Podcasts about statistiska

Apie pensinio amžiaus įdarbinimo galimybes. Statistiska rodo, kad situacija gerėja.Apie elektroninių atliekų rūšiavimą. Daugėją tokių atliekų vagysčių, kodėl? Kaip rūšiuoti tokias atliekas?Antrą laidos valandą apie šiltą sausį ir iš to kylančias rizikas. Erkės taip ir neužmigo. Kaip pasikeitė miškai?Urtė Korsakovaitė

Svenska kvinnor föder historiskt få barn. Och tillsammans med lägre invandring ritar det om befolkningskartan. En ny prognos från SCB tvingar kommuner och myndigheter att räkna om; långsiktiga planer för förskolor, skolor och bostäder blir inaktuella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Gunnar Andersson, professor i demografi, Stockholms universitetAnnika Wallenskog, chefsekonom, Sveriges kommuner och regioner Ole Settergren, analyschef, PensionsmyndighetenLena Lundkvist, Statistiska centralbyrån Karin Lundström, demograf, Statistiska centralbyrån Sanna Vent, undervisningsråd, SkolverketKerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker, ArbetsförmedlingenIlko Corkovic, kommunalråd (S), BorgholmAlva Myrdal, författare till Kris i befolkningsfrågan (1934)Producent:Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

Svenska kvinnor föder historiskt få barn. Och tillsammans med lägre invandring ritar det om befolkningskartan. En ny prognos från SCB tvingar kommuner och myndigheter att räkna om; långsiktiga planer för förskolor, skolor och bostäder blir inaktuella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Gunnar Andersson, professor i demografi, Stockholms universitetAnnika Wallenskog, chefsekonom, Sveriges kommuner och regioner Ole Settergren, analyschef, PensionsmyndighetenLena Lundkvist, Statistiska centralbyrån Karin Lundström, demograf, Statistiska centralbyrån Sanna Vent, undervisningsråd, SkolverketKerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker, ArbetsförmedlingenIlko Corkovic, kommunalråd (S), BorgholmAlva Myrdal, författare till Kris i befolkningsfrågan (1934)Producent:Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nya siffror visar att inflationen för andra månaden i rad ligger under Riksbankens mål. Hur har inflationskaoset påverkat vårt köpbeteende och kommer de nya vanorna att bestå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och producent:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:John Magnus Roos, docent i socialpsykologi och konsumtionsforskare vid Högskolan i Borås och Handelshögskolan i StockholmAlexandra Stråberg, chefsekonom LänsförsäkringarMichael Grahn, chefsekonom Danske BankMikael Nordin, Statistiska centralbyrån Peter Gulvén, konsumentPeter Tiberg, konsumentTina Nygren, konsumentBrian Williams, konsumentKlipp från Sveriges Radio P4, TV4, NBC News, CBS News

Nya siffror visar att inflationen för andra månaden i rad ligger under Riksbankens mål. Hur har inflationskaoset påverkat vårt köpbeteende och kommer de nya vanorna att bestå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och producent:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:John Magnus Roos, docent i socialpsykologi och konsumtionsforskare vid Högskolan i Borås och Handelshögskolan i StockholmAlexandra Stråberg, chefsekonom LänsförsäkringarMichael Grahn, chefsekonom Danske BankMikael Nordin, Statistiska centralbyrån Peter Gulvén, konsumentPeter Tiberg, konsumentTina Nygren, konsumentBrian Williams, konsumentKlipp från Sveriges Radio P4, TV4, NBC News, CBS News

För första gången i modern tid är utvandringen större än invandringen, visar ny statistik. Men innebär det att fler utrikes födda än tidigare flyttar från Sverige? – Det beror inte på att fler människor lämnar landet, säger Karin Lundström vid Statistiska centralbyrån. Av Louise Lennartsson Inläsare: Mårten Barck

År 2023 var barnafödandetalet i Sverige 1.45 barn per kvinna. Det är den lägsta nivån sedan Statistiska centralbyrån inledde sina mätningar. Trenden är nedåtgående sedan 2010 och gäller hela landet. Så varför föder svenska kvinnor allt färre barn? Vad får det för konsekvenser för samhället? Och finns det något som skulle kunna vända trenden? Gäst: Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Klockan halv nio på kvällen den 10 januari 2020 faller en tonårspojke ihop på altangolvet hos en familj i Björklinge, norr om Uppsala. Han är blodig om magen. Samtidigt som den första polispatrullen kommer fram till radhuset ringer en annan tonårspojke till 112 och berättar att han blivit angripen av två killar. Polisen inser direkt att händelserna hänger ihop. Pojken som ligger blödande på altangolvet heter Carl Fredrikson och är 16 år gammal. Han har vid den här tidpunkten mindre än en timme kvar i livet. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll. Stämningsansökan (åtalet) vid Uppsala tingsrätt. Domen i Uppsala tingsrätt. Domen i Svea hovrätt. Beslut i Högsta Domstolen. Författarens intervju med Carl Fredriksons mamma. Författarens besök på brottsplatsen och kyrkogården i Björklinge. Statistiska centralbyrån. Expressen. Uppsala Nya Tidning. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe.

Inflationen sjunker i Sverige.I torsdags meddelade Statistiska centralbyrån att inflationen sjunkit och nu ligger på 5,8 procent. Det får många att hoppas på att även Riksbanken ska sänka räntan inom en snar framtid. Vi har det senaste åren haft ett tufft ekonomiskt läge i Sverige, med hög inflation, dyr mat, dyr bensin och dyra bolån. Under året har vi också handlat för mindre än vad vi brukar och allt det här har lett till att vi nu befinner oss i en lågkonjunktur. Vad innebär nu det här? Kan vi börja känna hopp om det ekonomiska läget och när kan Riksbanken sänka räntan, egentligen? Gäst: Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: TV4, Dagens Industri. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En radiobrevväxling mellan Annika Lantz och Dilan Apak om Riksbankens pris till Alfred Nobels minne 2023, amningshjärna och ordet förståsigpåare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I måndags släppte Statistiska centralbyrån nya inflationssiffror. Det visar sig att Sveriges inflation saktar in mer än väntat. Siffran landar på 10,5 procent i april enligt måttet KPI, Konsumentprisindex. Att jämföra med siffran 10,6 procent för mars. En tydlig anledning till den här förändringen är enligt SCB att matpriserna gått ner för första gången på sjutton månader. Till exempel har gurkan blivit 31 procent billigare. Vad finns det för andra faktorer som avgör? Det handlar ju fortfarande om höga nivåer, men är det här inflationsbeskedet ett steg i rätt riktning? Vad kan vi vänta oss av nästa räntebesked? Och vågar vi andas ut, åtminstone litegrann? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst är Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En följd av att man separerar från sina barns mamma eller pappa är ofta att man får träffar sina barn varannan vecka. Omkring 30 procent av de barn som inte bor med båda sina föräldrar, växlar boende, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. I det här avsnittet pratar vi med Elisabeth som vill nyansera bilden av hur det är att vara mamma varannan vecka. Det kan faktiskt vara något som berikar livet, enligt henne. Vi pratar också om skilsmässor och separationer med Maria Farm, KBT-psykolog och psykoterapeut. Missa inte att alla avsnitt av säsong nio finns ute redan nu, helt gratis, på podplay.se och i podplayappen.

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Vi välkomnar Fotboll Sthlms reporter och statistisk-expert Marcus Bring till Studio Allsvenskan.Marcus är en fotbollsnörd ut i fingerspetsarna och har koll på alla lag. Därför går vi igenom ALLA allsvenska lag ur ett statistiskt perspektiv. Vad säger datan om ditt lag och alla spelare?Vem är bäst i hela serien? Och vem är mest underskattad?Lyssna på avsnittet med Marcus Bring!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 2,0 procent i januari jämfört med föregående månad, enligt den preliminära BNP-indikatorn från Statistiska centralbyrån (SCB). Var lågkonjunkturen här och vände? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

Sverige bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 2,0 procent i januari jämfört med föregående månad, enligt den preliminära BNP-indikatorn från Statistiska centralbyrån (SCB). Var lågkonjunkturen här och vände? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

Så här på slutsträckan för börsåret har vi till slut kommit fram till den enskilt intressantaste veckan på länge. Vi inväntar amerikansk inflation tillsammans med räntebesked från Fed och ECB, som har stora möjligheter att påverka de finansiella marknaderna. För svenskt vidkommande presenteras vår egen inhemska inflation på onsdag. Föregående vecka präglades av positiva nyheter om att Kina är på väg att lätta på sina covidrestriktioner, men riskaptiten hölls nere. Med tanke på rådande konjunkturoro var veckans data högintressant. Statistiska centralbyråns BNP-indikator för oktober visade på en tillväxt betydligt starkare än förväntat.

Om de unga väljarna fick bestämma skulle Sverige få en högerregering. Så ser opinionen ut enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning. Moderaterna blir största partiet, medan Miljöpartiet får minst stöd. Vad beror det på? DN:s politikreporter Hans Rosén om vilka orsaker som kan ligga bakom resultatet och vad det betyder inför valet i september. Programledare: Palmira Koukkari Mbenga. Producent: Sabina Marmullakaj. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

Efter 1–3 mot Öster och 2–0-förlusten i Skövde försöker Sebastian Rönström och Eric Persson ta ett grepp om BoIS tuffa start i superettan. På menyn:* Tio år har passerat sedan BoIS startade så här dåligt. Vi motiverar varför vi tycker det är för tidigt att ta fram krisstämpeln.* Det är även för tidigt att döma ut Robin Dzabic.* Sebastian Rönström tycker att Camil Jebara ska få chansen från start.* Därför tolkar vi Max Mölders intervju efter U21-matchen som en signal till kollektivet och Erik Pärsson.* Skövde spelade som den gamla tidens nykomling – och matchen höll stundtals Ettanstandard.* Bollinnehav och förväntade mål. Statistiska siffror som sticker ut.* Nya obehagliga bortamatchen. BoIS är kraftig underdog.* En doktor och en klassisk enkät. Veckans ex-BoIS:are spelade i Landskrona i början av 2000-talet.

Vad döljer sig bakom den ekonomiska statistiken och vad är egentligen fattigdom i Sverige idag hur ser den ut och vilka drabbas? Programledare: Hanna MalmodinGäster och röster i programmet: Jan O Jonsson, professor sociologi Stockholms universitet, Institutet för framtidsstudier Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Hans Heggemann, utredare Statistiska centralbyrån SCB Anna-Maria Karlsson, utredare Socialstyrelsen Hannes Fellsman, kommundirektör Filipstad Maria Frisk, Sverigechef Rädda Barnen Ludvig Nordström, författare och journalist Tekniker: Brady Juvierekonomiekotextra@sverigesradio.se

Discoverys tv-expert Pär Hansson gästade HD:s poddstudio för att ge sin syn på Landskrona BoIS säsong. I ett långt samtal med Sebastian Rönström och Eric Persson pratar han bland annat om sin roll i tv. Vi går även igenom följande punkter:* Varför glänste BoIS i våras och varför blev det mörkare under hösten?* Den förre landslagsmålvakten ger sin syn på BoIS kritiserade målvaktsuppsättning.* Statistiska punkter som stärker några teser.* Vi utser årets BoIS-spelare.* I somras lyfte Pär Hansson fram Sumar Almadjed som superettans mest värdefulla spelare. Mittfältskreatören hade passat i en specifik allsvensk toppklubb, tycker Hansson.* Framtiden och vägvalen BoIS tagit.Det här är med all sannolikhet årets sista avsnitt av Landskrona BoIS-podden. Vi är givetvis tillbaka efter nyår.

Avsnitt 21. Statistiska undersökningar - ett av journalistikens grundläggande redskap. "Hårda siffror målar en bild av oss och världen omkring oss" säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB, Statistiska Centralbyrån. Men hur pålitlig är undersökningar? Den går alltid att ifrågasätta och skruva isär. Och hur bra är journalister på statistik? MurvelMarko reder ut med Johannes Cleris, som även arbetat som journalist i drygt 15 år. "Många journalister frågas oss varför, men det är inte nödvändigtvis vi som ska svara på den frågan. Men vi har på SCB en viss analyskapacitet"(7:15). Testet handlar om fotboll (42:33) Inspelad på Goto10 vid Hammarbykajen i Stockholm 15 september. Musik: Emmon Foto: Henrik Montgomery Grafik: Johan Hallnäs

Äntligen ett nytt avsnitt av Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv! Vi pratar med Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi, om möjligheterna med registerforskning. Intervjuar gör kommunikatörerna Karin Allander och Elin Lindström. Kvalitetsregister är register som finansieras med offentliga medel som oftast är inriktade mot en speciell patientgrupp. Det primära syftet är att följa upp och förbättra vården. Registren ger detaljerad information om patientgruppen, som exempelvis visar hur det går för dem, vilka behandlingar som ges och hur bra resultat som dessa behandlingar ger. Ju fler patienter som accepterar att deras data ingår i kvalitetsregistren, desto bättre kan registren fungera som underlag för att förbättra vården. Kvalitetsregister kan också användas till forskning. Registren drivs både på nationell nivå och på regional nivå. Data ur kvalitetsregister kombineras ofta med data ur andra register och hälsodatabaser, exempelvis från Statistiska centralbyrån, dödsorsaksregistret eller Värnpliktsregistret. Det innebär att det går att koppla samman sjukdom med exempelvis socioekonomi eller den fysiska konditionsformen i ungdomen. Vilka register som en forskare väljer att använda beror på den frågeställning som forskningen söker svar på. Även covid-19 är föremål för registerforskning. När pandemin covid-19 kom till Sverige inledde Fredrik Nyberg tillsammans med flera andra forskare registerstudier för att exempelvis ta reda på mer om hur många som insjuknade, vilka riskfaktorer som kan kopplas till covid-19 och vilka grupper som drabbats hårdast av sjukdomen. Utifrån riskfaktorer kan forskarna sedan kanske skapa prediktionsmodeller som kan förutspå vem som riskerar bli mest sjuk och kunna rika in förebyggande insatser.

I veckans avsnitt pratar vi bland annat om hur man mäter inflation för varor och tjänster med hjälp av det så kallade konsumentprisindexet (KPI). Gäst är John Eliasson, gruppledare för just KPI på Statistiska centralbyrån. Medverkar gör också Martin Byström och Christian Ploog.

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 37 - start: 00:00, sändes i FM 12 augusti.  Del 38 - start: 23:45, sändes i FM 13 augusti. Del 39 - start: 45:24, sändes i FM 16 augusti. Del 40 - start: 1:07:12, sändes i FM 17 augusti. Del 41 - start: 1:29:00 sändes i FM 18 augusti. Del 42 - start: 1:50:56 sändes i FM 19 augusti. Del 43 - start: 2:12:48 Sändes i FM 20 augusti. Del 44 - start: 2:34:38 Sändes i FM 23 augusti. Del 45 - start: 2:56:41 Sändes i FM 24 augusti.

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 46 - start: 00:00, sändes i FM 25 augusti. Del 47 - start: 23:22, sändes i FM 26 augusti. Del 48 - start: 45:15, sändes i FM 27 augusti. Del 49 - start: 1:07:16, sändes i FM 30 augusti. Del 50 - start: 1:29:09, sändes i FM 31 augusti. Del 51 - start: 1:51:19 sändes i FM 1 september. Del 52 - start: 2:13:21 Sändes i FM 2 september. Del 53 - start: 2:35:22 Sändes i FM 3 september. Del 54 - start: 2:57:14 Sändes i FM 6 september.

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 28 - start: 00:00, sändes i FM 30 juli Del 29 - start: 23:18, sändes i FM 2 augusti Del 30 - start: 45:15, sändes i FM 3 augusti Del 31 - start: 1:07:03, sändes i FM 4 augusti Del 32 - start: 1:29:04 sändes i FM 5 augusti Del 33 - start: 1:51:06 sändes i FM 6 augusti Del 34 - start: 2:12:44 Sändes i FM 9 augusti Del 35 - start: 2:34:41 Sändes i FM 10 augusti Del 36 - start: 2:56:25 Sändes i FM 11 augusti

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten :  Del 2 - start: 24.32 sändes i FM  24 juni Del 3 - start: 48.39 sändes i FM 25 juni Del 4 - start: 1.12.42 sändes i FM 28 juni Del 5 - start: 1.36.45 sändes i FM 29 juni Del 6 - start: 2.09.49 sändes i FM 30 juni Del 7 - start: 2.25.05 Sändes i FM 1 juli Del 8 - start: 2.49.15 sändes i FM 2 juli Del 9 - start: 3.13.40 sändes i FM 5 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 19 - start: 00'00, sändes i FM 19 juli Del 20 - start: 23:36, sändes i FM 20 juli Del 21 - start: 45:28, sändes i FM 21 juli Del 22 - start: 1:07:16 sändes i FM 22 juli Del 23 - start: 1:29:13 sändes i FM 23 juli Del 24 - start: 1:50:56 sändes i FM 26 juli Del 25 - start: 2:13:02 sändes i FM 27 juli Del 26 - start: 2:34:05 sändes i FM 28 juli Del 27 - start: 2:55:57 sändes i FM 29 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 10 - start: 00:00, sändes i FM 6 juli Del 11 - start: 23:22, sändes i FM 7 juli  Del 12 - start: 45:37, sändes i FM  8 juli Del 13 - start: 1:07:52, sändes i FM 9 juli Del 14 - start: 1:29:54, sändes i FM 12 juli Del 15 - start: 1:52:18 sändes i FM 13 juli Del 16 - start: 2:14:10 sändes i FM 14 juli Del 17 - start: 2:35:49 Sändes i FM 15 juli Del 18 - start: 2:57:55 Sändes i FM 16 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten:  Del 2 - start: 23:08 sändes i FM  24 juni Del 3 - start: 45:02 sändes i FM 25 juni Del 4 - start: 1:07:00 sändes i FM 28 juni Del 5 - start: 1:29:15 sändes i FM 29 juni Del 6 - start: 1:51:13 sändes i FM 30 juni Del 7 - start: 2:13:47 Sändes i FM 1 juli Del 8 - start: 2:35:28 sändes i FM 2 juli Del 9 - start: 2:57:12 sändes i FM 5 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 46 - start: 00.00, sändes i FM 25 augusti.  Del 47 - start: 25.40, sändes i FM 26 augusti Del 48 - start: 49.43, sändes i FM 27 augusti Del 49 - start: 1.13.47, sändes i FM 30 augusti Del 50 - start: 1.37.56, sändes i FM 31 augusti Del 51 - start: 2.01.54 sändes i FM 1 september Del 52 - start: 2.25.57 Sändes i FM 2 september Del 53 - start: 2.49.59 Sändes i FM 3 september Del 54 - start: 3.14.09 Sändes i FM 6 september

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 37 - start: 00.00, sändes i FM 12 augusti.  Del 38 - start: 25'27, sändes i FM 13 augusti Del 39 - start: 49.31, sändes i FM 16 augusti Del 40 - start: 1.13.35, sändes i FM 17 augusti. Del 41 - start: 1.37.34 sändes i FM 18 augusti. Del 42 - start: 2.01.35 sändes i FM 19 augusti. Del 43 - start: 2.25.37 Sändes i FM 20 augusti. Del 44 - start: 2.49.41 Sändes i FM 23 augusti. Del 45 - start: 3.13.44 Sändes i FM 24 augusti.

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 28 - start: 00.00, sändes i FM 30 juli Del 29 - start: 25'15, sändes i FM 2 augusti Del 30 - start: 49.15, sändes i FM 3 augusti Del 31 - start: 1.13.28, sändes i FM 4 augusti Del 32 - start: 1.37.14 sändes i FM 5 augusti Del 33 - start: 2.01.21 sändes i FM 6 augusti Del 34 - start: 2.25.23 Sändes i FM 9 augusti Del 35 - start: 2.49.19 Sändes i FM 10 augusti Del 36 - start: 3.13.20 Sändes i FM 11 augusti

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 19 - start: 00.00, sändes i FM 19 juli Del 20 - start: 25.38, sändes i FM  20 juli Del 21 - start: 49.30, sändes i FM 21 juli Del 22 - start: 1.13.28 sändes i FM 22 juli Del 23 - start: 1.37.15 sändes i FM 23 juli Del 24 - start: 2.01.16 sändes i FM 26 juli Del 25 - start: 2.25.17 sändes i FM 27 juli Del 26 - start: 2.49.11 sändes i FM 28 juli Del 27 - start: 3.13.06 sändes i FM 29 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 10 - start: 00.00, sändes i FM 6 juli Del 11 - start: 25.09, sändes i FM 7 juli  Del 12 - start: 49.12, sändes i FM  8 juli Del 13 - start: 1.13.18, sändes i FM 9 juli Del 14 - start: 1.37.13, sändes i FM 12 juli Del 15 - start: 2.01.13 sändes i FM 13 juli Del 16 - start: 2.25.14 sändes i FM 14 juli Del 17 - start: 2.49.20 Sändes i FM 15 juli Del 18 - start: 3.13.40 Sändes i FM 16 juli

Neuroregister skapar värdefull vårdutveckling Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. Och en mycket stor mängd data finns registrerad för 12 000 av dem. - Vår data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både Svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister. Professorn och neurologen Jan Hillert jobbar hemifrån denna dag, eftersom coronapandemin pågår för fullt. Jan är registerhållare för både Svenska MS-registret och Svenska Neuroregister, som omfattar 10 diagnosgrupper. Registerhållare är en formell lagreglerad juridisk funktion, som har det yttersta ansvaret och beslutet över hur registrets data ska hanteras, skyddas och användas. - Vi har nyligen haft vårt 20-årsjubileum för MS-registret och därför haft anledning att se tillbaka och analyserat vad vi faktiskt åstadkommit. Och det handlar om en rad olika speciella egenskaper i registret, som vi är ganska ensamma om i världen, konstaterar Jan Hillert. En hel del fritidsarbete inledningsvisInnan 1990-talet fanns ingen behandling mot skovvis MS, men under 1990-talet utvecklades äntligen de första symtombromsande behandlingarna mot den skovvisa formen av den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS. Relativt snart var det en grupp neurologer som såg behovet av att mer noggrant kartlägga hur olika behandlingar fungerade på olika patienter. Doktor Jan Hillert var en av dem och de startade det svenska MS-registret. Några var kliniska läkare och några var forskare och Jan Hillert med båda arbetsuppgifterna blev primus motor i arbetet och skötte inledningsvis registerarbetet på både betald arbetstid och på fritiden. De lyckades så småningom få myndigheterna att se det värdefulla medicinska behovet av och möjligheterna med MS-registret och sedan 20 år har de skjutit till ekonomiska bidrag till arbetet. I landets Nationella Kvalitetsregister ingår ett hundratal olika diagnoser, varav alltså tio är neurologiska diagnoser i Svenska Neuroregister. Det handlar om diagnoser som innebär skador eller sjukdomar på hjärnan, ryggmärgen och i övriga delar av nervsystemet. -Arbetet med dessa diagnosregister har startats och drivs av eldsjälar men succesivt införs arbetet nu i sjukvården. Det är ett måste, säger Jan Hillert.  Hela 80 procent av MS-patienterna ingårJan Hillert är neurolog och specialiserad på diagnosen MS. Han berättar om MS-registret med liv och lust. Torr statistik blir levande verksamhet som utvecklar MS-vården till förmån för de cirka 22 000 patienter som lever med MS i Sverige idag. Och det är verkligen stor skillnad då och nu för den som får diagnosen skovvis MS. Idag finns det cirka 15 effektiva sjukdomsbromsande behandlingar. Svenska MS-registrets 20-åriga idoga arbete har bidragit till detta genom att alltså följa upp hela 80 procent av MS-patienternas behandlingar och resultat. Han hävdar att det svenska MS-registret står sig mycket väl i internationell jämförelse: -MS-registret i Danmark och i Tjeckien har högre täckningsgraden vårt register har några fördelar. Bland annat modulen PER, Patientens Egen Registrering, där patienten själv kan registrera egendata och hälsa.  Det gör att vi har mycket mer patientdata med hög kvalitet och vår MS-forskning blir därför riktigt kvalitativ. Registerdata viktiga för behandlingsresultat När man tar utvecklar nya läkemedel gäller det att läkemedelsstudierna är ytterst trovärdiga och därför har man så kallade kontrollerade studier. I en sådan kontrollerad forskningsstudie får vanligen hälften av deltagarna en placebobehandling och den andra hälften den verksamma läkemedelssubstansen, som ska undersökas. Varken läkaren eller patienten vet vilken behandling respektive patient får, utan det avslöjas först när studien ska redovisas. Då ser man verkligen om läkemedlet gjort någon behandlande skillnad och undviker risken för placeboeffekt. Men sådana studier har också sina begränsningar. -När det gäller allvarliga sjukdomar är det svårt att ha den här typen av placebokontrollerade studier under någon längre tid. Men genom MS-registret kan vi följa denna stora mängd patienter och deras data under decennier, för att se vilka behandlingar som är effektiva på lång sikt och hur stor risken för långsiktiga biverkningar är. Denna kunskap kan inte fås på annat sätt än via patientregister, och med hjälp av avancerade statistiska analyser kan man få en hög träffsäkerhet och det är fantastiskt, säger Jan Hillert.   Primärt utvärdera vårdinsatser Nationella Kvalitetsregister, där Svenska Neuroregister ingår liksom de hittills tio diagnosregisterna, är i första hand till för att utvärdera vårdinsatserna för patienterna och kunna öka kvaliteten på vården. -Sedan får vi också som en biprodukt en stor mängd patientdata, som vi kan göra olika forskningsprojekt på. Dessutom finns det också framtagna och beslutade nationella riktlinjer för flera neurologiska diagnoser, där olika prioriteringar för vård- och rehabiliteringsinsatserna tydligt finns för vårdgivarna. I detta arbete har också förbundet Neuro ingått. -Sammantaget gynnar detta patienterna, som får en allt bättre vård när behandlingar kan studeras och forskningen gör framsteg, menar Jan Hillert. Han betonar också att det inte är några läkemedelsbolag eller andra kommersiella krafter som finansierar Svenska Neuroregister. Det borgar för att deras data inte påverkas, för att till exempel gynna någon särskild läkemedelsbehandling. -I internationell jämförelse är våra neuroregister kommersiellt rena. Registren utomlands är i flera fall finansierade av läkemedelsindustrin, berättar Jan Hillert. En unik forsknings-infrastrukturEftersom patientdatan i MS-registret är skapad under lång tid, blir det extra intressanta perspektiv när den informationen kopplas ihop med andra forskningsdata. Det handlar till exempel om biobanker, DNA-analyser och proteiner från blodprover. Svenska MS-forskare kan därför studera gränssnittet mellan laboratorieforskning och kliniska patientdata. -Vad vi också kan göra i Sverige tack vare våra personnummer och patientregister, genom Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen, är att ganska enkelt studera samhällsekonomiska och socioekonomiska effekter av olika behandlingar. Alltså hur olika neurologiska diagnoser och behandlingen av dessa påverkar både patienterna och samhällsekonomin på olika sätt. Vi har en fantastisk forsknings-infrastruktur tack vare våra patientregister i Svenska Neuroregister, enligt Jan Hillert. Han berättar också att det svenska MS-registret och flera av de andra neuroregisterna, har fått en hög status och trovärdighet. Därför blir ofta svenska forskare ledande i olika internationella nätverk för forskningen. Dröm slog in om att få bidra till utvecklingenJan Hillert hade under senare delen av skoltiden börjat intressera sig för forskning men det var först i slutet på gymnasietiden och tiden efter det som Jan Hillert bestämde sig för att läsa vidare och satsa på medicin. -Jag hade föreställt mig att man som enskild person inom läkarbanan kan bidra till utvecklingen och det har ju visat sig att man verkligen kan på ett meningsfullt sätt. Och jag kan inte tänka mig ett bättre jobb än det jag har, där jag dels kan hjälpa dagens patienter och dels få forska, för att kunna bidra och hjälpa morgondagens patienter. Dessutom får jag undervisa för att se till att vi har välutbildad vårdpersonal och forskare i nästa generation, säger jan Hillert och utvecklar sina yrkestankar: -Och att vara just neurolog är väldigt spännande, eftersom det handlar om vårt mest komplexa och avancerade organ, hjärnan. Och symtomen kan ibland vara väldigt varierande för olika patienter med samma diagnos och man får verkligen tänka och anpassa behandlingarna unikt för varje patient. Det är ett extremt stimulerande drag inom neurologin. Det är intellektuellt sätt utmanande och man måste hela tiden anstränga sig för att göra sitt bästa, konstaterar Jan Hillert. Foto och intervju av Håkan Sjunnesson, redaktör Neuro och Neuropodden. För medlemskap i Neuro och mer information, klicka in på www.neuro.se

. Svenstavik 900 . (SCB) / . . Jämtland . Svenstavik Jämtland 900 . - : . Berg   Östersund. . SVENSKT TEXT Sams resa från miljonstad till liten by Sam Nashawi är från Aleppo med två miljoner invånare. Nu är ha en av drygt 900 personer som bor i Svenstavik. -Fördelen med att bo i ett mindre samhälle är att man lär sig svenska snabbt och bra I mitten på november kom det en undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB) som visade att bara en tredjedel av de invandrare som kom till Sverige 2015 och fick uppehållstillstånd inte har fått jobb. En nyckel till att få jobb är att kunna svenska bara en tredjedel av de invandrade som kom till Sverige i 2015 och fick uppehållstillstånd inte har fått jobb När Sam kom till Sverige hamnade han i Jämtland. Där har han också valt att stanna kvar. Idag bor och hans storebror i Svenstavik i Jämtland, en liten ort med drygt 900 invånare. En ort en timmes bilresa från Östersund -Här lärde jag mig svenska ganska snabbt och det är viktigt om man ska få jobb Nu jobbar han på Bergs kommun som inflyttningssamordnare. Och på helgerna hittar man honom på familjens restaurang i Östersund -Det är den första riktiga orientaliska restaurangen i Jämtland, säger han

2 december. Idag publicerades Statistiska centralbyråns stora partisympatiundersökning. Bjöd den på några överraskningar, och vad betyder siffrorna för partierna? Med Fredrik Johansson. Gäster är samhällsanalytikerna Carl Melin, Per Rosencrantz och David Ahlin.

Fler människor flyttade ut från Stockholmsregionen än till den under förra året. Är du en av dem? Varför bor du där du bor? Trenden har vänt förra året flyttade fler ifrån Stockholms län än till det, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Har du lämnat storstan för ett liv på landet? Vad var det du ville lämna? Vad var det som lockade? Bor du där du bor för att din släkt alltid har gjort det? Vad hos dig gör att du vill värna denna plats? Har du valt staden för att ha nära till allt, för att det är smidigare jobbmässigt sett? Eller har du hamnat på en plats på grund av en flykt, en skilsmässa, kärleken, för att komma närmare barnen eller vad? Var det självklart för dig redan som ung att du skulle lämna din födelseplats? Eller tvärtom bära ett arv vidare? Är du något av en nomad och ser din boplats som något tillfälligt? Är hem samma sak som boendeplats eller något mycket större för dig? Vad är det bästa med den plats du bor på, som får dig att trivas och stanna där? Ring Karlavagnen söndag och Mona Wahlund som lämnat Västerås för Uppsala. Programmet hörs kl 21.40-00.00. Slussen öppnar kl 21.00 som vanligt och numret är 020 - 22 10 30. Mejla när du vill till karlavagnen@sverigesradio.se och glöm inte ditt telefonnummer om du vill bli uppringd. Karlavagnen i sociala medier: Facebook Instagram

I säsongens första avsnitt gästas vi av Ebba Hartzell som driver ett IT-projekt på Statistiska centralbyrån, och inte minst är hon även Carl-Johans syster. Att leda inom IT utan IT-bakgrund, viktiga nyckeltal, kunjukturläget och det berömda "skofelet". Det och mycket mer om statistik får ni höra i dagens avsnitt av Techrekpodden!   Tack för att du lyssnar på Teckrekpodden! Är ditt företag i behov av IT-kompetens, hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Utbildning Sourcing

I juldagens Geflepodden snackar Josef och Hasse med journalisten Jimmy Morén, grundaren av Gefle 4-4-2, en databas med statistik över Gefle IF. Vi tittar tillbaka på GIF:s resa genom seriesystemet sedan klubbens bildande 1882, och enligt statistiken kommer det att vända uppåt snart. Jimmy Morén bjuder även på ett julquiz. Den lyssnare som får flest rätt svar vinner Erik Nivas bok ”Jag är fotboll”, speciellt dedikerad av Niva till Geflepoddens lyssnare. Hålltider: 00:00:00 Hasse hälsar välkommen 00:01:05 Jimmy Morén om 442-bloggen, databasen och sin tid som spelare i Gefle IF 00:12:15 Jimmy Morén om Gefle IF:s resa genom seriesystemet sedan 1882 00:21:00 Statistiska rekord för Gefle IF genom tiderna 00:35:20 Jimmy Moréns julquiz Quizzet är öppet till och med nyårsafton 2018, alltså till och med den 31/12. Rätt svar mejlas till geflepodden@gmail.com Det är fantastiskt om du vill hjälpa oss att göra podden möjlig även i fortsättningen genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden eller på https://www.patreon.com/middagmedlofochstrom och lämna ditt bidrag. Vill du kontakta Geflepodden? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

I juldagens Geflepodden snackar Josef och Hasse med journalisten Jimmy Morén, grundaren av Gefle 4-4-2, en databas med statistik över Gefle IF. Vi tittar tillbaka på GIF:s resa genom seriesystemet sedan klubbens bildande 1882, och enligt statistiken kommer det att vända uppåt snart. Jimmy Morén bjuder även på ett julquiz. Den lyssnare som får flest rätt svar vinner Erik Nivas bok ”Jag är fotboll”, speciellt dedikerad av Niva till Geflepoddens lyssnare. Hålltider: 00:00:00 Hasse hälsar välkommen 00:01:05 Jimmy Morén om 442-bloggen, databasen och sin tid som spelare i Gefle IF 00:12:15 Jimmy Morén om Gefle IF:s resa genom seriesystemet sedan 1882 00:21:00 Statistiska rekord för Gefle IF genom tiderna 00:35:20 Jimmy Moréns julquiz Quizzet är öppet till och med nyårsafton 2018, alltså till och med den 31/12. Rätt svar mejlas till geflepodden@gmail.com Det är fantastiskt om du vill hjälpa oss att göra podden möjlig även i fortsättningen genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden eller på https://www.patreon.com/middagmedlofochstrom och lämna ditt bidrag. Vill du kontakta Geflepodden? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

I juldagens Geflepodden snackar Josef och Hasse med journalisten Jimmy Morén, grundaren av Gefle 4-4-2, en databas med statistik över Gefle IF. Vi tittar tillbaka på GIF:s resa genom seriesystemet sedan klubbens bildande 1882, och enligt statistiken kommer det att vända uppåt snart. Jimmy Morén bjuder även på ett julquiz. Den lyssnare som får flest rätt svar vinner Erik Nivas bok ”Jag är fotboll”, speciellt dedikerad av Niva till Geflepoddens lyssnare. Hålltider: 00:00:00 Hasse hälsar välkommen 00:01:05 Jimmy Morén om 442-bloggen, databasen och sin tid som spelare i Gefle IF 00:12:15 Jimmy Morén om Gefle IF:s resa genom seriesystemet sedan 1882 00:21:00 Statistiska rekord för Gefle IF genom tiderna 00:35:20 Jimmy Moréns julquiz Quizzet är öppet till och med nyårsafton 2018, alltså till och med den 31/12. Rätt svar mejlas till geflepodden@gmail.com Det är fantastiskt om du vill hjälpa oss att göra podden möjlig även i fortsättningen genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden eller på https://www.patreon.com/middagmedlofochstrom och lämna ditt bidrag. Vill du kontakta Geflepodden? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

Utveckling av dataunderlag är en viktig del av klimatarbetet eftersom vi behöver fakta för att fatta riktiga beslut, inte hörsägen och åsikter. Men hur länge har miljö- och klimatstatistik funnits? Och vilka miljö- och klimatfaktorer är det som mäts? Finns det miljöområden som det fortfarande inte finns någon statistik kring? Hur ser trenderna i Sverige ut? Och finns det någon internationell samlad klimatdatabas? Lyssna på ett intressant och informativt samtal med Nancy Steinbach som jobbar med miljöräkenskaper på Statistiska centralbyrån. Miljöräkenskaper betyder att man kopplar ihop och beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Här finner ni även länken till Nancys artikel ”Industrins kostnader för miljöskydd står stilla” som publicerades på SCB:s hemsida den 7/9-2017 och som diskuteras i podden: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Industrins-kostnader-for-miljoskydd-star-stilla/# Signaturmelodi: Claes Bonde

I detta avsnitt möter vi Elma Jakupovic, kommunikatör och projektledare på Statistiska centralbyrån (SCB), för att prata om hur du kan lyfta ditt innehåll med hjälp av statistik och siffror. Elma arbetar med satsningen Sverige i siffror där SCB prisades med Stora kommunikatörspriset 2017 för Bästa kommunikation offentlig organisation. Vi pratar även om vikten av samarbete inom organisationen, källkritik, tonalitet och att hitta det där lilla extra som gör att medborgarna kan ta till sig av statistiken.

Lena på SCB vet att livet inte är rättvist och att vi alla får vår beskärda del av den så kallade orättvisan. Så i slutändan kanske det blir rättvist ändå? Jag började livet som idealist, säger statistiker Lena Bernhardtz som arbetar på Statistiska centralbyrån, men är nu realist och inser att man inte kan få allt. Jag tycker fortfarande att rättvisa är något att sträva efter men grundförutsättningen för livet är att vad som helst kan hända när som helst och i det finns ingen rättvisa eller orättvisa. Att leva är i sig en risk.Möt statistiker Lena Bernhardtz i ett samtal med Mia om hur orättvist det är att män tjänar mer än kvinnor samtidigt som kvinnor lever längre, det svenska rättvisepatoset, vem är det mest synd om-fenomenet och att vi kanske blandar ihop livet med samhället? Och så har vi det obestridbara faktum att det inte finns någon universell rättvisa.Det här är det tredje och sista programmet i Mia Blomgrens nya serie Livet är inte rättvist som är en fortsättning på serien Meningen med livet.mia.blomgren@sr.se  

Lena på SCB vet att livet inte är rättvist och att vi alla får vår beskärda del av den så kallade orättvisan. Så i slutändan kanske det blir rättvist ändå? – Jag började livet som idealist, säger statistiker Lena Bernhardtz som arbetar på Statistiska centralbyrån, men är nu realist och inser att man inte kan få allt. Jag tycker fortfarande att rättvisa är något att sträva efter men grundförutsättningen för livet är att vad som helst kan hända när som helst och i det finns ingen rättvisa eller orättvisa. Att leva är i sig en risk. Möt statistiker Lena Bernhardtz i ett samtal med Mia om hur orättvist det är att män tjänar mer än kvinnor samtidigt som kvinnor lever längre, det svenska rättvisepatoset, ”vem är det mest synd om-fenomenet” och att vi kanske blandar ihop ”livet” med ”samhället”? Och så har vi det obestridbara faktum att det inte finns någon universell rättvisa. Det här är det tredje och sista programmet i Mia Blomgrens nya serie Livet är inte rättvist som är en fortsättning på serien Meningen med livet. Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Ett spännande samtal med SO-läraren Henrik Isacsson, Mörbyskolan i Stockholm, om hur man kan använda statistik i sin undervisning. Sara Brinkberg, från Statistiska centralbyrån, är med och berättar om projektet "Sverige i siffror" och hur du som lärare kan nyttja detta material i din undervisning - och dina elever som själva kan hitta fakta, jämföra, reflektera och se sammanhang.. "Sverige i siffror" bygger på statistik och är tänkt som ett verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Sverige i siffror innehåller statistik om det svenska samhället, baserat på behoven i kursplanen för samhällskunskap i grundskolan och gymnasiet.  Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

Miljonbelopp när makthavare medietränas. Vi har sammanställt hur mycket skattepengar och offentliga medel som hamnar i kriskonsulternas fickor. Och blåögd journalistik om blond jihadism. En miljon offentliga kronor till PR mot granskning Året 2012 tog vi på Medierna reda på hur mycket pengar som offentliga aktörer som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Ekots Grävgrupp granskat lagt på medieträning. För förra året, 2015, har vi nu gjort samma sak igen.Även denna gång handlar det om miljonbelopp. Vår reporter Linnea Svensson har gjort reportaget och hon börjar i samhället Grums i Värmland.Om medialiserade myndigheter Statistiska centralbyrån har i veckan för första gången redogjort för hur många fastanställda kommunikatörer, informatörer och PR-specialister det finns i Sverige. Och resultatet visar att det går tre kommunikatörer på två journalister.Men även om siffrorna är nya, har den här maktbalansen förändrats under en längre tid. Många journalister kan idag vittna om hur den offentliga sektorn rustat med allt större kommunikationsavdelningar som försöker styra och påverka bilden som ges av just deras verksamhet i media.En som forskat om myndigheters kommunikationsarbete är Magnus Fredriksson docent vid Göteborgs Universitet. Han ser likheter mellan hur den offentliga sektorn, likt dom politiska partierna och näringslivet, drivs allt mer av ett varumärkestänk. Ett tänk där den mediala bilden av organisationen blir mer och mer central för framgång.Att de offentliga aktörer vi har granskat lagt miljonbelopp på att ta in extern krishantering, är därför inte något som förvånar honom.Blåögd skildring av blond jihadist? Älskade terrorist. Ja, så heter en nyutgiven bok om Anna Sundberg, en till synes vanlig kvinna från Halland som anslöt sig till hårdföra jihadister. Hon gifte sig med en av världens mest eftersökta terrorister och levde som salafistisk hustru, dvs skötte barnen och hemmet. Boken tar oss med på en både andlig och fysisk resa som går genom Georgien, Syrien och Berlin.Den här historien har fått stor uppmärksamhet. Anna Sundberg fick prata ut i Skavlan, Nyhetsmorgon, Människor och tro i P1 och porträtterades i olika tidningsintervjuer.Men hur var det med de kritiska frågorna? Fanns det en större förståelse för hennes berättelse för att hon är blond och blåögd?Sara Heyman har ägnat veckan åt det här och hon börjar utanför boklanseringen som äger rum på Södermalm i Stockholm.

Tungvrickare, trendord eller poetiskt dravel - vad heter våra spel egentligen? I veckans P3 Spel snackar vi om spelen som är vad dom heter och frågar oss vad ett namn egentligen är värt! Snärtigt kort som DOOM, eller mystiskt målande som Everybodys gone to the rapture? Victor Leijonhufvud, Susanne Möller och Tobias Norström utgör P3 Spel-panelen och de reder ut vilka buzzwords vi ser i dagens speltitlar, vilka ord som borde bannlysas och hur långt som är för långt. Vi pratar om spelnamnen som säljer med Lars Wingefors, VD för Nordic Games Group och på Statistiska centralbyråns hemsida hittar vi namninspiration som får oss att fundera på vad för speliga namn våra potentiella barn borde få. Visste du till exempel att det finns två person i Sverige som heter Megaman?  I recensionerna tar panelen sig an det självutlämnande spelet That Dragon, Cancer. Vad är det som gör ett spel om ett cancersjukt barn till ett av de viktigaste spelen just nu?Dessutom så sammanfattar Effie Karabuda sina intryck av That Dragon, Cancer i veckans krönika, det blir diskussion om det dystopiska mobilspelet Grayout samt en närmare koll på den klassiska spelserien Mass Effect i Sen till Partyt. Hör P3 Spel med Angelica Norgren lördag, 18.03 i P3.

Den svenska skolan har problem med att hantera statistik i undervisningen, menar SO-läraren Henric Isaksson. Tillsammans med Statistiska centralbyrån har han därför arbetat fram en lärarhandledning som är kopplad till deras nya hemsida. Den är baserad på målen i kursplanerna för mellan- och högstadiet och gymnasiet. Enligt Henric är SCB:s databas en guldgruva för den svenska skolan. Hans förhoppning är att lärare och elever nu ska börja inse att det inte är så svårt att tolka statistik. Programledare: Natanael Derwinger.

Den svenska skolan har problem med att hantera statistik i undervisningen, menar SO-läraren Henric Isaksson. Tillsammans med Statistiska centralbyrån har han därför arbetat fram en lärarhandledning som är kopplad till deras nya hemsida. Den är baserad på målen i kursplanerna för mellan- och högstadiet och gymnasiet. Enligt Henric är SCB:s databas en guldgruva för den svenska skolan. Hans förhoppning är att lärare och elever nu ska börja inse att det inte är så svårt att tolka statistik. Programledare: Natanael Derwinger.

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

http://rimligheten.blogspot.com/email: poddenrimligheten@gmail.comSidan "Rimligheten" på facebook En podcast av forskare för gemene hen

Konkurrensen om funktionshindrades gunst är hård bland de företag som erbjuder personlig assistans. För ett assistansföretag kan ett påskrivet kontrakt med en ny klient betyda nya vinster på hundratusentals kronor per år. Men hur långt får ett assistansbolag gå i sin jakt på nya kunder? Kaliber och Skolministeriet granskar assistansbolagens marknadsföringsmetoder. Jakten på assistanspengarna Assistansbolag som efterforskar  kontaktuppgifter till personer med funktionshinder,  erbjuder gratisresor och söker upp personer i rullstol på stan. Skolministeriet från UR och Kaliber granskar hur assistansbolagen raggar kunder. Vi är hemma hos Pontus. Det luktar nybakat. – Det är  kärleksmums eller kladdkaka, finns ju tusen namn på den kakan. – Kärleksmums är bra. Pontus är en av ungefär 16 000 assistansberättigade . Det betyder att han får hjälp av en personlig assistent för sina grundläggande behov.  Idag är det assistenten Elsa som jobbar. – Massa saker som dom hjälper mig med så utan mina assistenter skulle jag inte klara mig. – Man kan säga att det är den personliga hygienen och det som en vanlig, som man gör varenda dag. – Nu ska jag öppna dörren bara … Nu kom din mamma här… Idag tittar Skolministeriet från UR och Kaliber närmare på dom metoder som en del assistansbolag använder sig av för att locka till sig kunder. Ett område där myndigheterna saknar insyn och kontroll ska det visa sig. Pontus är nämligen en högintressant kund för dom 1700 privata assistansbolag som finns på marknaden. Ett enda påskrivet kontrakt kan generera stora vinster till assistansbolaget. Inspektionen för socialförsäkringar har räknat ut att ett assistansbolag i genomsnitt kan göra 300 000 kronor i vinst på ett år för en enda brukare. – Jag kan till och med bli påhoppad på stan om man har otur av assistansbolag numera. Och hoppa på en och berätta att ta det här bolaget det är så bra så! Vad tycker du om det då? – Det tycker jag inte om. För jag tycker att om man har assistans ska man kunna välja själv och inte bli påverkad vilket bolag man ska välja. Förenklat kan man säga att när Försäkringskassan räknat ut hur många timmar per dygn du har behov av assistans får du en påse med pengar att köpa assistans för. Och som assistansberättigad har du tre olika alternativ. Antingen kan du välja att kommunen skall sköta din assistans, eller så kan du vara arbetsgivare själv, eller så kan du anlita ett privat assistansbolag. Det är det vanligaste. Pontus  har haft assistans i 15 år. Just nu sköter han assistansen själv men han vill gärna slippa eftersom det är mycket att hålla reda på, så nu letar han efter ett privat assistansbolag  igen.  Och det är i det här läget han blir uppvaktad. – Fortfarande poppar det upp dom här bolagen som inte är seriösa… Pontus mamma. – Och det stör mig, därför att, du behöver ett seriöst assistansbolag som du kan lita på och känner förtroende för. Och alltihop det här va… – Precis, men det är inte lätt att hitta… – Den ena bjöd ju över den andra och det är det jag tycker är så fruktansvärt oseriöst. Vad är det man bjuder då? Vad är det man använder som…? – Men det är precis som med telefonförsäljare. Dom frågar, hur har du det här idag med din assistans? Och det spelar ingen roll vad man säger, det bolaget man pratar med kan alltid göra allting bättre. Det är konstigt. Och dessutom när man är på stan då är ju inte det första man har i tanken assistans och hur man vill tänka över sin assistans. Då är det inte lätt att ta ett sånt livsavgörande beslut som det är. På två sekunder. Så det är fult att ragga upp folk på stan. Vi ska återkomma till Pontus. För det finns något som gör honom ännu mera upprörd än att bli kontaktad på stan. Något han tycker är värre. Men först ska vi träffa Arne Prembäck på Bosse Råd, Stöd och kunskapscenter i Stockholm, en oberoende icke vinstdrivande organisation dit personer kan komma när dom har problem med sin assistansanordnare. Arne var med redan när assistansreformen infördes1994 och har sett hur marknaden förändrats på nära håll. – Det är ju en väldigt, jag tycker man nästan kan beskriva det som en aggressiv marknad. Det är ju bara att titta på handikapptidskrifterna som kommer ut. Hur man målar ut guld och gröna skogar och verkligen försöker locka med det som man säger är unikt. Det är ju en explosionsartad utveckling. Jag tror att det ekonomiska incitamentet har gjort det har blivit det. Man har sett att det är ett lätt sätt att tjäna pengar. Samtidigt som, jag menar det är ju bra att det finns valfrihet. Det är ju inget snack om saken. Men man måste också ha förutsättningar att kunna välja. Att kunna se klart. – Så är du kvar? Ja, jag är kvar. – Perfekt… Vi kan kalla henne Cecilia. Hon har precis som Pontus vid flera tillfällen blivit uppsökt av påstridiga försäljare som vill att hon ska byta assistansbolag. – Det är vissa bolag som är väldigt på fluga när man är ute i offentligheten och kommer fram och säger att ”åååh titta det här har jag att erbjuda”! Och jag är jättebra och du får det här och det här. Och pratar bara på om det hela tiden. Fast jag säger kanske en tredjegång att nej jag är inte intresserad och jag kontaktar dig när jag har behov av att göra det. – Det kan också vara om man återgår till dom här assistansföretagen när dom kommer hem till än. Nu säger jag inte att alla är så, definitivt inte, men många kanske trycker på, till personen tackar ja fast man egentligen inte vill det för man orkar inte står emot. Och så tänker man att jag säger ja så jag blir av med dom. Det kan vara så i många fall tror jag. Kan det inte vara något positivit också, att man konkurrerar och vill överträffa varandra, för dig som kund kan väl ändå det vara något positivt för då får du det bästa som du kan få? – Ja, det kanske det är i vissa avseenden, men sen är det ju faktiskt så att pengar är ju inte allt. Både du som kund och dina assistenter ska ju vara nöjda. Och bilden av att personer som har assistans känner sig påhoppade av gränslösa försäljare bekräftas av flera brukarorganisationer som vi talat med. Maria, är mamma till ett funktionshindrat barn och blev så upprörd när hon blev kontaktad av ett assistansbolag att hon bestämde sig för att anmäla företaget till Konsumentverket. – Dom ringde och sa att dom ringer från ett företag som jobbar med att lämna information och informerar om att funktionshindrade barn ska få det dom har rätt till. Och jag hade då blivit uppring en gång tidigare av samma företag. Jag blev irriterad. Sa att dom inte får lov att ringa på mobilnummer för att sälja sina tjänster för att det strider mot etiska regler om marknadsföring. Och då sa dom - vi säljer ingenting. Och när jag tittade på personen som hade ringt så var hon försäljningschef på det här företaget. Men ändå säger hon, nej vi säljer ingenting. Det blir jag irriterad på att man låtsas att man inte säljer tjänster, att man inte är ärlig med sin avsikt. Och sen förstås då att dom ringer mig, jag vill ju veta hur dom  fått reda på mitt nummer och att jag har ett funktionshindrat barn. Ja för du frågade rakt ut var dom fått numret ifrån? – Ja det gjorde jag och då hävdade dom att dom hade ett samarbete med statistiska centralbyrån. Och då i den vevan var jag i kontakt med Statistiska centralbyrån för jag var upprörd över att man spred information om vilka som har funktionshinder. Då tittade Statiskiska Centralbyrån på det och återkom sen och förnekade att dom hade såna uppgifter som dom lämnat ut och att det inte finns något samarbete. Så då ljög dom ju. Och när du sa att du inte trodde det var så sannolikt, vad fick du för svar då? Nej bara undviker att ja det kan jag inte svara på. Nej men så  är det osv. Jag fick  inget bra svar. Marias anmälan till konsumentverket blev aldrig mer än en anmälan. Konsumentverket prioriterar inte detta ärende. – Och sen är det ju också det här naturligtvis att man bekymrar sig över vilka uppgifter är det egentligen som cirkulerar där ute?  Vad finns det mer?  Ja var får egentligen assistansbolag som objudna ringer hem till personer med funktionshinder uppgifterna ifrån? Vi kontaktar VD:n på företaget som ringt Maria för att fråga hur dom fått tag i hennes hemliga mobilnummer. VD:n hänvisar då till att dom nu satt igång en egen internutredning om saken och att dom inte vill kommentera kritiken förrän den är klar .  Uppgifterna om vem som har rätt till assistans ska vara sekretessbelagda hos myndigheterna. Men det finns ett sätt att få uppgifterna via myndigheter – domar som blir när personer överklagar till exempel försäkringskassans beslut är offentliga handlingar. Och alldeles nyligen begärde ett annat assistansbolag i Malmö ut 30 domar i förvaltningsrätten, och fick då serverat namn och adress till potentiella kunder. Det här är VD:n Peter Kärnefeldt. – Vi skickade ut 30 stycken brev där vi inte pratade om alls om domar eller grejer eller någonting utan rent bara vi har startat ett assistansbolag i sportenstecken. Om man var intresserad av att byta assistansbolag så kunde man ringa oss. Vi tänkte inte på det som att dom skulle se det som något negativt. Och det är jättebeklagligt. Men jag kan samtidigt så här i efterhand förstå dom. Pontus igen. – Jag har haft bolag som velat att vi ska ut och ragga på stan. För det ser ju bättre ut om kunderna som sitter i rullstol är ute och markandsför på stan.   Som att du skulle jobba? Ja. 500 spänn per kund var det. Så får vi 500 per kund som skriver på för dom som vi rekommenderar. Dom ville till exempel att vi skulle åka ut på Frölunda torg och sitta där en hel dag och dela ut foldrar. Jag var där en gång tror jag och då såg jag ingen funktionshindrad överhuvudtaget så jag tror inte det gav så stort resultat. Men du åkte till Frölunda torg för att se om du hittar någon? – Ja, men det var helt meningslöst. Jag vet inte, dom tyckte väl att då slipper vi göra jobbet själva. Men man tyckte ju om bolaget så man gjorde det ju. – Marknadsföring ska ske på ett propert sätt. Och man ska inte utnyttja personers svagsinne eller bristande förmåga att fatta beslut, sunt förnuft helt enkelt. Fredric Käll är ordförande i Bransch Personlig assistans inom Vårdföretagarna och representerar drygt 230 assistansbolag. Han känner väl till att personer med funktionshinder blir kontaktade av försäljare på assistansbolag och säger att den typen av marknadsföring är något som organisationen tar starkt avstånd ifrån. – Den kanske mest flagranta marknadsföringsmetoden som vi tar definitivt avstånd ifrån är ju när man hämtar ut listor och på så sätt knackar dörr hos personer som har till exempel färdtjänst. Man har tagit ut färdtjänstlistor, och erbjuder dem pengar för att antingen söka assistans eller för att komma över till assistansbolaget. Fredric Käll känner till två fall där adresser till personer med funktionshinder har läckt ifrån taxibolag som kör färdtjänst. Uppgifter som är olagliga att lämna ut. – Och dom få tillfällen det har hänt brukar det gå ganska fort larmklockor genom hela systemet. Att nu är den och den igång dom gör så och så. Ganska fort så blir det nästan en lynchstämning över dom här personerna som knackar dörr. Så i det hänseendet så är det ganska självmarkerande. Eller oftast självmarkerande. För folk blir upprörda och irriterade. Varigenom syftet med att göra så förfelas. För vad dom vill är ju att få kunder och det får dom inte den vägen. Det vet du händer att man hämtar färdstjänstlistor? – Yes.  Men det är ju sekretessbelagda uppgifter? – Precis. Och vi vet inte hur dom får tag i dom. Jag önskar jag visste och för varje gång det händer så börjar det efterforskas ganska ordentligt. Var dom kommer ifrån men… Finns det andra marknadsföringsmetoder som ni tar avstånd ifrån? – Att man betalar att för att en kund ska komma över genom olika typer av ersättningar eller erbjudanden om man väljer att skriva på. Direkt avstånd ifrån. Sen finns det säkert en uppsjö andra. Som tur är kommer man inte kontakt med dom så ofta. Vi är hemma hos Pontus igen. För precis som Fredric Käll på Vårdföretagarna antyder, finns det företag som inte bara vill åt kontaktuppgifter och ringer hem. Och det är det som gör Pontus mest upprörd. Han rullar fram till skrivbordet och plockar fram ett papper han sparat. Ett reklamblad ifrån ett assistansföretag på orten som damp ner genom brevinkastet. Ett hösterbjudande står det. – Fick en lapp i brevlådan att jag skulle få 3000 kronor i porslin av ett assistentbolag om jag valde dom som kund. Vet inte vad dom tyckte jag skulle ha 3000 kronor porslin till men det tyckte dom. Har även blivit erbjuden utlandsresor. När jag var utomlands för några år sen så träffade jag en svensk kille där som hade ett assistansbolag i Örebro tror jag att det var. Han såg ju att jag var funktionshindrad så han kom fram till mig när jag var på semester och han presenterade sitt assistentbolag och att han hade lägenheter på Teneriffa och att jag kunde få komma dit  när jag ville och dom betalar min resa och assistentens resa utan problem hur ofta jag vill och ha rekreation som han sa. – Sen är det så också att dom flesta handikappade människorna lever på så låg ekonomisk standard, naturligtvis. Lovar dom då guld och gröna skogar eller som du till och med sa att någon skulle betala en halv hyra eller vad sjutton det var. Eller fixa det eller ordna det. Det är klart som sjutton då. – Klart man kan blir lockad av sånt om man har det dåligt ställt. – Det är dom svagare människorna som råkar ut för det här och kan bli så lätt förledda. Enligt Fredric Käll på Vårdföretagarna strider alltså assistansbolag mot branschens etiska riktlinjer när de ger brukarna gåvor, men är det olagligt? Susanne Moverare, sakkunnig på Försäkringskassan säger att assistansersättningen skall användas till assistans. Om de används till att betala till exempel nöjen kan den försäkrade bli återbetalningsskyldig. Men det gäller bara om man anställer sina assistenter själv. Privata assistansbolag får nämligen ge brukaren gåvor om de betalas med den beskattade vinsten. Men om pengarna till gåvor verkligen tas från vinsten, kontrolleras inte av Försäkringskassan. Något som bekymrar Tomas Agdalen,  jurist på Inspektionen för Socialförsäkringar som har tillsynsansvar för försäkringskassan. – Vår erfarenhet är att det här följs inte upp riktigt. Det finns ingen riktig kontroll över hur assistansanordnare använder ersättningen. Utan det flyter nog på. Man betalar ut assistansersättningen och sen så kommer det in redovisningar, så betalas det ut ny assistansersättning. Så ingen kontrollerar liksom till vilka konstader assistansersättningen använts. Det verkar inte så nej. Men är det rimligt? Det handlar om väldigt stora summor pengar som man betalar ut av skattemedel och så har man inte kontroll på hur dom används? – I ett optimalt system så är det ju viktigt att veta hur dom allmänna medlen används och till vilka kostnader dom har används.  Här vet vi bara att dom har använts till något abstrakt. Som personlig assistans. Faktiskt har vi jättelite kontroll på hur pengarna används. Egentligen ingen alls. Men även om försäkringskassans regelverk tillåter gåvor till personer med assistans tycker Fredric Käll, vårdföretagarna att valet av anordnare bör baseras på kvalitén på assistansen och inte grundas på någon typ av belöningssystem. I det långa loppet så riskerar det  att  urholka förtroendet för reformen, säger han. Så vi blev nyfikna på om det finns fler assistansbolag som har liknande erbjudanden som det som Pontus fick om fint porslin och bestämde oss för att  ringa till ett tiotal assistansbolag. Vi hittade på en fiktiv person. Ida Andersson , för att se vad företagen var beredda att ge henne som blivande kund. Ja hej jag heter Ida. – Hej Ida. Hej jag ringer åt en vän som är på jakt efter en assistansordnare. Vad gör er speciella så? – Vi har nöjdast kunder, det är det som gör oss speciella… När vi ringer runt till olika assistansbolag och frågar varför vi ska välja dem, lyfter många fram att de ger gratis juridisk hjälp i kontakt med myndigheter. Men vi får även erbjudanden som handlar mer om att brukaren – kunden – skall få förmåner. Nej men det är några som har haft asså så här  att man kan få extra förmånligt som man blir kund. Något välkomsterbjudande. Har ni något sånt? Ida Andersson kunde i vår rundringning få till exempel gratis danskurs och prova på dyk. Ett företag säger att dom kan subventionera en utlandsresa för brukaren som en början på ett gott samarbete. Och ett annat assistansbolag kan bjuda på en veckas gratis boende i Thailand för kunden. Vi ringer också företaget som hoppades att Pontus skulle nappa på en fin servis. Maja Koppfeldt som äger bolaget förklarar att dom ser välkomstpaket som ett vanligt sätt att marknadsföra sig i branschen – Nej jag kan se att när jag blir kund i många olika företag så får jag ett välkomstpaket. Det  är som Siba har om du köper en tv får du cykel. Det är ju inte ovanligt att man arbetar utifrån någon form av välkomstpaket när man startar. När man blir brukar hos ett assistansföretag så är det ju väldigt mycket pengar det kanske är en affär på upp till en och en halv miljon och när man då ger ett välkomstpaket så är det av ringa värde. Det är ju inte därför man väljer ett assistansbiolag. Det är ju så många bitar som ska stämma om det ska kännas rätt. Men varför väljer ni att marknadsföra er med den typen av erbjudanen då? – Vi marknadsför oss på många olika sätt. Välkomstpaket av något slag har vi haft ända sedan början. För att vi vill tacka för förtroendet och det är också där man sätter igång ett nytt samarbete och det känns viktigt att man gör det korrekt från början. Att vi vill visa vår uppskattning helt enkelt. Det är det vi gör. Men kan ni se att det finns en risk för att en kund blir lockad av ett sånt här erbjudande och väljer det på grund av den gåva man får och inte pga av kvaliteten på assistansen? – Nej det gör jag inte Enligt försäkringskassans riktlinjer ska assistansersättningen gå till assistans. Hur får ni in den här gåvan i assistansen? – Det här tar ju vi av våran vinst i bolaget. Fredric Käll, Vårdföretagarna igen. – Vi är otroligt kritiska till den  typen av beteende, så där gör man inte. Vilket ansvar har ni för att branschen följer de etiska riktlinjer som ni har och så? – Vi har ett stort ansvar. Vi jobbar hela tiden och kontinuerligt med att informera våra medlemmar om våra etiska riktlinjer för i slutändan om man bryter mot dom kan leda till uteslutning. Förutom att betona sitt eget ansvar anser Fredric Käll på Vårdföretagarna att även försäkringskassan har ett ansvar för att assistansersättningen inte används till olika typer av lockerbjudanden. – Det finns ingen gemensam benämning över vad vi ska förse kunderna, brukarna med. Och det saknar vi. Fredric Käll får medhåll ifrån Anders Westgerd, verksamhetsledare på GIL, ett brukarkooperativ i Göteborg. På senare år har det uppmärksammats mycket fusk inom assistansbranschen och det har talats om att kostnaderna har skenat. Försäkringskassan har genomfört en rad regeländringar och det har blivit svårare att få assistans. Samtidigt sockrar vissa assistansbolag kontrakten. Det rimmar illa tycker Anders Westgerd. – Man har stramat åt tillvaron allt mer, medans man har egentligen överhuvudtaget inte ifrågasatt hög vinstutdelning och oskäliga marknadsföringsmetoder. Och det är någonting som gör mig rent ut sagt förbannad. Att man avhändar makten för dom assistansberättigade och gör livet betydligt mer problematiskt och man inskränker i lagstiftningens intentioner men man låter det mer eller mindre vara vilda västern på marknadssidan. Att man mer eller mindre kan bete sig och plocka ut oskäliga vinster och där tycker jag dom ska lägga fokus istället. Susanne Moverare, försäkringskassans sakkunnige inom assistansersättningen. – Försäkringskassan har möjlighet att kontrollera om man är egen företagare och anställer sina egna assistenter, där är man skyldig att redovisa precis vad man använder ersättningen till. Men bolagen kan ni inte gå in och titta på kvitton och vad dom använt pengarna till i praktiken? – Nej, det kan vi inte göra om man väljer att köpa sin assistans av ett privat bolag så har vi inte den möjligheten idag. För många organsationer och brukare som jag har pratat med dom är upprörda över att man skärper till kontrollen bland dom som är assistansberättigade. Man kollar att man gör sina timmar att man får sin assistans som man har sagt, men sen finns det inget som kollar att bolagen använder deras pengar på rätt sätt. – Nej, bolag och vinster det är en politiker fråga och det är inget som vi idag har möjlighet att gå in och titta på. – Men vi ser fram emot en utredning som pågår just nu och se var man landar i för eventuella lagförslag i februari 2014. – Vi står här och så brukar vi alltid bara ”tog du nyckel”? Och så frågar vi varandra, ”tog du nyckeln”? Nej jag tog nyckeln. Då kan vi stänga. – Vem är assistent åt vem? – Ja, exakt. Det går några veckor. Pontus och Elsa, en av hans personliga assistenter är på promenad med Pontus hund. – Utan assistansreformen så hade det varit jätte många som inte hade klarat sig, överhuvudtaget. Så assistansreformen behöver en uppryckning. Den är i grunden asbra. Det är det bästa som har hänt funktionshindrade människor någonsin.  Nu har Pontus efter många turer bestämt sig för ett assistansbolag som han tycker verkar seriöst och bra. – Det finns bolag som det jag ska ha nu, som bryr sig om både personal och brukare. Usch jag hatar ordet brukare, men finns inget… – Det gör jag med men vad ska man kalla det? – Finns en del som säger kund men jag gillar inte det heller – Inte jag heller, brukare känns så stelt – Vad sägs om människa? – Ja, min människa säger man då! – Ja! Jag vet inte. Hopp, hopp! Får du åka tullstol en stund din lilla lata hund. Reporter: Lovisa Haag

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om en växande ekonomi som ska minska arbetslöshet, fattigdom och sociala konflikter. En växande ekonomi som är förutsättningen för att samhällen med problem ska komma på rätt väg. Men om själva tillväxten skapar miljöförstöring och motsättningar, vad finns då för alternativ? I 20 år har Japan haft en stillastående ekonomi. För att få igång konsumtionen och bryta stagnationen stimulerar nu regeringen ekonomin med enorma summor. Men vill Japan gå tillbaka till tiden före den utdragna krisen, till 80-talets konsumtionsdyrkan. Kritikerna blir allt fler och det finns till och med de som hävdar att Japan är världens första välutvecklade ekonomi som växlat in på ett nytt spår - ett permanent nolltillväxt-samhälle. I Sverige har vi upplevt en stadig tillväxt de gångna decennierna. På trettio år har ekonomin fördubblats.En förklaring är en framgångsrik exportindustri. Men en allt större del av tillväxten kommer från en kraftigt växande privat konsumtion. Den utgör nu hälften av landets bruttonationalprodukt. När Statistiska centralbyrån nyligen presenterade de senaste BNP-siffrorna hade tillväxten visserligen stått still under slutet av förra året. Det som framför allt gjorde att tillväxten inte gick ned var att hushållen ökade sin konsumtion. Konflikts Daniel Värjö begav sig ut till Kungens Kurva i södra Stockholm, där konsumtionshjulen rullar på för fullt. Noll-tillväxt för oss tillbaka till medeltid. Det leder till social oro och det stoppar utvecklingen, säger den etablerade kåren av nationalekonomer. Det är varken eftersträvansvärt eller hållbart. Men Tim Jackson, brittisk professor i hållbar utveckling, är av en annan uppfattning. Han var en tongivande medlem av den brittiska regeringens hållbarhetskommission och är en av pionjärerna när det gäller samverkan mellan ekonomi och ekologi. - Vi har blivit alldeles för fixerade vid tillväxt. Idéen om evig tillväxt är vår tids stora myt, säger han.Reporter: Kajsa Boglind I studiosamtalet medverkar Susanne Sweet, docent på Handelshögskolan i Stockholm där hon också leder en forskargrupp om hållbart företagande, Sure (Sustainable Research Group), Mikael Malmaeus, miljöforskare och författare, knuten till den gröna tankesmedjan Cogito samt Sandro Scocco, chefekonom på tankesmedjan Global Utmaning.  Intervju med Junko Edahiro som leder tankesmedjan Institutet för lycka, ekonomi och samhälle. Kristian Åström, reporter. Producent: Kristian Åström Programledare: Daniela Marquardt

P4 Kristianstad. Morgonen med Anders Liljeqvist. Varje vecka utser P4 Kristianstads mystiska jury en ort som under en vecka får lysa i rampljuset. Kriterierna är enkla, orten skall vara liten och helst skall invånarantalet vara extremt litet. Måndag 10 september fick Morgonen motiveringen från juryn: "Jan "Tollarparn" Eriksson, legendarisk jazzpianist, Magnus "Ölme" Johansson, före detta ytterback i IFK Göteborg, Lennart "Nacka" Skoglund, också fotbollsspelare och mer legendarisk än "Ölme", Nils "Mora-Nisse" Karlsson. Ja många är dom som fått ett smeknamn baserat på en geografisk plats som förknippas med dom. En sån ort är veckans ort i P4 Kristianstad. Där finns en krog och en ridskola men inte så mycket folk. Det bor så få där så dom inte ens finns med i Statistiska centralbyråns rullar. Men dom finns.Veckans ort är Bjärehalvöns pärla, Kvinnaböske." Anders, Mirijam och Johan ringde och gav byns store son glädje beskedet.

I det tredje programmet ska det handla om arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa. Ett prioriterat område som regeringen satsat en halv miljard på. I programmet möter vi Magnus som haft psykiska problem sedan tonåren. För fem år sedan blev han sjukskriven på heltid. - Jag var ett vrak, jag kunde inte ens gå till affären, berättar han. Sedan ett år tillbaka deltar han i ett projekt som syftar till att skapa arbete eller sysselsättning till personer med psykiska problem. Det finns ca 75 000 personer som med psykisk funktionsnedsättning enligt Statistiska centralbyrån och ungefär 50 000 av dem saknar något att göra. Ett projekt som regeringen satsat på kallas RESA (Rehabilitering, sysselsättning och arbete). Satsningen löper över tre år och totalt handlar det om 150 miljoner kronor. Tanken med projektet är att arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska samarbeta för att få ut de här personerna på så kallade sociala företag. De personer som är med i projektet får en möjlighet att jobba på företaget under ett år. Men av de 250 personer som har genomfört projektet så är det en minoritet, dvs 44 personer, eller 20 procent som har fått jobb. De allra flesta - nästan 80 procent - är tillbaka hos försäkringskassan och på arbetsförmedlingen igen. Ett problem med projektet har varit att det helt enkelt inte finns tillräckligt många sociala företag i landet. Men RESA-projektet är inte det enda av regeringens sysselsättningssatsningar som inte har utnyttjats. I regeringens psykiatrisatsning finns ett till, ännu större projekt för att få ut personer med psykisk funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Regeringen har också gett socialstyrelsen 240 miljoner kronor, som under en treårsperiod ska delas ut till kommuner som har upphandlat arbetsplatser för de här personerna. Och trots att det är kommunernas ansvar att ordna sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, har hittills bara 30 av 290 kommuner har sökt de här pengarna. Samtidigt finns det ideella föreningar som ordnar med sysselsättning för den här gruppen. Foutainhouse verksamhet handlar om att skapa en meningsfull tillvaro och en plats att komma till för att personer med psykisk ohälsa. I klubbhuset som ligger på Götgatan i centrala Stockholm jobbar medlemmarna bland annat med en radiokanal, de håller föredrag och driver en intern lunchservering. Men ideella föreningar får inte söka dessa pengar. - Det finns ofantligt mycket pengar i alla de här systemen idag. Regeringen gör piruetter för att de anslår pengar men vi får inga pengar, säger Björn Asplund är ordförande i föreningen Fountainhouse Stockholm. Torbjörn tillhör den majoritet av alla med psykiska funktionshinder som står utanför arbetsförmedlingens projekt. Han har mellanlandat hos Fountainhouse efter många år i psykiatrin. - Sedan jag kom hit har jag ju nått alla mina mål. Bostad och rutiner, men det sista, att komma ut på arbetsmarknaden lyckas jag aldrig med. - Det är klart att jag vill ha ett jobb - alla vill väl ha ett jobb… Om man inte har ett arbete så kan man inte fullfölja alla sina skyldigheter.