?m=1 http://www.arenaide.se/rapporter/en-vag-mot-tillvaxt-och-okad-sysselsattning-i-europa/ LOs senaste rapport om makteliterna www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_makteliten_2017_pdf/$sile/Makteliten_2017.pdf Förening: http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/gratis-skidor-far-fler-att-testa-sparen-pa-spanga-ip/repqbo!vNcwDDbIGfsbNCh4oOtyXA/

Veckomagasinet om tjafs mellan robotar, jubileum för kameraögat som ser fartsyndaren och så spanar vi kring svenskarnas löften inför 2017. I en film som spridits mycket verkar två leveransrobotar ha fastnat i en verbal dispyt om vem som ska släppa fram den andra. "Du står i vägen, var vänlig flytta på dig!" ekar den ena robotens mänskliga röst i kulverten under Nya Karolinska sjukhuset. Vi åker dit och frågar robotexperter om detta är en situation vi kommer möta allt oftare.I Veckomagasinet hör vi också om hur svenskarnas nyårslöften ska studeras under året, och att många i år lovat skärpa sitt mobilhyfs. Fartkamerorna firar 10 år på svenska vägar, vad har de betytt för säkerheten? Och en ny karta visar tydligt hur din kopp kaffe kan kopplas till miljöförstöring i fjärran länder.Programledare är Lena Nordlund

I Almedalen i somras arrangerade Sveriges Radio ett seminarium om robotar, artificiell intelligens och journalistik. Här är en kortversion av journalistikprofessorn Matthew Waites föreläsning. Robotarna är här nu. Tekniken har kommit så långt att möjligheterna finns att låta artificiell intelligens sköta allt mer i vårt samhälle, som till exempel journalistiken. Under politikerveckan i Almedalen 6 juli 2016 arrangerade Sveriges Radio ett seminarium med rubriken: "När tar robotarna över politik och media?" Inbjudna gäster att prata om detta var bland andra Matthew Waite, professor i journalistik på College of Journalism and Mass Communications vid University of Nebraska-Lincoln och grundare av Drone Journalism Lab. Medieormen spelade in seminariet och här har redaktören Cecilia Djurberg gjort en sammanfattning av Matthew Waites föreläsning, som sänds i P1 nyårsafton 31 december 2016 kl 19:50, med repris nyårsdagen 1 januari kl 07:45.

Inuti världens största byggnad (mätt i volym) i Everett strax utanför Seattle opererar numera en robot. Den kryper långsamt runt flygplanet i perfekta cirklar medan den bultar samman stålsektionerna. Tidigare gjordes detta tunga och monotona arbete av två människor som turades om att bulta. Detta är bara ett exempel på hur automatisering, dvs teknikutveckling som på något sätt påverkar arbete och arbetstillfällen, fortlöpande påverkar våra liv. I kulturgeografipoddens sjätte avsnitt diskuterar Jonathan Borggren och Martin Henning automatiseringens effekter i Sverige mot bakgrund av den rapport som släpps i dagarna. Avsnittet är 45 minuter långt och spelades in i Varberg den 5:e oktober 2016. Foto: Jonathan Borggren   Nu finns automatiseringsrapporten tillgänglig. Du finner den bifogad.

Radioprofilen Kjell Eriksson reser runt i Sverige och träffar folk som håller på med programmering. Här får du höra om den automatiska telefonsvararen Robot-Ralf - telefonförsäljarens mardröm! Du får också höra om roboten Rosalinda som kan skriva en miljon artiklar om dagen och är journalisternas mardröm. Men hur är allt det här möjligt? Svaret finns i källkoden!

Den artificiella intelligensen (AI) utvecklas allt mer: robotar och program. Hur påverkas värderingar, etik och samhälle? Hör några kännare diskutera i inspelat seminarium från Almedalen 6 juli 2016. På engelska och svenska Medverkande:  Keynote Speaker:  Matthew Waite har en bakgrund som grävande journalist och är nu professor i journalistik på College of Journalism and Mass Communications vid University of Nebraska-Lincoln och grundare av Drone Journalism Lab.  Waite grundade Drone Journalism Lab för att undersöka hur drönare kan användas inom journalistiken. Labbet använder nu drönare för nyhetsrapportering i sex länder på tre olika kontinenter. Matthew Waite föreläser ofta på konferenser runtom i världen om juridiska och etiska aspekter av att använda drönare, samt hörs ofta i medier som expert på drönare och deras användningsområden. Övriga medverkande:NAO-robotarna Ariel och Elsa, 4 år, födda i Frankrike och uppvuxna i Sverige. Gillar fotboll, matlagning och forskar på robotar. Presenteras av Fredrik Löfgren, robotutvecklare och Fredrik Heintz, docent i AI, Linköpings universitetOlle Häggström, författare och professor i matematik Claudia Olsson, Associate Faculity på Singularity UniversityAntje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkanHelena Giertta, chefredaktör JournalistenMartin Jönsson, redaktionell utvecklingschef DN  Moderator: Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot

I PODCAST DÅLIGA SVENSKAR 005: Max har visserligen inte gått på loppmarknad, men han har tänkt på loppmarknad. Olle tror att robotarna ska ta över världen. Rickard längtar till Japan där det är en dygd att jobba ihjäl sig. I övrigt välkomnar vi sommaren, försöker vara aktuella och ger oss in på amerikansk politik. Vi träffas varje vecka på en rökig bar i Berlin och pratar om livets brutala sanningar, nakna kvinnor och märkliga dieter. Relevanta länkar: För alla som inte tar artificiell intelligens på allvar Malcolm Gladwell förklarar hur kultur kan orsaka flygkrascher En till kort insyn i den asiatiska mentaliteten Hur det kan gå om man struntar i uppfostring

Den frågan ställer Mats Wester när Annika Saramies, Walter Nunez och Eva Pantzar-Waage diskuterar robotarnas funktion på pensionsmarknaden idag och i framtiden.

Mer i veckans avsnitt: Om mamman som skramlar med bössan till sonens kampanj, om varför kvinnorna väljer bort Hillary Clinton, och korre-legendaren Staffan Heimerson om de historielösa socialisterna. Gäster i avsnitt 2: Lasse Johansson, fd USA-korrespondent och programledare Studio Ett, Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot och tidigare USA-korre, Cecilia Uddén, mellanösternkorrespondent Sveriges Radio och också hon tidigare korre i USA och Staffan Heimerson, utrikesjournalist som bevakat amerikanska val sedan 1972. Programledare: Sara Stenholm Producent: Cecilia Khavar

Vad i hela fridens namn är det som händer?! Kommer dagens meteorologer ersättas med robotar? Ja så verkar planerna se ut. En nyhetskanal i Kina har anställt en robot som kan analysera väderdata och sen presentera en utförlig prognos i direktsänd TV. Marcus och Albin blir lite smått oroliga, men stillar sina nerver med gammal läsk […]

I veckans avsnitt av Talangpodden träffar vi Anna Felländer som är digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank. Hon berättar om hur delningsekonomin kommer förändra vårt samhälle och vad robotarna egentligen är dåliga på. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett sockerstinnt avsnitt med helt ny akustik, om än något mossiga samtalsämnen. Robotarna tar över and we’re loving it!

I den 14e episoden av Fill or Kill är Phuket Trader tillbaka medan Lone Wolf är på semester. Veckans avsnitt kommer att handla om robothandelns framfart, kommer robothandeln ta över? Utöver det diskuteras det senaste från Grekland och indexsnack. Dessutom diskuteras den stundande rapportperioden.

Hur ska vi PR-konsulter kunna bemöta alla som människor om vi inte blir robotar? Det är en av frågorna som ställs i kanske till och med besvaras i PR-häxan #20 som handlar om hur PR-branschen och journalistiken kommer att förändras av robotiseringen. PR-häxan tar chansen att bejaka den här lite läskiga förändringen och borrar i spännande saker som: - Om aliens anfaller, kommer robotjournalisterna verkligen att identifiera nyheten lika bra som de kan identifiera en jordbävning? - Hur låter det när en PR-robot ringer upp en robotjournalist? - Ulf uppfinner en idérobot och berättar om musikroboten som förgyller vårt kontorsklimat. - Matti erkänner 20 år efteråt hur hans köttiga magkänsla gjorde att han missade en katastrof. - Therese konstaterar att paparazzi-drönare inte får flyga in i hus. - Åsa önskar sig en helt vanlig kafferobot på kontoret. - Åsa och Matti avslöjar sitt tidigare liv där de avskaffade den köttsliga hanteringen av pressklipp genom automatisering. - Dessutom presenterar vi en alldeles ny...

Robotarna kommer - är du beredd? VTT har undersökt folks inställning till robotar. Helsingfors Universitet firar 375 år med internationell idétävling. Och Erik M Snellman berättar om ordet "arbete" och dess olika betydelser. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

”Vilken pod, va!” – Carl XVI Gustaf Vår första riktiga pod! Det blev härligt prat om allt från det ena till det andra. Några saker vi pratade om var t.ex. Elias felaktiga toalettbesök och robotars internetvanor. Med Elias och Sanna. … Fortsätt läsa →

Avsnittslänkar:- En robot med bra balans-sinne- Toyota har en robot som kan spela trumpet!- Roboten Asimov misslyckas med att gå uppför en trappa

I TV-serien "Äkta Människor" på SVT har dom så kallade hubotarna blivit en del av vardagen och säljs som hjälpredor för dom som har råd. En del människor tycker att tekniken har gått för långt och har börjat organisera sig bakom just parollen "Äkta människor" samtidigt som några hubotar rymt och börjat kampen...mot sin frigörelse? Vad händer om robotarna får allt större svängrum i den verkliga framtiden? Hör regissören bakom TV-serien, Harald Hamrell, Anki Larsson som spelar huboten Vera. Även Danica Kragic, professor i robotik och datorseende vid KTH och Maths Claesson, Science-fiktion bokhandeln i Stockholm medverkar. Hur välkommna är robotarna på arbetsmarknaden? Hör Hanif Bali (M) och Maria Stenberg (S), båda från riksdagens arbetsmarkandsutskott. Bisittare: Louise Epstein Producent: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se