Podcast appearances and mentions of jean joseph rabearivelo

Afrikas första modernist ville göra tabula rasa med den västerländska verskonsten. Dan Jönsson dyker ner i Rabearivelos tidlösa och gränslösa dikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag inser förstås genast att det är en överdrift, men tanken tål att tänkas: är det kanske så att poesin som litterärt fenomen blir särskilt livskraftig när den får växa på en ö? Till skillnad från prosan som behöver näringen från stora städer och från vida kontinenter hittar poesin sin form i en omgivning som begränsas av tydliga konturer, omgiven av ett främmande och obevekligt element som isolerar, det vill säga bokstavligen för-öigar diktaren och slipar tanken in på bara benet. Man kan rada upp namnen på de stora öpoeterna: Sappho på Lesbos, Irlands Yeats och Seamus Heaney, Elytis och Kazantzakis på Kreta, Derek Walcott på Saint Lucia. Och Jean-Joseph Rabearivelo på Madagaskar. Har de inte allihop någonting gemensamt?Som sagt, antagligen inte. Listan över undantagen blir förstås betydligt längre. Ändå kan jag inte riktigt släppa tanken när jag läser Rabearivelos poesi, rotad som den är i Madagaskars urskogar och röda jord, snärjd i de lianer som kartografiskt slingrar sig utmed öns stränder, hela tiden med en vaksam sidoblick mot horisonten, mot ett mytiskt ursprung någonstans på andra sidan havet, och med en längtan till de fjärran metropoler och kulturer som utgör den koloniala verklighetens flimrande hägringar. I dikten ”Trycksaker” manar han fram sin förväntan när postbåten kommer till ön med sin last av efterlängtade livstecken från världen bortom haven – ”dessa målande, svävande ark/ som kommit till mig från hela jordklotet”, som han formulerar det, och som för en stund befriar honom ur ”detta löjliga fängelse/ som förgäves övervakar bergen/ och skogarna, och haven”.Jean-Joseph Rabearivelo föddes 1901 som Joseph-Casimir; förnamnet ändrade han för att få nöjet att underteckna med samma initialer som sin store idol, den förromantiske filosofen och romanförfattaren Jean-Jacques Rousseau. Under hela sitt korta liv var han besatt av en stark, olycklig kärlek till den franska kolonialmaktens civilisation, dess ämbetsverk och traditioner, dess språk och dess kultur. Han härstammade på mödernet från en av öns kungliga familjer och hanterade sitt madagaskiska ursprung som en viktig lyrisk klangbotten i sina verk – men i grunden ändå som någonting han ville överskrida. Livet igenom hoppades han på en tjänst i den koloniala administrationen, och på att en gång få representera sitt land vid något stort evenemang i Paris. Inget av det blev verklighet. När han tog sitt liv 1937 hade han aldrig ens fått myndigheternas tillstånd att lämna Madagaskar. Med Ingemar Leckius pregnanta formulering i förordet till den första svenska utgåvan av hans dikter förblev Rabearivelo ”dubbelt landsflyktig, en furste av Ingenstans”.Ja – och Överallt, skulle jag vilja tillägga. För det är på många sätt just denna svävande, kosmopolitiska hemlöshet som gör hans dikter så på en gång både tidlösa och gränslösa. De dröjer i ena stunden vid en hemlig, mytisk källa mitt i urskogen för att i nästa tala till Keats grekiska urna; de kan besjunga sebutjurens seniga kropp eller det fasta gula skalet hos en mango och kastar sig sedan in i en målning av Gauguin. Allt är nära, allt är lika verkligt – från kullarna runt huvudstaden Antananarivo, som han aldrig lämnar, besvärjer han de böljande risfälten och eukalyptusskogens höga pelarsalar, busksvinen och utriggarpirogerna, och det i en fritt krängande lyrisk vers som ekar av symbolister som Rimbaud och Mallarmé. Allt hänger samman, som han skriver: ”samma himmel är alltid världens tak” – poetens språk är liksom brevbärarens postväska ett hemligt skrin för ”hela världens tanke”.Jag skulle tro att denna geografiska melankoli, denna smärtsamma försoning med världens väldighet är något som känns igen av var och en som någon gång färdats med fingret över en karta eller låtit blicken dröja vid bilderna från platser som man aldrig kommer att få se. För Rabearivelo förblev den alltså ohjälpligt ett öppet sår. Till skillnad från en annan samtida lyrisk pionjär från det franska Afrika, Senegals Léopold Senghor, som gjorde sig hemmastadd i imperiets centrum och med tiden blev en av dess starkaste antikoloniala röster, tvingades Rabearivelo till en tillvaro i marginalen. Visserligen publicerades hans dikter; visserligen förde han en livlig korrespondens med franska kollegor som André Gide – det kunde komma dussintals brev på samma gång med den där postbåten – men sin publik hade han huvudsakligen på Madagaskar, och den var begränsad. Liksom förstås den litterära offentligheten på ön.För mig hämtar alltså hans lyrik en särskild kraft just ur denna begränsning, denna isolering. De dikter som har överlevt till vår tid finns främst i hans två sena diktsamlingar ”Presque-songes” (Nästan-drömmar) från 1934 och ”Traduit de la nuit” (Tolkat från natten) som gavs ut året därpå. Båda genomströmmas av ett sorts revanschlystet, upproriskt svårmod som i den madagaskiska naturen och kulturen hittat verktygen för att, som han själv uttrycker det, ”göra tabula rasa med den västerländska verskonstens alla kineserier”. Här är han förstås på samma våglängd som många av de franskspråkiga diktare och konstnärer som i början av nittonhundratalet söker impulser till förnyelse i de traditionella utomeuropeiska kulturerna. Rabearivelo inser att han alldeles inpå knutarna har tillgång till just en sådan kraftkälla, och vill på samma sätt söka sig mot något ursprungligt och allmänmänskligt, förklarar han – ”genom att spörja min egen jord, genom att konfrontera mig blott med mina döda”.I ”Presque-songes”, som skrevs samtidigt på både franska och malagassiska och sedan 2024 också finns på svenska i sin helhet, blir det övergripande projektet att försöka mana fram den röst, den ”sång” han anar binder samman allt i tid och rum. Kaktusen med dess hårda pansar runt sitt livgivande vatten, lianernas kraftfulla slingrande, den gamle mannens blick som vaknar till med en ungdomlig glimt, makakernas gåtfulla tjattrande och anfädernas övervuxna gravar – allt talar med i grunden samma ton, en mörk vibration av trotsigt liv i skuggan av den annalkande döden: ”det svaga ekot”, som han skriver, ”av en inre sång/ som växer och mullrar”. Dikterna är kraftfulla och omedelbara, mättade med blixtrande konkreta bilder som i den följande boken, ”Tolkat från natten”, stegras till en ny nivå i en svit namnlösa strofer där Rabearivelo målar upp en alldeles egenartad, gnistrande mörkervärld. I dessa dikter, varav ett urval också finns på svenska, har de skarpa bilderna övergått i kusliga förvandlingsnummer, den livgivande sången i ett djupt, och närapå extatiskt, existentiellt främlingskap. Likt nattens ”svarte glasmästare” ser poeten sitt verk falla sönder mellan sina händer. Hjälplös och ensam. På väg från livets ö, till dödens.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturJean-Joseph Rabearivelo: Nästan-drömmar. Översättning av Eric Luth. Vendels förlag, 2024.Jean-Joseph Rabearivelo: Dikter. I urval och tolkning av Ingemar och Mikaela Leckius. FIBs lyrikklubb, 1973.

Möt den sydafrikanske barytonen Luthando Qave som blev den första svarta sydafrikanen att sjunga på The Met i New York, 2011, och dit kom han från Sverige.   Sverige har en särskild plats i Luthando Qaves hjärta. Det var här han gick Operahögskolan i Stockholm 2008-2011, och det var här han fick Anders Walls Giresta-stipendium på 100 000 kr och kunde studera ett år vid Metropolitanoperans program för unga artister. På The Met sjöng han bland annat Härolden i Othello och Fiorello i Barberaren i Sevilla. På senare år har han även sjungit greven i Figaros bröllop, Marcello i La Bohème, Leporello i Don Giovanni och Silvio i Pajazzo/Pagliacci på Göteborgsoperan. I Tebogo Monnakgotlas kortopera Jean-Joseph, Du är en livs levande dikt sjöng Luthando Qave poeten Jean Joseph Rabearivelo på Stockholmsoperan. - Jag har gjort en fantastisk resa, säger Luthando Qave som föddes i Mdantsane Township i Östra Kapprovinsen i Sydafrika i folkgruppen Xhosa. Luthando Qave växte upp i slutet av apartheidregimen och fick lära sig läsa noter först som 19-åring. Han kämpade mot fördomar, både bland svarta och vita, som att en svart man inte kunde sjunga opera och att det var en konstform för vita. Vi hör musik från Luthando Qaves karriär och i en repetition av Barberaren i Sevilla vid Kungliga Operan i Köpenhamn. Han sjöng även Figaro i samma opera vid Göteborgsoperan. Vi möts för intervjuer i Köpenhamn, Stockholm och Göteborg.   Musiklista: David Mulovhedzi We will follow Jesus (Somlandela) Soweto Gospel Choir   Giuseppe Verdi Falstaff, E sogno O realta Luthando Qave Philharmonic Orchestra, conductor Graeme Jenkins Live vid NEUE STIMMEN 2015 - Semifinal     Gioacchino Rossini Barberaren i Sevilla Figaros aria Largo al factotum Luthando Qave Det Kongelige Kapell vid Köpenhamnsoperan Dirigent: Vincenzo Milletarì Live   Jordan "Jerry" Ragovoy Pata Pata Miriam Makeba   Gioacchino Rossini Il Barbiere di Seviglia, Largo al factotum Luthando Qave Ulrich Sterk, piano. Live   W A Mozart Le Nozze di Figaro, "Non Più Andrai" Bryn Terfel James Levine Metropolitanoperans orkester   Giuseppe Verdi Simon Boccanegra akt III Oh refrigerio!... la marina brezza! Dimitrij Chvorostovskij   Ladysmith Black Mambazo Ntulube   David Mulovhedzi We will follow Jesus (Somlandela) Soweto Gospel Choir   Eduardo di Capua, text Giovanni Capurro, musik O Sole Mio Three tenors James Levine Orchestre De Paris   W A Mozart Cosi Fan Tutte, Soave sia il vento, Nr 10 Akt 1 Bryn Terfel Charles Mackerras, dirigent Scottish Chamber Orchestra   Johannes Brahms 4. Wenn ich mit Menschen, Andante con moto et anima, Serious Songs Ess-dur Luthando Qave, baryton Llr Williams, piano Live vid BBC Cardiff Singer of the World 2013   Sipho 'Hot Stix' Mabuse "Nelson Mandela" Gallo Record Company CDPS 036   Natalja Pasitjn Meni Odnakovo Luthando Qave   Gioacchino Rossini Il barbiere di Siviglia, Una voce poco fa · Pretty Yende Marco Armiliato · Orchestra Sinfonica Nazionale della RAI   Tebogo Monnakgotla Jean-Joseph, Du är en livs levande dikt Kungliga Hovkapellet James Grossmith dirigent Rotundan Kgl Operan Live   Tebogo Monnakgotla Jean-Joseph, Du är en livs levande dikt Kungliga Hovkapellet James Grossmith dirigent Rotundan Kgl Operan Live   Giuseppe Verdi Falstaff, E sogno O realta Luthando Qave Philharmonic Orchestra, conductor Graeme Jenkins Live vid NEUE STIMMEN 2015 - Semifinal     Gioacchino Rossini Il Barbiere di Seviglia, Largo al factotum Luthando Qave Ulrich Sterk, piano. Live

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937?   Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt Gryning och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rutger-universitetet i New Jersey, har en teori om varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur Tebogo Monnakgotlas kortoperan JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt med text av Claude Kayat och Jean-Joseph Rabearivelo. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet Short Stories: OPERAX3. För "Jean-Joseph" är Tebogo Monnakgotla nominerad till Nordiska rådets musikpris 2018.     Låtlista: Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES Trad från Madagaskar Begravningsmusik GREM 016313, G 8908   Sång trummor i Madagaskar Anonym, Anonym Anonym   Images Lunair Tebogo Monnagkotla, tonsättare Ida Falk Winland, sopran Matti Hirvone, piano   NY LANITRA MANGAMANGA Trad från Madagaskar, Merinamusik Radrianarivo GREM 016313, G 8908   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   Fokafoka Ny Antsaly, Ny Antsaly Ny Antsaly ROUGH GUIDE, RGNET 1163   Naissance Du Jour II Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John   Naissance Du Jour Monnakgotla, Tebogo, Rabearivelo, Jean-Jospeh Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonsättaren Tebogo Monnakgotla berättar om sitt arbete med operan om Jean-Joseph Rabearivelo, i den här dokumentären från den 7 maj 2017. Då hade Monnakgotla skrivit fem musikstycken inspirerade av den franskspråkige poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv och planerade för en helaftonsopera om honom. Det blev en kortopera med titeln "Jean-Joseph" som hade urpremiär på Kungliga operan den 19 oktober 2016. Vi möter också barytonen Luthando Qave som sjunger om Rabearivelos självmord, författaren och dramaturgen Magnus Florin och Richard Serrano som är professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.  

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Tonsättaren Tebogo Monnakgotla berättar om sitt arbete med operan om Jean-Joseph Rabearivelo, i den här dokumentären från den 7 maj 2017. Då hade Monnakgotla skrivit fem musikstycken inspirerade av den franskspråkige poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv och planerade för en helaftonsopera om honom. Det blev en kortopera med titeln "Jean-Joseph" som hade urpremiär på Kungliga operan den 19 oktober 2016. Vi möter också barytonen Luthando Qave som sjunger om Rabearivelos självmord, författaren och dramaturgen Magnus Florin och Richard Serrano som är professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.  

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter vi de tre tonsättarna Tebogo Monnakgotla, Ylva Nyberg Bentancor och Jonas Bohlin. I det femte programmet i serien Ord och bild blir musik möter vi tonsättarna Tebogo Monnakgotla, Ylva Nyberg Bentancor och Jonas Bohlin. Tidigare rock- och reggaemusiker Ylva Nyberg Bentancor har alltid spelat klassiskt piano. Hon studerar konstmusik och reser till Mongoliet och spelar in ljud. Utifrån dem skapar hon hörspelet Footprints.  Konkreta ljud hör jag som abstrakta ljud. Någon ropar och samtidigt klapprar hästen med hovarna. Det är musik! Jag klipper ut ett ljudcitat och gör en musikalisk gest av det, berättar hon. Mezzosopranen Malena Ernman behöver nytt material till en skivutgivning. Ylva Nyberg Bentancor tonsätter stycket Som äpplen sanningar efter en  text av poeten Johanna Ekström där vuxnas grymhet mot ett flickebarn är temat. Jag övertalar Johanna Ekström att ta bort minst fyra kylskåp i sin text. Musiken måste komma ur texten, därför är varje ord viktigt. Kylskåp kan jag inte tonsätta, förklarar Ylva Nyberg Bentancor.   Dikter som Tebogo Monnakgotla tonsätter skildrar ofta utanförskap och identitetsökande. Orkesterstycket Naissance du jour II är inspirerat av den franspråkige, madagaskiske poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikt Dagbräckning. Självmordet blir hans utväg efter förbud att förenas med modernisterna i Paris. Arthur Rimbauds Le dormeur du val - Den sovande i dalen handlar om soldaten som ligger blek i sin gröna säng med fötterna i svärdsliljorna och till synes sover, men som har två röda hål i höger sida. Efter nu levande kinesiske poeten Li Li tonsätter Tebogo Monnakgotla Li Po under den flygande spegeln. Poemet handlar om poeten Li Po som levde i Kina under Tangdynastin på 700-talet. Både Li Li och Li Po tvingas i exil. I stycket Encontrei, Jag fann, låter Monnakgotla en baryton gestalta brasilianska poeten Oliveira Silveiras dikt om slavättlingar som berövas sin kulturella identitet. Barytonen är den, av de klassiskt skolade rösterna, som ligger närmast talrösten, förklarar Tebogo Monnakgotla. Jonas Bohlin skriver flera musikstycken där dokumentära bilder och händelser ger direkt inspiration. Som oratoriet Holoscene, där upplevelser i Arktis, och författaren Majgull Axelssons texter om klimathot och jordens undergång, triggar tonsättandet. I mediaoratoriet 7:e juli samarbetar Jonas Bohlin med författaren Torbjörn Elensky. De använder kontaktannonser, TV-tablå och nekrologer ur en dagstidning en slumpmässigt utvald dag. Stycket Psychotropes består av ett mantra med namn på olika psykofarmaka: sömnmedel, antidepressiva, lugnande. Hur det är att döda en annan människa berättar en tjetjensk barnsoldat i filmmusiken I saw it all:  I pull the trigger and release three or four shots into him. I didnt know how to think.  Jonas Bohlin vill att friktionen mellan den vackra, eteriska musiken och det fasansfulla innehållet skall hjälpa oss att reflektera.   Låtlista: Fanfare for the Uncommon Woman nr 1Joan Tower Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al   Holocene Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text. Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören. Inspelad av SR P2   Footprints of Mongolia f saxophone quartet & tape Ylva Nyberg Bentancor Stockholms Saxofonkvartett Privat inspelning   Som äpplen Sanningar Ylva Nyberg Bentancor, musik. Johanna Ekström, text. Malena Ernman, Chrichan Larson | Anna Lindahl | Mats Olofsson | Håkan Ehrén | Anita Agnas | Markus Leoson Naive KMH Förlaget KMHCD 012                                       Le dormeur du val (Den sovande i dalen) Tebogo Monnakgotla, musik. Arthur Rimbaud, text. Avanti (ens) - Falk Winland, Ida (sop) - Rantamäki, Jukka (dir) P2 Live Nu Rostrum 2008 i Dublin 20080728 2100 3174-08/1031   Naissance du jour II Tebogo Monnakgotla, musik. Jean Joseph Rabearivelo, text. Sveriges Radios Symfoniorkester. John Storgårds, dir. Live 12/11 2009 Sänd i P2 Live 10/1 2010   Li Po under den flygande spegeln Tebogo Monnakgotla, musik. Li Li, text. Loa Falkman. Sami Sinfonietta. Marit Strindlund, dir. Grünewaldssalen. 2004. Examenskonsert för dirigent. Marit Strindlund. Privat inspelning.   Encontrei (Jag fann) Tebogo Monnakgotla, musik. Texter: Renberg, Margareta/ Silveira, Oliveira Rasmus Ringborg, baryton. Susanne Axelsson, sopran. Musikhögskolans orkester. Jon Terje Svendsen, dir Liveinspelning Musikhögskolan, Stockholm Privat inspelning.   Holocene Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text. Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören. Inspelad av SR P2   Psychotropes Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Jonas Bohlin Jonas Bohlin                   Dirigent: Bo Johansson och Le Jeune Chur de Paris Uruppförande, Biennale d'art vocal, Paris Privat inspelning   I saw it all (Utdrag ur filmmusik om barnsoldat i Tjetjenien) Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky Sopran: Jeanette Bjurling. Ars Nova. Sonny Jansson, dir. PrIvat inspelning   Mediaoratoriet 7:e juli, Dödsannonser Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky/Jonas Bohlin Dirigent: Georges-Elie Octors. Sopraner: Jeanette Bjurling Carolina Bengtsdotter Ljung. Baryton: Jens Malmkvist KammarensembeN   Mediaoratoriet 7:e juli, Kontaktannonser Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky/Jonas Bohlin Dirigent: Georges-Elie Octors. Sopraner: Jeanette Bjurling Carolina Bengtsdotter Ljung. Baryton: Jens Malmkvist KammarensembeN

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt Gryning och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rutger-universitetet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur Tebogo Monnakgotlas kortoperan JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt med text av Claude Kayat och Jean-Joseph Rabearivelo. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet Short Stories: OPERAX3.   Låtlista: Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES Trad från Madagaskar Begravningsmusik GREM 016313, G 8908   Sång trummor i Madagaskar Anonym, Anonym Anonym   Images Lunair Tebogo Monnagkotla, tonsättare Ida Falk Winland, sopran Matti Hirvone, piano   NY LANITRA MANGAMANGA Trad från Madagaskar, Merinamusik Radrianarivo GREM 016313, G 8908   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   Fokafoka Ny Antsaly, Ny Antsaly Ny Antsaly ROUGH GUIDE, RGNET 1163   Naissance Du Jour II Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John   Naissance Du Jour Monnakgotla, Tebogo, Rabearivelo, Jean-Jospeh Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith