Podcasts about offentligheten

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Fredrick Federley är före detta Europaparlamentariker för Centerpartiet. Han har haft en rad olika förtroendeposter inom partiet där han i riksdagsvalet 2006 valdes in i riksdagen och bl.a. var andre vice partiordförande för Centerpartiet mellan åren 2015 och 2020. I december 2020 meddelade Fredrick att han lämnar politiken bakom sig sedan det uppmärksammats att han haft en relation med en man som är dömd för grova våldtäkter mot en tidigare partners barn.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emilie forteller om oppveksten i Hønefoss, starten av bloggperioden og om hvordan det var å bli et offentlig mennesket på kort tid i ung alder. Hun tar oss gjennom oppturer og nedturer, og forteller om hva det var som fikk henne til å trekke seg vekk fra det offentlige. Dagens episode er følsom, og vi får et ordentlig innblikk i Emilie sin reise. I del 2 blir det snakket mer om forloveden Mike, bryllupsplaner, barn og fremtiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har RENT inn med forslag til podcastens nest siste episode. Men før det hele er over, skal ting diskuteres og hete poteter må berøres. For hvem har det verst når de stikker hodet ut i offentligheten - kvinner eller menn? Og er det mer sosialt akseptert å gjøre narr av i menn i medier enn kvinner?

Hvor mye kan nordmenn om resten av verden? Er NRK venstrevridd? Og hvorfor er journalister fremdeles redde for en ærlig debatt om innvandring? Gjest: Anders Magnus, tidligere utenriksmedarbeider for NRK og nåværende spaltist for Nettavisen.

Det här avsnittet är menat som en del i ett förbättringsarbete för att bidra till ytterligare normalisering av offentlig amning. Vad kan vi som medmänniskor göra för att ammande ska känna sig mer trygga i att amma offentligt? Vad efterfrågar ammande? Och hur ser caféers inställning till offentlig amning ut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad gör egentligen en IKTare och hur är det att komma som en ny sådan? Olof Wahlgren på Nyvångsskolan i Dalby i Lunds kommun har bara jobbat i offentlig verksamhet, i kommun och med teknik i skolvärlden i 3 månader. Hör honom berätta.

Det är första gången vi pratar med varandra i syfte att andra ska lyssna. Ändå har dagens gäst, journalisten Agnes Apri, varit i offentligheten längre än jag. Arpi, menar jag. Av någon anledning stavas hennes efternamn oftare fel än mitt, trots att det är samma. När Twitter var ungt var hon en av de stora där, och jag var @TantAgnes storebror. Hon bloggade, skrev om soul, R&B och hiphop, vikarierade som ledarskribent på Expressen och GT – men bytte sedan bana. Bort från tyckandet, till det mer beskrivande. Bort från sociala medier, till mer privatliv. Hon är fortfarande journalist, och har kanske särskilt granskat vården de senaste åren. Det pratar vi om. Och om uppväxten, hur det är att vara “Ivar Arpis lillasyster”, om kommersiellt och altruistiskt surrogatmödraskap, om adoptionsskandalen, och om varför hon till slut valde att flytta från vårt älskade Göteborg (precis som jag gjort). Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Lägre produktionstakt…Som ni säkert har märkt har produktionstakten på Rak höger sjunkit de senaste två veckorna. Det beror delvis på att jag har haft en del andra uppdrag som har tagit mer tid än väntat, men främst på att jag har behövt vara hemma mer med familjen än under valrörelsen. Nu verkar dock båda sakerna klarnat och jag kan återigen skruva upp antalet artiklar och poddar här. Och i måndags fyllde jag 40 år. De senaste två-tre åren känns det som att jag har åldrats minst tio år, så att nu vara 40 känns som att den kronologiska åldern kommer lite närmare den fysiska och mentala åldern. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Fredrick Federley är före detta Europaparlamentariker för Centerpartiet. Han har haft en rad olika förtroendeposter inom partiet där han i riksdagsvalet 2006 valdes in i riksdagen och bl.a. var andre vice partiordförande för Centerpartiet mellan åren 2015 och 2020. I december 2020 meddelade Fredrick att han lämnar politiken bakom sig sedan det uppmärksammats att han haft en relation med en man som är dömd för grova våldtäkter mot sin tidigare partners barn. Följ Fredrick på Twitter och Instagram: @federley Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

At spionsjefen i Danmark, Lars Findsen, har skrevet bok, slo ned som en bombe. Mye tyder på at den kommer til å detonere under «venninnene» Mette Frederiksen og hennes departementsråd Barbara Berthelsen. De er et power couple som avlivet rundt 14 millioner mink uten lovlig grunnlag. Men nekter å ta parlamentarisk følge av mistilliten fra minkkommisjonen. Men det samme power couple likte ikke spionsjef Lars Findsen og satte ham i spjældet som danskene sier. Der ble han sittende i 71 dager. At spionsjefer arresteres er ikke hverdagskost. Metodene minnet om Bidens Amerika. Hvem hatet Findsen så intenst at de var villig til å ydmyke og knuse ham offentlig? Til å begynne med var alt hemmelig også siktelsen. Det var meningen at alt – t.o.m. en domfellelse skulle være hemmelig. Offentligheten skulle ikke få vite noe. Men da reiste det seg et ramaskrik fra samfunnstøtter: Slik behandling kan ikke Danmark være bekjent av. Regjeringen har oppført seg usedvanlig klossete: Justisministeriet sendte folk til Christiansborg for å bakvaske Findsen med detaljer om hans sexliv. I Danmark slår det tilbake på avsender. Nå forteller avisene at da Findsen ble brakt inn på Hillerød politistasjon dukket det jurister fra PET opp som tilbød ham en byttehandel: Hvis han tilsto noe skulle han få mildere behandling. Findsen avslo. Biden-regimet holder på på denne måten. De kjører folk i senk økonomisk og truer barna deres. Men dette er vi ikke vant til i Skandinavia. Men kanskje er det det vi har i vente. Trump har sagt at hvis de kan behandle en president som en simpel kriminell er det fritt fram til å ta alle som måtte falle i unåde. Det kan være det er Findsen som er prøveklut.   Videoen er klar til å sees via Odysee, der vi nå har en egen Podcast kanal! Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Bestill gode bøker fra Document forlag: Forhåndsbestill «Den døende borgeren» av Victor Davis Hanson i dag!   Kjøp «Et varslet energisjokk» her!  

Epidemiologen Emma Frans hördes överallt under pandemin. Offentligheten fick henne att tona ner delar av sig själv. I P4 Extra berättar hon om ansvaret hon känt under pandemin och om att barn och forskare har mycket gemensamt.

Espen Ottosen, informasjonsleder i Misjonssambandet er for mange kjent som den som forsvarer kristen tro på tv og avis. I denne episoden snakker vi om dette. Hvordan skal kristne gå frem i den offentlige debatten og hvordan skal vi forholde oss til media? Vi er innom tema som homoterapi, kjønn, media, rasisme og mer.

Det siste døgnet har 5259 av oss fått melding om at de er koronasmittet. Intensivsykepleierne er allerede slitne - nå frykter de for hva som kommer til å skje videre. - Det må bli lettere å kjøpe seg et sted å bo, mener flere ungdomspartier. FpU sin løsning er å skru opp skatten for folk som eier flere boliger. - Offentligheten må få lese rapporten om Frode Berg-saken, sier partiet Rødt. De vil be Stortinget om å si ja til offentliggjøring. Hør episoden i appen NRK Radio

Vi følger opp formiddagens tekst om amerikanske medier som gir seg propagandaen i vold. Det finnes ingen grenser for hva Biden-juntaen og mediene og statsapparatet kan inne på. Noe av det mest graverende er at justisdepartementet har pusset FBI på foreldre som vil beskytte barna sine og behandler dem som hjemlige terrorister. Dette er legale termer som har store konsekvenser. Mediene har latterliggjort høyresiden for å snakke om at det finnes mye perversiteter på venstresiden. Men nå står en professor frem og går inn for at pedofili må anerkjennes som en lovlig interesse. Dette har ligget og vaket i vannskorpen lenge. Er det tilfeldig at en av Antifa-aktivistene som ble skutt i Kenosha av Kyle Rittenhouse hadde fem dommer for pedofili? Aktoratet har holdt Rosenbaums fortid utenfor og kalte dem i stedet for helter. Disse verdikonfliktene er norsk publikum helt uvitende om. Men også her foregår en normalisering av ting som før ble kalt perverst. De får høre at de skal godta alt i LQBTIs navn. Men amerikanske foreldre oppdager at det må gå en grense for å beskytte deres barn. Myndighetene lærer dem kritisk raseteori og flytende kjønn. Derfor har de gått til opprør. Når justisdepartementet kaller dem hjemlige terrorister er det en krigserklæring. Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!

Emma och Hannah gästas av ingen mindre än Sebastian Martinsson från Bachelor. Hur stort hjärta har han egentligen? Hur är det att dejta flera tjejer samtidigt? Hittade han sin framtida fru? I detta avsnitt pratas det även om hur viktigt det är att kommunicera i en relation och vem av tjejerna som Sebastian tycker minst om idag. Missa inte! Följ Sebastian på Instagram: @sebastian.martinsson Följ poddens Instagram på @missforstamigrattpodden för att hänga med behind the scenes och ta del av exklusivt innehåll. Prenumerera på Missförstå mig rätt i din poddapp så du inte missar nya avsnitt, varje torsdag! Intromusik: IVORY - MIN RIDAH //Emma @emmalinneahellstrom och Hannah @hannahklostermann

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Nina Solomin, kåseri av Lotta Eriksson, panelen och Public Service. Timme 1: * Vad händer bakom valkulisserna i Ryssland? * Så lyckades de tyska socialdemokraterna vända valvindarna * Unga afghaner flyr till grannlandet Tadzjikistan * Så doftar trygghet - om parfymerad offentlighet * Krönika av Nina Solomin * Panelen Timme 2: * Valet i Kanada och premiärminister Trudeaus uppgång och - fall? * Public Service - säsongspremiär! * Suzanne Osten gör ny pjäs på Unga klara - hur mycket klarar barn att se? * Utbildning utomhus - ökat intresse under pandemin * Vad blir kvar efter pandemin - Emma Frans funderar * Kåseri av Lotta Eriksson

I veckans avsnitt av Market Headlines: Så avslöjade Dagligvarunytt de verkliga orsakerna bakom petningen av Fredrik Hägglund. Julas vd-jakt intensifieras – vi listar några kandidater. Systembolaget börjar med självutcheckning – är det ett genomtänkt drag? 

Hon blev känd som Robinson-Emma, gifte sig med en hockeyspelare och skapade sig ett nytt liv i USA. Efter 12 år har Emma Zetterberg och familjen flyttat tillbaks till Sverige och i en exklusiv intervju berättar hon för Titti Schultz om livet som hockey-fru, varför hon försvann från offentligheten och baguetterian i Skåne.

För tre år sen blev Jasmines pappa Mohsen mördad och hennes värld vändes uppochner. Vi pratar om hur man hanterar sorgen som offentlig person, hur blir det egentligen när alla känner att dom har rätt att tycka till om sorgebearbetningen? Jasmine berättar också om sin dokumentär "Mot alla odds" där hon släpper in oss i sitt liv, sin uppväxt och sin sorg. Ett fint och personligt avsnitt. Länk till dokumentären: https://www.youtube.com/watch?v=gnPpwxdeE0Y

Den nya offentligheten bar på ett löfte om ett genuint demokratiskt och fördjupat samtal. Det blev inte riktigt så. Litteraturvetaren Frida Beckman reflekterar över kritikens möjligheter i denna tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i december 2019. Kritik är inte nödvändigtvis detsamma som en negativ synpunkt. I en filosofisk, estetisk, och politisk tradition utgör den snarare grunden för ett reflekterande vridande och vändande på påståenden i syftet att förstå dess, och även våra egna, förutsättningar och gränser. Kritik i denna bemärkelse har en central funktion för individ och samhälle, en funktion som har varit grundläggande för det moderna samhällets självförståelse. Poeten och översättaren Magnus William-Olsson beskriver kritiken som det skelett som hållit upp både den individuella och den samhälleliga kroppen. 1700-tals filosofen Immanuel Kant såg kritiken som en förutsättning för Upplysningen. I utvecklingen från mer despotiska och auktoritära samhällen mot mer demokratiska var en central faktor att få människor att ta sig ur vad Kant kallar deras självförvållade omyndighet. För honom handlar alltså kritiken om att alla måste tänka själva, men också att vi måste göra det tillsammans och att det måste ske ute i offentligheten. Denna fria, gemensamma, kritiska aktivitet måste alltså ta plats i ett offentligt utrymme. Under tidigare perioder fanns torgen som möjliga sådana, under Upplysningen växte det fram akademier, salonger, skrifter, och på 1800-talet tar det ordentlig fart med framväxten av tidningar och tidskrifter tillgängliga för gemene man, eller, ja, för medelklassen i alla fall. Den tyske 1900-tals tänkaren Jürgen Habermas beskriver det som ett framväxande av vad han kallar en borgerlig offentlighet. I det ideala samhälle som Habermas teoretiserar består denna offentlighet i samtal baserade på vad han kallar kommunikativ rationalitet. Dessa samtal är beroende av deltagare som aktivt brukar sitt förnuft och utarbetar gemensamma strategier för att föra samtalet och kritiken vidare. Redaktioner, moderatorer och kritiker utformar mer eller mindre beständiga former för samtalet. Redan på 1960-talet oroade sig Habermas för denna offentlighets försvinnande. Och sedan dess har också många påpekat att offentligheten har förändrats. Inte minst har ju andra sociala kategorier än just de bildade medelklassmän som Habermas hade i åtanke gjort sig hörda sedan 60-talet. Från 1990-talet och framåt har ju även Internet inte bara tagit plats i våra salonger utan också alltmer kommit att utgöra våra salonger. I början sågs nätet som en fantastisk plats för offentligheten, där en mångfald av röster och åsikter kunde få ta plats i demokratins namn. I princip kan ju vem som helst uttrycka sig och kommunicera med vem som helst. Eller så var tanken. Men i den nya offentligheten har samtalets former flutit ut. En allt större del av det offentliga samtalet formas och ägs av kommersiella aktörer och plattformar såsom Facebook och Twitter och deras sponsorer. Samtidigt blir gränserna mellan privat och offentligt, mellan kommersiellt och ideologiskt, mellan tyckande och kunnande, mellan publikt samtal och hatstorm allt mindre tydliga. Och det tycks inte finnas någon väg ut inget utanför denna sörja av urholkad och urskillningslös interaktion. Som Marcia Sá Cavalcante Shuback noterar i William-Olssons antologi Kritiken i den nya offentligheten från 2018, Kritiken är redan i den nya offentligheten, det vill säga alla försök att utveckla en kritik av den nya offentligheten är redan absorberad av den nya offentligheten (36). Håller alltså skelettet som William-Olsson beskriver det, på att vittra sönder? är vi på väg undrar han, att falla samman i små högar av hud och kött och hjärna? (5). Ja, ibland verkar det sannerligen inte bättre. Studie efter studie visar hur vi går på magkänsla när vi väljer vilka fakta och vilka sanningar vi vill tro på. Visst har internet och sociala medier gjort plats också för produktiva kontaktytor och givande samtal. Men alltför ofta tycks den kommunikativa rationaliteten formligen drunkna i mer eller mindre oredigerat tyckande och kännande. Och när det eller den som låter högst och skapar starkast reaktioner får styra samtalet ligger rationaliteten risigt till. Fast det kan ju låta både ganska kritiskt och ganska rationellt ibland. Lever vi själva verket inte i en tid där kritiken frodas? Aldrig har väl auktoriteter ifrågasatts med samma intensitet. Förutom tyckande och känslor präglas också den nya offentligheten av vad litteraturvetaren Christopher Castiglia kallar critiquiness alltså typ kritiskhet. Kritiskhet låter som kritik men saknar dess etiska ställningstagande. Kritiskhet är ett slags iscensättande av ett sinnelag som består av indignation och brist på tillit. Detta sinnelag karaktäriseras också av brist på öppenhet man har liksom bestämt sig, redan innan man möter sin omgivning, vad man tycker. Castiglia kopplar kritiskhet till vad komikern Stephen Colbert kallar truthiness. Detta begrepp är ännu mer svåröversatt. Sanning-het? Sanning-het är produktionen av något som låter sant enligt de som redan tror på det som sägs och som därför inte avkrävs bevis eller ens logik. Detta kopplas i sin tur ihop med det numera välkända begreppet postsanning. Det är också i denna kontext som vi landar i begreppet postkritik. Under denna rubrik frågar man sig vad som är kritikens förutsättningar i dag. Många som arbetar med kritik, oavsett om de är filosofer, akademiker eller kritiker, och oavsett om sig de befinner sig i Sverige eller i USA, tittar nu kritiskt på kritiken själv. Vissa befarar att den har spelat ut sin roll. Den har ersatts av kritiskhet av en brist på tillit och öppenhet. Vissa oroar sig till och med att kritiken, i sitt ständiga vridande och vändande på kunskap, inte bara tagits över av utan till och med gynnat samtidens relativisering av sanning och korruption av fakta. Andra ser denna kris som en öppning mot nya sätt att se på tillvaron och litteraturen. Inom postkritiken har producerats en mängd nya tolkningsmodeller som vill gå ifrån kritikens impuls att ständigt avslöja påståendens och texters bakomliggande betydelser och maktstrukturer. I dess plats söker man utforma läsningsstrategier som uppmärksammar de läkande och produktiva krafter som litteraturen och kulturen bär på hoppet, förståelsen, tillförsikten, tillhörigheten. Så kanske är inte kritiken utspelad ändå. Det hör till kritikens själva väsen att vara i kris de två orden hör till och med ihop etymologiskt. Det är i själva verket en av kritikens egenskaper att också vara självkritisk och undersökande i relation till sin samtid. I det perspektivet kanske postkritiken helt enkelt bör ses som vår samtids kritik. Med tanke på de allt mer misstänksamma, för att inte säga paranoida, drag som präglar samhällsdebatten, inte minst på internationell nivå, gör postkritiken rätt när den är vaksam mot kritiskheten mot indignationen och bristen på tillit. Läkande, skapande, produktiva krafter behövs. Samtidigt måste vi vara vaksamma också mot idén att kritiken själv blivit överflödig. Exakt hur denna balans mellan kritiskt granskande och produktiva krafter uppnås har postkritiken fortfarande inte helt lyckats svara på. Men så länge det får fortsätta att vara en fråga som tar plats i offentligheten fortlever bevisligen den kritiska aktiviteten. Och vi kan ha kvar våra skelett lite till. Frida Beckman Litteraturlista Habermas, Jürgen (1991) The Structural Transformation of the Public Sphere: An Inquiry into a Category of Bourgeois Society, trans. Thomas Burger with the assistance of Frederich Lawrence, Cambridge MA: The MIT Press (1962). Kant, Immanuel (1989) Svar på frågan: Vad är upplysning? Vad är upplysning? Red. Bruno Östling, Stockholm: Symposion. Sá Cavalcante Schuback, Marcia (2018) Kants kritiska revolution, Kritiken i den nya offentligheten: Kritiken som konst och kunskapsform, red. Magnus William-Olsson, Ariel litterär kritik 11. William-Olsson, Magnus (red.) (2018) Kritiken i den nya offentligheten: Kritiken som konst och kunskapsform, Ariel litterär kritik 11.

Varför raggade Jocke på Jonnas syster första gången de träffades, och varför betedde han sig som han gjorde under Jockiboi-åren? Varför fick Jonna inte spola i toaletten i deras gemensamma lägenhet, och varför har hon alltid godis i handväskan? Hur mådde de när Jocke, Jonna och Jonnas mamma Lottie bodde i en möglig lägenhet i Norrköping? Och varför blev Jocke tagen av polisen när han äntligen bestämt sig för att flytta till Jonna?

I fotoblixtrarnas sken blev de gamla filmstjärnorna till, men vilka är det som skapas i dagens kameraljus? Thomas Steinfeld reflekterar över blixtens kulturhistoria och dialektik. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I Federico Fellinis film Det ljuva livet från 1960 förekommer en scen, där Anita Ekberg lämnar ett flygplan. Hon spelar en filmstjärna, hon bär solglasögon och breder ut sina armar, hon stiger långsamt nerför landgången. Vid trappans ände sprattlar ett gäng pressfotografer. Allihopa är utrustade inte bara med tunga kameror, utan också med stora, blänkande reflektorer kopplade till sina apparater. Scenen utspelar sig mitt på dagen. Det kan inte finnas några hemligheter som måste ryckas ur mörkret. Det blixtrar ändå. Reflektorena är en del av en iscensättning, så som själva stegen ur flygplanet är ett spel inför publiken. Scenen visar att förhållandet mellan stjärnan och fotograferna inte bara är tätt, utan att de behöver varandra, ömsesidigt: Skådespelaren blir inte till stjärna, om den inte bjuder offentligheten på sig själv. Offentligheten ombesörjes av blixtfotograferna, med licens till alla möjliga kränkningar av privatsfären. De blottar och de lyser upp, ofta på en och samma gång. Paparazzo kallas en sådan stjärnornas fotograf, efter en rollfigur ur just filmen La dolce vita. Denna figur är en italiensk uppfinning. Den skapades under femtiotalet, när de stora amerikanska filmbolagen flyttade en del av sina produktioner till Rom, för att det var så mycket billigare att spela in vissa filmer där, filmer som Ben Hur med åttatusen italienska statister utan anslutning till någon fackförening. I Hollywood, utanför dåtidens Los Angeles, hade denna tidens filmstjärnor varit skyddade. I Rom, där de brukade bo på ett av hotellen på Via Veneto, mitt i staden, blev de däremot ett lätt offer för attackfotografen, så som han heter på italienska: fotógrafo dassalto. Paparazzon övertog en amerikansk teknik. Det bländande ljuset som man kunde ta med sig, i en liten väska eller bara hängande över axeln, hade redan innan andra världskriget varit ett redskap för pressfotografer. De hade specialiserat sig på att försörja tidningarna med bilder på brottsplatser eller till och med på brottsoffer. Deras gärningar följde samma dialektik som paparazzons verksamhet. Så som fotografen formade stjärnan genom att bära dennes bild till offentligheten, så dokumenterade dess amerikanske föregångare inte bara brottsplatsen. Han skapade den också, för en publik av miljontals voyeurer. Förr hade det bara funnits en bit asfalt i storstadens mörker. Sedan kom blixten för att skära ut en bit av denna banala realitet. Blixten betydde: Här har det hänt. Mörkret omkring blev då ännu mörkare, liksom ingen människa blir så ensam som en stjärna som ingen vill se. Både detektiven och reportern tillhör demokratins pionjärer: Detektiven upptäcker brottet var än det har gömts. Reportern underrättar offentligheten om vad detektiven upptäckte. Tillsammans reparerar de tillvaron. Under femtiotalet fanns det en amerikansk tv-serie med titeln Man with a Camera. I hjälten, spelat av Charles Bronson, förenas båda yrken: Han skaffar fram bilderna som ingen annan förmår att ta. Hans viktigaste redskap är en kamera med reflektor. Fotoreportern Peter Parker, människan bakom en ännu idag populär varelse med namnet Spiderman, är en arvtagare till mannen med kameran, med garanti på att vara på brottsplatsen först. När många fotografer blixtrade samtidigt, förr i tiden, uppstod ett slags fyrverkeri, innefattande små explosioner och vit rök. På engelska kallas detta skådespel a flurry of flashes. På tyska är ordet ännu vackrare: Blitzlichtgewitter. Rakt översatt: blixtljusåskväder. Uttrycket påminner inte bara om att blixten brukade markera en övergång till det övernaturliga, så som i de flesta historier om Frankenstein, där monstret föds, medan blixtarna kommer från alla håll. Ordet bevarar dessutom en känsla för våldsamheten med vilken blixten slår till. Motivet användes i en av historiens mest berömda filmer, i Alfred Hitchcocks Fönstret mot gården från 1954. I slutet vinner hjälten genom att blända boven med hjälp av några fotoblixtar. Han hade lagt dem tillrätta som om de varit patroner för en revolver. Hjälten, trots att han spelas av James Stewart, är även han av tvivelaktig karaktär. Det finns för mycket fönstertittare i honom, för att man ska kunna tro att han är en helt oklanderlig man. De gamla blixtlamporna, de som kort fräste till för att sedan bli blinda, är numera försvunna. Dels behövs de inte längre, för att ljusstyrkan i moderna kameror är högre än de varit i analoga tider. Dels ersattes de med elektroniska, gasfyllda blixtlampor som kan användas tusentals gångar. I mobiltelefoner används lysdioder, som är svagare, och ljuset är svårare att styra. Men de förknippar minimal storlek med enkel användning. Visserligen blixtrar det fortfarande, när skådespelare skrider över röda mattan, eller när världspolitiker träder fram till mikrofonen. Blixtrandet är dock inget undantag längre. Det blixtrar numera alltid och överallt. Ibland ser man en öppen buss körandes genom Via Veneto i Rom. Medan guiden förklarar var exakt Anita Ekberg, Marcello Mastroianni, Elizabeth Taylor och alla de andra höll hus, blixtrar det från alla telefoner, mot ett utomhuscafé utan gäster, mot en hotellfasad, mot en tom plats på trottoaren. Det är mitt på dagen. Det finns ingenting som man inte kunde se utan blixt. Åskvädret har förvandlats till en vardagsföreteelse av beskedliga mått. Den blottar ingenting, och den lyser inte upp någonting, förutom fotografens självmedvetande. Jag var där, säger denna fotograf till sig själv. Eller kanske ännu mer: tänk att det var jag som var på detta ställe. I detta självförsäkrande upprepas hela dialektiken som kännetecknade blixtfotografiet från början. Men den tar en vändning till. Så som den gamla blixten skapade stjärnan, som utan denna upplysning enbart varit ett hål i luften, så skapar den moderna blixten fotografen själv, i mån som stjärna. Logiken som gäller för alla selfies kommer till användning även om fotografen själv inte skulle synas på bilden: Tänk att det var jag. Samtidigt återvänder brottsplatsen. Visst utmärker sig  trottoaren inte på något sätt från oändligt många andra trottoarer i Rom. Men det var där det hände. Och det var där jag var. Och så börjar blixtarna och bilderna, stjärnorna och de okända, fotograferna och publiken bilda ett kretslopp, där alla positioner går över i varandra, i allt snabbare takt. Tänk hur opraktiskt det hade varit om blixtrarna, som i gamla dagar,  enbart hade kunnat användas en enda gång. Thomas Steinfeld, författare, professor i kulturvetenskap och tidigare kulturchef på Süddeutsche Zeitung

Jula er en tid for nærhet, ikke avstand, sa statsministeren da hun presenterte rådene for jul og nyttår i dag. Åpner for ti gjester to ganger i julen - men så er det nok. Europa er inne i en ideologisk krise, mener forsker Asle Toje. - Det er problemer, innrømmer statsviter Jan Erik Grindheim - men så ille er det ikke. Flere menn enn kvinner brukes som ekspert-kilder i mediene. Kvinnene er for beskjedne, ifølge kommentator Kunnskapsdepartementet åpner for mer hjemmeundervisning på skoler med mye korona-fravær blant elever og lærere. - Det vil ikke Barneombudet ha noe av.

I Morgenkaffen byr vi på siste nytt fra amerikansk politikk på noen få minutter hver morgen. Tirsdagsutgaven er servert av AmerikanskPolitikk.nos Ingrid Sofie Stangebye Wentzel og Are Tågvold Flaten. Støtt oss via Patreon.com/ampol for å få en kopp i posten og tilgang til helgeutgaven av Morgenkaffen. Klikk her for lagersalg av boka Sirkuset - Clinton, Trump og tidenes valgkamp (175 inkl porto).

Episode 26 Frykten for å bli korrigert i offentligheten Please check out my newest book: 21 Self-Limiting Beliefs on Learning a Foreign Language – Smashed! USA & worldwide Kindle: https://www.amazon.com/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.com/dp/1673536964 Canada Kindle: https://www.amazon.ca/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.ca/dp/1673536964 Australia Kindle: https://www.amazon.com.au/dp/B082J2L8YT UK Kindle: https://www.amazon.co.uk/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.co.uk/dp/1673536964 GO-metoden “Jeg har bodd i Tyskland i mange år. Jeg har gått gjennom alle nivåer og gjennomført de nødvendige eksamenene. Ikke desto mindre gjør jeg fortsatt for mange feil for å få en seriøs ansettelse i mitt yrke. ” Det er lett å starte et fremmedspråk. Det krever bare å trene og bo i utlandet for å bli flytende. For å lære de siste (!) 5% og å snakke uten feil, trenger du imidlertid en helt annen tilnærming. GO-metoden hjelper deg å bli kvitt dine kroniske grammatikk- og uttalefeil ved å anvende psykologi og prinsipper for kvalitetsstyring. Vi tilbyr korrigerende kurs for noen språk, i tillegg til et generelt system for å forbedre din bruk av alle språk. Vi støtter bedrifter i å forbedre språkkompetansen til nøkkelmedarbeidere. Gerhard Ohrband Har hjulpet mer enn 1200 studenter med å fremme studiene og yrkeskarrieren ved å oppnå gode tyske og spanske ferdigheter. Psykolog og språklærer, fra Hamburg / Tyskland (* 1979). Gift, en sønn. MA i psykologi fra University of Hamburg. Mer enn 15 års erfaring som universitetslektor i psykologi samt konsulent for UNICEF, Terre des Hommes, IOM, EU og private selskaper. Snakker 21 språk. Kontakt Send oss ​​en e-post: gerhard.j.ohrband@gmail.com Hjemmesiden vår: https://thegomethod.org/ Våre nettkurs: https://gerhards-school.thinkific.com/ Youtube-kanalen vår: https://www.youtube.com/channel/UC3n5LCxW8N3uPatViww-Okw/ Podcasten vår: https://anchor.fm/norwegiango Bloggen vår: https://thegomethod.blogspot.com/ Facebook-siden vår: https://www.facebook.com/pg/Psykologi-og-fremmedspr%C3%A5k-105094454256915/ På Linkedin: https://www.linkedin.com/in/gerhard-j%C3%B6rg-ohrband-22525147/ Twitter: https://twitter.com/JOhrband Hvis du vil spare tid på å lære et fremmedspråk uten lærer, kan du sjekke boken min "GO-metoden" på Amazon.

Jannecke lurer på om Henrik får seg noe om dagen, eller hva man sier, men Henrik vet ikke hvem han skal bli sammen med. Blå øyne er fint. Når 40 åringer går over i babyspråk, eller kliner eller krangler ute blant folk, så får Jannecke problemer. Man skal være Sverigekjærester. Henrik mener man godt kan kline og holde hender, og at man ikke blir lett antent av det. Sønnen til Jannecke sier «hooke» og endelig skjønner hun hva det betyr, selv om det er vrient å være tenåringsforelder. Spesielt når han ringer på morsdagen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

«Offentligheten vår er midt i en revolusjon. Den er drevet av teknologi, og politikken strever med å følge etter,» sier Trygve Svensson. Han har doktorgrad i retorikk, er tidligere statssekretær for Arbeiderpartiet og leder i dag Tankesmien Agenda og var den som i desember 2018 lanserte ideen om å nedsette en ny ytringsfrihetskommisjon. I sitt bidrag til Litteraturhusets ytringsfrihetskommisjon tar han for seg betydningen av en bred offentlig samtale, og hvordan netthets og teknologi begrenser ytringsfriheten til mange i dag. Foredraget fant sted på Litteraturhuset 8. februar 2020.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Hold deg oppdatert på Litteraturhusets program. Meld deg på vårt nyhetsbrev.

Journalist i Aftenposten, bachelor i sykepleie og forfatter av boken Anorektisk. Har vunnet flere priser for sine ytringer, blant annet årets "Gullpenn" på Vixen Award 2020. @ingeborgsenneset @powerladies

Episode 12 Hvordan du kan overvinne frykten for å snakke i offentligheten Please check out my newest book: 21 Self-Limiting Beliefs on Learning a Foreign Language – Smashed! USA & worldwide Kindle: https://www.amazon.com/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.com/dp/1673536964 Canada Kindle: https://www.amazon.ca/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.ca/dp/1673536964 Australia Kindle: https://www.amazon.com.au/dp/B082J2L8YT UK Kindle: https://www.amazon.co.uk/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.co.uk/dp/1673536964 GO-metoden “Jeg har bodd i Tyskland i mange år. Jeg har gått gjennom alle nivåer og gjennomført de nødvendige eksamenene. Ikke desto mindre gjør jeg fortsatt for mange feil for å få en seriøs ansettelse i mitt yrke. ” Det er lett å starte et fremmedspråk. Det krever bare å trene og bo i utlandet for å bli flytende. For å lære de siste (!) 5% og å snakke uten feil, trenger du imidlertid en helt annen tilnærming. GO-metoden hjelper deg å bli kvitt dine kroniske grammatikk- og uttalefeil ved å anvende psykologi og prinsipper for kvalitetsstyring. Vi tilbyr korrigerende kurs for noen språk, i tillegg til et generelt system for å forbedre din bruk av alle språk. Vi støtter bedrifter i å forbedre språkkompetansen til nøkkelmedarbeidere. Gerhard Ohrband Har hjulpet mer enn 1200 studenter med å fremme studiene og yrkeskarrieren ved å oppnå gode tyske og spanske ferdigheter. Psykolog og språklærer, fra Hamburg / Tyskland (* 1979). Gift, en sønn. MA i psykologi fra University of Hamburg. Mer enn 15 års erfaring som universitetslektor i psykologi samt konsulent for UNICEF, Terre des Hommes, IOM, EU og private selskaper. Snakker 21 språk. Kontakt Send oss ​​en e-post: gerhard.j.ohrband@gmail.com Hjemmesiden vår: https://thegomethod.org/ Våre nettkurs: https://gerhards-school.thinkific.com/ Youtube-kanalen vår: https://www.youtube.com/channel/UC3n5LCxW8N3uPatViww-Okw/ Podcasten vår: https://anchor.fm/norwegiango Bloggen vår: https://thegomethod.blogspot.com/ Facebook-siden vår: https://www.facebook.com/pg/Psykologi-og-fremmedspr%C3%A5k-105094454256915/ På Linkedin: https://www.linkedin.com/in/gerhard-j%C3%B6rg-ohrband-22525147/ Twitter: https://twitter.com/JOhrband Hvis du vil spare tid på å lære et fremmedspråk uten lærer, kan du sjekke boken min "GO-metoden" på Amazon.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Da var det klar for sending nummer 3.2! Daniel snakker om sin ville tur til Berlin, som er en by han synes var litt skuffende - på tross av at han bare så nattklubben. Vi snakker om at det Norske språk forvitrer. Vi gir oss ikke der, og snakker også om at det er lov å grine. Med andre ord er dette en sending vi starter på A - og går videre til ... masse rart! Vi lyttes!

Marta Breen har skrevet boken "Om muser og menn" - der hun diskuterer kvinners (manglende) plass i offentligheten. Hør henne i samtale med professor i litteraturvitenskap Tone Selboe. Programledere i Studio 2 er Kristian Bendiksen og Otto Haug.

Norske dommere er lite til stede i den offentlige samtalen. Hvorfor er det sånn? Bør det være sånn? Og hvordan skal vi egentlig ytre oss hvis vi har noe på hjertet? Ragnar Lindefjeld samtaler med Anine Kierulf (fagdirektør ved NIM) og Kjetil Kolsrud (redaktør i Rett24.no).

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk och panelen m.m Timme 1: * EU får undantagsregler - nu väntar handelskrig mellan USA och Kina * Kinas fattigdom ska avvecklas liksom landsbygden * Mediebevakningen och #Metoo - vad förändras nu?   * Om att säga förlåt i offentligheten * Krönika av Göran Rosenberg   * Panelen med PJ Anders Linder, Helle Klein och Heidi Avellan    Timme 2: * Sverige sneglar på norsk landsbygdspolitik  * Efter facebook-skandalen - ändras vårt digitala beteende? * Satir med Public Service * Presidentval i Egypten - hur styrs landet idag? * Våffelsmet - därför väljer så många pulver   * Kåseri av Helena von Zweigbergk   Programledare: Olle Hägg Producent: Katarina von Arndt

Hvordan påvirkes ordskiftet av den nye høysensitive offentligheten? Skjedekrans, amerikanske urfolk og renholdsoperatører. Ønsket om en mer respektfull offentlig samtale kan oppfattes som et angrep på ytringsfriheten. Hvordan påvirkes ordskiftet av den nye høysensitive offentligheten? Nestleder i Norsk PEN avdeling Vestlandet Jan Landro samtaler med komiker Shabana Rehman, sjef for Hordaland Teater Solrun Toft Iversen og filosof Trygve Lavik om politisk korrekthet.

Lisa berättar om arbetet med Syriengalan.se och varför redaktionerna måste ta nästa steg i bevakningen av Syrien. Margret analyserar sexuella trakasserier och desinformation online. Alex Schulman hyllas - TV4 dissas. Och hur många kvinnliga experter tål egentligen den svenska offentligheten? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I denna nypremiär av Ytligheter träffar programledaren Tove Norström modejournalisten och bloggaren Frida Fahrman. Det blir bland annat snack om skönhetsideal på sociala medier och om vikten av att inte jämföra sig med andra.

I dagens nyhetsstuds tar vi och reagerar på saker som sker i offentligheten. Straff som är hårda. Olyckor som är allvarliga. Tillgänglighet som är otillgängligt. Ja, sånt som man studsar till på!

I säsongens sista avsnitt av Offentligheten pratar vi om semesterhetsen, Mattias nya dyrgrip runt hans arm och givetvis Almedalen som inte går att undvika. Vi summerar också arbetet med podden fram till nu och funderar på var vi ska ta vägen till hösten. Det är definitivt inte ett hejdå, Offentligheten lever vidare. Vi vet bara inte […] Avsnitt 37 – #semester, Almedalen, Apple Watch och ett hejdå? publicerades först på Offentligheten.se.

Video är ett återkommande ämne i Offentligheten och det av flera anledningar. Aldrig har det producerats så mycket video som nu. Och aldrig har organisationer och företag satsat så mycket på video. I samband med att vi bjöds in till Malmö stad för att inspirera kring hur man kommer igång podcasts, tog vi också chansen att […] Avsnitt 36 – Malmö stad om videokommunikation publicerades först på Offentligheten.se.

Offentlighetens rensende effekt på ekstreme standpunkter; fins den? Forskere skal kartlegge grensene for ytringsfrihet i Norge. En intelligent art? Vi setter oss over alle andre arter pga. vår intelligens. - Hadde mennesket vært så smarte som vi tror, ville ikke naturødeleggelsene ha skjedd, sier filosof.

Alla pratar om begreppet Gamification (i alla fall ganska många). Det handlar om hur man kan använda erfarenheter och kunskaper från spel-världen i utvecklingen av nya tjänster. Men vad kan egentligen offentliga Sverige lära av spel-världen? Oväntat mycket visar det sig, i vår intervju med gamification-experterna Mats Björk och Lisa Sällvin, från Offentliga Rummet i Visby, Gotland den 2 […] Avsnitt 35 – Game on! publicerades först på Offentligheten.se.

I avsnitt 34 har vi fått äran att samtala med Brit Stakston, digital expert, sociala medie-profil och en av medgrundarna till Blank Spot Project – crowdfundad journalistik från de delar av världen som saknar kritisk granskning. Dessutom är Brit vinnare av Sociala medier-priset 2015. Lyssna på avsnitt 34 med Brit Stakston http://offentligheten.se/wp-content/uploads/2015/05/Offentligheten34_final.mp3 Lyssna och prenumerera direkt i […] Avsnitt 34 – Brit Stakston – digital i hjärta och hjärna publicerades först på Offentligheten.se.

1999 bestämde sig Jerry Silfwer för att bli skicklig spinndoktor med internet som arena. Avsnitt 33 av Offentligheten är ett längre samtal med en av Sveriges mest ansedda PR-experter. Om hans egen karriär och spännande anekdoter, varvat med pratiska tips på vad du och din organisation behöver tänka på för att bli framgångsrika på nätet. Lyssna på hur du får […] Avsnitt 33 – Så får du spinn på din PR – med Jerry Silfwer a.k.a Doktor Spinn publicerades först på Offentligheten.se.

Ett kortare specialavsnitt utanför den vanliga utgivningsplanen. Ett samtal om kriskommunikation när den digitala infrastrukturen inte fungerar som det är tänkt. Marcus Johansson arbetar som kriskommunikatör vid Länsstyrelsen Halland och arrangerade ett seminarium för kollegorna på länets kommuner och myndigheter. Och scenariot är långt ifrån otänkbart. Vid skogsbranden i Västmanland gick exempelvis både kommunwebbar och även Länsstyrelsens […] Specialavsnitt: Kriskommunikation utan internet publicerades först på Offentligheten.se.

Den 21:a april rullade Google ut en uppdatering av sitt sätt att ranka och organisera innehåll på internet i sina sökresultat. Men bara i mobila enheter. Det påverkar givetvis webbplatsägare i hela världen. För att överdriva ”lite” – har du inte en responsiv, mobilvänlig webbplats är du rökt. Eller förlorar i alla fall i sökresultaten. För att […] Avsnitt 32 – ”Mobilegeddon” och hälsan på kommuners webbplatser publicerades först på Offentligheten.se.

Förra avsnittet av Offentligheten pratade vi en hel del om kriget mellan alla videoappar. Den här gången använde vi en av apparna, Periscope, för att ge er en inblick i hur det ser ut bakom kulliserna. Dessutom streamade vi stora delar av veckans avsnitt (inklusive lite outtakes). Vi analyserar hur Teslas digitala gränssnitt och hur det kommer […] Avsnitt 31 – Så optimerar du dina bilder för webben, framtidens bilar och ”behind the scenes” publicerades först på Offentligheten.se.

Det trettionde avsnittet av podcasten spelade vi in över en lunch hemma hos Petter. Ett samtal som kom att handla om det plötsliga ”kriget” mellan två helt nya aktörer på området direktsändningar på webben, Meerkat och Periscope. Men också om vad offentlig sektor kan lära av e-handlare, webbanalys, en misslyckad namninsamlingskampanj och en märklig historia om Mattias […] Avsnitt 30 – Direktsändningskriget och tillgänglighet i ny form publicerades först på Offentligheten.se.

I detta avsnitt av Offentligheten har vi fått möjligheten att prata med internetprofilen Peter Krantz. Det kom att bli ett mycket intressant samtal om startups under 2000-talets internetbubbla, Valtech, postnummeruppror och arbetet med tillgänglighet på webben. Peter är numera CIO på Kungliga biblioteket och därför vore det också konstigt att inte prata om öppna data, eplikt och […] Avsnitt 29 – Peter Krantz om boktjuven som sprängde sig själv, öppna data och kartor i katakomberna publicerades först på Offentligheten.se.

I det här avsnittet av Offentligheten hör du internetprofilen Deeped Niclas Strandh om hans nya uppdrag som offentligt anställd i Uppsala kommun. Ytterligare en spännande profil som tar plats i offentlig sektor alltså. Dessutom hör du varför du på allvar ska ha responsiv design på din webbplats och ett resonemang om vår (halvt frivilliga) anmälan till #blogg100. Det här avsnittet klassar […] Avsnitt 28 – Deeped Niclas Strandh tar plats i offentligheten och 10 000 tack publicerades först på Offentligheten.se.

För första gången sedan starten har vi missat ett släppdatum, avsnitt 27 är lite försenat vilket vi ber om ursäkt för. Det har dock en helt legitim anledning. Varför kan du höra i avsnittet, där du också får Mattias reflektioner efter att precis varit med och lanserat ett socialt intranät – på externwebben. Vi resonerar också kring […] Avsnitt 27 – Nytt socialt intranät och gör din e-plikt publicerades först på Offentligheten.se.

Då är vi igång igen! Efter ett kanske något långt ”juluppehåll” drar vi igång med ett riktigt matigt avsnitt med tips och gott prat om video, 2015 års webbdesigntrender, webbanalys och designprincip nummer ett. Hoppas ni hänger med oss även detta året. Här är avsnitt 26 av Offentligheten – En podcast om webb och digitala medier: Givetvis kan du […] Avsnitt 26 – Inga hamburgare på vårt skrivbord publicerades först på Offentligheten.se.

Ja, det kan faktiskt klassas som ett litet haveri. Avsnittet då vi bjöd in våra lyssnare att deltaga i summeringen av 2014 och en titt i spåkulan för 2015. Två trogna lyssnare kopplade upp sig trots stressen som tredje advent kan framkalla. Men teknik och annat gjorde att den ursprungliga inspelningen inte höll måttet. Men […] Avsnitt 25 – Haverier, sociala medier och nytt jobb publicerades först på Offentligheten.se.

Det är söndag (eller måndag som är den officiella släppdagen egentligen) och dags för nytt avnsnitt av Offentligheten. Denna gång om webbkonferens, Webbdagarna, öppna data på webben med Pernilla Näsfors, webbriktlinjen och ett livshack gällande LEGO och…webben. Ett avsnitt om webben helt enkelt, som sig bör när det kommer till Offentligheten. Trevlig lyssning!  Lyssna på […] Avsnitt 24 – Webbdagarna, webbkonferens och brandstationen som aldrig blir klar publicerades först på Offentligheten.se.

I avsnitt 23 av Offentligheten pratar vi om hur vi använder internet i Sverige. I förra avsnittet pratade vi om avsnittet om sociala medier men nu är alltså hela resultatet av undersökningen Svenskarna och internet 2014 släppt, och det är en måste-läsning för alla i branschen. Dessutom kan vi inte låta bli att prata om den […] Avsnitt 23 – Svenskarna och internet, kometen och Offentlighetens första topplista publicerades först på Offentligheten.se.

I avsnitt 22 av Offentligheten tar vi fasta på två rapporter som kommit sedan förra avsnittet. Eller nästan två i alla fall. Den ena rapporten är 2014 års version av ”Information till alla” – en årlig rapport från SKL om kvalitén på kommunala webbplatser och dess information. Den andra rapporten är ”Så använder vi sociala medier” som egentligen […] Avsnitt 22 – Rapporter från verkligheten publicerades först på Offentligheten.se.

För första gången sitter Petter och Mattias på vitt skilda ställen när det är dags att spela in ett avsnitt av Offentligheten. I dramatik i sig men det får oss att resonera kring arbete på distans (igen) och smarta sociala funktioner i exempelvis intranät. Mattias berättar om det pågående projektet han arbetar med som går […] Avsnitt 21 – Smarta sociala funktioner och Big Data i resenärens ficka publicerades först på Offentligheten.se.

Dags för ett nytt avsnitt av Offentligheten! Och det är inte vilket avsnitt som helst. Dels fyller Offentligheten ett år vilket vi är mycket glada för! Dels gästas vi av den smarta Kristina Alexanderson, chef för Internet i skolan på .SE och ansvarig för  webbstjarnan.se. Hon är dessutom projektledare för Creative Commons i Sverige vilket är ämnet för veckans avsnitt! Vad handlar Creative Commons om? […] Avsnitt 20 – Creative Commons och Offentligheten fyller år publicerades först på Offentligheten.se.

I avsnitt 19 av Offentligheten pratar vi om Commodore 64 som sägs ha (till stor del) lagt grunden för varför vi är så framgångsrika vi är inom digital utveckling i Sverige. Allt enligt den nya boken Generation 64 som Mattias dräglar över. Vi pratar också om SKL:s nya widget som låter kommuner och landsting visa […] Avsnitt 19 – Retro, widgets och konferenser publicerades först på Offentligheten.se.

Offentligheten är tillbaka med säsong två! Att starta upp efter sommaren tog sin tid men nu var vi mer pratsugna än någonsin! Därför blev det ett lite längre avsnitt som en kick-off inför poddhösten där vi avhandlar (nästan) allt mellan himmel och jord. Vi pratar (givetvis) om kriskommunikationen runt skogsbranden i Västmanland och översvämningarna i […] Avsnitt 18 – Bränder, Snapchat och kakmonster publicerades först på Offentligheten.se.

Offentligheten-redaktionen gör sig redo för sommarlov, men först ett gott snack om EU-valet (givetvis!), Mina meddelanden, Offentliga Rummet och en del annat gôtt. Lyssna på avsnitt 17 av Offentligheten Givetvis kan du som vanligt lyssna/prenumerera direkt i iTunes eller i valfri podcast-app via vårt RSS-flöde. Du kan också lyssna på vår podcast via appen Stitcher (ladda ner appen). Ett stort […] Avsnitt 17 – Valet, Mina meddelanden och sommarlov publicerades först på Offentligheten.se.

I avsnitt 16 av Offentligheten har vi fått tag på Marcus Österberg som just skickat sin bok Webbstrategi för alla till tryckeriet. Vi pratar om hur det är att skriva en bok om webben, hur man ökar prestandan på sin webbplats och hur det egentligen är att arbeta med webbstrategiska frågor i offentlig sektor. Lyssna […] Avsnitt 16 – Webbstrategi för alla – på webben och på pränt publicerades först på Offentligheten.se.

Vår vardag på arbetet präglas fortfarande av gamla rutiner. Vi bokar våra möten i samma lokaler som vi alltid gjort (ofta för långa möten dessutom).   Vi håller oss till samma fikaraster som vi alltid gjort. Vi håller oss till arbetstiderna som är satta. Men något håller på att hända. För många av oss börjar […] Avsnitt 15 – Din framtida arbetsplats – agil och fri publicerades först på Offentligheten.se.

Avsnitt nummer 14 behandlar ämnet tillgänglighet och vad det innebär. Tillgänglighet som alla i offentlig (och så småningom privat) sektor har att förhålla sig till på webben. Men vad händer när man ska göra moderna webbtjänster tillgängliga och vad behöver vi förhålla oss till? Vi har med oss Hans Von Axelsson från Handisam som bjuder oss […] Avsnitt 14 – Tillgänglighet för alla publicerades först på Offentligheten.se.

I avsnitt 13 av Offentligheten pratar vi om webbredaktören som profession i en organisation, erfarenheter från konferenser (närmst #webbos) och hur man bäst tar tillvara på de erfarenheterna. Vi pratar också om Petters nya jobb i privat sektor och Mattias tvingar Petter att avsluta med hans egen version av The Fox (What Does The Fox […] Avsnitt 13 – Konferenser, privat sektor och vad säger egentligen räven? publicerades först på Offentligheten.se.

Petter och Mattias har precis avslutat sin medverkan på SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) konferens Digital kommunikation i Stockholm. Om vadå? Podcast givetvis, som verktyg att kommunicera. Till deltagarna i lokalen och vid webbsändningen ställde vi bland annat frågan om man tror att podcast är ett bra komplement till övriga kommunikationskanaler. Glädjande nog är många kommunikatörer nyfikna […] Specialavsnitt: Skapa snygg och effektiv närvaro i sociala medier publicerades först på Offentligheten.se.

I avsnitt tolv av Offentligheten är vi tillbaka i friggeboden och snackar om teknik vi bär med oss. Mattias har skaffat en Narrative, en kamera man bär på sig själv hela tiden (och det finns andra liknande t.ex. Autographer). Hur reagerar hans omgivning? Hur påverkar den bärbara tekniken samhället och oss själva? Vi snackar också om […] Avsnitt 12 – Wearables, webbanalys och webbriktlinjen publicerades först på Offentligheten.se.

Avsnitt 11 av Offentligheten är något av en specialare. Vi har gett oss ut på vägarna och experimenterat med video. Du kan givetvis lyssna på Offentligheten som vanlig podd också, men den här gången har du alltså möjlighet att hänga med även genom video. Vi pratar om #blogg100, nya funktioner på Facebook, video-produktioner i offentlig […] Avsnitt 11 – Webbstrateger in cars getting coffee publicerades först på Offentligheten.se.

Asylavtalen klar etter at statsministeren grep inn på overtid. -Vi har ryddet opp etter de rødgrønne sier Frp. -Nei - dette er ren symbolpolitikk svarer AP. Statsministeren reagerte kraftig på at stortingsrepresentant innrømmet hasjbruk. - Riktig, mener Frithjof Jacobsen i VG. - Overreaksjon, svarer Arne Strand i Dagsavisen. Profilert politileder siktet for grov korrupsjon. - Grafsete av pressen å identifisere han så tidlig, mener forsvarsadvokat. - Offentligheten har krav på å få vite om det, svarer VG. ----- Dette er Dagsnytt 18-menyen denne fredagskvelden der vi naturligvis også følger utviklingen i Ukraina. I studio; Anne Grosvold

Då var det dags för jubileumsavsnitt nummer 10! Ämnena den här gången är många och förhoppningsvis intressanta. Vi snackar om Open Data Day 2014 (#odd14), Hack for Sweden och varför man i hela friden vill anställa en PowerPoint-expert. Dessutom får du höra hur det gick när Petter lanserade ett socialt intranät till 7 700 anställda. Lyssna på avsnitt […] Avsnitt 10 – Hacka för Sverige, socialt intranät och PowerPoint-experter publicerades först på Offentligheten.se.

Bloggen har dödförklarats flera gånger om, men fortfarande finns den kvar och lever i allra högsta grad. Men hur började allt? Och vad kan bloggen ha för funktion i en organisation? Medverkar gör Kent Öberg, redaktör på Utrikesdepartementet och författaren Jonas Söderström i detta avsnitt, nummer nio i ordningen, av Offentligheten. Du kan antingen lyssna på […] Avsnitt 9 – Bloggar här och där och everywhere publicerades först på Offentligheten.se.

I detta avsnitt, nummer 8 i ordningen, pratar vi (Petter och Mattias) om #sidd, rekrytering på webben och hur man ska hantera daterat innehåll på din webbplats på bästa sätt, med mycket mer. Du får också ett tips på hur du kan träffa redaktionen på Offentligheten.se AFK. Direkt från en kall friggebod en mörk söndagskväll, lyssna […] Avsnitt 8 – Vem vill jobba i en kommun? publicerades först på Offentligheten.se.

Allt fler organisationer i offentlig sektor har börjat bygga webbplatser och tjänster med hjälp av mjukvara med öppen källkod, eller open source. Vi tycker det är en intressant utveckling. Ett av de senaste projekten lanserat på en öppen plattform är Lidköpings kommuns webbplats där valet föll på WordPress. Vägen till en webbplats baserat på ett […] Avsnitt 7 – Open Source i det öppna publicerades först på Offentligheten.se.

Podcast som format är onekligen i ropet just nu. Överallt snackas om podcasts, mycket tack vare framgångsrika sådana som Filip och Fredriks podcast, Värvet, Alex & Sigge, TSKNAS med flera. Och internationellt är det ännu större. Men hur kommer man egentligen igång? Och vad behöver man tänka på? Vad har vi på Offentligheten lärt oss […] Avsnitt 6 – Så kommer du igång med en podcast publicerades först på Offentligheten.se.

I det allra första avsnittet av Offentligheten fick vi byta några ord med debattören, föreläsaren, moderatorn (etc.) Joakim Jardenberg. Vid tillfället en frilansande konsult, känd för många som en pådrivare i allt som hör till internet i offentliga Sverige. Nu, ett par månader senare, sällar han sig till skaran kommunanställda genom en nyinrättad tjänst i Helsingborgs […] Avsnitt 5 – Internetchefen publicerades först på Offentligheten.se.

Våra webbplatser och tjänster kan bestå av en mängd tekniska innovationer, men om de inte designas för användaren (och användning) så kan alla tekniska lösningar vara förgäves. I avsnitt 4 av Offentligheten pratar vi om design! Och inte bara vilken färg och form innehållet har utan också hur det fungerar för användaren. Och i vanlig […] Avsnitt 4 – Design med användaren i fokus publicerades först på Offentligheten.se.

Dags för det svåra tredje avsnittet som vi ägnar åt ett av de mer trendiga ämnena i branschen just nu – öppna data. Men vad döljer sig bakom begreppet? Och vad innebär det för framtiden? Vi tar det från början. Vad är öppna data? Varför öppna data? Och hur kommer man igång? För att få […] Avsnitt 3 – Öppna data – en evolution av offentlig förvaltning? publicerades först på Offentligheten.se.

Då var det dags för avsnitt två av podcasten Offentligheten.se, inspelat  i en kall friggebod en regnig oktober-söndag. Detta avsnitt ägnar vi åt kriskommunikation. Ett stort och brett ämne som vi säkert återkommer till i kommande avsnitt. Du hör bland annat Jeanna Ullén, redaktör på krisinformation.se om deras webbplats och närvaro i sociala medier, hur de […] Avsnitt 2 – Kriskommunikation och inspirationskällor publicerades först på Offentligheten.se.