Podcasts about industrins

Avsnittet försöker göra botulism lagom begripligt och praktiskt användbart:Varför kan industrin sälja tomater i olja som håller länge, medan vi hemma måste äta oljeinläggningen inom några dagar?Samtalet rör sig från bakterie, spor och toxin till konkreta beslut i köket: syra, kyla, oljeinläggning, tryckkonservering och kontrollerade recept. Industrins process blir slutprovet på resonemanget.Det skulle bli det stora avsnittet om botulism. Tess förhandlar ner det till ett litet lagom avsnitt, vilket känns rimligare när Mattias redan har hunnit förklara bakterien pedagogiskt jättedumt.Vi reder ut skillnaden mellan bakterien, sporerna och nervgiftet – och varför ”titta, lukta, smaka” inte hjälper här. Vad är det som gör oljeinläggningar riskabla? När räcker syra och kyla, när krävs ett kontrollerat recept och varför är en vanlig tryckkokare inte samma sak som en tryckkonserveringsapparat?Sedan hamnar vi i tomaterna. Butiken kan sälja soltorkade tomater i olja som håller länge, men hemma bör vi inte försöka kopiera resultatet genom att bara fylla en burk med olja. Industrin arbetar med flera kontrollerade barriärer; hemma är den viktigaste regeln betydligt enklare: improvisera inte med hållbarheten.Vi pratar också symtom, spädbarnsbotulism, Tess långlivade vitlöksolja och varför ”det gick bra förra gången” inte är någon säkerhetsmetod.Har vi missat någon botulismfråga? Skicka den till oss.Källor och vidare läsning:Livsmedelsverket: Clostridium botulinum och säkra oljeinläggningarFolkhälsomyndigheten: sjukdomsinformation om botulismHealth Canada: industriell hantering av växter och svamp i oljaNational Center for Home Food Preservation: konservering av tomaterYtterligare förklaringar - det är viktigt att allt blirrätt när vi pratar botulism”Syra stoppar sporerna” är fel uttryckt. Ett pH under 4,6 hindrar bakterien från att växa och bilda nytt toxin, men syran förstör inte sporerna och oskadliggör inte redan bildat toxin. WHOSaltlag eller 1–2–3-lag innebär inte automatiskt noll risk. Säkerheten beror på ett kontrollerat recept som ger tillräcklig surhet genom hela produkten. ”Då är man safe” och ”risken är noll” bör klippas eller villkoras.Kokkonservering är inte generellt osäker. Vattenbadskonservering kan användas för tillräckligt sura livsmedel enligt testade recept. Lågsyrade produkter som kött och många grönsaker kräver däremot en validerad tryckkonserveringsprocess. NCHFP121 grader är inte ett universellt hemkonserveringskrav. Säkerheten bestäms av receptets kombination av temperatur, tryck, tid, burkstorlek, råvara och höjd över havet. En tryckkonserveringsapparat arbetar inte alltid vid exakt 121 °C.”Då blir det helt säkert” är för absolut. Rätt apparat räcker inte. Recept, burk, fyllning, tryck, tid, höjdjustering och apparatens funktion måste tillsammans vara rätt.Olja tar inte automatiskt bort ”allt syre”, och bakterien livnär sig inte på oljan. Risken uppstår när fuktig och otillräckligt sur råvara omges av olja och därmed får en syrefattig miljö där bakterien kan växa och bilda toxin.Fyradagarsregeln förklaras fel. Livsmedelsverkets fyra dagar gäller icke värmebehandlade oljeinläggningar som hela tiden kylförvaras. Det bör inte beskrivas som en garanti byggd på att bakterien ”inte hinner producera tillräckligt mycket gift”. LivsmedelsverketTess vitlöksolja bör få ett tydligare avslut. ”Alla får freebasa om de vill” gör rådet onödigt tvetydigt. Hemgjord vitlök i olja ska hanteras enligt Livsmedelsverkets temperatur- och tidsråd; en ettårig kylförvaring är inte ett säkert experiment.Industribeskrivningen är en möjlig typisk process, inte en universell process. Torkning, syrning, vattenaktivitet, värmebehandling och kylning används i olika kombinationer. Väl belagt enligt rådande forskningslägeBotulism är sällsynt men potentiellt dödligt.Toxinet påverkar nervsystemet och kan orsaka nedåtgående förlamning och andningssvikt.Toxin kan inte bedömas genom smak, lukt eller utseende.Sporer förekommer i miljön och kan överleva vanlig kokning.Spädbarnsbotulism kan komma från sporer i bland annat jord och honung.Dimsyn, dubbelseende, muntorrhet, tal- eller sväljsvårigheter och tilltagande svaghet kräver omedelbar sjukvård. FolkhälsomyndighetenVi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I The Forever Lobbying Project samarbetade 46 journalister från 16 länder för att granska lobby- och desinformationskampanjen från PFAS-industrin. Lobbykampanjen ville urvattna ett EU-förslag om att förbjuda de hälsoskadliga "evighetskemikalierna" PFAS och flytta ansvaret för miljöföroreningar till samhället. "Vi hittade felaktigheter, missvisande information och ren skrämselpropaganda i det vi granskade", säger Daniel Värjö på Vetenskapsradion. Han och Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC, var de svenska journalister som ingick i teamet. De lyckades också beräkna kostnaden för att sanera PFAS-föroreningarna i Europa till svindlande 100 miljarder euro per år i 20 år.

1 maj, fint väder. Fredag. Idag pratar vi vidare om Q1-rapporter och utmaningarna för industrin. Samtidigt finns ett narrativ i branschen som ingen egentligen tjänar något på. Vi pratar också vidare om den strukturella förändringen inom massa. Och mycket mer.

Samhället är i väldigt hög grad byggt av betong, och för att tillverka betong behövs cement. I snitt förbrukar vi i Sverige mer än ett ton betong per person och år. Det är svårt att transportera och därför viktigt att ha en egen industri i Sverige. Det är också en väldigt energikrävande industri med stora utsläpp, så det behövs stora investeringar för att fånga in och lagra den. I Norge har en sådan anläggning byggts med statlig hjälp men i Sverige säger staten nej. Att ställa om till grönt cement är oerhört viktigt, men den svenska regeringen motarbetar utvecklingen. Hannes Carl Borg från Heidelberg Materials (tidigare Cementa) gästar Katalys och Starta pressarna i ett samtal med Max Jerneck.

Fullspäckat program med abrupt slut. Det är avsnitt 316. Du får en rapport från Skogforsks konferens Virke26 och vi har börjat titta på hur väl svensk skogsindustri placerar sig hos sina slutkunder. Tyvärr verkar de inte göra det alls.

När vi och alla andra pratade om tullar, undertecknades återigen ett av Sveriges viktigaste överenskommelser: Industrins kollektivavtal. Idag berättar vi historien om avtalet som räddade svenska löntagare ur krisårens misär.

Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Felaktigheter och missvisande informationEtt förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen diskuteras nu i EU – på grund av ämnenas koppling till allvarliga hälsorisker och för att de är så svåra att bli av med när de läckt ut i miljön. Men det finns starka intressen, kemiindustrier och företagslobbyister, som argumenterar starkt för att få fortsätta använda ämnena. Och enligt den internationella granskning som Klotet varit en del av, innehåller många av kemikalielobbyisternas nyckelargument felaktigheter och missvisande information. Kampanjer som kan påverka beslutsfattare i EU till att fatta ogrundade beslut. Internationell granskning avslöjar sprickor i lobbyns argumentHör Klotets reporter Daniel Värjö, som har bevakat PFAS-frågan under lång tid. Tillsammans med det internationella journalistiska samarbetet The Forever Lobbying Project har han granskat den växande föroreningsskandalen som PFAS utgör – och avslöjar sprickor i lobbyverksamhetens missvisande argument.Hör första delen av granskningen – om PFAS svindlande samhällskostnader – i sin helhet här. Programmet är en repris från 15 januari 2025. Programledare: Marie-Louise Kristola Reporter: Daniel Värjö Producent: Peter NormarkI samarbete med bland andra: Stéphane Horel, Le MondeJose Miguel CalatayudEmilie Rosso, France TV Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Felaktigheter och missvisande informationEtt förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen diskuteras nu i EU – på grund av ämnenas koppling till allvarliga hälsorisker och för att de är så svåra att bli av med när de läckt ut i miljön. Men det finns starka intressen, kemiindustrier och företagslobbyister, som argumenterar starkt för att få fortsätta använda ämnena. Och enligt den internationella granskning som Klotet varit en del av, innehåller många av kemikalielobbyisternas nyckelargument felaktigheter och missvisande information. Kampanjer som kan påverka beslutsfattare i EU till att fatta ogrundade beslut. Internationell granskning avslöjar sprickor i lobbyns argumentHör Klotets reporter Daniel Värjö, som har bevakat PFAS-frågan under lång tid. Tillsammans med det internationella journalistiska samarbetet The Forever Lobbying Project har han granskat den växande föroreningsskandalen som PFAS utgör – och avslöjar sprickor i lobbyverksamhetens missvisande argument.Hör första delen av granskningen – om PFAS svindlande samhällskostnader – i sin helhet här. Programledare: Marie-Louise Kristola Reporter: Daniel Värjö Producent: Peter NormarkI samarbete med bland andra: Stéphane Horel, Le MondeJose Miguel CalatayudEmilie Rosso, France TV Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC

Svensk industri beskrivs som ledande i klimatomställningen, men vad kan riskera försprånget och gör politiken det som krävs? Idag släpper Fossilfritt Sverige en rapport om hinder för omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt SverigeMaria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen

Svensk industri beskrivs som ledande i klimatomställningen, men vad kan riskera försprånget och gör politiken det som krävs? Idag släpper Fossilfritt Sverige en rapport om hinder för omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt SverigeMaria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen

För att möta Sveriges klimatmål och en snabbt ökande efterfrågan på elektricitet spelar elnätet en avgörande roll. Industrins omställning till fossilfria processer och den bredare elektrifieringen av samhället skapar möjligheter, men även utmaningar. Elnäten, som är navet i denna utveckling, riskerar att bli en bromskloss om inte effektiviseringar och investeringar genomförs. Medverkande Annemarie Gardshol, vd, PostNord Kajsa Hedberg, vd och koncernchef, C4 Energi Ulrika Hesslow, generaldirektör, Energimarknadsinspektionen Johan Mörnstam, vd, E.ON Sverige Karin Salevid, Chief Operations Officer, Ingrid Capacity Hannes Sonnsjö, doktorand inom miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Följ med Klotet på reportageresa till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik som ska minska utsläppen av koldioxid i atmosfären med tusentals ton när gasen ersätter gasol som värmekälla vid stålproduktion. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger. Ovako och SaltX på samma industriområde i HoforsPå stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.Medverkande:Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, OvakoMikael Persson - projektledare, OvakoSvante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt SverigeHans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.Carl-Johan Linér - vd SaltXLars Croon - innovatör SaltXAnna-Karin Ivarsson - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Ta del av topp fem bästa strategierna för att lyckas med att marknadsföra din skadliga produkt. Detta vill du inte missa!!! Det blir även utmanare till topplistan. Rösta på din favorit redan idag! Plus lär dig mer om CCC, vad det nu står för? Supa knarka folkuppfostra är en podd från tankesmedjan Nocturum. Här samtalar och diskuterar vi folkhälsa, politik, alkohol och narkotika. Alltid i en tramsig och allvarlig stämning. Medverkar gör Lucas Nilsson, ordförande för IOGT-NTO och Viktor Watz, författare och tänkare. Programleder gör Kerstin Janemar, verksamhetsansvarig för Tankesmedjan Nocturum

Industrins löneavtal på plats, Finland går med i Nato men Sverige får vänta, stor förändringar krävs om Ukraina ska gå med i EU, historiskt åtal mot Donald Trump, debatt om hushållens ekonomi, hur aktuellt är det med aprilskämt?.

I veckans avsnitt av Innovationslandet möter Emma Frans Rikard Söderberg, professor inom geometrisäkring vid Chalmers tekniska högskola. De pratar om alltifrån olika sätt att effektivisera industritillverkningen genom att minska geometrisk variation, till behoven av samverkan mellan akademin och industrin. Avsnittet spelades in den 8 november och är ett betalt samarbete med Chalmers tekniska högskola. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef för nordiska verksamheten på Heidelberg Cement, gästar CCS Panelen och berättar att CCS är en nyckel för klimatomställningen för cementindustrin. Hon beskriver regionala utmaningar för CCS-tekniken och hur arbetet med Heidelbergs CCS-anläggning i Brevik, Norge, ska nå en fullskalig CCS.

I avsnittet gästas vi av Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH. Vi pratar om den teknologi som, ja i stort sett, hela industrin hoppas på i energi- och klimatomställningen: elektrolysörer.   Elektrolysörer använder el för att spjälka vatten till dess två beståndsdelar, syrgas och vätgas. Och där vätgasen sen kan användas till en rad applikationer, bränsle i transporter, energilager i elsystemet och inom en rad industrier som traditionellt setts som de allra svåraste att ställa om: bl.a. stål- och cementproduktion och för framställning av flygbränslen och plast.  I avsnittet berättar Göran om den tekniska utvecklingen av elektrolysörer och vätgaslager, om EU:s storslagna planer, och om hur kostnaderna förväntas gå ner framöver. Och så får vi höra om vad som tog Barack Obama till ett möte med Göran på KTH:s biblioteket!

I Ekonomistudion fredag:x. Både lastbilsjätten Volvo och Volvo Cars stänger verksamheten i Sverige – totalt 45 000 anställda berörs.x. Hur allvarligt är läget för såväl världsekonomin och småföretagen - DI:s experter i studionx. Och så fredagspanelen med Jocke Bornold & Felicia Åkerman See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En podd om industrins digitalisering i små och medelstora företag, i samarbete med Produktionslyftet. I podden hör vi Magnus Hellgren, f.d. VD på Centrum för Informationslogistik i Ljungby och Magnus Mörstam, project manager på Intelliger AB i Växjö. Du kommer få en inblick i industriföretags verksamhet för att se hur de arbetar och vilka utmaningar de stött på genom intervjuer, reportage och företagsbesök. Många industriföretag har kommit väldigt långt med digitaliseringen i Sverige, men ofta görs allt arbete i det tysta. Genom denna podd vill vi lyfta fram goda exempel och inspirera dig att våga ta steget att utvecklas med hjälp av digitaliseringens fördelar.

En podd om industrins digitalisering i små och medelstora företag, i samarbete med Produktionslyftet. I podden hör vi Magnus Hellgren, f.d. VD på Centrum för Informationslogistik i Ljungby och Magnus Mörstam, project manager på Intelliger AB i Växjö. Du kommer få en inblick i industriföretags verksamhet för att se hur de arbetar och vilka utmaningar de stött på genom intervjuer, reportage och företagsbesök. Många industriföretag har kommit väldigt långt med digitaliseringen i Sverige, men ofta görs allt arbete i det tysta. Genom denna podd vill vi lyfta fram goda exempel och inspirera dig att våga ta steget att utvecklas med hjälp av digitaliseringens fördelar.

Tillsammans med Produktion2030 gör vi ett djupdyk i framtidens industri. Vi diskuterar resurseffektiv produktion, tjänstefiering samt samverkan mellan människa och robot. Det pratar vi om tillsammans med Cecilia Warrol (Produktion2030), Erik Sundin (Linköpings universitet), Anna Davidsson (Volvo Cars) och David Eriksson (Runby ElektroService). I samarbete med Produktion2030.

Industrirådets utmärkelse Industrins jämställdhetspris 2018 går till bioraffinaderiet Domsjö Fabriker. De prisas för sitt långsiktiga och metodiska arbete med jämställdhet. I det här avsnittet gästar Domsjö Fabriker för att berätta mer om deras jämställdhetsarbete. Vi pratar med Domsjö Fabrikers vd Lars Winter, HR-chef Jeanette Börjesson och Monica Backerholm som är kommunikationsansvarig på företaget.

Veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack fokuserar på konceptet ultraprocessad mat när Jacob och Wille har doktoranden och dietisten Filippa Juul på besök. Filippa har analyserat hur vår kosthållning har förändrats i Sverige de senaste 50 åren i Sverige och numera forskar hon i New York. I det här avsnittet får du lära dig vad som menas med ultraprocessad mat och varför forskare mer och mer har gått över till att fokusera på matkvalité istället för andelen kolhydrater, fett och protein i kosten. Det här är ett måsteavsnitt för dig som är intresserad av hälsa och övervikt på befolkningsnivå. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacob vann nyårssaluten     00:02:13 Introduktion av Filippa Juul     00:04:10 Växande intresse för folkhälsa och påverka strukturella problem     00:07:52 Barriärer mot att äta hälsosamt idag     00:10:18 Felaktigt fokus på makronutrienter inom nutrition     00:12:16 Fettfria kakor har blivit fettfria kakor     00:13:55 Ultraprocessad mat som koncept     00:17:05 Kategorier av mat där man inte tittar på makronutrienter utan försöker att titta på kvalitén     00:19:49 Ultraprocessade livsmedel, mycket energi och lite näring     00:21:30 Svårigheter att klassificera livsmedel som nyttigt och onyttigt     00:22:58 Många får i sig en väldigt stor mängd ultraprocessad mat     00:26:10 Vi äter mycket mer ultraprocessad mat i Sverige de senaste 50 åren     00:30:19 Doktorandstudier i New York     00:31:27 Brasiliens kostråd, de första som fokuserar på matkvalité och det sociala med att äta     00:34:23 Industrins påverkan i kostråden som ges i USA     00:37:37 Jacob är konspiratorisk kring att industrin har påverkat de svenska kostråden inför senaste NNR     00:39:45 Industriellt framtagen mat är designad för att vara belönade och beroendeframkallande     00:44:01 Filippas forskning i USA på ultraprocessad mat och hälsa     00:45:53 Relationen mellan intaget av ultraprocessad mat och övervikt/fetma i USAs befolkning     00:51:15 Kan man se några effekter av kostråden i Brasilien och vad finns det som motverkar deras effekt?     00:53:09 Är effekten från ultraprocessad mat på hälsan direkt eller indirekt     00:56:19 Skolbarn som fick saftdryck med socker eller sötningsmedel till skollunchen i 18 månader     00:58:04 Läsk med koffein gör att vi tycker om det mer efter tid     01:01:18 Hur stor är effektstorleken mellan ultraprocessad mat och fetma     01:03:53 Framtida studier på ultraprocessad mat och hälsa     01:04:55 Behovet av interventionsstudier och mer longitudinell epidemiologi     01:07:11 Förhoppning om att kostråden ska kunna förenklas om framtida forskning bekräftar den tidiga forskningen på ultraprocessad mat     01:10:18 Det finns stora begränsningar i interventionsstudier på kost     01:11:17 Kostråd kommer att vara baserade på kostmönster för all överskådlig framtid     01:13:03 Är övervikten vanligare i länder där man äter ultraprocessad mat?     01:16:18 Övervikt och fetma är numera det som är vanligast och trenden verkar fortfarande negativ     01:19:32 Om man fått välja själv vad som skulle klassas som onyttigt inom epidemiologin     01:23:44 Det hade varit kul att sitta och p-fiska med datan för att se i fall man kan hitta ett ännu sämre kostmönster

Utveckling av dataunderlag är en viktig del av klimatarbetet eftersom vi behöver fakta för att fatta riktiga beslut, inte hörsägen och åsikter. Men hur länge har miljö- och klimatstatistik funnits? Och vilka miljö- och klimatfaktorer är det som mäts? Finns det miljöområden som det fortfarande inte finns någon statistik kring? Hur ser trenderna i Sverige ut? Och finns det någon internationell samlad klimatdatabas? Lyssna på ett intressant och informativt samtal med Nancy Steinbach som jobbar med miljöräkenskaper på Statistiska centralbyrån. Miljöräkenskaper betyder att man kopplar ihop och beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Här finner ni även länken till Nancys artikel ”Industrins kostnader för miljöskydd står stilla” som publicerades på SCB:s hemsida den 7/9-2017 och som diskuteras i podden: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Industrins-kostnader-for-miljoskydd-star-stilla/# Signaturmelodi: Claes Bonde

Årets Trä och Teknik-mässa står för dörren, en viktig mötesplats för träindustrin där många hoppas på internationella framgångar och ökad export. Men vad krävs för att lyckas?

Investeringarna i industrin har fallit i hela västvärlden, kommer trenden att fortsätta och vilken betydelse kommer det att få. Gäster är Hans Lööf, professor i nationalekonomi på KTH, med inrikting på bland annat innovation och tillväxt, och Anders Rune, som är chefsekonom på Teknikföretagen. Programledare är Pär Ivarsson.