Podcasts about teknikf

Intervju med Nadia Martin Wiggen om oljeprisets utveckling. Dessutom gästar Anders Roslund, verkstadsanalytiker på Pareto, för att ge sin bild på Nibes rapport och kursreaktion. I programmet gästar även Erik Spector, chefsekonom på Teknikföretagen, för att prata om läget i den svenska industrin – och när vändningen kommer.

*På grund av tekniska problem saknas de första 8 minuterna av Lars Calmfors anförande. * Avtalsrörelsen är officiellt i gång och industrins parter har växlat krav inför förhandlingarna. Avtalsrörelsen 2025 är den största på länge och berör drygt 500 avtal och 3,4 miljoner anställda. Vad har arbetsgivarna och facken för ingångsvärden nu när nya kollektivavtal ska förhandlas fram för att ersätta dem som löper ut i mars? Medverkande Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES och forskare på IFN Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM Tomas Undin, förhandlingschef, Teknikföretagen Martin Wästfelt, förhandlingschef, Unionen Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

Hur kan en teknikstrategi bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft? Går teknikutvecklingen hand i hand med hållbar klimatomställning? Vilka tekniker behöver vi prioritera? I detta avsnitt samtalar Patrik Sandgren, Teknikföretagen och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, om Sveriges väg framåt. Vi hör också Jonna Bornemark, professor i filosofi och Arne Müller, journalist och författare. Samtalet leds av Liselott Bergman.

Svensk industri beskrivs som ledande i klimatomställningen, men vad kan riskera försprånget och gör politiken det som krävs? Idag släpper Fossilfritt Sverige en rapport om hinder för omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt SverigeMaria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen

Svensk industri beskrivs som ledande i klimatomställningen, men vad kan riskera försprånget och gör politiken det som krävs? Idag släpper Fossilfritt Sverige en rapport om hinder för omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt SverigeMaria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen

14 november. Regeringen avslog ansökan för havsbaserad vindkraft på grund av hänsyn till Försvarsmakten. Vilken framtid finns för vindkraft till havs? Maja Lundbäck, politisk sakkunnig på Regeringskansliet, Miriam Münnich Vass, Teknikföretagen, och Lars Andersson, Energiföretagen, diskuterar med Andreas Ericson.

Teknikföretagen har över 4 500 medlemmar som tillsammans utgör en tredjedel av Sveriges export. Hon leder den näringspolitiska avdelningen med målet att göra det svenska näringslivet mer konkurrenskraftigt. Genom sitt engagemang inom näringspolitik arbetar hon för att stärka svenska it- och teknikföretag och främja en hållbar tillväxt inom det svenska näringslivet.

Att höja eller inte höja? Det är frågan för Riksbanken den här veckan när det gäller räntan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Victor JensenMedverkande: Pär Ivarsson, Ekonomiekot, och Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen.

Att höja eller inte höja? Det är frågan för Riksbanken den här veckan när det gäller räntan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Victor JensenMedverkande: Pär Ivarsson, Ekonomiekot, och Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen.

Under andra kvartalet minskade svensk ekonomi med en procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Kan det här vara en god nyhet i kampen mot inflationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Under andra kvartalet minskade svensk ekonomi med en procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Kan det här vara en god nyhet i kampen mot inflationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Sämsta affärsläget på tre år för teknikindustrin enligt ny rapport. Och spelutvecklaren Embracer drar i nödbromsen. Ett omfattande sparpaketet drar igång omedelbart. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anna Stjernquist, ekonomireporter och Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen

Sämsta affärsläget på tre år för teknikindustrin enligt ny rapport. Och spelutvecklaren Embracer drar i nödbromsen. Ett omfattande sparpaketet drar igång omedelbart. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anna Stjernquist, ekonomireporter och Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen

Arbetsmarknadens parter har enats om historiskt höga löneökningar för flera miljoner svenskar. För en snittlön kan det bli kring 1500 kronor mer i månaden redan i år. Men över en halv miljon svenskar står utanför överenskommelsen och arbetar i företag utan kollektivavtal. Där riskerar vissa att helt bli utan löneförhöjning. Programledare:Caroline SalzingerRöster och medverkande i programmet:Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter, EkotJohan Grip, chefsekonom, FöretagarnaMarie Wikander, HR-konsult, WndyUlrika Lindstrand, ordförande, Sveriges IngenjörerThomas Undin, förhandlingschef, Teknikföretagen Irene Wennemo, generaldirektör, MedlingsinstitutetMalin Ackholt, ordförande Hotell- och restaurangfacketProducent:Olof WijnbladhTekniker:Tobias Carlssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

Mats Kinnwall är chefekonom vid Teknikföretagen. Mats gästar podden för ett samtal om vilka prövningar och möjligheter som Sverige och även övriga världen står inför rörande energi och råvaror, inte minst kopplat till klimatomställningen.

Killarna verkar piggare än vanligt när de diskuterar framtida lagerarbetares drömmar och tankar. Joacim planerade ett storskaligt myteri som inte bar frukt, Oskar stör sig på företag och partier som granskar sig själva. Ni hör, allt är som vanligt. Lyssna och häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt SCB ökade svensk industrin sin orderingång med 25,1 procent i december jämfört med november. Förklaringen finns i detaljerna. Hör också om Riksbankens räntebesked som kommer i morgon. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Enligt SCB ökade svensk industrin sin orderingång med 25,1 procent i december jämfört med november. Förklaringen finns i detaljerna. Hör också om Riksbankens räntebesked som kommer i morgon. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Ledarpodden tar upp Inflation Reduction Act, det amerikanska gröna subventionsprogrammet, som fått europeiska bolag att överväga en flytt till USA och europeiska politiker att hota med motsvarande protektionistiska åtgärder. Joel Jonsson, EU-expert på Teknikföretagen, är med på länk från Bryssel och berättar om det senaste. Avslutningsvis diskuterar ledarredaktionens Henrik Westman, Tobias Wikström och programledare Frida Wallnor utvecklingen och vad den innebär för svenska näringslivet.

Vad är det som inte riktigt lever, men som inte heller är dött? Ett zombieföretag! Många har i åratal varnat för vad olönsamma företag som lever på billiga lån kan ställa till med i ekonomin. Så hur farliga är börsens zombies? Medverkande: Mats Kinnwall, Teknikföretagen och Cristina Cella, Riksbanken.

Lyssna på Tord som berättar om vår produktionsavdelning med många olika framtida möjligheter! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De stora prisökningarna slår inte bara mot hushåll, även företag påverkas kraftigt. Det skyhöga elpriset tynger flera branscher så att det börjar talas om konkurser. Men allt fler märker också av att hushållen börjar bli mer oroliga. Hur väl står företagen emot inflationen? Programledare: Anders Jelmin Gäster och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator, Sveriges Radio Pär Österholm, professor i nationalekonomi, Örebro universitet Rickard Wiger, vd Gjuteribolaget i Mönsterås Miriam Münnich Vass, energiansvarig Teknikföretagen Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv Magnus Welander,  vd, Thule Jonas Samuelsson, vd, Electrolux Pär Lorentz, presschef Essity Producent: Olof WijnbladhTekniker: Jesper Timan ekonomiekotextra@sverigesradio.se

En kvart om Teknikföretagen by Svenskt Näringsliv Väst

Med det pågående kriget i Ukraina befinner sig Europa – och Sverige i synnerhet – i ett förändrat säkerhetsläge. Detta påverkar bland annat landets teknikföretag. Vad betyder det egentligen för svenska forskningssatsningar? Och hur ska vi fortsätta att vara ett innovativt land? Varför är det ens viktigt att forskning och utveckling sker i Sverige? Det, och mycket mer, får du höra i det här avsnittet när Emma Frans samtalar med Maria Rosendahl från Teknikföretagen och Petter Bedoire från SAAB.  Avsnittet spelades in den 19 maj och är ett betalt samarbete med Teknikföretagen. Innovationslandet Sverige produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Bolagens kostnader har ökat kraftigt när insatsvaror och frakt stigit i pris, och nu börjar det även synas på prislapparna i butikerna. Samtidigt har det skapats nya pengar och nya lån i rekordsnabb takt, och varje ränteändring skulle slå mycket hårdare än tidigare. "Centralbankerna kommer att ta små myrsteg", säger Pär Magnusson, chefstrateg på Swedbank. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Pär Magnusson, chefstrateg räntor Swedbank Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Jennifer Rydén, vd Lek och Babybranschen John Eliasson, produktansvarig KPI Statistiska centralbyrån Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen Annika Winsth, chefekonom Nordea Ynon Kreiz, vd Mattel Brian Goldner, vd Hasbro Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör Konjunkturinstitutet Tekniker: Johanna Carell ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I detta avsnitt av 20 skattefrågor reder Mats Kinwall, chefekonom på Teknikföretagen, ut sambanden och berättar hur många industrijobb en marginalskattesänkning skulle leda till.

Vi möter Li Ljungberg som brinner för att matcha det tekniska intresset hos unga med deras framtida arbetsmarknader. Med framtiden i fokus navigerar hos det ständiga lärandet och kompetensförsörjningen för att lyfta vikten av STEM även hos tjejer för samhällsutvecklingen. Har du beSTEMt dig?

Två ämnen i dag, och båda handlar om din potentiella styrkeutveckling!   Först ut diskuterar vi en ny studie, som undersökte långsiktiga effekter på styrkan av att inta koffein i samband med styrketräning. Att koffein har en gynnsam inverkan på styrkan akut vet vi redan, men översätts det till att du utvecklas snabbare med koffein än utan, även på längre sikt? Så vitt vi vet är det här den första studien som tittat på just detta.   Därefter skuttar vi atletiskt vidare till en annan frågeställning, som diskuterades flitigt i Styrkelabbets kompisklubb på Facebook förra veckan:   Blir du svagare av att försöka lyfta med bättre teknik?   PS. Vår nya bok, Bygga muskler som vegan, hittar du här! Vi berättar mer om den i dagens försnack.   Hålltider: 00:00 - Försnack 08:35 - Dagens första ämne: Långsiktiga effekter på styrkan av koffein i samband med styrketräning 34:10 - Dagens andra ämne: Blir du svagare av att försöka lyfta med bättre teknik? ***   Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök gymgrossisten.com/styrkelabbet.   ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.   ***   Logga din träning i vår app StrengthLog!

Sveriges framtid sitter nära ihop med teknikföretagens framtid. I det här samtalet pratar vi med Patricia om vad vi behöver göra i det stora skiftet.

Klimatfrågor har aldrig tidigare varit mer aktuella och elektrifieringem av samhälle och vår värld är en viktig pusselbit på vägen för en hållbar framtid. Men hur ska vi ta oss tid och vad innebär det i praktiken? Experten Emilia käck ifrån Teknikföretagen är med oss idag för att lära oss allt om elektrifiering.  Glöm inte prenumerera och följs oss på instagram

Jonas Gustavsson är värmlänningen som tackade nej till en doktorandtjänst för att istället börja arbeta på ABB direkt efter sin civilingenjörsexamen. Hans karriär har sedan tagit honom och familjen till både Västerås, Schweiz och Österrike och till ledande befattningarna inom bland annat Sandvik, Bombardier och ABB. 2017 axlade Jonas uppdraget som VD och koncernchef för ÅF (nuvarande AFRY).Jonas är idag bland annat styrelseledamot i Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Tekniktjänstearbetsgivarna. Han är dessutom styrelseordförande i AFRY Group Sweden och ÅF Digital Solutions. 2018 utnämndes han till Årets Alumn av Luleå Tekniska Universitet. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Jonas Gustavsson är värmlänningen som tackade nej till en doktorandtjänst för att istället börja arbeta på ABB direkt efter sin civilingenjörsexamen. Hans karriär har sedan tagit honom och familjen till både Västerås, Schweiz och Österrike och till ledande befattningarna inom bland annat Sandvik, Bombardier och ABB. 2017 axlade Jonas uppdraget som VD och koncernchef för ÅF (nuvarande AFRY).Jonas är idag bland annat styrelseledamot i Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Tekniktjänstearbetsgivarna. Han är dessutom styrelseordförande i AFRY Group Sweden och ÅF Digital Solutions. 2018 utnämndes han till Årets Alumn av Luleå Tekniska Universitet. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Hjulen har börjat rulla igen och på börsen råder optimism om en snabb återhämtning. Hur väl underbyggda är dessa förhoppningar efter virusutbrottet som chockstoppat en hel värld? Programledare: Anders Wennersten Gäster och röster i programmet: Peter Malmqvist, fristående finansanalytiker Kristian Åström, Ekonomikommentator Ekot Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen Emmanuel Macron, president Frankrike Tekniker: Brady Juvier Producent: Claes Aronsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

USA har gått från ekonomisk topp till krasch på bara några månader. I ett slag blev miljontals människor arbetslösa och många tvingas be hjälporganisationer om mat. Hur lång och svår blir vägen framåt? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Elisabet Kopelman, makroekonom SEB Ginna Lindberg, USA-kommentator Sveriges Radio Jerome Powell, chef Federal Reserve Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen Donald Trump, president USA Tekniker: Maria Stillberg Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Under senare år har det skett omfattande cyberangrepp mot svenska företag för att stjäla eller förstöra digital information och system. I avsnittet diskuterar vi bland annat vad angriparna vill åt, hur hotbilden mot Sverige ser ut, industrispionage och vad Teknikföretagen vill se för åtgärder för att stärka cybersäkerheten. Gästar gör Jan Kinnander (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must)), Kennet Alexandersson (kontraspionage vid Säkerhetspolisen (Säpo)), Jerker Hellström (Swedish Center for China Studies), Klas Wåhlberg (Teknikföretagen) och Örjan Karlsson (Östra Södermanlands Järnväg).

I avsnitt 49 av Digitala influencer-podden gästar Maria Rosendahl från Teknikföretagen. Vi kommer prata om allt från Marias tid som affärsområdeschef på Ericsson till hur hennes nuvarande position på Teknikföretagen ser ut. Vi kommer också diskutera cybersäkerhet, Kickstart Digitalisering och hur vi ska göra för att motverka samtidens kompetensbrist.  Trevlig lyssning!

Lovisa ondgör sig över sin eviga förbannelse vad gäller teknik. Tommy försöker haka på Lovisas spelnörderi, han tar även upp sin egen skeva självbild. Dessutom, ingående diskussion om hur dåliga vi är på att röka.

I avsnittet "Hänger vi med i teknikutvecklingen?" gästar Åke Svensson som är ordförande för Teknikföretagen och civilingenjör i teknisk fysik och elektronik. Åke berättar om sin karriärresa från sommarjobbare på Saab till att bli vd och koncernchef på företaget. Tekniksprångarna Alva Holmström och Edith Rosén som gör praktik på Teknikföretagen medverkar för att prata om deras intresse för ingenjörsyrket och de ställer frågor till Åke. I avsnittet gästar också Frida Andersson, expert på kompetensförsörjning vid Teknikföretagen, för att diskutera teknikutveckling och kompetensutveckling. Avsnittet är en del av poddserien "Fråga ingenjören" där vi tillsammans med gästerna pratar om deras yrkesval och de får svara på en bred palett av lyssnarfrågor. Avsnitten varvas med utfrågningar av människor på stan och programledarna Anna Weihe och Kjell Eriksson blir uppringda av okända ingenjörer och ska gissa vilken typ av ingenjör det är.

I dagens program:Hård kritik mot Riksbanksutredningens förslag som kom i dag. Det är inte skapat för dagens penningpolitiska miljö, tycker exempelvis Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall.Sveriges BNP växte i hygglig takt under tredje kvartalet. Konjunkturbotten är passerad tror Jonas Thulin på Erik Penser Bank.FREDAGSPANELEN blir det också. I dag med Lisa Pelling & Carola Lemne. Iraks försvarsminister är ett av ämnena på tapeten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens Ekonomistudion:Ny dyster konjunktur-prognos från Teknikföretagen idag. Hör chefekonomen Mats Kinnwall.En kryddburk för 750 kr. Ja det är exempel på hur det kan gå när offentlig sektor köper in varor. Minst 100 miljarder skattekronor skulle kunna sparas årligen om det offentliga blev bättre på upphandling.Å börsen kan få kortare öppettider. I alla fall om den europeiska investerar-föreningen AFME får som den vill. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Resonerar idag utifrån att i princip samma dag som Damberg och Sveriges regering berättar att de vill installera trojaner i kriminellas mobiler meddelar FTC i USA att man vill förbjuda sådana spionprogram på grund av konsekvenserna när de hackas - och att amerikansk kongressen två år efter att man i princip tvingade Facebook att stänga ner sina APIer nu ska tvinga dem att öppna sina APIer... #ensakidag #trojaner #facebook #ftc --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Sweden has been chosen to be a partner country at the Hannover Industry fair 2019. At the fair Sweden will be positioned as a hotspot for innovation, labs, testbeds and trends that create solutions for the future. In this episode we will talk about why Swedish innovation is so sought after and what does Sweden have to offer to the world. Guests: Cecilia Warrol from Teknikföretagen and Anna Liberg from Business Sweden. Host: Kristoffer Schjött-Quist

2019 är Sverige partnerland till Hannovermässan där vi positionerar Sverige och svenska företag som en “hotspot” för innovation, forskning, testbäddar och för trender som skapar lösningar för framtiden. I det här avsnittet pratar vi även om vikten av samverkan (Co) för att föra svensk innovation (Lab) in i framtiden, under rubriken ”Sweden Co-Lab”. Hur kommer det sig att Sverige kan ha så många stora teknikbolag som fortfarande är världsledande efter 100 år? Gäster: Cecilia Warrol från Teknikföretagen och Anna Liberg från Business Sweden. Programledare: Kristoffer Schjött-Quist

Ibland behövs det politiskt tryck på parterna för att något ska hända. Det var fallet med strejkrätten. Hade inte regeringen tillsatt en utredning hade parterna aldrig kommit fram med sitt förslag till reformering av strejkrätten. – Det menar Anders Weihe, förhandlingschef för arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i veckans Samhällsvetarpodden, så här några veckor efter valet. Inträdesjobben – det vill säga Alliansförslaget med politikersatta löner för vissa grupper – tycker han direkt är en missuppfattning från politikernas sida. Anders Weihe och Teknikföretagen tycker att den svenska partsmodellen fungerar bra. De har hög organisationsgrad och tror att den kan fungera väl även i en internationellt turbulent tid. Men i längden kan det bli svårt att motivera för en arbetsgivare att teckna kollektivavtal om dess anställda inte är med i facket. Partsmodellen bygger på att båda parter är starka och representativa, även facket. Förutom det pratas det om vad som ska regleras i lag och vad som bäst görs i avtal, avdragsrätt för fackföreningsavgift, hur LAS borde förändras och vad fack och arbetsgivare gemensamt kan ha för projekt för att värna den svenska partsmodellen. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing

I dagens avsnitt reser Peter tillbaka i tiden och börjar prenumerera på en lastgammal iTunes-tjänst. Vi pratar om namnen på dom kommande iPhone-modellerna och frågor oss själva om Apple helt har tappat fotfästet när det kommer till att namnge sina produkter. Peter går in på djupet och pratar om emoji-hjärtan och är dom verkligen okej att skicka till en tjejkompis och vice versa? I sedvanlig ordning är Marcus upprörd och denna gången får han medhåll. Vi pratar även lite om Thors vadslagning som han ser ut att förlora och det hela kommer spelas in och läggas upp på vår Instagram. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt reser Peter tillbaka i tiden och börjar prenumerera på en lastgammal iTunes-tjänst. Vi pratar om namnen på dom kommande iPhone-modellerna och frågor oss själva om Apple helt har tappat fotfästet när det kommer till att namnge sina produkter. Peter går in på djupet och pratar om emoji-hjärtan och är dom verkligen okej att skicka till en tjejkompis och vice versa? I sedvanlig ordning är Marcus upprörd och denna gången får han medhåll. Vi pratar även lite om Thors vadslagning som han ser ut att förlora och det hela kommer spelas in och läggas upp på vår Instagram. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Teknikföretagen har i tidigare poddavsnitt pratat om skolan och varför killar halkar efter. Nu tar vi vidare diskussionen om skolan tillsammans med personer som har lyckats tack vare mål och motivation. Spelar undervisningen någon roll när elever har den ingången från början? När går motivation och uppmuntran över till att bli press? Har föräldrar någon påverkan på barns studieval och ambition? T-times programledare Anna Lööf diskuterar detta tillsammans med gästerna Saeid Esmaeilzadeh, Tara Derakshan och David Eberhard.

Denna vecka går Wille och Jacob på djupet kring vad det verkligen är som gör att du förbättrar ditt 1 RM i en övning och varför det är relevant att veta det. För idrottare spelar nämligen några av faktorerna en stor roll medan andra inte har någon direkt överföring till deras idrott om de inte tävlar i just den övningen. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Wille krampade under halvmaran 00:04:18 Vilka faktorer bidrar till att man blir starkare i en övning 00:07:53 De fyra faktorerna som bidrar till ökad styrka i en övning 00:13:54 Teknikförbättring - väldigt specifikt för övningen 00:15:55 Intermuskulär koordination - ganska specifik för rörelsen 00:24:45 Förmågan att frivilligt aktivera musklerna maximalt 00:27:24 Förstärkning av muskel-senkomplexet 00:28:32 Varför överföringen från styrketräning till idrott ibland är dålig 00:33:49 Vad vill man uppnå när en idrottare styrketränar för att bli bättre i en annan idrott? 00:36:18 Varför överföringen från styrketräning till idrott kan ta tid 00:41:38 När ska man vara på gymmet och när ska man träna annat? 00:47:15 När är hopp lämpligare än långsammare övningar? 00:50:19 Styrketräning är mycket för att förebygga skador 00:51:24 Hur mycket ska man försöka jobba med tekniken hos nybörjare? 00:54:18 Lite av varje med skamlös reklam för ljudbok

"Vill man ha ett fast och bra jobb är industriutbildningar fantastiskt bra". Det säger Amelie von Zweigbergk när vi pratar om teknikindustrins kompetensbehov. Vi diskuterar Teknikföretagens rapport "Vinna eller försvinna - Kompetensbehov, utmaningar och strategier i teknikföretag" tillsammans med Li Ljungberg och Amelie von Zweigbergk. Vilka kompetenser är det teknikindustrin efterfrågar? Hur ser kompetensbehovet ut över landet? Och hur får vi bukt med kompetensbristen? Det är några av de frågor som vi diskuterar i avsnittet.

Att tävla i dataspel, kan man verkligen leva på det? Absolut, det finns stora pengar i e-sport! Henrik Boodé förklarar fenomenet för oss oinvigda. De bästa spelarna tjänar sitt levebröd genom sponsorer och genom att vinna större turneringar. Men som i alla sporter krävs talang och åtskilliga timmar av träning. Den största händelsen förra året var Intel Extreme Masters i Polen med 40 miljoner unika tittare. Teknikföretagen sponsrar förstås, men också snacks! På plattformen Twitch, en live TV-kanal kan man följa sina favoritspel eller -spelare. De tre största spelen: League of Legend, CounterStrike och Hearthstone 40-50 000 tittare stadigt per kanal. Henrik berättar om en värld där tittardonationer, reklam, lagspons och tävlingspengar genererar stora pengarna. Men efter 30-årsåldern tar karriären slut, då reflexerna är för långsamma. “Gamla” spel däremot, som Starcraft, lever fortfarande i mindre utvecklade internetländer med stor marknad, som Kina. Och Sverige ligger fortfarande långt fram, både i spelutveckling, spelande och event som Dreamhack. Henrik Boodé, Jonas Jaani (19:44) PRENUMERERA – podcast Effekten iPhone, Android, e-post Henrik Boodé Mer material / länkar: DreamLeague - one of the longest running Dota 2  ESL - the world's largest esports company Twitch Dota 2 Alla podcastavsnitt av Effekten finns där du hittar poddar tex  Apple Podcasts, Overcast, Acast och även YouTube Direktlänk till detta avsnitt: https://www.effekten.se/e-sport/

I slutet av förra året så var vi på en fest föra att fira 100-årsjubileet av examineringen av Sveriges första kvinnliga ingenjör. Då stod Amelie von Zweigbergk från Teknikföretagen på scen och sa att festen egentligen var ett sorglig tillställning, i detta avsnitt förklarar hon vad hon menade med det. Sen pratar vi också brödrostsbarn, utbildningsval, företags konkurrenskraft, metoo och några grymma initiativ som exempelvis 'Therese Testar'.

Många unga identifierar sig inte med bilden av vem som kan jobba med teknik. Med initiativet Hack the World vill Teknikföretagen bredda bilden av vad teknik är och vem som kan arbeta med det. I det här avsnittet pratar vi om Hack the World tillsammans med Elin Östblom som är ungdomskommunikatör på Teknikföretagen och Ulrik Simonsson som är vd på Ungdomsbarometern. Vi pratar även om ungas teknikintresse. Vad visar Ungdomsbarometerns undersökningar? Vill de jobba med teknik och vad är teknik enligt dem?

Industrin är ett kugghjul i svensk ekonomi som skapar jobb och frihet för enskilda individer. Den är helt avgörande för vår samhällsekonomi och välfärd. Det säger Philip Botström, ordförande SSU, när han gästar Teknikföretagens podd T-time för att prata industripolitik. Vi följer upp hans deltagande i Industrikampen 2017, kampen för framtidens bästa industripolitik, där hans valkampanj gick under parollen "Välfärden tar matchen". Philip menar att industripolitik och välfärd hänger ihop. För att utveckla välfärden behövs en stark industri, men för att stärka industrin behövs det en god välfärd.

Big data, internet of things, disruption och AI är ett par buzzwords som de kunniga slänger sig med när de pratar digitalisering. Men vad innebär egentligen digitalisering och dessa termer? Vi benar ut begreppen tillsammans med Teknikföretagens experter Frida Andersson och Jonas Wallberg.

New York Times ställde nyligen en intressant fråga: Vilken it-jätte skulle du lämna först? Med utgångspunkt i den artikeln pratar (och lämnar de fem i helt olika ordning) Anders och Carl om Alphabet, Amazon, Apple, Facebook och Microsoft och kommer bland annat in på hur de tjänar sina pengar. Har du synpunkter på samtalet, frågor eller […] The post #081 – Vilket teknikföretag har hårdast grepp om dig? appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Den 22 april ägde manifestationen March for Science rum. Hundratusentals människor runt om i världen visade sitt stöd för vetenskapen och Teknikföretagen gjorde detsamma. I det här poddavsnittet gästar Amelie von Zweigbergk, som deltog i marschen i Svalbard. Tillsammans med henne pratar vi om manifestationen, källkritik, nätmyter och om filmen som Teknikföretagen gjorde tillsammans med Sveriges Ingenjörer inför March for Science.

Vi pratar om det tekniska basåret tillsammans med den tidigare studenten Susanne Björk och Per Fagrell som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor på Teknikföretagen. Hur är det att studera tekniskt basår? Varför är det viktigt att kompletteringsutbildningen finns och på vilket sätt är det hotat?

RISE och Teknikföretagen har öppnat ett gemensamt kontor i Bryssel för att bättre kunna vara med och påverka förutsättningarna för att utveckla ny kunskap, excellent forskning och innovationer. Kontoret fungerar som en mötesplats för samverkan mellan RISE-instituten och övriga europeiska aktörer på plats i Bryssel. Det ligger centralt på rue Luxembourg 3 i Nordic House, där…Read more →

Ekonomiekot lördag handlar om jobb som flyttar, både till och från Sverige. Ett ämne som blivit extra aktuellt i och med Ericssons kris. Gäster är Anders Rune, chefsekonom Teknikföretagen, Darja Smite, professor i programvaruteknik på Blekinge tekniska högskola och Martin Linder, ordförande Unionen.

Löntagarfacken med Karl-Petter Thorwaldsson och Therese Guovelin mot arbetsgivarorganisationernas Marie Söderqvist och Åke Svensson i frågesport om veckans nyheter med Annika Lantz och Sara Lövestam. Karl-Petter Thorwaldsson är ordförande för LO och Therese Guovelin är förbundsordförande för fackförbundet Hotell- och restaurangfacket. Marie Söderqvist är vd för Livsmedelsföretagen och Åke Svensson för Teknikföretagen.

Forskningsåret 2016 kan bjuda på genförändrade grisar, och växter som odlas utan tillstånd. Dessutom en Marsfärd, en sond som kraschas i en komet och äntligen ett test av vaccin mot malaria. Vetenskapsradion blickar framåt mot 2016 i Veckomagasinet och ser en lavin av genförändring inom forskningen komma, på grund av den enkla och effektiva genförändringstekniken CRISPR/Cas9 som tagit forskarvärlden med storm. Gustaf Klarin berättar om odlingen av backtrav som ska starta vid Lantbruksuniversitetet, och medicinreportern Annika Östman, som följer den medicinska forskningsvärldens intensiva diskussioner om vad tekniken kan användas till, konstaterar att sådana samtal verkligen behövs.  Förra året kom nämligen forskning där man genförändrat mänskliga embryon.Snart har vi nyheter att vänta om en gammal människosläkting, en som levde i Spanien för 400 000 år sedan. Hur nära släkt med dem är vi, undrar Lena Nordlund och pratar med Svante Pääbo som snart väntas publicera forskning om detta.Vår globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff ser fram emot att vaccin mot malaria ska testas, och hoppas att 2016 blir sista året då någon behöver uppleva att en meterlång guineamask kryper ut genom huden. Den parasitsjukdomen kan bli helt utrotad i år.Teknikförhoppningar, träningsappar och FN:s samling mot antibiotikaresistens spanar redaktionen också om inför vetenskapsåret 2016.Programledare: Camilla Widebeck  

Till kvällens Lantzkamp har Annika Lantz bjudit in delar av näringslivet som får tävla mot P1:s programledarpar Louise Epstein och Thomas Nordegren. Åke Svensson är vd för Teknikföretagen och Marie Söderqvist är vd för Livsmedelsföretagen. I dag tävlar de mot P1:s talkshowvärdar Louise Epstein och Thomas Nordegren. Redaktionen har laddat upp med ljud från Ring P1, Skavlan, Ekot, Vetenskapsradion, Radiosporten och förstås Aktuellt! Domare är Sara Lövestam.

Ekonomiekot lördag tar upp globaliseringen och den svenska lönebildningen. Och vilken roll fack, arbetsgivare och politiker spelar. Gäster är Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet och Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO. Programledare är Pär Ivarsson.

Tryggheten på arbetsmarknaden, med turordningsreglerna och principen sist in-först ut som en ofta ifrågasatt och samtidigt försvarad princip är ämnet för Ekonomiekot lördag. Gäster är Cecilia Fahlberg, ordförande för fackförbundet Unionen, Anders Ferbe, ordförande fackförbundet IF Metall och Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Programledare är Pär Ivarsson

Investeringarna i industrin har fallit i hela västvärlden, kommer trenden att fortsätta och vilken betydelse kommer det att få. Gäster är Hans Lööf, professor i nationalekonomi på KTH, med inrikting på bland annat innovation och tillväxt, och Anders Rune, som är chefsekonom på Teknikföretagen. Programledare är Pär Ivarsson.

Ekonomiekot Lördag handlar om den svenska kronans värde, och vad kronkurs och eurokurs betyder för industrin. Gäster är Anders Rune, chefsekonom på Teknikföretagen, och Alice Petrén, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent. Programledare Pär Ivarsson.

Vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? Den andra delen i Kalibers granskning av den svenska högskolan handlar om utvärderingen och bedömningen av högskolornas kvalitet, en process där miljonbonusar - eller hot om nedläggning - ligger i potten. Högskoleutbildningar betygssätts av staten på lösa grunder. Studenter vars utbildningar fått dåligt betyg riskerar att bli ifrågasatta av arbetsgivare, och utbildningar som fått högst betyg får del av regeringens bonusmiljoner. – Ja, asså det känns ju inte roligt att plugga det programmet och sen få det omdömet. – Det är lite besvärande tycker jag. Jag hoppas att det inte påverkar min karriär som jurist på något nämnvärt sätt. – Det här programmet, juristprogrammet i Stockholm är Sveriges mest sökta program. Jag ville bara ha det sagt. Anna Persson, Filip Nyman och Ali Abdullah sitter i storsal C6 i ett av Stockholms universitets ljusblå hus. Föreläsningen i juridik börjar snart. De pratar om betyget som deras utbildning har fått av staten. – Jag är faktiskt väldigt nöjd med min utbildning hitintills. Jag tycker att de är väldigt duktiga på att lägga upp utbildningen pedagogiskt. Så det omdömet reflekterar inte riktigt min upplevelse av utbildningen. Högskolan är Sveriges största statliga sektor, den kostar över 60 miljarder om året. Men vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? – Det finns ju en viss status kopplat till utbildningen och det är ju inte roligt att få höra just om sin egen utbildning. Det kanske är lite orättfärdigt att plocka ut en liten bit av utbildningen och sedan nämna det om hela utbildningen. I förra veckans Kaliber berättade lärare om hur sämre förkunskaper hos studenterna och mindre resurser till utbildningarna i kombination med det system som fördelar pengar till utbildningarna gör att nivån sjunker. För att motverka det infördes ett nytt kvalitetsutvärderingssystem 2011. Men systemet har brister och kan få orättvisa konsekvenser både för utbildningar och studenter visar vi i dagens Kaliber. Vi går tillbaka till för ungefär ett år sen hemma hos Julia Shao. Hon går sista året på juristlinjen och skriver sitt examensarbete. Det är en av de första dagarna i september. -- Första gången jag tog del av nyheten så var det på Dagens Nyheter. “Svag juristutbildning i Stockholm”, är rubriken på artikeln och lite längre ner i texten: Stockholms Universitet håller bristande kvalitet. Julia blir nyfiken. – Jag tycker att juristutbildningen på Stockholms universitet är en bra utbildning. Jag tycker att vi har underbara, jättebra lärare, som lär ut på ett väldigt pedagogiskt sätt och vi har ambitiösa studenter som tar del av en jättebra undervisning. Juristprogrammet i Stockholm en av de utbildningar som har högst söktryck i Sverige. Julia går in på Högskoleverkets hemsida för att kolla hur utvärderingen har gått till. – Av rapporten framgår att man slumpmässigt gått igenom examensarbeten bland juriststudenter på Stockholms universitet. 24 examensarbeten, alltså uppsatser, har lottats ut från ungefär 300 från hösten 2010 och våren 2011. Dessa har sen bedömts utifrån sex olika examensmål. På två av examensmålen har uppsatserna fått omdömet “bristande”, och det har i sin tur gjort att hela utbildningen fått omdömet “bristande kvalitet.” Företrädare för utbildningen har också fått beskriva hur studenterna når examensmålen i en så kallad självvärdering, men fokus ligger på uppsatserna. – Då tror jag ändå att de flesta är överens om att man kan inte dra en slutsats om att en hel utbildning är av bristande kvalitet, utan Högskoleverket borde ha redovisat slutsatsen på ett annat sätt, det vill säga att de har granskat vissa examensarbeten som enligt deras syn på saken inte uppfyller vissa kriterier som Högskoleverket hade fastställt. Tillsynsmyndigheten, före detta Högskoleverket som numera heter Universitetskanslerämbetet, har i uppdrag att se till att lärosätena kontinuerligt kvalitetssäkrar sina utbildningar. Det nya med det här utvärderingssystemet är att fokusera på resultat. Resultatet mäts i första hand genom att titta på de uppsatser som studenterna skriver mot slutet av utbildningen, examensarbetena. Man tittar också på utbildningarnas självvärderingar, och intervjuer med företrädare för utbildningen görs också. Men huvudfokus ska ligga på uppsatserna. Brister kvalitén i något av de examensmål man utvärderar ifrån blir omdömet bristande kvalitet för hela utbildningen. Detta oavsett om examensarbetena visar att andra mål uppnås med god marginal. Utbildningar som får omdömet “mycket hög kvalitet” får del av regeringens miljardbonus och utbildningar som får omdömet "bristande kvalitet" kan i förlängningen tvingas lägga ner. – När man tittar på den granskning de gjort av examensarbetena, så tycker jag att analysen och bedömningen av uppsatserna ifrågasätter jag inte alls. Jag är helt enig med dem och jag tycker att det finns flera saker vi ska jobba med där. Det jag var kritisk mot var två saker. Dels tycker jag att när man gör en bedömning av en hel utbildning så måste man beakta mer än bara examensarbetena. Jonas Ebbesson är dekan, alltså högste ansvarige, på juridiska fakulteten på Stockholms universitet. – Jag tycker att man drog för långtgående slutsatser, men när jag väl har sagt det så tycker jag att man ska också vara tydlig med att vi tog detta på största allvar, vi har satt igång massa åtgärder på grund av HSV:s arbete och för mig som relativt nybliven dekan förra året så var den här granskningen väldigt värdefull. Jonas Ebbesson bläddrar i Högskoleverkets utvärdering. Det är den som du har framför dig på skrivbordet här. Hur många sidor är den? – Ja, hela rapporten som avser alla universitet är på en 100 sidor, men det som gäller Stockholms universitet är bara på några sidor. Dessutom var det så att när den här bedömningen kom så skickades den aldrig ut till oss i förhand för att kommentera, och sen blev det som en sorts konsumentupplysning på ett sätt som jag tycker är felaktigt. Om man läser detta utan att ha helheten så får man intrycket av att det här är en bristande utbildning. Och när de sedan får den informationen när de söker så skulle det kunna leda till slutsatsen att man inte ska söka till Stockholm. En felaktig konsumentupplysning, säger Jonas Ebbesson på Juridicum på Stockholms universitet om Högskoleverkets utvärdering. En konsumentupplysning som kan hindra studenter att söka utbildningen och som också sätter en stämpel på utbildningen för de studenter som går där. Även magisterutbildnigen i juridik fick omdömet “bristande kvalitet” i Stockholm. Här är det 20 uppsatser som har granskats. Flera av dem är får mycket goda omdömen. Men på ett mål har sex av de 20 uppsatserna ansetts bristande. Om en av de uppsatserna hade klarat just det målet hade utbildningen klarat sig. Nu föll den på målsnöret. Vi åker till Karlstads universitet och mastertbildningen i Skatterätt. Där blev Björn Jernbacken, programansvarig, glad för Högskoleverkets omdöme “mycket hög kvalitet”. – Eftersom vi har väldigt mycket kontakter med våra avnämare, skatteverket, revisionsbyråer och de som är framtida arbetsgivare, såg de att vår utbildning är bra. Det slogs upp ganska stort på Skatteverkets hemsida. Två juristutbildningar på två olika lärosäten, den ena får sitt examenstillstånd ifrågasatt och den andra får del av regeringens bonusmiljard. Vi tittar närmre på underlaget för bedömningarna. När vi räknar ihop alla mål i alla uppsatser ser vi att Stockholm har nästan lika hög andel mycket hög måluppfyllelse som Karlstad. Det skiljer åtta procentenheter. Och det skiljer bara två procentenheter i andel bristande måluppfyllelse. Ändå har Karlstad fått det högsta betyget och Stockholm det lägsta på den tregradiga skalan. – De självständiga arbetena väger ju tungt. Men om det står och väger, jag vet inte, jag har inte specialgranskat just det här fallet, och jag vet inte vad bedömarna har sett i de andra underlagen, och om det har viktats upp. Viveka Persson är utredare på Universitetskanslerämbetets utvärderingsenhet. Och de andra underlagen hon pratar om är alltså intervjuerna man gjort med företrädare för utbildningarna och självvärderingarna som utbildningarna har skrivit. Kanske är det Karlstads självvärdering som har avgjort bedömargruppens betyg ”Mycket hög kvalitet”. I den står det bland annat att studenterna har förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. När vi tittade på bedömningarna av fler juristutbildningarpå både kandidat- och magisternivå hittade vi flera utbildningar med högre andel uppsatser med bristande kvalitet än i Stockholm men som ändå klarat sig över godkänt-ribban. Och samma skillnader fann vi också i utvärderingarna av kandidatexamen i företagsekonomi. Där hade flera av examensmålen uppsatser med bristande kvalitet på uppåt 40%, långt över Universitetskanslerämbetets rekommendation på 30% för ett bristande kvalitet-betyg. Ändå har utbildningarna sluppit bli underkända. - Borde inte fler utbildningar ha fått omdömet bristande kvalitet? - Vi hade väldigt kort tid för metodutveckling. Vi har fått metodutveckla under resans gång. Företagsekonomi utvärderades i omgång ett. Då hade vi inte tagit fram några riktmärken. Utvärderingssystemet har fått kritik från flera håll för att själva metoden brister. En av kritikerna är utvärderingsexperten Lena Lindgren, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon sitter med i Svenska utvärderarföreningen och har skrivit boken Utvärderingsmonstret. Hon pekar på problemen att man jämför utbildningar utifrån bedömningar gjorda på olika stora urval. - Det kan skapa systemfel och hur man räknar genomsnitt, så det blir orättvist på något sätt. Lena Lindgren syftar på urvalet av de uppsatser som granskas. På små utbildningar där det bara finns fem uppsatser att granska läser man alla uppsatser, men ju fler uppsatser som finns, desto mindre blir urvalet. Det var därför som man bara granskade 24 av ca 300 uppsatser vid Juridiska i Stockholm. Det här skapar viss statistisk osäkerhet. I en fotnot längst ner i alla granskningarna kan man läsa att metoden är 95 procent säker när det gäller att identifiera utbildningar med bristande kvalitet, men att metoden är mindre säker när det gäller att avgöra vilka utbildningar som har hög respektive mycket hög kvalitet. Ändå ligger metoden till grund för tilldelning av bonusmiljonerna.   Till stor det är det akademiker inom samma ämnesområde som formulerar underlaget till Universitetskanslerämbetets betyg på de olika utbildningarna. Till exempel har ett gäng statsvetare bedömt de statsvetenskapliga utbildningarna. Statsvetarna tyckte själva att utvärderingsmetoden var bristfällig och de satte en högre ribba för att ge utbildningar betyget “mycket hög kvalitet” än bedömargrupper för andra ämnesområden. Viveka Persson på Universitetskanslerämbetet säger att det var bråttom att skapa det nya utvärderingssystemet, att man har lagt rälsen medan tåget kört. Hur påverkar det tillförlitligheten i systemet? - Det är klart att det påverkar tillförlitligheten, det kan jag inte sticka under stol med. Nu tycker Universitetskanslerämbetet att de har kommit till rätta med de initiala metodproblemen. Men besluten som fattades tidigt, till exempel dem om jusristutbildningarna på Stockholms universitet, de står fast. - Vi kan inte annat än erkänna att vi hade väldigt kort tid på oss att sjösätta det här systemet. Vi hade inte gjort någon pilottestning, vi hade inte testat systemet i skarpt läge och därför har vi blivit tvungna att ta fram en rad riktlinjer allteftersom systemet har sjösatts. Vad är en bra utbildning? Hur mäter man det? Den svenska högskolan har expanderat i snabb takt under de senaste decennierna och är nu den största statliga sektorn. Tanken med det nuvarande utvärderingssystemet var att säkra kvalitén i utbildningarna och motverka att man släpper igenom studenter som inte borde bli godkända. Dagens Kaliber har visat på stora brister med systemet. Vi har berättat om snäva urval av av uppsatser och otillförlitliga bedömningar. Flera forskare vi pratat med ifrågasätter också om systemet mäter det det är tänkt att mäta: utbildningskvalitet. - Det som är min huvudkritik är att det man säger symboliserar resultat, det är en så väldigt liten aspekt utbildningens resultat. Utvärderingsexperten Lena Lindgren igen. Statsvetenskapen på Göteborgs universitet, där hon är docent, har fått goda omdömen i utvärderingen. Ändå är hon kritisk till det här sättet att mäta. Examensarbetet, säger hon, är en sån liten del av en två, tre eller fyra år lång utbildning. - Det här är bara sista knorren, ibland bara halva terminen av ett treårigt eller tvåårigt program. Resultat som jag ser det handlar om det som händer hos dem som deltar i utbildningarna, inte bara det som man skriver. Man måste också titta på andra delar av utbildningen säger hon. - Det handlar om att kunna kommunicera, föredra saker, och själva examinationen av examensarbetena handlar också om hur man kan kommentera andras arbeten. När utvärderingssystemet sjösattes fanns, förutom uppsatsgranskningen, självvärderingarna och platsbesöken ytterligare en komponent. Man skulle skicka ut enkäter till före detta studenter, så kallade alumni, och höra hur de upplevde att utbildningen hade fungerat för dem i arbetslivet. Men svarsfrekvensen blev för låg och enkäterna kunde inte användas. De studenter som kommer till tals i systemets nuvarande utformning är de som är med i bedömargrupperna och de som hörs i de så kallade platsbesöken. - Det här det enda sammanhanget som jag kan komma på där man förhåller sig till begreppet kvalitet ur någonting annat än brukarperspektivet. Det rimliga borde ju vara att det är studenterna och lärosätena som ska formulera vad de mest relevanta aspekterna för att värdera och mäta kvalitet är. Erik Arroy är ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer. Han tycker att det är för snävt att värdera en utbildnings kvalitet utifrån de resultat som man kan mäta genom studentuppsatserna. Han tycker att man också ska titta på utbildningarnas förutsättningar och processer. - Vilka resurser man har, hur miljön ser ut och sånt, såväl som hur studenterna upplever utbildningarna inledningsvis, processer handlar om lärandet, hur planeras utbildningarna, hur förhåller man sig till pedagogiken, vilket stöd ger man till studenter som ska underlätta deras läroprocesser på olika sätt. Nu mäter man ju resultatet. Man mäter i någon mån kvalitén på studenterna, men det säger ingenting om utbildningen. Det nuvarande systemet, säger Erik Arroy, kan i förlängningen leda till att utbildningarna snarare ser till att rekrytera studenter som är duktiga på att skriva uppsats, istället för att höja kvalitén i utbildningen. Regeringen har ett bonusprogram till utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. De får dela på närmare tre miljoner kronor om året. Hittills har 17% av utbildningarna fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Men flera kritiker menar att  det är problematiskt att ge extrapengar till de utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Lars Hultcrantz, professor vid Handelshögskolan vid Örebros universitet, är ordförande i den bedömargrupp som utvärderade landets Nationalekonomi-utbildningar. I hans grupp tyckte man att man kunde använda systemet för att se till att utbildningarna håller en miniminivå på uppsatserna, men de tyckte inte att det är rimligt att använda det för att fördela bonusmiljoner. - När det gäller uppsatserna är det så att de svaga studenterna kräver de stora handledningsinsatser, medan duktiga studenter behöver man knappt handleda. Så förädlingsvärdet, alltså det som lärarna eller högskolorna bidrar med, är lite kopplat till uppsatsens slutliga kvalitet. - Men då blir det en tvärtomeffekt att Handelshögskolan som fick omdömet “mycket hög kvalitet”, de får extrapengar, medan ett universitet som fick “bristande kvalitet” behöver mer resurser för att kunna handleda sina studenter mer. - Ja, så är det ju. Varken jag eller någon annan i gruppen har sett att det skulle leda till hur man fördelar statliga medel till högskolorna. - Det är klart att man som student i Karlstad tycker att det är inte rättvist att de ska ha så mycket pengar där, men tyvärr så har det blivit så. Utbildningen i företagsekonomi på Karlstad universitet fick “Bristande kvalitet”. Där går studenterna Viktoria Pettersson och Simon Strid. De tyckte visserligen att omdömet på deras utbildning var rättvist, det fanns mycket att förbättra på den. Men de har funderingar kring att det var Handelshögskolan i Stockholm som fick bonuspengar. - Som student i Karlstad så blir man ju lite irriterad ändå, för vi hade behövt resurserna här för att ens komma i närheten av de stora universiteten. Utvärderingssystemets fokus ligger på utbildningarnas resultat och det är studenternas examensarbeten, alltså uppsatser, som bäst anses spegla det. Men lärosätena har, som vi berättat, också fått skriva självvärderingar där de beskriver hur studenterna når de olika målen för utbildningen. Det och att ta fram uppsatser och på andra sätt arbeta med utvärderingen har tagit mycket tid på de olika utbildningarna. - Det var många involverade. Man bedömer att det var ungefär 200 timmar som lades ner. Säger Jonas Ebbesson, dekan på juristutbildningen på Stockholms universitet. De olika utbildningarna har lagt ner olika mycket tid. Vid Chalmers tekniska högskola satsade man ordentligt på att få fram riktigt bra självvärderingar. Här anordnades workshops och seminarier i hur man skriver självvärderingar. Totalt lade man ner ungefär 26 000 timmar på framförallt självvärderingsarbetet. Det motsvarar runt 6 miljoner, bara på ett av landets ca 40 högskolor och universitet. Björn Engström är vice prefekt och en av många anställda som deltog i arbetet med utvärderingarna på Chalmers. - Jag för tiddagbok då, så jag har koll på min tid och det blev 244 timmar och jag uppskattar att 120 timmar var skrivarbete, resten var förberedelse på Chalmers och coachning av programansvariga och granskning av deras rapporter. - Känns det som väl använda timmar, de här 244? -Det är ju två effekter av arbetet, dels är det en rapport som produceras och den vet man kanske inte värdet av i sig. Men jag tror att de bidrar till - särskilt om det är lite osäkra fall - att de kan bidra till att skapa förtroende för det man gör på ett lärosäte. Den andra effekten av arbetet med självvärderingen, säger Björn Engström, är att man gjorde en analys av utbildningens alla delar, vilket han tycker är kvalitetsdrivande i sig. På Chalmers kostade arbetet kring utvärderingarna alltså ca 26 miljoner kronor. Alla lärosäten har inte räknat hur mycket arbete de lagt ner, men enligt en rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, uppskattas de totala kostnaderna för självvärderingarna hamna på mellan 150 och 225 miljoner kronor. Självvärderingarna som lärosätena producerar läses sedan av bedömargrupperna för de olika utbildningarna, där också folk från näringslivet sitter med. Per Fagrell på Teknikföretagen är med och utvärderar ingenjörsutbildningarna och han har lagt ner mycket arbete på att tolka självvärderingarna och utifrån dem se om studenterna nått de olika målen. - De är strukturellt likadana. De är indelade i vissa kapitel, men där under kan man skriva väldigt fritt. Man kan inte lägga upp tre fyra bredvid varann och bocka av. När man rättar ett matteprov kan man lägga upp uppgift ett på alla och bocka av. Det går inte här. Här måste man läsa alla 30 sidorna och så går man till nästa och läser alla 30 sidorna och då får man försöka hitta. Och det är lite komplicerat tycker jag. Per Fagrell är också fundersam över hur mycket tid utvärderingen har tagit i anspråk. - Det är ju väldigt mycket tid som läggs ner. Jag har räknat ut hur mycket tid jag har använt i bedömargruppen hittills och det är 160, 170 timmar. Jag gör ju det som en del av mitt jobb därför att vi tycker att det är viktigt att bevaka att vi har bra ingenjörsutbildningar. Men jag har ju inte haft tjänstledigt eller något för att göra det utan det är kvällar och helger och en del av min arbetstid. Och den kostnaden ser inte Universitetskanslerämbetet, eller regeringen. Vilken metod för utvärdering man än väljer så kan man vara säker på en sak: den som granskas kommer att anpassa verksamheten efter det som granskas. Särskilt om utvärderingens resultat är kopplad till pengar. När man nu granskar examensarbeten betyder det att man på utbildningar runt om i landet plötsligt lägger extra krut på att handleda examensarbeten, plötsligt får studenter mer hjälp med att skriva sina uppsatser. Om det berättar flera lärare som Kaliber talat med. Men utvärderingarna har också lett till att man på allvar sett över sina utbildningar för att förbättra kvalitén. Så även om metoden har stora brister så har den haft positiva effekter.   Under de senaste 20 åren har utvärderingar av den offentliga sektorn vuxit i omfång. Skolinspektionen, Vårdanalys och Kulturanalys är några exempel på nya myndigheter som utvärderar den offentliga sektorns resultat. Shirin Ahlbäck Öberg forskar om mål och resultatstyrning. Hon pekar på på problemen med de stora kontrollsystem som måste konstrueras för uppföljningen av resultat inom offentlig verksamhet. - Det är klart att man ska följa upp offentlig verksamhet, men det som har hänt - från att vi knappt hade någon uppföljning eller utvärdering fram till 70- och 80-talet - det är ju att den här utvärderingsidén har ju verkligen exploderat. När man införde mål- och resutlatstyrning var det för att ha koll på vart pengarna gick, och det var ju en bra tanke. Men det har ju blivit så mycket av det här att det är en väldig byråkrati som krävs, som måste byggas upp för att matcha det här. Det gör att det är kostsamt, så det som en gång var satt att effektivisera verksamheten har blivit en industri i sig som kostar pengar och resurser. Jag menar att vi för länge sen har passerat jämviktspunkten för när det ger mer än vad det kostar. - Och gäller det högskolan också? - Ja, absolut, det är ju mycket mer av återrapporteringskrav hela tiden. Jag brukar säga att det här är ett misstroendets politik. I förra veckans program berättade högskolelärare om hur de är klämda mellan studenternas sjunkande förkunskaper och minskande resurser. De lärare vi pratade med oroade sig för att nivån sjunker hos utbildningarna. Idag berättar vi om regeringens försök att stoppa kvalitetsbrister i utbildningara med ett utvärderingssystem som kostar hundratals miljontals kronor och som dessutom inte gör jobbet. - Hej, har du cyklat hit? - Anna - Maja Universitetskansler Lars Haikola är chef över Universitetskanslerämbetet, före detta Högskoleverket, alltså den myndighet som genomför utvärderingen. Han tycker att systemet fungerar bra för det den ska göra, det vill säga att att utvärdera om landets utbildningar uppfyller de examensmål som är satta. Kritiken att studentuppsatserna endast utgör en liten del av utbildningarna bemöter han med att examensarbetena i de flesta teoretiska utbildningarna ändå ska vara den sammanlagda kunskap som studenten tillgodogjort sig under utbildningen. - Uppsatsen ska samla upp alla tidigare färdigheter, förmågor och kunskaper som man har tillägnat sig i hela utbildningen. Därför får uppsatserna en särskild roll och de bättre speglar hela utbildningen än andra delar av utbildningen gör. I de utbildningar där andra förmågor som till exempel muntlig kommunikationsförmåga är viktiga är självvärderingarna som lärosätena har skrivit komplement till examensarbetena. Att självvärderingarna ser olika ut och läggs olika vikt vid när de slutgiliga betygen för utbildningarna sätts är inte konstigt, säger Lars Haikola. - Vi ger ju lite mallar naturligtvis. Självvärderingen ska vara utformad med lite rubriker och med en viss längd så att vi får en jämförbarhet mellan dem, men en fullständig rättvisa i en gudomlig mening uppnår vi inte med detta utvärderingssystemet heller. Kritiken att det här utvärderingssystemet snarare mäter kvalitén på studenterna än deras examensarbeten och att man inte tittar på hur mycket en student lär sig under utbildningens gång har Lars Haikola förståelse för, men poängterar att det inte är myndighetens uppdrag i det här systemet. - Ordet kvalitet är ju hopplöst mångtydigt och svårt och ideologiskt färgat och allt detta. Vi gör en operationell definition av kvalitet. Vi återvänder dit vi startade, till juridikstudenten Julia Shao. I dagarna kommer beskedet om hennes utbildning, en av Sveriges mest eftertraktade, kommer att läggas ner eller inte. Hon oroar sig för att den har fått en skamfläck. Att hennes framtida arbetsgivare kan välja en nyutexaminerad student från Uppsala eller Lund hellre än från Stockholm. Och hon tycker att det är orättvist att den skamfläcken beror på helt felaktig myndighetsutövning. - Jag skulle vilja dra en liknelse med en åklagare som överväger att väcka åtal mot en person som är misstänkt för ett brott. Då måste åklagaren kunna presentera ett fullgott bevisunderlag för att man ska kunna gå vidare i nästa steg. Att börja utreda om den här personen är skyldig eller inte. Annars är det ingen idé att väcka åtal. Och på samma sätt måste Högskoleverket komma på ett sätt som håller för att de ska kunna redovisa så verklighetsförankrad slutsats som möjligt. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz

I skuggan av den europeiska skuldkrisen duggar nu börsbolagens kvartalrapporter tätt. Där får vi reda på hur året har börjat för företagen och i en del fall hur företagsledningarna ser på den närmaste framtiden. Frågan är hur mycket som går att utläsa ur kvartalsrapporterna om konjunkturen härhemma och ute i världen. Detta diskuteras i Ekonomiekot lördag. Medverkande: Anders Rune, chefsekonom på Teknikföretagen och Jonas Olavi, aktiestrateg på Nordea. Programledare: Johan Prane