Podcasts about landsbygden

I valet 2022 gick Sverigedemokraterna framåt på landsbygden. Har de lyckats leverera på sina vallöften för att stärka landsbydgen? Nej, inte om man får tro Lisa Pelling, chef för Arena Idé, och den granskning hon har gjort av Sverigdemokraternas landsbygdspolitik. Silvia och Lisa diskuterar om SD:s landsbygdssvek blir till nackdel för dem i det kommande valet och varför ett gott liv på landsbygden borde vara viktigt för alla som intresserar sig för jämlikhet. Lisa Pellings och Ylvali Kjellbergs rapport finns att ta del av här: https://arenaide.se/rapporter/sverigedemokraternas-svek/  

Ring P1 från Umeå om bland annat postutdelning och brevskrivande, landsbygden och kvittningssystemet. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om minnen, människor och förändring i byn där lyssnarna växt upp, tidigare bott i eller bor i just nu. Lyssna här! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vägbelysning är kanske inte det första man tänker på när man pratar om byliv, men när lyktorna släcks förändras vardagen: vägen till busshållplatsen, kvällspromenaden, cykelturen hem, känslan av trygghet och gemenskap.SVT:s Uppdrag granskning har i programmet ”När mörkret kom till byn” skildrat hur vägbelysning kan släckas ner i hundratals byar, och hur beslut och ansvar kan hamna långt från dem som berörs.Men i dagens avsnitt riktar vi tillbaka fokus mot landsbygden, och vi pratar om livet i byn. Hur det förändras, hålls ihop och hur vi hittar nya sätt att fungera.För bylivet är mer än service och lampor. Det är människor som lånar verktyg av varandra, som skottar åt den som inte orkar, som ordnar lotteri för bygdegården, som startar en gruppchat när något händer, som bråkar – och försonas. Det är traditioner som lever kvar, och nya som uppstår när någon flyttar in och vill vara med. Berätta om dina erfarenheter!Om livet i byn med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Vi låter delikatesser ruttna framför våra ögon. Oskar Friberg efterlyser mer romantik kring de vilda svenska primörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Så här var det med ramslöken: den fanns inte någonstans tills den en dag fanns överallt. Det var i början på april och det lilla samhället såg dött ut på håll, men i trädgårdarna slog magnoliorna ut och runtom i hagarna föste kossorna sina darrbenta kalvar framför sig. Jag tog av från landsvägen och följde stigen intill husen, vidare längs stengärdena och där en grind på glänt, som om någon väntade besök …och så stod jag mitt i den vitlöksdoftande grönskan.Precis nedanför låg den krumbuktande kustlinjen, där min farfar girade in till Krogstorp Aale för att vittja för första gången i år. Jag betraktade honom från hagen. Hur länge skulle han hålla på? Hur länge hade han hållit på? Piggvaren som just nu simmade under honom skulle vittna om ett liv levt bland stenar, med en kost av hjärtmusslor och märlkräftor. Den skulle ha mörkare pigment och vara full av komplexa noter.Smaker och dofter ur det vilda. Har de något värde?Den frågan ställde Ivan Turgenjev redan 1852. I En jägares dagbok, mitt under en morkullejakt, vänder han sig rakt till läsaren: “Vem annat än en jägare kan till fullo uppfatta behaget att en julimorgon ströva omkring i skogen?”. Efter en plötslig vindpust mot kinden och ett episkt regn som snabbt drar vidare, fortsätter han: “Vilken pånyttfödelse naturen har undergått, hur fuktigt, friskt och härligt klar luften ånyo är; vilken ljuvlig doft smultron och svampar sprida omkring sig!”Idag bäddar den urbana klassen in sig i lager på lager av betong, allt längre från Det Vilda. Jag hör om en krögare på Södermalm som bytt namn från vildsvinsragu till ragu di cinghiale för att öka försäljningen, och nyligen åt jag middag på en franskinspirerad restaurang i Stockholms innerstad. Vi pratade om de olika rätterna på menyn, på samma gång upphetsat och oroligt. “Man vill ju inte välja fel!” Nej, det vill man ju inte. “Och vad ska du välja?” Jag nämnde gädda och möttes av ett slags kvävt skratt, och satt sedan lite bortgjord.“Jag skulle så gärna vilja ha queneller!”, hörde jag plötsligt någon utbrista.“Quenelle de brochet?”, undrade servitören.Jag stirrade ut över bordet. Det var långt mellan den skimrande quenellen och tångruskorna den kom ifrån. Jag såg framför mig hur farfar vägde in varje gädda på ett tusen fyrahundra gram. Den lilla skåpbilen som svängde in på tomten till min barndom och fladdrade vidare på vägarna ner mot Europas gastronomiska hjärta, med nyfångade gäddor simmande i bassängerna där bak. Under ett halvt sekel levererade farfar just gäddor ner till restaurangerna i Frankrike, dit den urbana klassen vallfärdade.Mitt sällskap visste att fisken hon rynkade på näsan åt, var den samma som sedan beställdes. Det var bara att associationerna satt så ankrade i magkänslan, och magkänslan så ankrad i språket. Det sydeuropeiska uttalet klingar så utsökt – calçot, cime di rapa och cinghiale låter sexigare än nässlor, broccolirybs och vildsvin. Eller så som brochet låter förföriskt medan gädda betyder Tusen ben. Sydeuropeerna kan konsten att omgärda sitt terroir med romantik.När servitören dukade undan tallrikarna, bestämde jag mig för att fara söderut för att lära mig mer om råvarorna. Vilket jag också gjorde i många och långa dagar, först på kockskolan i Köpenhamn och senare på restauranger.Vad jag lärde mig?Kocken förstår att ta tillvara det påvra.Och inte sällan är det också det vilda.Det var som att för första gången få syn på sin barndoms dyrgripar, som då inte betydde någonting – men som hela tiden funnits framför ögonen på oss, när vi sprang som idioter rakt ut i de smördoftande rapsfälten eller lekte under den blommande magnolian (mormors parfym!) … här bak i köken fick minnet av primörerna plötsligt konturer, när någon eldade på rapsskotten och serverade med blåmusslor och smörsås, magnolian picklades och dukades fram till en rätt med horngädda …För kockarna var det självklarheter.Men utanför restaurangköken, i städerna, så tänker man alltjämt på Landsbygden som något helt annat än Italien, Frankrike och Spanien –men när rapsskotten dyker upp intill Tosteberga ängar på vårkanten så är det inte en mindre gastronomisk sensation än vildbroccolin från Apulien.Så var finns romantiken kring de vilda, svenska primörerna?Djupt inne i kockskolans bibliotek kom jag över ett citat som löd: “Food should tell you where you are”, och det var förstås inget märkvärdigt med det, förrän det fortsatte: “when you are”. Jag älskar det citatet. Det var så fint, att maten alltså inte bara kunde berätta för oss var vi befann oss, utan också när vi befann oss. Primören sätter oss i direkt kontakt med landskapet och årstiden och låter oss förstå hur flyktig den är.Det finns något existentiellt i det.Primören säger: Här är du nu.Tillbaka i det vitlöksdoftande havet. Farfar höll fortfarande på där ute. Någon enstaka vandrare klättrade över ett stengärde och passerade, fortsatte vidare in i skogen. Min enkla fråga hängde fortfarande i luften:Var är alla någonstans?I introduktionen till Glyptotekets utställning Efter naturen som visades 2024 skrev författaren Josefine Klougart att den vilda, orörda naturen inte längre finns, att den sedan länge är historia. I en tid då naturen hotas, blir det desto viktigare att vi lär oss använda den. I århundraden tog vi tillvara det som fanns i vår närhet. Min farmor satt alltid hukad vid nässlorna, tillredde sjöfåglarna som störtade in i näten. Hennes generation gjorde så av sunt förnuft, generationen innan henne gjorde så för att inte dö.Vi låter delikatesserna ruttna framför våra ögon. Då tunnas relationen till landskapet ut – och därmed också den vardagliga omsorgen för naturen.I mars drev det iland två flåsiga fiskodlare nere vid stranden. Jag och farfar ställde upp på att fånga femton gäddor innan vårens slut. Han skulle fylla nittiotvå till hösten och tyckte det lät som en pigg idé, men han kämpade med de där gäddorna. Det krävs en särskilt varsam styrka för att hålla en gädda lugn. Vi förlöste varje individ och släppte ut rommen i det tempererade havsvattnet, som entreprenörerna sedan tog med till sina anläggningar.Bilen svängde ut från tomten.Denna ständigt pågående dragkamp mellan det urbana och Det Vilda, mellan piggvarens algdränkta tillvaro i Krogstorp Aale och de sterila anläggningarna bland åkrarna. Tre veckor senare ringde någon därifrån och berättade att alla gäddyngel hade dött.Det var något med temperaturen i bassängen.Hur ta hand om något man inte har en relation till?Detta funderade jag på, när jag satt på knä mitt i det gröna havet i en by i östra Skåne, medan ramslöken runtom mig vissnade snabbare än vad min påse kunde fyllasoch det var så stilla, så väldigt tyst häromkring.Den lilla båten där ute försvunnen.Oskar Fribergskribent och kockProducent: Ann Lingebrandt

Ett samtal om att byta bana till präst mitt i livet och att jobba i glesbygd där prästbristen är stor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Annica Olsson jobbade i fabrik och sadlade om till präst, senare i livet. Kärleken förde Drew Baldwin från England till Sverige och efter en karriär som civilekonom prästvigdes han tidigare i år, 61 år gammal. Programledaren Lina Hedmark träffar de både för ett samtal om kallet, att våga byta bana i livet och om prästvardagen i norra Värmland där avstånden är långa, prästbristen stor och där de ständigt är kändisar i bygden. Ur samtalet: ”Fabriken lade ned och jag tänkte - vad ska jag göra i mitt liv? Folk sa till mig att de tyckte att jag skulle bli präst men jag tyckte det lät så väldigt fint och stort.”Musik: Kamikaze Life – Maja IvarssonIngen plockar en maskros – Eddie MeduzaKantat Nr 147 – Johann Sebastian Bach/Håvard SvendsrudStrövtåg i hembygden – Mando Diao Ack Värmeland du sköna – Monica ZetterlundProgramledare och producentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en svart kvinna som har vuxit upp på den skånska landsbygden och sedan flyttat därifrån. Nu vill hennes sambo, som hon planerar att skaffa barn med, flytta tillbaka till ett liknande samhälle, trots hennes oro för att som icke-vit bilda familj där. Hur ska hon tänka? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oskar har noterat att såväl Moderaterna som Socialdemokraterna och Kristdemokraterna lyfter landbygden som ett prioriterat område inför nästa val. Men hur stor roll spelar den? Henrik Torehammar går till historien och vår ständiga höger/vänster-konflikt. Torbjörn Nilsson har läst några undersökningar, Maggie Strömberg förfasar sig över stockholmares användning av "folk ute i landet". har du en fråga, mejla politiken@svd.se. Glöm inte att du får den bästa lyssningsupplvelsen i SvD-appen.

Begreppet "blod och jord" - Blut und Boden - myntades i slutet av 1800-talet i Tyskland som en romantisk motrörelse mot urbaniseringen, vilken gjorde människor rotlösa och progressiva. Blod och jord är egentligen bara andra ord för arv och miljö. Socialisterna har länge bekämpat arvets - blodets - betydelse för en människas utveckling och välmående. Enligt deras synsätt föds vi som oskrivna blad och formas enbart av miljön med faktorer som "svår barndom", socioekonomiska faktorer och så vidare. Med rätt skolning är vi med andra ord helt utbytbara. Genom en medveten politik för att förstöra landsbygden har socialdemokratin också bekämpat vår koppling till miljön - jorden. Resultatet är en rotlös och lättpåverkad befolkning.0:01:10 Adoptionutredningen: Lägg ner handeln med barn.0:15:10 Dagens tema: Blod och jord.0:27:25 Verner von Heidenstam, ensamhetens tankar.0:29:50 Vilhelm Moberg, männsikan bör ha ett fäste i jorden.0:44:30 Att vakna är att inse att ondska existerar.0:52:00 Paulus visdomsord i Efesus - vi strider mot ondska.1:02:05 Hjalmar Söderberg, själen ryser för tomrummet.1:03:30 Landsbygden dödas med lag och centralstyre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystande och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.  Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium. Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

100 eller 1000 Dalslänningar? Ni får lyssna på AnnaSara Perslow Inflyttningslots. Landsbygden behöver mer folk. Landsbygden är en rikedom. - Här finns oändliga möjligheter till ett bra liv.

Vi har varit i Lund och hämtat blåvitt porslin, längtar efter bra pappershandlare — Lexis i Lund är en — och vi saknar Jan Stenbeck och minns middagarna med honom. Inte minst den middag då vi fick inbakad tryffel och gåslever under namnet "Testicule de vieux chien". Vi minns också hur mycket han älskade hundar. Den utmärkta P1-dokumentären, Sista dansen på Fårö, om vänsterkultureliten på Fårö gör oss förstämda, men är utmärkt. Den visar hur förljugna dessa människor är. Den elaka Olof Buckard, den galet skrattande Maj Wechelmann, Jan O Karlsson och magdanserskan Rozita Aver, den enda som verkar hyfsat normal. Om hur apkoppor blev mpox och en rättelse om Klarna, utan att för den skull släppa trycket på ett företag som gillar att skicka inkasso på sina kunder. Bankerna, vad hände egentligen med dem? Presidentvalet i USA där Kamala Harris har vind under vingarna. Det är som Janerik Larsson alltid sagt: amerikanska presidentvalskampanjer bjuder alltid på något oväntat. Vi försöker att trasha DN så mycket vi kan, men det går fortfarande bra för dem. Det är som vanligt: ingen lyssnar på oss. Och så vår lokala stora strid: Handlaren i Löderup, som vi gillar fullt ut, har fått sina parkeringar blockerade av stora stenblock. Vi lovar att hålla er informerade om denna inflammerade konflikt. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan pratar vi om regeringens färska besked om att införa gårdshandel och därmed riskera det att svenska alkoholmonopolet och Systembolaget faller. Det blir också EU-snack där vi pratar om det går att balansera mellan näringsliv och folkhälsa när det kommer till att ta beslut. Och varningstexter på alkohol - kan det bli något i med detta val? Vi säger också grattis till Christer Lindarw!

Är politikernas flirt med landsbygdsväljarna bara ett spel för gallerierna? De håller landsbygden högt i retoriken, men det blir stadsborna som vinner på politiken. Och stadsborna håller helst landsbygdsborna på armlängds avstånd. Gäst: Lotta Gröning, opinionschef på Epoch Times och debattör i landsbygdsfrågor. Med: Johan Hakelius och Cecilia Garme Podden ges ut av Nyhetsmagasinet Fokus. För aktuella prenumerationserbjudanden: fokus.se/prenumerera

Varför har det blivit så att vi pratar om fin-landsbygd och ful-landsbygd? Och vem har bestämt vad som är vad? Och varför utmålas "glesbygden" så ofta som förlorare? Terese Bengard, aktuell med boken "Världens mittpunkt - till landsbygdernas försvar", gästar studion och reder ut.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Född i Serbien, uppvuxen i Sverige men från Ungern. Det är hur Emese startar igång avsnittet den här veckan, och hon går in på de kulturella skillnaderna hon kände i Sverige och varför hon tror att det ledde till att hon hamnade i Portugal. Vi pratar också om hennes studier, olika resor och hur hon faktiskt tillslut hamnade i ett hus på landsbygden i Portugal med sina två hundar.Följ med på ett intressant avsnitt om hur du kan byta riktning i ditt liv - bara du bestämmer dig för det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om ASMR, bastur, span och den makalöst sjuka skånska landsbygden. Se till att det blir daglig podd i februari också via swish: 123 039 67 96

Joakim Broman är redaktör på Timbros nätmagasin Smedjan och författare till boken Dörren vid Faxälvens strand – om sveket mot landsbygden och framtiden i periferin.

 Før han stakk av med en koffert stappet full av gull, var Nguyen Van Thieu, Sør-Vietnams autoritære president. Han ledet landet gjennom de siste årene av Vietnamkrigen. Og i den første av to episoder, ser vi på hvordan han endte opp med å delta i militærkuppet som felte forgjengeren hans, Ngo Dinh Diem.

Dags att prata…Landsbygd. Landsbygden - idyll eller bara utmanande och inåtvärmande? Magnus Londen funderar kring möjligheter och utmaningar med att bo på landet tillsammans med journalisten och före detta Kimitobon Janne Wass och Närpesföretagaren Linnea Strand i andra avsnittet av Bildningsalliansens tredelade podd ”Dags att prata...”. Bildningsalliansens projekt “Dags att prata…” avslutades i juni 2023. För att knyta samman projektet och ta vara på de viktiga diskussionerna som förts i samband med det lanserar Bildningsalliansen tre poddavsnitt med fokus på Svenskfinland, identitet, landsbygd och mångkulturalitet. Välkommen med lyssna till diskussionen! Podcasten har gjorts med finansiering av Svenska kulturfonden.

Var drar du gränsen för vad som är okej att säga till dig? Dumpad och övergiven står du där med tårar i ögonen, och vilka är det du behöver just i detta läge? Precis, dina vänner. Men istället för tröst, så får du höra att felet helt och hållet är ditt. Bland dessa vänner så är det helt naturligt, inte konstigt alls att till ljudet av snyftande säga att om du hade krävt giftemål innan sex, så skulle mannen fortfarande finnas kvar i ditt liv. Skulle du dra gränsen för din vän där, eller tidigare? Kanske... mycket tidigare? Var den gränsen dras, beror oftast (även i detta fall) på vad man kallar: "kulturell bakgrund." Missa inte det här programmet!VARJE KRONA SOM DONERAS GER EN MOTIVATIONSBOOST SOM UNDERLÄTTAR ALLT ELÄNDE OCH ALL DUMHET SOM MAN MÅSTE VADA IGENOM UNDER ARBETET MED DENNA SAMHÄLLSKRITISKA PODCAST - SÅ TUSEN TACK FÖR DITT STÖD:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVi har självfallet inte missat att det är lördag (12-aug-2023), och ger oss i kast med detta:* Kvinnor får bära skulden - "Borde ha krävt giftemål innan sex."* Avfolkningsregionernas framtid: Avstjälpningsplats för social dumpning av arbetsvägrande invandrare, handikappade och "socialfall."* Ibland, med betoning på ibland, så visar Sverige sin kalla kompromisslösa hand.* Ovilja att bära typiskt feminina plagg ökar.* Labila människor med spädbarn i famnen.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman, Tomas Wiklund & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:INKOMPATIBEL JUBELÅSNA FÖRSÄKRAR JOMSHOF - "DU KOMMER BÖJA DIG"https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/inkompatibel-jubelaasna-foersaekrar-jomsAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 19 augustiDu hittar även Verklighetschecken här:RUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEPeste Noire - Phalènes Et Pestilencehttps://youtu.be/fbQqIVDJs9UTOMASAC/DC - Back in Blackhttps://www.youtube.com/watch?v=f2p0xrY4CMsJOHANMagnum Bonum - Tält För Två https://open.spotify.com/track/0VoKc8r6nRt9O6I9IjVD5t?si=ec1385a0eabb4047ELISABETHJerry Lee Lewis - Great Balls Of Firehttps://www.youtube.com/watch?v=F569_t2jCio&ab_channel=ClassicHitsStudio

Man talar ofta om begreppet smarta städer, men finns det någon motsvarighet för en smart landsbygd? Det undersöker Anna Ståhlbröst, digitaliseringsforskare vid Luleå Tekniska Universitet. I det här avsnittet av Innovationslandet berättar hon bland annat om behovet av att tänka utifrån slutanvändarens perspektiv och metodologin FormIT. Avsnittet spelades in på distans den 26 juni och är ett betalt samarbete med Luleå Tekniska Universitet. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Programmet är en repris från 12/9 2022. Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Idrottsrörelsen står inför en utmaning när det gäller att ta de goda idéerna och formerna som byggt upp rörelsen, men ändå anpassa sig efter dagens samhälle. Hova IF är landsbygdsföreningen som gjort ett gott försök. I veckans avsnitt så träffar vi Susanna Troedson som berättar om hur föreningen vill skapa en mötesplats där alla ska känna sig välkomna att både vara och bidra.

Snubblandes över handgranater och djurkadaver halkar herr och fru Svensson fram i blodet på väg ut från storstäderna. I år har det gått så långt så att en av fyra svenskar vill packa ihop och fly till landsbygden, men varför då? Andra kulturer är ju så.... vilket ord är det jag söker? Laddade? Pulshöjande? Fängslande? Nervpirrande? SPÄNNANDE var det ja... Eller? Missa inte det här programmet!1000/1700 KR HAR KOMMIT IN! NYA PROGRAM UTLOVAS I JANUARI OM NI DONERAR IHOP TILL DOM SISTA 700 SOM FATTAS INNAN DEN 31 DECEMBER:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaEn vecka kvar till jul (17/12-22), och gästerna språkas vid om:* Massflykt från oattraktiva kulturer till landsbygden.* Ska man lita på "expertisen," trots att ögonen blöder när man ser deras byggnader?* Hoppsan, där kom polisen mitt i pizzahämtningen!* Bitchen, "flyktingfamiljen" och surkärringen.* På med fracken och säg hej till adeln.* Den kulturmarxistiska samhällsforskningen.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Carl "SHA 70" Schiller, Johan Widén & Elisabeth EngmanCarl Schillers youtubekanal: https://www.youtube.com/c/SHA70/videosVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KULTURELL HÄRDSMÄLTA VÄNTAR - SJÄLVISK FÄHUND RYCKER PÅ AXLARNA https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/kulturell-haerdsmaelta-vaentar-sjaelviskAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 24 decemberDu hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEWoods of Desolation - The Falling Tidehttps://youtu.be/GtAtrD_RGUsCALLEElvis Presley - Aloha From Hawaiihttps://www.youtube.com/watch?v=zLmsZC45-m8&ab_channel=MikeyNL1038ELISABETHBing Crosby - I'm dreaming of a white Christmashttps://www.youtube.com/watch?v=Op6XUBTDKNU&ab_channel=Videos4YouJOHANSpotify DOKhttps://open.spotify.com/show/3LaoBkIXm8zV7S7wPqUtEf?si=otZei6jiQTuUbErDmkOBGA&fbclid=IwAR0Qzls8Na31P1Vzj_nmMQFmMOu-MKctNpehvWSeGThr6lOm_4s8kJHa5Ds&nd=1

Med 3,7 procent i opinionsmätningarna har Liberalerna förnyat sitt parkeringstillstånd under riksdagsspärren. För att häva krisen vill partiet prioritera de försummade landsbygdsfrågorna, ändå hamnar Norrbottenprofilen Lotta Gröning utanför partistyrelsen, skriver Cecilia Garme. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är i gränslandet mellan sömn och vakenhet som litteraturen föds och blir till. Författaren Martin Engberg reflekterar över hur drömmen och skrivandet förhåller sig till varandra. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-09-08.Benen ligger i kors. Obekvämt inklämda under skrivbordet. Käken är avslappnad, hakan lyft, munnen lätt öppen, blicken riktar sig i vinkel snett ut i rummet. Tanken rör sig bortom tanken. I nästa stund vänder jag mig mot papperet och börjar skriva.Jag sitter gärna på det sättet ögonblicket innan jag glider från ett tillstånd med osorterade tankar, in i det aktiva skrivandet där orden hamnar på papperet i en bestämd följd vid pennas spets. I alla fall tillräckligt ofta för att ha noterat vanan. Kroppens vridning inbillar jag mig är särskilt viktig. Blicken som drar sig från papperet utåt. Som om en diagonal linje måste upprättas för att en kontakt ska uppstå mellan papperet och det som ska skrivas.Denna förflyttning mellan tillstånd, och nödvändigheten att förbereda tillståndet med en kroppslig positionering, tycks mig likna den sänggåendes ritual. Liksom skribenten vid sitt skrivbord, begagnar hon en möbel särskilt ämnad för ändamålet. Placerar kroppen i en gynnsam position (vanligtvis liggande på sidan) för att därefter släppa den medvetna kontrollen av tankarna, ifall det går. Varken skrivkramp eller sömnlöshet låter sig hur som helst avhjälpas med ihärdig tankeverksamhet. Den som kommer på sig själv med att vara på väg att somna vaknar lätt igen. Pennan tvekar om det första ordet granskas för noga.När drömmen sedan öppnar sig kommer den med stämningar och bilder som ibland överträffar diktens.Inte underligt att det därför finns författare som på olika sätt försökt dyrka upp sömnens svarta låda. Om Stig Dagerman berättas det att han skrev de sista sextio sidorna av den mardrömslika De dömdas ö i ett inspirerat rus. Från kvällen ena dagen till följande dags förmiddag. I ett brev har han själv beskrivit att han inte tänkte utan lät Gud göra det.För att inte tala om Kafka som var en mästare i drömsk berättelselogik. Jag skulle nog gärna låna hans drömdyrkar till en berättelse eller två.I antologin Tag och skriv från 2020, hävdar författaren Kristoffer Leandoer att ju tröttare han är, desto bättre skriver han. När man är riktigt trött orkar man inte stå i vägen för sig själv längre, säger han. Det är det ena sättet att lösa de problem som uppstår under arbetet, att vara så trött att man inte ens ser dem som problem längre. Det andra är att sova bort dem. När man vaknat har allting hamnat på plats. [] I sovande tillstånd kan man inte lura sig själv.Science fiction-författaren A E Van Vogt var mer systematisk. I en intervju beskriver han hur han i början av författarskapet alltid sov dåligt medan han skrev på en roman för att han hela tiden vaknade och bekymrade sig för hur han skulle få ihop storyn. Efter ett antal år kom han fram till att lösningen fanns i själva sömnstörningen. Samma kväll tog han med sig familjens väckarklocka in i gästrummet och ställde den på en och en halv timme.Och efter det brukade jag, varje gång jag arbetade med en berättelse, väcka mig själv efter en och en halv timme, natten igenom tvinga mig själv att vakna upp, tänka på berättelsen, försöka lösa den, och fortfarande medan jag arbetade på den åter falla i sömn. Och på morgonen hade jag en lösning []Han menade att det var ett oslagbart sätt att tränga in i det omedvetna. Jag tror inte att någon skulle kunna göra det på ett bättre sätt, ens om trettio år, sa han då, 1980.Hur bra nu metoden var. Van Vogts böcker är rätt märkliga. När jag läser om en av dem minns jag genast både vad det var som irriterade mig med dem och fick mig att plocka upp dem igen efter att ha kastat dem i väggen. Glöm psykologisk trovärdighet. Eller begriplig intrig. Ska de läsas, ska de läsas just för sin drömska kvalitet. Den suggererande, ibland bisarra stämningen.Men vad är det egentligen litteraturen avundas drömmen? Jag tror att det har med drömmens status som sanningsbärare att göra.För oavsett om drömmen betraktats som en maskerad budbärare eller den hand som river bort fikonlövet har den väl alltid setts som förmedlare av en sanning som är oåtkomlig för ett vaket (bevakande) medvetande? Under natten öppnar sig rum som vi inte visste existerade inom oss. I sin bok om skrivande Så nära livet man kan komma säger James Woods att vi är inre expansionister. Att de berättelser vi berättar tyst för oss själv är de viktigaste berättelserna. Som jag förstår det, att vi har ett mycket starkt behov av inre vidd. Ett berättelselandskap där vi tillåts vara mer än vad vi kan vara i det verkliga livet. Dit kan de nattliga drömmarna släppa in oss, ibland med en knuff i ryggen, ifall det är ett monster som väntar.Inte sällan är det väl också denna sida av oss litteraturen vill gestalta. Litteraturen som liksom drömmen öppnar världar där lagar och regler råder som skiljer sig från dem i den fysiska världen och sträcker sig in i författaren efter stoff att gestalta detta med.Kristofer Leandoer säger i sin essä att det läsning bokstavligen handlar om är att drömma någon annans drömmar. En form av galenskap som lockar oss att tro på människor som inte finns. Som kan låta dig vara med om slaget vid Waterloo, till och med bli Napoleon. Samtidigt tar vi över dessa drömmar medan vi läser, fyller dem våra egna bilder. För mig ligger det där rummet Virginia Woolf skriver om till exempel på en Folkhögskola jag gått på. Landsbygden i en bok är alltid den jag växte upp i, även om det står att den utspelar sig i norra England.Och är det något vi övar oss på under natten är det väl att dra fram bilder ur vårt inre.I "Oavsiktligt - Om att läsa och skriva" säger Karl Ove Knausgård: Litteraturen är inte först och främst en plats för sanningar, det är en plats för det rum där sanningar tar gestalt. Istället för att byråkratiskt säga att litteraturens sanning ligger i gestaltningen i den mån det är en lyckad gestaltning synliggör han gestaltningens själva förutsättning. Den måste ha möjligheten till utsträckning i flera dimensioner. Inget kan veckla ut sig och ta gestalt om rummet är platt.Kan inte samma sak sägas om drömmen? Att den också som Knausgård uttrycker sig om skrivandet skapar ett rum där något är möjligt att säga? Underförstått, visar det som annars skulle ha förblivit dolt. Vi sover. Expanderar inåt. Ögonen rör sig ryckigt bakom ögonlocken. Bilderna avlöser varandra. Övar oss i att bli goda läsare av den litteratur som låter oss drömma varandras drömmar. Ett abrupt kast och jag ser min egen nacke. Hur jag böjer mig fram över drömmens källa. Stoppar armarna i det mörka vattnet ända upp till armbågarna.Sedan vaknar jag. Viker täcket åt sidan. Slår mig ned vid skrivbordet med benen krångligt inklämda under det. Lyfter blicken, uppåt, utåt, låter käken slappna av, väntar, och vad är det jag väntar på?Hur en bild på nytt ska stiga upp för att den här gången låta sig formuleras.Martin Engberg, författare

Natur och kultur Vi besöker författaren Johan Theorin i hans skrivarlya på brantaste Södermalm för att prata om landsbygden som motiv och miljö i skräckgenren. Johan Theorin är främst känd för sina gotiska kriminalromaner i Ölandssviten, vars femte del installerades i fjol. Tomas får ny information om spökerierna på Kastlösa prästgård som har gäckat honom sedan lågstadieåldern och Lars hedgar något alldeles oerhört för att samla mod att ställa en kritisk fråga. Vi pratar också om: Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge, Rörgast, Benvittring, Torsten Jungstedt, Invasion of the Body Snatchers, Lord Dunsany, Låt oss hjälpa älvorna, Mannen i svart, HP Lovecraft, The Color Out of Space, Alvaret, troll, älvor, Maria Lang, Dagmar Lange, The Wickerman, Harvest Home. The Lottery, Shirley Jackson, Gustav Vasa, De dödas julotta, The Changeling, The Babadook, MR James, The Stalls of Barchester Cathedral, Count Magnus, Greve Magnus de la Gardie, The Hound of the Baskervilles, Sherlock Holmes, Scooby Doo, Sankta Psyko, Knackningar, På stort alvar, Utgrävningarna i Rälla ödekyrka, Rickard Berghorn, Necronomicon i Sverige, Prisma Förlags novelltävling och naturligtvis lite grann om Andreas Marklunds Skördedrottningen. Samtalet fortsätter för Patreon-lyssnare, då vi fokuserar på Johan Theorins favoritnovell ur barndomsfavoriten Stora skräckboken, som vi också har läst in exklusivt för detta avsnitt. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.

Nyheterna Radio 10.00

"Jag vill hylla de där hemmafruarna, kvinnokämparna och de som gjort revolt. Kvinnor bakåt, som armbågat sig fram för kommande generationer" Möt entreprenörernas entreprenör, Marina Evertsson, som öppnar sin senaste verksamhet Fröken Sonjas Veranda i Tvååker utanför Varberg. Vad är det som driver henne i alla hennes olika verksamheter, hur går hon tillväga när hon skall färgsätta och tapetsera 500 antika kvadratmeter och vilka är hennes viktigaste råd för att lyckas i sin business?  Välkommen att sitta ned till ett rakt igenom inspirerande och målinriktat 11-kaffe!

Vad händer i riksdagen idag? Ulf Kristersson som statsminister. Flera regioner verkar få ändrtat styre. SD går om C i Lööfs hemort. Landsbygden där SD ökar rekordartat. Ringhals 4 stängd över vintern. Vilka ekonomiska utmaningar väntar nästa mandatperiod? USA:s nationalarkiv har hamnat i fokus. Framtiden för det Samväldet.

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Om Therese Karlsson som lever och bor med hästar på Torpödegården i Ed med sin sambo Jonas. Samtal med Therse som berättar om hästar och om sitt yrke som ridlärare på Rid center på Dal.

SD har släppt ett nytt landsbygdspolitiskt program, vilket nagelfars av de tres gäng i dagens Svegot. Frågan är om SD kan rädda landsbygden som stödparti åt en M-KD-L-regering? Väntetid på fem år för att undersöka tänderna, så är det i Sverige 2022. ”Landsmoden” Maggan ska ”ta tillbaka välfärden” enligt vallöfte, det klingar illa efter alla år vid makten. Uppdateringar om dådet i Skellefteå samt apkoppor leveras också. En fråga värd att ställa är också hur det är ställt med vänsterns analys om att det är ”de rika” som orsakar kriminalitet genom mycket knarkande. Det verkar som att de missar målet.

SD har släppt ett nytt landsbygdspolitiskt program, vilket nagelfars av de tres gäng i dagens Svegot. Frågan är om SD kan rädda landsbygden som stödparti åt en M-KD-L-regering? Dessutom en ny hemsk inblick i apkoppevärlden (inget för känsliga!) och så en positiv nyhet från Skellefteå. Inlägget Räddar Sverigedemokraterna landsbygden? dök först upp på Radio Svegot.

I veckans avsnitt pratar vi om att elbilsförsäljningen i Sverige slår alla rekord och att glesbygden nu går om städerna. Vi hör om en ny branschöverenskommelse för att förenkla laddning på långresa, och att Tesla äntligen öppnat sitt superladdarnätverk för ägare av andra bilmärken här hemma i Sverige. Och så får Anders spela Alfreds bonusbingo – vad det nu betyder?

Avsnitt 10. Om Not Quite ett kulturcentrum i skogen i Fengerfors i Dalsland. Om konstnärer och hantverkare som stannar kvar på landsbygden.

Hur ser förutsättningarna ut för dagens lantbrukare? Präglas politiken för mycket av ett storstadsperspektiv? Och är miljömålen kring skog och jordbruk orimligt höga? Det är frågor som vi pratar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om självförsörjning, gödsel och handlingsfrihet. Gäster i programmet är Karl Hedin, ägare av träindustriföretaget AB Karl Hedin, och Per-Ola Olsson, bonde och skribent.

Franchisepodden gästas av Daniel Lundh, medgrundare till den obemannade livsmedelskedjan Lifvs som fick priset som Årets Nytänkare på Frannygalan 2021. Hur fungerar en butik utan personal? Vad finns det för utmaningar? Expansionsplaner? Vilka är fördelarna med att driva en Lifvs-butik genom franchise? Ett spännande samtal om framtidens handel utlovas. Karin Kisker och Bo Sjöholm hälsar er varmt välkomna.

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystnade och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.Lyssna också på Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skugga.Bild: Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium.Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Tristess, långa timmar i kollektivtrafiken, mörker - men också original, frihet och nyvärpta ägg. Denna söndag dissekeras den svenska LANDSBYGDEN. Vem var "mor med de stora pattarna" och "Niklas i Skrällebo"? Varför är Hörby mörkrets hjärta i Skåne? Är man lyckligare på landet? Är Anna-Karin en riktig lantis? Bor Ann i ett knarkhus? Hur många mord sker på landet? Vi hyllar Maria Maunsbach och Lars Molin och sågar Mandelmanns. PLUS: Parasitera inte på andras sorg. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén marcus@silverdrakeforlag.se www.silverdrakeförlag.se

På fredag släpper folkmusikern Samantha Ohlanders albumet "Landsbygdsupproret" och har samtidigt premiär för scenföreställnignen med samma namn. Vad är det för uppror och vart ska det leda? HEMBYGD I NYTT LJUSIdag startar Uppsala Internationella Litteraturfestival, årets tema är "hembygd". Men hur påverkas detta begrepp av en värld i oro? Vi ställde den frågan till invigningstalare Göran Rosenberg.PORTRÄTT: DOKUMENTÄRFILMAREN MAUD NYCANDERMaud Nycander är dokumentärfilmaren som lyckas komma nära. För 20 år sedan skildrade hon de kaotiska men varma småbarnsåren som inbäddad reporter i en familj i filmen Kärlek och fiskpinnar. Nu är hon aktuell med en lika närgången film, om samma familj där föräldrarna står i begrepp att skilja sig. Reporter Kicki Möller har mött Maud Nycander.ESSÄ: ERICA JONG, 80, SOM VÄGVISARE I LIVETMed "Rädd att flyga" kom Erica Jong att bli en stilbildare inom den feministiska litteraturen. Katarina Wikars berättar om hur Erica Jong går att vända sig till för livsvisdomar under ett helt liv.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

HELA SVERIGE PRATAR OM ATT RÄDDA LANDSBYGDEN med Anna Olovsdotter Lööv och Emelie Larsson.   Om forskning kring centrum/periferi. Om HBTQi & Sollefteå BB. Om aktivism och ny forskning kring detta. Om vem som bedömer platser, urban norm och hur forskning kan bidra till samhällsutveckling. Anna Olovsdotter Lööv är filosofie doktor och universitetslektor i genusvetenskap vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap (HSV) vid Mittuniversitetet. Anna har forskat om HBTQ-frågor och organisering av Pridefestivaler utanför storstäderna. Om Pride på bygder, avurbanisering och decentrering av hbtq-frågor. Emelie Larsson är filosofie doktor och universitetsadjunkt i sociologi vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap (HSV) vid Mittuniversitetet. Hon har skrivit en avhandling om nedläggningen av BB Sollefteå och har sedan fortsatt forska om frågor som rör sjukvård, genus och plats. Vi pratar också om det nya projektet som ska kolla av och för vem ska landsbygderna ”räddas”. Vem är räddare och vilka värden läggs i landsbygderna. Men också om identitetsskapande delar. Och om hur centrum/periferi frågor hanteras i forskningsvärlden.   Annas soundtrack: Sara Parkman – Ing-Maries vals https://www.youtube.com/watch?v=CWB5reLHnvM Emelies soundtrack: Sara Parkman - Vreden https://www.youtube.com/watch?v=kpJvfqkfNYg Kontakt Anna https://www.miun.se/Personal/annaolovsdotterloov/ Kontakt Emelie https://www.miun.se/Personal/emelielarsson/   Ni kan också kontakta Katarina Giritli Nygren som är projektledare: katarina.giritli-nygren@miun.se

Politikerna pratar gärna om en konflikt mellan stad och land, men hur stor är den där konflikten egentligen? Vi undrar också vad som kan tänkas rädda Liberalerna och Miljöpartiet kvar i riksdagen. Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Hanna Mellander

Politikerna pratar gärna om en konflikt mellan stad och land, men hur stor är den där konflikten egentligen? Vi undrar också vad som kan tänkas rädda Liberalerna och Miljöpartiet kvar i riksdagen. Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Hanna Mellander

I romanen "Stolthet och fördom" iscensätts några giftasmogna personers famlande försök att få varandra. Inte minst måste de kämpa mot för mycket stolthet och fördomar. Jalle Horn och Robin Holmgren finner godbitarna i Jane Austens roman från 1813. Inlägget Stolthet och fördom – allvar, humor och romantik från den engelska landsbygden dök först upp på Radio Svegot.

Dessutom i Godmorgon världen satir med Public Service, panelen, krönika med Nina Solomin och kåseri av Mark Levengood.    Timme 1Så blev resultatet av FN:s klimatmöteMellan hopp och förtröstan - vilken känsla dominerar efter Glasgow?Polen och migranternaOm Gaza vore ett turistlandKrönika av Nina SolominPanelenTimme 2Hur lyckas man ta sig bort från listan med utsatta områden?KD och slaget om landsbygdenPublic ServiceSalad Hilowle - konst om det välbekanta Libanon efter sprängningenKåseri av Mark Levengood

Valdistriktet Tockarp i Örkelljunga är Sverigedemokraternas starkaste fäste i landet. Nästan 50 procents stöd riksdagsvalet 2018. Niklas Bengtsson (SD) talar om en längtan till ett annat samhälle. Det här är del ett av åtta i Katarina Gunnarssons serie På partiernas hemmaplan. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden. Reporter: Katarina Gunnarsson

I panelen: Jonas Hallberg, Gabriella Ahlström och Göran Everdahl. Programmet är en sommarpodd från Spanarnas arkiv och sändes ursprungligen 1998-06-12. Programledare: Ingvar Storm. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarpodd ur Spanarnas arkiv!Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de tidigare programmen - närmare bestämt Spanarnas säsongsavslutning från vårterminen 1998.Spanarna 1998-06-12 – i panelen:Jonas Hallberg: Allt slås ihop – Sveriges Radio liksom partipolitiken.Gabriella Ahlström: Landsbygden invaderas av direktörer på överlevnadskurs.Göran Everdahl: Vår tids viktigaste metafor tvåloperan ersätts av dataspelet.

I panelen: Jonas Hallberg, Gabriella Ahlström och Göran Everdahl. Programmet är en sommarpodd från Spanarnas arkiv och sändes ursprungligen 1998-06-12. Programledare: Ingvar Storm. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarpodd ur Spanarnas arkiv!Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de tidigare programmen - närmare bestämt Spanarnas säsongsavslutning från vårterminen 1998.Spanarna 1998-06-12 – i panelen:Jonas Hallberg: Allt slås ihop – Sveriges Radio liksom partipolitiken.Gabriella Ahlström: Landsbygden invaderas av direktörer på överlevnadskurs.Göran Everdahl: Vår tids viktigaste metafor tvåloperan ersätts av dataspelet.