Podcasts about industrin

Miljardkontrakten strömmar in och orderböckerna sväller. Europas försvarsindustri växlar upp från sparlåga till turboväxel med bland annat luftvärn, ammunition och stridsfordon, men också drönare och AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rekordinvesteringar i försvarKriget i Ukraina och breda satsningar på upprustning har drivit upp försvarsinvesteringarna till rekordnivåer i Europa och pengarna flödar in i försvarsbolagen. ”Industrin ökar produktionen snabbt”, säger Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI. ”Allt efterfrågas just nu”, säger Per Olsson, forskare på FOI. Nya typer av bolagSamtidigt förändras branschen. Under kriget i Ukraina har det blivit tydligt att drönare och annan ny teknik fått en avgörande roll, vilket gjort att civila bolag tagit sig in på försvarsområdet. Och det behövs fler, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på FMV. ”Även sådana företag som inte ser sig som en del av försvarssektorn idag”.Mildef, som bland annat tillverkar stryktålig kommunikationsutrustning och skärmar, har styrt om för att satsa helt på militära kunder framåt. ”Efterfrågan är så hög och utvecklingstempot behöver gå upp, och då behöver vi prioritera”, säger Magnus Hagman, Nordenchef på Mildef.Ökat efterfrågan höjer priserFMV har beställningar ute för runt 150 miljarder totalt. Men att efterfrågan på olika typer av materiel har gått upp innebär samtidigt att priserna har ökat. ”Det är en jätteviktig fråga för oss, naturligtvis vill vi att de omfattande satsningar som görs ska leda till ökade förmågor, inte till ökade styckpriser”, säger Björn Myrberg.Försvarsaktier har blivit småspararfavoriterFörutom riskkapitalbolag, fondbolag och techmiljardärer, har även många småsparare satsat på försvarsaktier – som rört sig mycket på sistone. ”Den kortsiktiga delen av aktiemarknaden verkar inte gilla fred”, säger Knut Kainz Rognerud.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Per Olsson, forskare FOIKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Björn Myrberg, ekonomidirektör FMVMagnus Hagman, nordenchef MildefFelicia Schön, sparekonom AvanzaDiego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRIPål Jonsson (M), försvarsministerKaja Kallas, EU:s utrikesministerMicael Johansson, vd SaabEmil Michael, teknikchef amerikanska försvarsdepartementetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: På Erasteel försvinner jobben i nya stålkrisen – men på sikt står industrin starkFoto: Södra Dalarnes Tidning

Stora industrier har nästan alltid ett behov av tryckluft i sina processer - oavsett om det är som energikälla, rengöring, ventilation eller för att driva verktyg och robotik. Theo Wiman Ohlson är vd och medgrundare på Göteborgsbolaget Enairon. De har utvecklat en kompressor för trycklyft som enligt egen utsago är världens mest effektiva, och som kan spara upp till 37 procent av energiförbrukningen. De har en rad patent på innovationen och levererar nu de första installationerna till pilotkunder. Enairon är ett av åtta finalistbolag i tävlingen Startup 4 Climate, som Heja Framtiden har ett betalt samarbete med. Finalen äger rum den 13 november i Stockholm. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Stora risker med maskinsäkerhet i tillverknings­industrin

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Logistikkaos i Västernorrland – problem för industrin: ”Jävla stök alltihop”

Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28/4 – 2020.När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen.Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken.Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då?I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF.ProgramledareMats Carlsson LénartLjudteknikerOlof SjöströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av våra nyheter från vecka 35, 2025.1 – IF Metall: ”Sprids desinformation om Teslastrejken”2 – Lönen hotas på Kubal – Nordea säger upp konton3 – Träindustrin skakas av varsel och nedläggningar4 – IF Metalls känga mot regeringen: ”Sviker de anställda”5 – Industrin halkar efter i syn på mensskydd6 – Protest mot facket efter varslet på Komatsu7 – Eskilstuna kommun vill att Seniors miljötillstånd omprövas8 – Larmrapporten: Cellförändringar även under nya gränsvärdet9 – 130 varslade när gjuteriet i Guldsmedshyttan läggs ner10 – Ali och Jacob tävlar om att bli bäst i Europa – på sina jobb11 – Processoperatören Janne blev Jonna – efter 40 år av dubbelliv

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Industrin halkar efter i syn på mensskydd: ”Skamligt”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Träindustrin skakas av varsel och nedläggningar: “Omfattning vi inte sett på 30 år”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Vill du ha ett garanterat jobb – sök en utbildning inom industrin till hösten

I veckans avsnitt av Noll till 100 diskuteras nuläget för e-handeln, hur räntan har gått upp och ned, en hel diskussion om olika Saas-system och olika Saas-produkter. Avsnittet avslutas med en stor diskussion om Brothers som just nu är i rekonstruktion, och en massa mer. Missa inte veckans avsnitt!Innehåll1.00 min - E-handelsindustrin just nu 3.00 min - Sänkning av räntan13.00 min - Linesystemet 21.00 min - Saas-system och produkter29.00 min - Produkter som är built for purpose 25.00 min - Brothers i rekonstruktionHär hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ 

Avsnitt 175 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om en artikel i NY Times med titeln Is Red Meat Bad for Your Heart? It May Depend on Who Funded the Study och en “granskning” av olika dieter som publicerades av DN för en dryg vecka sedan som hette De sex bästa viktmetoderna – hitta den som passar dig. Mest intressant av dessa är utan tvekan artikeln i NY Times som handlar om en ny studie där man undersökt om resultatet i interventionsstudier på rött kött är positiva, neutrala eller negativa beroende på vem som sponsrat studien. Resultatet visade att inga studier som visade på negativa resultat var sponsrade av köttindustrin medan inga studier som visade på positiva resultat hade någon annan sponsor än köttindustrin. Effekten verkade helt bero på att man i studier sponsrade av industrin valt att jämföra rött kött med någonting som troligen skulle vara sämre medan man i studier som haft andra sponsorer istället jämfört rött kött med alternativ som generellt sett anses som bättre. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:11) Studier på rött kött är bara positiva när industrin sponsrar dem (00:27:33) DN har gjort en usel granskning av olika dieter

Den politiska återindustrialiseringen är en del av den auktoritära tidsandan, en motreaktion mot postmodernismen och ett uttryck för antifeminism.  Det är ett av spåren i Fredrik Segerfeldts bok Efter industrin: Friare, rikare, grönare och temat. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck bjöd in honom till ett samtal om klass och kamp. Läs mer om Fredriks bok här: https://timbro.se/forlag/tjanstesamhallet-friare-rikare-gronare/

I dag delas längtan efter industrier och storskaliga och centraliserade lösningar av såväl Trump som Macron och Sveriges regering. Men inte av Fredrik Segerfeldt.   Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Segerfeldts bok Efter industrin: Friare, rikare, grönare. Medverkar gör utöver författaren även Elisabeth Lindberg, fil dr i ekonomisk historia och utredare hos Katalys, Patrik Kronqvist, politisk redaktör för Expressen, och Fredrik Sjöholm, professor och vd IFN. Samtalet hålls av Johanna Grönbäck, Timbro förlag. Läs mer om Fredriks bok här: https://timbro.se/forlag/tjanstesamhallet-friare-rikare-gronare/  

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Klart: Nytt riksavtal för massa- och pappers­industrin: ”Vi är nöjda”

När Thailand legaliserar cannabis 2022 vill regeringen kickstarta ekonomin och locka dit turister efter pandemin. Industrin exploderar i landet när bönder ställer om sina odlingar och affärer kan sälja marijuana öppet. Men avkriminaliseringen går inte riktigt som man tänkt sig – missbruket och brottsligheten ökar. Nu lovar regeringen att strama åt igen. Men hur påverkas de miljontals människor som redan livnär sig på handeln? Programledare: Sebastian Nowacki. Med Marianne Björklund, DN:s Asienkorrespondent. Producent: Sabina Marmullakaj.

Hur kommer det sig att alla bara kör på som om “business as usual” trots att världen förändras i rasande takt? I det här avsnittet träffar vi Rasmus Samrén, forskare och projektledare inom AI, för att snacka om hur AI påverkar den svenska industrin – långt bortom de generativa språkmodellerna. Vi pratar om allt från kaffepauser och smartare underhåll av maskiner, till hur enkla sensorer kan effektivisera produktionen i stora fabriker. Dessutom blir det en hel del framtidsspaningar, funderingar kring integritet och en stor dos nyfikenhet på hur Sverige kan ta täten när tekniken skenar framåt.

Çdo mëngjes zgjohuni me “Wake Up”, programi i njëkohshëm radio-televiziv i “Top Channel” e “Top Albania Radio”, në thelb ka përcjelljen e informacionit më të nevojshëm për mëngjesin. Në “Wake Up” gjeni leximin e gazetave, analiza të ndryshme, informacione utilitare, këmbimin valuator, parashikimin e motit, biseda me të ftuarit në studio për tema të aktualitetit, nga jeta e përditshme urbane e deri tek arti dhe spektakli si dhe personazhe interesantë. Zgjimi në “Wake Up” është ritmik dhe me buzëqeshje. Gjatë tri orëve të transmetimit, na shoqëron edhe muzika më e mirë, e huaj dhe shqiptare. 

Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PFAS används i allt från stekpannor till jackor, och i industriprocesser. Numera finns de skadliga ämnena överallt i människor och natur.Att rena bort det kommer att kosta svindlande belopp. Samtidigt vill industrin fortsätta att använda dem, eftersom de sägs vara svåra att ersätta – och branschen använder argument som delvis är överdrivna eller felaktiga för att argumentera för sin sak. Det här visar en granskning av ett internationellt journalistsamarbete där Vetenskapsradion ingår genom Klotets Daniel Värjö.Daniel har följt PFAS-frågan sedan han för fem år sedan kom i kontakt med Kallingeborna, som utsatts för höga halter PFAS i sitt dricksvatten.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I ftuar në emisionin “Lancio” me Erma Mici ka qenë artisti Alis. Alisi është një muzikant i ri dhe i talentuar nga Shqipëria, i cili në moshën 21-vjeçare ka arritur të bëjë një emër të rëndësishëm në skenën muzikore. Ai ka përfunduar studimet për piano, ku ka fituar çmime të ndryshme në kompeticione për këngë dhe piano, duke dëshmuar aftësitë e tij muzikore.

Çdo mëngjes zgjohuni me “Wake Up”, programi i njëkohshëm radio-televiziv i “Top Channel” e “Top Albania Radio”, në thelb ka përcjelljen e informacionit më të nevojshëm për mëngjesin. Në “Wake Up” gjeni leximin e gazetave, analiza të ndryshme, informacione utilitare, këmbimin valuator, parashikimin e motit, biseda me të ftuarit në studio për tema të aktualitetit, nga jeta e përditshme urbane e deri tek arti dhe spektakli si dhe personazhe interesantë. Zgjimi në “Wake Up” është ritmik dhe me buzëqeshje. Gjatë tri orëve të transmetimit, na shoqëron edhe muzika më e mirë, e huaj dhe shqiptare.

Çdo mëngjes zgjohuni me “Wake Up”, programi i njëkohshëm radio-televiziv i “Top Channel” e “Top Albania Radio”, në thelb ka përcjelljen e informacionit më të nevojshëm për mëngjesin. Në “Wake Up” gjeni leximin e gazetave, analiza të ndryshme, informacione utilitare, këmbimin valuator, parashikimin e motit, biseda me të ftuarit në studio për tema të aktualitetit, nga jeta e përditshme urbane e deri tek arti dhe spektakli si dhe personazhe interesantë. Zgjimi në “Wake Up” është ritmik dhe me buzëqeshje. Gjatë tri orëve të transmetimit, na shoqëron edhe muzika më e mirë, e huaj dhe shqiptare. 

Ytterligare en vecka som kantats av virkesprishöjningar och samtidigt ställer vi oss frågan vad några av Sveriges största skogsägarföreningar håller på med. Anledningen är att företrädare för några av dessa offentligt går ut och i princip säger att situationen är unik samt att virkespriserna kan vara för höga för industrins bästa. Industrin verkar dock ta det hela med mer eller mindre ro.

Spaudos apžvalga.LRT Klasika tęsia nišinių muziejų pasakojimų ciklą. Šį kartą keliamės į Kaune šaknis įleidusį unikalų Baltijos cirko klounų muziejų. Aušros Kaminskaitės teatro įžvalgos.Penktadienį naktinės garso ir šviesų instaliacijos pristatymu prasideda jau antrą kartą rengiamas Kauno energijos festivalis "Transformacijos". Industrinį paveldą pažinti kviečiančio renginio metu atsiveria reta galimybė apsilankyti istorinės Petrašiūnų elektrinės erdvėse.Prieš trisdešimt penkerius metus rugpjūčio 23-ąją nuo Vilniaus per Latvijos sostinę Rygą iki Estijos sostinės Talino (apie 650 kilometrų) išsirikiavo milijoninė rankomis susikabinusių žmonių grandinė, kurios dalyviai išreiškė protestą dėl prieš 50 metų pasirašyto Molotovo-Ribentropo pakto, t.y. Vokietijos ir Sovietų sąjungos nepuolimo sutarties su slaptaisiais protokolais, lėmusiais Europos padalinimą ir Baltijos šalių nepriklausomybės panaikinimą.Užsienio kultūrinės spaudos apžvalga.Prasideda festivalis „Purpurinis vakaras“.Tinklalaidė „Savas miestas“ kviečia į Kalvariją.Ved. Karolina Bieliauskaitė

Amerikietis kompozitorius, prodiuseris ir būgnininkas Davidas T. Little‘as (g. 1978) yra labai produktyvus kūrėjas, jau parašęs septynias operas, daug orkestrinių, kamerinių ir vokalinių opusų, keletą kartų nominuotas Grammy apdovanojimams. Jo industrinė opera-filmas „Juodoji trobelė“ (2019) sukurta tenorui ir įgarsintam ansambliui, kurį sudaro roko grupė, styginių kvartetas ir papildomai naudojami įrašai. Muzika migruoja tarp sunkiojo metalo, pop, industrinio roko ir eksperimentinės instrumentinės stilistikos.Laidos autoriai Mindaugas Urbaitis ir Šarūnas Nakas

Hur säkerställer vi att produktiviteten fortsätter att öka i framtiden, och kommer alla till del? Och hur gör vi för att den ska förbättra miljön, istället för att förstöra den? Två av landets kanske främsta produktivitetsexperter gästar Starta pressarna. Daniel Lind, forskningsledare för Produktivitetskommissionen, ett initiativ av Facken inom Industrin, och Kristian Seth, huvudsekreterare i regeringens Produktivitetskommision.

I detta avsnitt diskuterar Erik Zalitis och Mattias Jadesköld OT-säkerhet. OT står för "Operational Technology" och handlar om den teknik och säkerhet kopplat till industrin. Så vilka attacker har skett mot denna vektor? Och varför är den populärast just ju att attackera? Hur skyddar man sig? Och hur kommer det sig att en attackerare kunde göra Florida Citys vatten giftigt?   

Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Följ med Klotet på reportageresa till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik som ska minska utsläppen av koldioxid i atmosfären med tusentals ton när gasen ersätter gasol som värmekälla vid stålproduktion. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger. Ovako och SaltX på samma industriområde i HoforsPå stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.Medverkande:Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, OvakoMikael Persson - projektledare, OvakoSvante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt SverigeHans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.Carl-Johan Linér - vd SaltXLars Croon - innovatör SaltXAnna-Karin Ivarsson - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Utbildningsministern Mats Persson ifrågasätter högskolornas kurser i ölkunskap och hundars beteende. Hör om minskade anslag till folkbildningsförbunden och om hans kamp för att värna den akademiska friheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liberalernas Mats Persson tillträdde som utbildningsminister 2022 med ansvar för forskning och högre utbildning. Han är ekonomie doktor i ekonomisk historia och tidigare regionråd för liberalerna i Skåne.Skriker efter arbetskraftUtbildningsministern har i en debattartikel i SvD uttryckt att han vill se färre fristående kurser på universitet och högskolor i framtiden. Genom sin politik vill han minska antalet kurser med hobbyliknande karaktär, som ölkunskap eller hundars beteende. I Ekots Lördagsintervju säger han att antalet fristående kurser har skett på bekostnad av befintliga program och att utbudet måste anpassas.''När jag pratar med företrädare för kommuner och regioner i sjukvården, de skriker efter arbetskraft. Industrin i den gröna omställningen skriker efter arbetskraft, ingenjörer med teknisk kompetens.''Utbildningsministerns debattinlägg kritiseras för att han som politiker vill påverka universitetens kursutbud genom att ställa utbildningar mot varandra. Svenska lärosäten beslutar på egen hand vilka utbildningar som ska erbjudas. Samtidigt säger utbildningsministern att regeringen kommer att rikta framtida budgetar så att tekniska utbildningar gynnas före distansutbildningar på fristående kurs.''Det återstår att se längre fram exakt hur fördelningen kommer att se ut men det här handlar om balansen, och vi tycker att det har varit en orimlig utveckling där vi ser att laborationer ställs in samtidigt som man har byggt ut sådana här utbildningar där bara varannan student tar sina poäng.''Programledare: Det här att du ger exempel på kurser som du tycker verkar oviktiga och ''hobbyartade''. Hur hänger det ihop med den akademiska friheten, att du pekar ut kurser som du inte tycker är tillräckligt viktiga?''Vi ska ha akademisk frihet i Sverige, det är jätteviktigt. Samtidigt är det här en verksamhet som du och jag och alla lyssnare är med och finansierar och då måste vi ha en diskussion kring hur vi använder våra pengar. Jag hör ingen som säger att vi inte behöver fler sjuksköterskor och ingenjörer. Så då ställer jag mig frågan, om nu fler ska bli sjuksköterskor och fler ingenjörer så måste väl utbudet på våra högskolor och universitet anpassas efter det. Annars förstår jag faktiskt inte hur det här ska gå ihop.''I Ekots Lördagsintervju säger Mats Persson att regeringen gör flera saker för att stärka den akademiska friheten genom att stärka det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer. Om man hotas så ska man likställas med andra samhällsviktiga funktioner i samhället.Studieförbund mister hundratals miljonerStudieförbunden får mindre pengar i budgeten för nästa år. I stället vill regeringen satsa på yrkesutbildning. Studieförbunden ser detta som ett dråpslag och kallar nedskärningen för en slakt av folkbildningen.''Det är klart att den diskussionen som varit de senaste åren om mycket fusk och oegentligheter kring studieförbunden, det är klart att det inte har ökat drivkraften att skjuta till mer pengar till en verksamhet som uppenbarligen har haft mycket stora problem''.Programledare: Men är det bra då att skära ner för alla om några fuskar?''Vi vidtar en rad åtgärder nu för att komma åt fusket i folkbildningen, vi skärper kraven mycket påtagligt.''Huvudskälet till att folkbildningen har mindre pengar att röra sig med nu har inte med fusket att göra utan prioriteringar, säger Mats Persson.Cancelkulturen som hotLiberalernas Mats Persson har profilerat sig som utbildningsminister genom att ta ställning mot den så kallade cancelkulturen som han ser som ett hot mot den fria akademin. 2022 tillsatte han en utredning om tystnads- cancelkulturen på svenska lärosäten. Han vill att akademin ska vara en plats där det inte finns några förbjudna perspektiv eller förbjudna teorier som leder till att forskare kommer i kläm.Fler akademiker anser att ministern överdriver cancelkulturen vid de svenska lärosätena och anser att hoten kommer från annat håll, som från lobbyister och politiker.''Det här att värdera om det ena hotet är större än det andra, jag tror inte att det är fruktbart. Och jag noterar att en del av de här remissvaren har fått mycket kritik från forskare själva som rent ut sagt har blivit förbannade, och i media agerat mot de här remissvaren därför att de inte stämmer överens med upplevelsen som de själva har.''Mats Persson säger att akademin utsätts för både yttre och inre hot.''En del anklagar ju mig och regeringen för att det här inte är ett problem, att vi bara hittar på det här problemet. När jag har följt debatten den senaste månaden så konstaterar jag att så är det ju inte. Det är ju flera enskilda forskare som vittnar om precis det vi varnar om.''''Akademin ska vara en plats där det inte finns några förbjudna perspektiv eller förbjudna teorier. Men på alldeles för många platser finns det diskussion om att man ska begränsa detta där enskilda forskare kommer i kläm.''Gäst: Mats Persson (L) utbildningsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Katarina HelmersonTekniker: Johanna CarellProducent: Catarina Spåre GustafssonIntervjun spelades in fredag den 12 april 2024.

Vi kan betala för ny kärnkraft, det skriver 14 industriledare idag i en debattartikel i DN. Varför kommer utspelet just nu och vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Michelle Tun von Gyllenpalm, expert på energipolicy Svenskt Näringsliv och Kristian Åström, ekonomikommentator

Vi kan betala för ny kärnkraft, det skriver 14 industriledare idag i en debattartikel i DN. Varför kommer utspelet just nu och vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Michelle Tun von Gyllenpalm, expert på energipolicy Svenskt Näringsliv och Kristian Åström, ekonomikommentator

I ftuar në emisionin Lancio ka qenë Aldor Dore, një artist i ri në industrinë shqiptare, i cili ka publikar së fundmi projektin e tij të parë muzikor. Kënga e tij titullohet “Rastësisht”, e cila është bërë gjithashtu pjesë e “The Top List” falë votave e pëlqimit të dëgjuesve.

E ftuar në emisionin Lancio ka qenë një artiste, e cila me projektin e saj të fundit, është rikthyer në industrinë tonë muzikore. Ajo ka vite që jeton larg atdheut të saj dhe bëhet fjalë pikërisht për Kieda Budinin. Kënga me të cilën ajo është rikthyer titullohet “Për ty lë ëndrrat” dhe falë pëlqimit të publikut është bërë pjesë e “The Top List”.

Vad är ett personligt varumärke och hur leder det till flera kunder? Joella introducerar dig till sitt perspektiv på begreppet personligt varumärke, reder ut vad "leads" betyder och ger perspektiv på hur du kan testa ditt High Ticket erbjudande. Hon berättar om hur livet i New York och Italien påverkar hennes företag på olika sätt och levererar SÅ mycket värde. Blir du sugen på att arbeta med Joella? Spana in hennes hemsida här https://www.joellaskoogh.com/ eller följ henne på instagramJoellas instagram @brandingjoella eller Linkedin Joella Skoogh

Sämsta affärsläget på tre år för teknikindustrin enligt ny rapport. Och spelutvecklaren Embracer drar i nödbromsen. Ett omfattande sparpaketet drar igång omedelbart. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anna Stjernquist, ekonomireporter och Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen

Sämsta affärsläget på tre år för teknikindustrin enligt ny rapport. Och spelutvecklaren Embracer drar i nödbromsen. Ett omfattande sparpaketet drar igång omedelbart. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anna Stjernquist, ekonomireporter och Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen

Nya siffror för euroländerna visar att industrin ser mörkt på framtiden. Tvärtom är det i tjänstesektorn. Vad beror det på? Hör också vad riksbankscheferna har i bolån och om de amorterar eller inte. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Philip Ramqvist, ekonomireporter och Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea

Nya siffror för euroländerna visar att industrin ser mörkt på framtiden. Tvärtom är det i tjänstesektorn. Vad beror det på? Hör också vad riksbankscheferna har i bolån och om de amorterar eller inte. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Philip Ramqvist, ekonomireporter och Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea

Under årets första fyra månader har 25 procent fler företag gått i konkurs jämfört med samma period i fjol. Inköpschefsindex visar på en deppigare syn på framtiden. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Philip Ramqvist, ekonomireporter och Kristian Åström, ekonomikommentator

Under årets första fyra månader har 25 procent fler företag gått i konkurs jämfört med samma period i fjol. Inköpschefsindex visar på en deppigare syn på framtiden. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Philip Ramqvist, ekonomireporter och Kristian Åström, ekonomikommentator

Hur det går för den svenska industrin kan avgöra din lön. Så hur går det för industrin? Programledare: Carl V AnderssonMedverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter, och Kristian Åström, ekonomikommentator

Hur det går för den svenska industrin kan avgöra din lön. Så hur går det för industrin? Programledare: Carl V AnderssonMedverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter, och Kristian Åström, ekonomikommentator

Enligt SCB ökade svensk industrin sin orderingång med 25,1 procent i december jämfört med november. Förklaringen finns i detaljerna. Hör också om Riksbankens räntebesked som kommer i morgon. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Enligt SCB ökade svensk industrin sin orderingång med 25,1 procent i december jämfört med november. Förklaringen finns i detaljerna. Hör också om Riksbankens räntebesked som kommer i morgon. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Det går bra för industrin både i euroländerna och i Sverige. Finns det några tecken på den lågkonjunktur som alla väntar på? Hör också om hur svensk industri förändrats och varför den blivit framgångsrik. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Pär Ivarsson, chef för Ekonomiekot och Kristian Åström, ekonomikommentator

Det går bra för industrin både i euroländerna och i Sverige. Finns det några tecken på den lågkonjunktur som alla väntar på? Hör också om hur svensk industri förändrats och varför den blivit framgångsrik. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Pär Ivarsson, chef för Ekonomiekot och Kristian Åström, ekonomikommentator

A spate of insolvencies in the building industry is highlighting the pressures facing the sector. - Një valë falimentimesh në industrinë e ndërtimit po nxjerr në pah presionet dhe sfidat me të cilat po përballet ky sektor.

A spate of insolvencies in the building industry is highlighting the pressures facing the sector. - Një valë falimentimesh në industrinë e ndërtimit po nxjerr në pah presionet dhe sfidat me të cilat po përballet ky sektor.

Plötsligt kursfall på Stockholmsbörsen. Efter Swedbanks datorhaveri - nu varnas det för bedrägerier. Industrin tappar fart och Apple hotas av nya böter. Programledare Margareta Svensson, reportrar Hanna Malmodin och Arvid Uddfeldt.