Podcasts about mats bj

Vi nås ständigt av nyheter om bränder. Rubriker om villor och lägenhetshus i lågor blandas med bilder på stora byggnader inbäddade i rökmoln. Den 16 april totalförstördes stora delar av Köpenhamns historiska börshus i en brand. Här i Sverige är ungefär hälften av alla byggnadsbränder som inträffar varje år bostadsbränder, visar statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hur mycket kan vi egentligen om brandsäkerhet överlag och vad kan man själv göra för att förebygga bränder i hemmet? Gäst: Mats Björs, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet från TV4, Sveriges Radio och Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Programmet sände första gången 15 oktober 2023.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producentMusik som spelas i programmet:Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and FallAlbum: Power Tool Sound EffectsBolag: Hot Ideas 2016I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.

Hör zooekologiprofessor Mats Björklund berätta om forskningsresultaten som går på tvärs mot våra förutfattade meningar om fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder direkt från väglöst land i västra Dalsland där vi letar spår efter djur, människor och bränder. Vi får också höra nya rön om fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vidsträckta tallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark.Dessutom letar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han Stefan Husar på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten Roger Olsson som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen.Så här i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. Mats Ottosson träffar zooekologiprofessor Mats Björklund och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror.Milena Bergquist hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få veta mer.Två sorkbon - och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt haren i trädgården.Programledare är Karin Gyllenklev.

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Observationerna av människans kortväxta kusiner i skogarna på ön Flores är nog lika sanna som min barndoms mörksuggor och skogsrån, skriver zooekologen Mats Björklund i en replik på Magnus Fiskesjös artikel om Homo floresiensis. Inläst av Staffan Dopping. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och packningar. Men ingen vet hur mycket. Kaliber granskar de dolda utsläppen. Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och otätheter. Men ingen vet hur mycket.Kaliber har undersökt ett 20-tal anläggningar som använder naturgas, vilket till allra största delen är metan. Det är kemiindustrier, stålindustrier och raffinaderier. Och det är bara ett par av dem som anger några utsläpp av metan alls. Ytterligare en anläggning anger siffror från en mätning som gjordes för tolv år sedan.Men utsläppen är större i verkligheten. Kalibers granskning visar att metanutsläppen från de största gasnäten och från de raffinaderier och industrianläggningar vi har undersökt motsvarar 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär vad 35 000 bilar släpper ut på ett år.Metanmätningar vid GasumVid Gasums gasterminal i Nynäshamn står Samuel Brohede. De ska mäta metanutsläpp med drönare, ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla den här nya metoden.På en sådan här anläggning finns det ett stort antal möjliga läckagepunkter, säger han.   Varenda ventil kan i princip läcka. Det handlar alltså om små utsläpp på flera ställen, som tillsammans blir större, ofta dolda utsläpp.Mäter man inte, så vet man inte. Alls.Vid anläggningen i Nynäshamn har de inte mätt tidigare på grund av att de tagit över anläggningen nyligen, för två år sen. Men i Lysekil har de gjort mätningar, trots att de inte måste. Det tycker företaget är viktigt, säger Benny Johansson på Gasum. Ursprungligen så var det miljöskäl. Men med priser som varit sista året så kommer även ekonomiska skäl in. För är väl ingen som undgått att se att naturgaspriserna har haft en enorm spik över sommaren.Sverige skrivit på metandeklarationFlytande gas, LNG, kommer med fartyg till Gasums två terminaler i Nynäshamn och Lysekil. Den allra största delen av naturgasen kommer till Sverige i en pipeline. Nordion, som driver gasnätet, gör mätningar varje år och söker och åtgärdar läckor löpande och har på så sätt fått ned läckagen från gasnätet med nästan en tredjedel på bara ett par år.Genom det här systematiska arbetet har vi nått väldigt bra resultat när det gäller metanutsläppen, säger Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion.I klimatmötet i Glasgow förra året presenterades ett avtal - Global methane pledge - den globala metandeklarationen, som nu 130 länder har skrivit på, däribland Sverige. Målet är att utsläppen av metan ska minska snabbt med 30 procent till 2030. För att Sverige ska klara att minska utsläppen av metan så mycket, och dessutom på kort tid, så behöver vi öka takten rejält, säger Mats Björsell på klimatanalysenheten Naturvårdsverket.Ja, det behöver vi absolut. Det pyser och läcker lite här och där i olika typer av anläggningar som använder naturgas eller biogas också för den delen. Problemet hittills har varit att hitta läckorna.Inte krav att mäta och rapportera utsläppenFöretagen har inte några krav på att mäta hur stora utsläppen av metan är eller rapportera utsläppen. Sara Mälbrink jobbar med miljötillsyn på raffinaderier och förbränningsanläggningar på Länsstyrelsen Västra Götaland:Nej, det har det ju inte gjort. I alla fall inte de här raffinaderierna. Och så har de inte haft krav på sig att göra det. Och de har inga villkor i sina tillstånd som säger hur mycket metan som de får släppa ut. Det pyser även från gasnätet. Johan Skansing är chef för drift underhåll på Gasnätet Stockholm. Här är läckagen omfattande. Förra året var det en fjärdedel av gasen i stadsgasnätet som läckte.Ja, men så, det är ett utsläpp som ska ner. Metan, det är en växthusgas, den ska inte läcka ut, vi ska ju använda den och det är därför vi jobbar med våra renoveringsplaner, våra framtidsplaner. Vi har ju ett mål om att läckagefritt nät 2040, säger Johan Skansing.Hållbarhetschefen Eric Zinn jobbar på Göteborg Energis anläggning Gasendal, en anläggning som läckte ut metan motsvarande 83 ton koldioxid förra året. Det stämmer ja, precis. Och all verksamhet har ju lite läckage då, så även vår verksamhet, Gasendal läcker en del metan, säger Eric Zinn.David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet betonar allvaret:Om vi underrapporterar och därför inte vidtar de åtgärder som skulle behövas. Då förvärrar vi klimatkrisen på sikt.Så det här är nåt som Sverige måste få koll på? Ja, Sverige och alla andra länder. Det är viktigt. Det är centralt för att uppfylla Parisavtalet att minska utsläppen.

VEM: Caroline Ringskog Ferrada-Noli.YRKE: Författare och poddare. AVSNITT: 537. OM: Den nya romanen D e kroniskt, det enorma hatet att prata i media (men ändå podda med Liv Strömqvist varje vecka), mörkret på Österlen, varför poesi är den mest samtida konstformen, gröna vågens barns dumheter, skrivandet som obligatoriskt konstant värv och givetvis en hel del om varför Mats Björk aldrig får kliva ut i rampljuset.Köp Carolines senaste bok här!SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Caroline Ringskog Ferrada-Noli.YRKE: Författare och poddare. AVSNITT: 537. OM: Den nya romanen D e kroniskt, det enorma hatet att prata i media (men ändå podda med Liv Strömqvist varje vecka), mörkret på Österlen, varför poesi är den mest samtida konstformen, gröna vågens barns dumheter, skrivandet som obligatoriskt konstant värv och givetvis en hel del om varför Mats Björk aldrig får kliva ut i rampljuset.Köp Carolines senaste bok här!SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Gäst i veckan podd är Mats Björklund, professor emeritus i zooekologi vid Uppsala universitet, som nu är aktuell med boken »Bara en teori«, om evolutionens mekanismer såväl som dess upptäcktshistoria. Vad lockade Björklund att ägna ett helt liv åt evolutionsbiolog? Vad innebär egentligen evolutionens grundbegrepp variation, selektion och ärftlighet? Och har det skett några betydande omprövningar av evolutionsteorin de senaste tjugo åren? 

Først kommer der lidt dementier og rettelser fra seneste episode (03:27), hvilket nok må forventes at blive et fast punkt fremover Dernæst kigges der frem mod de foreløbig sidste europæiske kampe for de danske klubhold (09:57), hvilket bliver en slags optakt til dagens første gæst, Rolf Meegdes, som fortæller om sit spændende praktikophold i en af verdens bedste klubber, tyrkiske Vakifbank (14:00). Hovedtemaet er udenlandske trænere i Danmark, hvor vi først hører om brasilianske Lucas Sais (VK Vestsjælland) erfaringer med dansk volley. (34:40) Peder Toftgaard (RS Rødovre) bidrager med klubbens perspektiver i forhold til at ansætte en udenlandsk træner (46:52), mens Mats Björkman (Ikast) fortæller om de faldgruber der rent kulturmæssigt kan opstå (58:08). Som altid sluttes der af med Historieløs-quizzen (01:09:00), hvor Kim tester om August er historieløs. I episode 1 gættede han rigtigt på Thorbjørn Svendsen, vil han gætte rigtigt igen i episode 2? Til slut udfordrer “Jelerts Jam” Kim i en quiz om volleyudtryk på engelsk (01:16:59). Husk at følge vores nye Instagram-side på: mellemlinjernevolley

Listen to Mats Björnetun, the Swedish inventor of the MIMclip and founder of MIMsafe, talking about the FEI's decision using the MIMclip. Hear the story behind the invention and future strategy.

Klanen Lidell går igenom söndagens Europatips 6/12. Massor av speltips och skönt snack om fotboll. Presenteras av MinAndel.se

Andy is an International Eventing Technical Delegate for the FEI (Federation Equestrian International) and has been instrumental in the introduction of Deformable Technology to the sport and for many years helped with the Introduction of the MIM Clip systems world wide through his friendship with Mats Björnetun, the founder of MIMsafe. The MIMsafe science will continue to help prevent the risk of rotational falls in the sport and save lives. Angus is the Marketing and Sales Director for the MIMsafe UK. Using the e -commerce platform mimsafeuk.com to promote and sell The MIMsafe Collection of crash tested dog cages and accessories. A tuff challenge during a difficult year with the prevailing pandemic and total look downs around the UK. But there business targets are indisputable. The MIM Clip will continue to be a world leader in its field and MIMsafe UK will continue to influnce the British people about safety for dogs and passengers on the road.

Mats Björnetun berättar hur allt började och resan fram till dagens MIMsafe med drygt 40 anställda. Hur säkerhetstänket slog rot i allt Mats tog sig för. Om att MIMsafe i dag är ett företag som krocktestar sina burar utifrån lagen om produktansvar – En lag som reglerar att man som tillverkare har ansvar gentemot konsument som ska kunna känna sig säker på att man köper en vara utan risk.

I veckans avsnitt handlar det om hur landsbygden porträtteras på film och tv. Vilka är stereotyperna, var kommer de ifrån och varför lever de kvar? Tillsammans med filmexperterna Ola Stockfelt och Mats Björkin djupdyker Landet i skildringarna av landsbygder i svensk film och på TV. Medverkande: Ola Stockfelt, professor i musik och rörliga bilder Mats Björkin docent i filmvetenskap, båda vid Göteborgs Universitet. Journalist: Ida Lindhagen

Kommer människor att lita mer på blockkedjeteknik än på ett fast handlag och en stadig blick? Vad händer när en blockkedja ersätter vår relation till en ledare, ett varumärke eller en organisation? Och hur kommer då näringslivets traditionella affärsmodeller att påverkas? I det här avsnittet av Framtidskraft pratar vi om varför blockkedjetekniken sägs vara en disruptiv teknik som kommer att vända uppochner på hur vi gör affärer, hur vi ser på tillit och transparens, men framförallt vilka möjligheter blockkedjeteknikerna skapar. Och vi försöker också att svara på den grundläggande frågan vad blockkedjor är. I det nionde avsnittet av energipodden Framtidskraft medverkar Mats Björk, digital strateg på Esatto och Henrik Hjelte, vd på företaget ChromaWay.

En 2-barnsfamilj ska på semester och funderar på sitt klimatavtryck. Kan man flyga med gott samvete när man vet om klimateffekterna? Naturvårdsverkets Mats Björsell resonerar med familjen om olika sätt att bidra till minskade klimatutsläpp. Vad är höghöjdseffekter och vilka klimatsmarta tips finns? Tyck till om podden Prat om klimat! Enkäten tar bara några minuter att besvara och dina svar är värdefulla för vårt fortsatta arbete: http://bit.ly/2DTmNqd

Alla pratar om begreppet Gamification (i alla fall ganska många). Det handlar om hur man kan använda erfarenheter och kunskaper från spel-världen i utvecklingen av nya tjänster. Men vad kan egentligen offentliga Sverige lära av spel-världen? Oväntat mycket visar det sig, i vår intervju med gamification-experterna Mats Björk och Lisa Sällvin, från Offentliga Rummet i Visby, Gotland den 2 […] Avsnitt 35 – Game on! publicerades först på Offentligheten.se.