Podcast appearances and mentions of magnus lundgren

In dieser Episode des Murakamy Podcasts ist Dr. Kai Monheim zu Gast, und es geht darum, wie gute Verhandlungen funktionieren. Kai ist CEO von Egger Philips in Hamburg und beschäftigt sich bereits seit vielen Jahren intensiv mit Verhandlungsstrategien. Als erfahrener Verhandlungstrainer folgt er dabei der Harvard-Methode. Er bereitet Teams gezielt darauf vor, in wichtigen Verhandlungen – etwa auf dem Weltklimagipfel – ihre Interessen klar zu kommunizieren und diese Verhandlungen erfolgreich abzuschließen. Kai erläutert, warum es entscheidend ist, die Interessen des Gegenübers genau zu verstehen und zu erkennen, welche Motive hinter den Positionen des Verhandlungspartners stecken. Außerdem spricht er darüber, welche Rolle Emotionen in Verhandlungen tatsächlich spielen und warum man nicht zwangsläufig als guter Verhandler gilt, wenn man immer alles bekommt, was man fordert. Am Ende sind sich Kai und Marco einig: Oft beginnt eine gute Verhandlung – so wie vieles andere auch – erstmal mit Zuhören Links zu Dr. Kai Monheim: https://eggerphilips.ch https://www.linkedin.com/in/dr-kai-monheim/ Links zur Folge: Chris Voss & Tahl Raz “Never Split The Difference”: https://www.amazon.de/Never-Split-Difference-Negotiating-Depended/dp/1847941494/ref Roger Fischer, William Ury & Bruce Patton “Das Harvard-Konzept": https://www.amazon.de/Das-Harvard-Konzept-unschlagbare-Verhandlungsergebnisse-Erweitert/dp/3421048282 David A. Lax & James K. Sebenius “3-d Negotiation: Powerful Tools to Change the Game in Your Most Important Deals”: https://www.amazon.com/3-d-Negotiation-Powerful-Change-Important/dp/1591397995 Prof. Mark Williams & Dr. Danny Penman “Mindfulness”: https://www.amazon.de/Mindfulness-practical-guide-finding-frantic/dp/074995308X/ref Hendrik Jepsen, Magnus Lundgren, Kai Monheim & Hayley Walker “Negotiating the Paris Agreement”: https://www.amazon.com/Negotiating-Paris-Agreement-Insider-Stories/dp/1108814174

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Microcement i våtrum och kvalitetsdokument är en vanlig fråga. I det här avsnittet berättar Magnus Lundgren från Byggkeramikrådet om de vanligaste frågorna som de får om Microcement och badrum, i kombination med kvalitetsdokument.Magnus förklarar Byggkeramikrådets förhållande till Microcement och vad du som entreprenör ska tänka på. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen. När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv. I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I det här avsnittet utforskar vi frågan om Sveriges inflytande inom EU, med särskilt fokus på utvecklingspolitik och bistånd. Det är i EU en stor del av den utvecklingspolitiska agendan sätts. EU är inte bara en politisk aktör på den globala scenen, utan även en betydande partner på landnivå. EU är också en av världens enskilt största biståndsgivare. EBA har låtit studera Sveriges inflytande under EU:s senaste budgetförhandlingar. Så vad vet vi om möjligheterna att påverka EU:s utvecklingspolitik? Hör Magnus Lundgren, docent vid Göteborgs universitet och Tomas Tobé, Europaparlamentariker och ordförande i EU-parlamentets utvecklingsutskott. Programledare: Númi Östlund.

I det här temaavsnittet fördjupar vi oss i ämnet hållbarhet. Ett ämne som är högst aktuellt inom alla branscher, och självklart även i keramikbranschen. Med det här avsnittet vill vi ge dig som jobbar i kakelbranschen mer kunskap kring hur branschen jobbar, vilka regler det är som gäller och vilka områden som har störst påverkan på vår miljö. Ett hållbart avsnitt helt enkelt! Medverkar i avsnittet: Linnea Lidén, WSP, Henrik Vestergård och Magnus Lundgren på Byggkeramikrådet. Programledare: Markus Trautmann.

I det här specialavsnittet belyser vi samarbetet mellan Byggkeramikrådet och Säker Vatten. Varför är det så viktigt och på vilket sätt de samarbetar dem? Det tar vi reda på. Och vi ska dessutom prata branschregler, hur de hänger ihop med försäkringsbolagen. Vi ska även lyfta fram lite olika perspektiv på yrkesgrupperna rörmokare respektive plattsättare. Gäster i avsnittet: Martin Brunnkvist och Pierre Lundborg från Säker Vatten samt Magnus Lundgren på Byggkeramikrådet. Programledare: Markus Trautmann.

Brunnen är det ställe där vattnet ska föras ut, och den har en ytterst viktig funktion. Kanske till och med våtrummets viktigaste detalj och den del i arbetet som en plattsättare måste vara väldigt noggrann med. Många vattenskador kan onekligen undvikas om golvbrunnen monteras på rätt sätt. I detta temaavsnitt pratar vi bla om; vilka olika typer av brunnar det finns, hur man ska ansluta dem och vad man måste tänka på. Experter som deltar i avsnittet: Jan Mandahl, Unidrain Pierre Lundborg, Säker Vatten från BKR; Christian Pettersson, Magnus Lundgren och Ralf Jerad Programledare: Markus Trautmann

Dags för oss att sammanfatta veckans spelnyheter och diskutera spelkultur i Veckans Spelkult. Veckans hedersgäst är ingen annan än Magnus Lundgren och Negotiators. Vi diskuterar årets Dreamhack, Furnace, Biotopia, Pyramid Arcade, Crusader Blade, Facebook Gaming, spel för dövblinda, demokratiundervisning i brädspelsform, kolonialism i brädspel, kontroversen kring Halo och Destiny-kompositören och ett julfilmstips för spelnördar. Magnus Lundgren tar med oss på sin resa att designa och producera sitt eget brädspel Negotiators. TIDER 0:00 Startar inom kort 11:07 Intro 11:27 Presentation 13:19 Veckans Spel 24:42 Veckans Nyheter 48:31 Veckans Gäst VECKANS GÄST Magnus Lundgren - Negotiators https://boardgamegeek.com/boardgame/277229 https://iorlasgames.se

Advokat Lennart Åhl berättar om vilka problem plattsättarna ringer honom om och hur man ska agera för att undvika att hamna i trångmål. Vi hör även Magnus Lundgren, teknisk expert på Byggkeramikrådet besvara ett par lyssnarfrågor. Och så bjuder vi förstås på ett gäng branschrelaterade julrim som ni får stjäla såklart.

Tips på gäster? Har du funderingar, idéer eller feedback om podden? Hör av dig till oss på hej@nicholasfernholm.com, gilla videon, prenumerera och sprid till dina vänner!Magnus Lundgren är forskare vid Institutionen för organismbiologi i Uppsala Universitet. Han har bedrivit forskning inom mikrobiologi och genteknik och undersökt hur mikroorganismer försvara sig mot virus med hjälp av CRISPR-Cas-system samt arbetat med att utveckla gentekniska verktyg.I detta avsnitt så pratar vi om CRISPR samt dess potential att hjälpa oss förstå våra gener, genetiken hos andra djur och mikroorganismer och potentiella tillämpningar i framtiden. Vi pratar om hur de moraliska aspekterna av detta verktyg inte har utvecklats i samma takt som vår potential att använda verktyget och varför det är otroligt viktigt att vi har mer samhällsdialoger kring hur vi vill använda CRISPR. Vi är påväg att få verktyg som är kraftfullare än vad vi är kunniga, vilket är problematiskt.Support the show (https://www.patreon.com/smartasspodden)

Tips på gäster? Har du funderingar, idéer eller feedback om podden? Hör av dig till oss på hej@nicholasfernholm.com, gilla videon, prenumerera och sprid till dina vänner!Magnus Lundgren är forskare vid Institutionen för organismbiologi i Uppsala Universitet. Han har bedrivit forskning inom mikrobiologi och genteknik och undersökt hur mikroorganismer försvara sig mot virus med hjälp av CRISPR-Cas-system samt arbetat med att utveckla gentekniska verktyg.I detta avsnitt så pratar vi om CRISPR samt dess potential att hjälpa oss förstå våra gener, genetiken hos andra djur och mikroorganismer och potentiella tillämpningar i framtiden. Vi pratar om hur de moraliska aspekterna av detta verktyg inte har utvecklats i samma takt som vår potential att använda verktyget och varför det är otroligt viktigt att vi har mer samhällsdialoger kring hur vi vill använda CRISPR. Vi är påväg att få verktyg som är kraftfullare än vad vi är kunniga, vilket är problematiskt.Support the show (https://www.patreon.com/smartasspodden)

2018 föddes för första gången enligt uppgift genförändrade barn. Nu börjar bilden klarna om vad som gjorts. Vi återutsänder ett program från 2018 om etiska aspekter på att genförändra människor. En kinesisk forskare har hävdat att han skapat världens första genförändrade bebisar. Kritiken har varit stark. Tekniken som använts, CRISPR/Cas 9, är inte alls mogen för steget, enligt forskare. Forskaren He Jiankui har varit tjänstledig från det universitet där han arbetar, och universitet genomför nu en utredning av vad som hänt eftersom genförändringar av den här typen är olagliga i Kina. Tanken med experimentet är att skapa individer som har motståndskraft mot HIV, genom att en mutation på genen CCR5 ger ett visst skydd mot viruset. I programmet hörs: Magnus Lundgren, cell- och molekylärbiolog med bakgrund i CRISPR-forskning vid Uppsala universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Camilla Widebeck, programledare camilla.widebeck@sverigesradio.se Peter Normark, producent peter.normark@sverigesradio.se

En kinesisk forskare har hävdat att han skapat världens första genförändrade bebisar. Kritiken har varit stark. Tekniken som använts, CRISPR/Cas 9, är inte alls mogen för steget, enligt forskare. De första genförändrade människorna, ett par tvillingflickor, har troligen skapats i Kina med hjälp av genkniven CRISPR/Cas 9. Detta enligt ännu obekräftade uppgifter. Forskaren He Jiankui har varit tjänstledig från det universitet där han arbetar, och universitet genomför nu en utredning av vad som hänt eftersom genförändringar av den här typen är olagliga i Kina. Tanken med experimentet är att skapa individer som har motståndskraft mot HIV, genom att en mutation på genen CCR5 ger ett visst skydd mot viruset. I programmet hörs: Magnus Lundgren, cell- och molekylärbiolog med bakgrund i CRISPR-forskning vid Uppsala universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Camilla Widebeck, programledare camilla.widebeck@sverigesradio.se Peter Normark, producent peter.normark@sverigesradio.se

Pulverstaden, det har Västerås kallats för i flera år. Kriminaliteten växer och allt fler ungdomar ger sig in på den kriminella banan. Projektet Vallby Unit består av ungdomar som tröttnat på den stämpel som staden har och har bestämt sig för att sudda ut den. I Enskede dalen kämpar Muhammed Naim och Magnus Lundgren i sin ende för att skapa utrymme för nytt hopp och syselsättning för sina kamrater där. Vallby Unit startades av Fuat karacan och Josua Kwiek som själva har ett kriminellt förflutet. De är trötta på pulverstaden och vill återuprätta ryktet för västerås och sitt område Vallby. Killarna är trötta på sitt förflutna. Att alltid känna sig utanför, otrygga och utnyttjade var en del av deras vardag förr. Nu vill de istället göra något nyttigt av sina liv och har därför bestämt sig för att uppfylla sina drömmar. Fuat och Josua har startat projektet för att hjälpa sina vänner och de unga i sitt område. De unga i Enskededalen känner sig utanför, de tror inte på sig själva och tror inte att de kan. Naim och Magnus är trötta på det och därför startar de en verkstad för att ge hopp till dem unga i Enskededalen. Verkstaden kommer att kallas Dalens egen cykelverkstad och ska drivas av de unga själva. Magnus och Naim hoppas kunna få igång verkstaden innan vintern detta år. De har jobbat för detta i två år nu. -Av de tio ungdomarna som är med i det här projektet ser jag att två stannar kvar på heltid och åtta går ut och gör något eget. De blir samhällsentreprenörer, säger Naim Men det är inte alltid lätt att skapa något nytt, speciellt inte om man dessutom är annorlunda. -Det svåraste har varit att förstå sig på kulturen i allt detta. De ser glada ut, nickar och visar entusiasm när vi är på möten men sen blir det ingenting i alla fall. Vi behöver inte uppmuntran vi behöver riktig hjälp, resurser, säger Magnus. Vad händer när hoppen är borta? När livet förändras? När man börjar inse? Vi som vill in handlar om unga människor med helt olika liv och helt olika bakgrunder. Ingen är likadan men alla har något gemensamt. De tar makten i sina egna händer.