Podcasts about medelklassens

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina. Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut. Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället. Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former. Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Före 1928 fanns det inget som tydde på att nazisterna skulle ta makten i Tyskland och att Adolf Hitler skulle bli rikskansler. Med Hitler i fängelse efter Ölkällarkuppen 1923 levde nazistpartiet en tynande tillvaro och i mitten på 20-talet vände ekonomin uppåt. Men börskraschen i USA år 1929 slängde in världen i en förödande ekonomisk depression som drabbade Tyskland svårt med massarbetslöshets som följd. Detta i en politisk miljö där inga längre trodde på Weimarrepubliken. Nedmonteringen av de demokratiska institutionerna i Weimarrepubliken inleddes av socialdemokraterna för att sedan undermineras ytterligare av nationalisterna. När det inte gick att få majoritet för förslag i parlamentet började Tyskland styras med dekret. En väg som nazisterna sedan kom att utnyttja efter riksdagsbranden 1933 för att slutligen avskaffa demokratin. Detta är det andra avsnittet om Tredje rikets uppkomst. I avsnitt 114 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. När arbetslösheten nådde upp till 30 procent i vissa områden kunde det välorganiserade och hänsynslösa nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. Nazisternas enkla budskap började slå rot utanför kärnväljare som protestantiska småbrukare. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Adolf Hitler i Weimar oktober 1930. Bundesarchive, Creative Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kejsardömet Tysklands nederlag i första världskriget skapade en bitter brygd som blev grunden för nazisternas maktövertagande 15 år senare. Trots tidiga motgångar kunde nazisterna senare ta makten med en kombination av gatuvåld mot politiska motståndare och framgångar vid valurnorna i den ekonomiska krisens kölvatten. Weimarrepubliken, som uppstod i ruinerna av kejsardömet, fick aldrig den legitimitet som behövdes och misslyckades med att hantera massarbetslösheten efter börskraschen år 1928. Den ekonomiska kollapsen skapade utrymme för politisk extremism på både vänster och högersidan. I den nymixade reprisen av avsnitt 113 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland efter första världskriget tyngdes av stora krigsskadestånd med hyperinflation och massarbetslöshet till följd. När ekonomin i mitten på 20-talet återhämtade sig tappade nazisterna mark. Men efter börskraschen 1928 kunde nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Nazisternas hänsynslöshet matchades bara av nationalisternas naivitet ifråga om politiskt samarbete. Samtidigt gjorde kommunisternas och socialdemokraterna ömsesidiga fientlighet ett brett politiskt motstånd på vänstersidan omöjligt. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Nazistisk milis vid Ölkällarkuppen i München år 1923. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Björn Ranelid är med och vi drar DEM/DE/DOM-frågan till sin spets. Ska även bögar på Grindr kalla sig DEM TOP istället för DOM TOP?
Santana Sexmachine från Drag Race Sverige direkt från Berlin om:- Varför Drag-scenen i Berlin med nakna eskorter på scen är mycket roligare i Sverige.- Sin favoritdrog.- Dom vanligaste fördomarna kring Drag.Qaisar Mahmood har testat livet som matbud och berättar om hur otroligt mycket skam vi svenskar tycks känna kring enklare jobb och varför vi kanske projicerar vårt dåliga samvete lite i onödan ibland.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar Malin och Clara om dagens ekonomiska läge. Är det ekonomisk stress för medelklassen just nu? Duon vrider och vänder på deras ekonomiska tankar och hur de själva förhåller sig till inkomst och utgifter - det finns olika förhållningssätt man kan ta till för att känna sig mer ekonomiskt trygg menar Clara. Dessutom ett extratips inspirerat från förra veckans avsnitt där Malin och Clara pratade smink. Med Malin Wollin och Clara Lidström.

Regissören Joachim Trier fick ett internationellt genombrott 2011 med filmen "Oslo 31 augusti", och har varit en prisad festivalälskling sedan dess. Idag är han gäst hos Lisa Bergström. VIVIAN GORNICK - OM MAMMAN, MANSVÄLDET OCH MANHATTANFeministen och författaren Vivian Gornick debuterade redan på 1970-talet, men fick sitt stora genombrott 1987 med boken Fierce attachments, om hennes uppväxt i Bronx och den såriga relationen mellan Vivian och hennes mamma.När New York Times häromåret sammanfattade 50 år av memoarutgivning så låg Gornicks bok på första plats. No kommer boken på svenska, Starka band, och vår korrespondent Roger Wilson har träffat henne på en parkbänk i Central Park, Manhattan. KRIITIK MOT STOCKHOLMS FILMFESTIVALS VAL AV JURYORDFÖRANDEÅrets juryordförande i den pågående Stockholms filmfestival är Sahraa Karimi. Karimi är filmregissör och var tidigare chef för Afghanistans filminstitut. Hon flydde landet när talibanerna tog över makten i landet. Nu har en grupp afghanska aktivister skrivit ett brev där de menar att Karimi inte är en bra representant för att uppmärksamma kvinnors utsatta situation, eftersom hon själv använt sig av hot och förtal som maktmedel. Kulturnytts Nils Lindström har följt turerna och berättar vad vi vet, och vår kritiker Emma Engström kommenterar hur det här påverkar Stockholms filmfestival. KARL BERTIL JONSSON OCH SKRÄCKEN FÖR JULFILMERNär P1 Kulturs kritiker Jenny Teleman förstod hon skulle recensera en spelfilm gjord på den klassiska julsagan Karl Bertil Jonsson julafton, blev hon livrädd. Framför såg hon skräckinjagande bilder av allt som skulle kunna gå fel. Hör om Telemans skräckfantasier, och hur hon sedan hittade fram till en fin liten film i biomörkret. NÄR SEMESTERN HADE HUVUDROLLEN OCH JACQUES TATI VAR SABOTÖRENVälkomna till ett vykort från en fransk badortssommar: Jacques Tatis filmklassiker Semestersabotören från 1953. Filmkritikern Mårten Blomkvist har sett om filmen, och rapporterar i ledig sommarkostym. Programledare: Lisa Bergström.Producent: Ulph Nyström

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur kom det sig att gräsmattan blev hjärtat i den västerländska medelklassens dröm om ett radhus i förorten? När började vår besatthet med att klippa gräs? Gräs klarar ju sig hur bra som helst utan att klippas. Vi, däremot, klarar oss inte utan gräs: vi skulle varken ha mat eller sprit utan gräsväxterna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Medelklassen är globalt på fallrepet. Vart tar en proletariserad medelklass vägen, kommer den att radikaliseras eller bli reaktionär? Som en del av diskussionen av medelklassens politiska inflytande har Barbara och John Ehrenreichs klassbegrepp Professional Managerial Class (PMC) plockats upp igen. Vilken roll har PMC-medelklassen spelat för vänsterns och välfärdsstaten historiskt? Vad är konflikterna, antagonismen och alliansmöjligheterna med arbetarklassen? Gäst är Dave från Centrum för marxistiska samhällstudier Stockholm. Läs mer: Barbara och John Ehrenreich, The Professional Managerial Class (1976) https://library.brown.edu/pdfs/1125403552886481.pdf Barbara och John Ehrenreich, Death of a Yuppie Dream – The Rise and Fall of the Professional-Managerial Class (2013) http://www.rosalux-nyc.org/death-of-a-yuppie-dream/ Alex Press, On the Origins of the Professional-Managerial Class: An Interview with Barbara Ehrenreich (2019) https://www.dissentmagazine.org/online_articles/on-the-origins-of-the-professional-managerial-class-an-interview-with-barbara-ehrenreich Amber A’Lee Frost, The Characterless Opportunism of the Managerial Class (2019) https://americanaffairsjournal.org/2019/11/the-characterless-opportunism-of-the-managerial-class/ Erik Olin Wright, Class boundaries in advanced capitalist societies (1976) https://newleftreview.org/issues/i98/articles/erik-olin-wright-class-boundaries-in-advanced-capitalist-societies Erik Olin Wright, Class Counts (1997), Cambridge University Press Hampus Andersson, I väntan på klasspolitik (2018) https://www.katalys.org/wp-content/uploads/2018/03/No-11.-I-v%C3%A4ntan-p%C3%A5-klasspolitik.pdf Göran Therborn, Dreams and nightmares of the world's middle classes (2020) https://newleftreview.org/issues/ii124/articles/goran-therborn-dreams-and-nightmares-of-the-world-s-middle-classes Podcasts: Cosmopod, From NPC to PMC (2020) https://poddtoppen.se/podcast/1469843985/cosmopod/from-npc-to-pmc Jacobin, RadioBehind the News: PMC; US Hegemony in Decline (2019) https://blubrry.com/jacobin/51301537/behind-the-news-pmc-us-hegemony-in-decline/

Före 1928 fanns det inget som tydde på att nazisterna skulle ta makten i Tyskland och att Adolf Hitler skulle bli rikskansler. Med Hitler i fängelse efter Ölkällarkuppen 1923 levde nazistpartiet en tynande tillvaro och i mitten på 20-talet vände ekonomin uppåt. Men börskraschen i USA år 1929 slängde in världen i en förödande ekonomisk depression som drabbade Tyskland svårt med massarbetslöshets som följd. Detta i en politisk miljö där inga längre trodde på Weimarrepubliken. Nedmonteringen av de demokratiska institutionerna i Weimarrepubliken inleddes av socialdemokraterna för att sedan undermineras ytterligare av nationalisterna. När det inte gick att få majoritet för förslag i parlamentet började Tyskland styras med dekret. En väg som nazisterna sedan kom att utnyttja efter riksdagsbranden 1933 för att slutligen avskaffa demokratin. Detta är det andra avsnittet om Tredje rikets uppkomst. I avsnitt 114 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. När arbetslösheten nådde upp till 30 procent i vissa områden kunde det välorganiserade och hänsynslösa nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. Nazisternas enkla budskap började slå rot utanför kärnväljare som protestantiska småbrukare. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Adolf Hitler i Weimar oktober 1930. Bundesarchive, Creative Commons. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kejsardömet Tysklands nederlag i första världskriget skapade en bitter brygd som blev grunden för nazisternas maktövertagande 15 år senare. Trots tidiga motgångar kunde nazisterna senare ta makten med en kombination av gatuvåld mot politiska motståndare och framgångar vid valurnorna i den ekonomiska krisens kölvatten. Weimarrepubliken, som uppstod i ruinerna av kejsardömet, fick aldrig den legitimitet som behövdes och misslyckades med att hantera massarbetslösheten efter börskraschen år 1928. Den ekonomiska kollapsen skapade utrymme för politisk extremism på både vänster och högersidan. I avsnitt 113 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland efter första världskriget tyngdes av stora krigsskadestånd med hyperinflation och massarbetslöshet till följd. När ekonomin i mitten på 20-talet återhämtade sig tappade nazisterna mark. Men efter börskraschen 1928 kunde nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Nazisternas hänsynslöshet matchades bara av nationalisternas naivitet ifråga om politiskt samarbete. Samtidigt gjorde kommunisternas och socialdemokraterna ömsesidiga fientlighet ett brett politiskt motstånd på vänstersidan omöjligt. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Nazistisk milis vid Ölkällarkuppen i München år 1923. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Två sömnpiller drar tusen samtalsämnen ur en figurativ röv. Kim läser nyheter från 8 sidor som de är menade att läsas. Ellen bryter fullständigt ihop vid en närläsning av Mange makers texter. Det handlar också om medelklassens tre enda affischer, och problemet med glasögonormarna i generationerna Y och Z.

Martin Sandquist är tillbaka för ett efterlängtat andra avsnitt här på 25 Minuter. Några av ämnena som diskuteras är: Martins datoriserade handel & två projekt han sysslar med Fyra rekommenderade resurser för traders Medelklassens hemliga helvete Sanningen om Deflation Privata investeringar Martin gjort på sistone Två överskattade respektive underskattade affärsområden Martins icke-konsensustrade med Emerging Markets Tre aktier Martin tror på Gå med i lyssnarbrevet för att få sammanfattningar av framtida avsnitt: https://www.25minuter.se/ Finanskursens Andra Årskull börjar i augusti. Kursen pågår 12 veckor och du får lära dig bland annat om värdeinvesteringar, när en aktie är billig, hur man läser en årsredovisning, hur man analyserar ett bolag, och om ett företag har en bestående konkurrensfördel. Läs mer om kursens innehåll och gör en tidig ansökan på https://finanskursen.se/

Medelklassens prussiluskor styr och ställer över alla andra och nu får vi inte ens röka på uteserveringar längre.   David Eberhard möter tobaksföreträdare, forskare, representanter för ideella organisationer och politiker i en trädgård i Visby under politikerveckan i Almedalen. De försöker reda ut om man egentligen kan driva folkhälsopolitik utan att det blir en elitistisk, medelklassmoralism som stigmatiserar människor som inte rör sig tillräckligt, röker, dricker och äter för mycket och fel. 

Medelklassens ångestfyllda sökande ifrån livet kommer bli slutet på oss. Per lägger ut orden om den uppmärksammande fotografen som grafittibombade en bassängs i Stockholm. Hanif undrar om Alice Bah Kunke är psykopat eller bara en lögnare.

Denna vecka får Nordmark besök av sin nära vän regissören och en av NattengrundarnaJens Sjögren! Det pratar om och att; vara haklös, rycka upp dörren, gräva ner bajset, själv är bästa dräng sa Smålänningen, förväntansångest, att ducka, vara supersocial men antisocial, en konsumdörr aldrig öppnas för en basist, den dåliga självbilden, Malaria, göra 200 liter bechamelsås, La Guns, träfracken, världens mäktigaste intro tills någon kom åt basen, det inte är clownen som är rolig utan den som tittar på clownen, tjyvlyssna och att äta kakor med framtänderna samt att möten är det mäktigaste som finns! Avsnittet avslutas med en låt av Helvete som heter In Genom Mörkret! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna vecka får Nordmark besök av sin nära vän regissören och en av Nattengrundarna Jens Sjögren! Det pratar om och att; vara haklös, rycka upp dörren, gräva ner bajset, själv är bästa dräng sa Smålänningen, förväntansångest, att ducka, vara supersocial men antisocial, en konsumdörr aldrig öppnas för en basist, den dåliga självbilden, Malaria, göra 200 […]

Denna vecka får Nordmark besök av sin nära vän regissören och en av NattengrundarnaJens Sjögren! Det pratar om och att; vara haklös, rycka upp dörren, gräva ner bajset, själv är bästa dräng sa Smålänningen, förväntansångest, att ducka, vara supersocial men antisocial, en konsumdörr aldrig öppnas för en basist, den dåliga självbilden, Malaria, göra 200 liter bechamelsås, La Guns, träfracken, världens mäktigaste intro tills någon kom åt basen, det inte är clownen som är rolig utan den som tittar på clownen, tjyvlyssna och att äta kakor med framtänderna samt att möten är det mäktigaste som finns! Avsnittet avslutas med en låt av Helvete som heter In Genom Mörkret! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I denna veckas avsnitt pratar Nisse, Christopher och Fia om Malmskillnadsgatan, Nisse och tidningsbudet, Fias nya jobb, Rokas, topp 3 sämsta gig, Groovy Big Band, grovhångel och mälar-incidenten. Till sist lite om hur man ska tackla kreativa människors frågor om feedback. Ni når oss som vanligt på info@nadda.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hon är noshörningen som anklagas för korruption. "Avgå eller ta livet av dig" skanderas till samba-rytmer i Brasilien. Martin skolar oss i Brasiliens president. Medverkande: Martin Lagos, Johannes Finnlaugsson, Petrina Solange och Dilan Apak. Producent: Jesper Cederstrand

Katarina Wikars och Lars Hermansson på fem stickspår om den orättvisa skolan. Det handlar om klasshalka, kunskapserosion, indisk skolplikt, betyg som förhandlingsfråga, och vilka som drar det längsta strået i kunskapssamhället. Den indiska skolplikten är bara två år gammal men redan kritiserad. Varför tvinga iväg fattiga barn till skolor som ofta inte ens har lärare? Medelklassens barn går alla i privatskolor, men inte heller de uppfyller alltid skolinspektionens krav. Har betygen blivit en förhandlingsfråga i denna tid av statusjakt och konkurrens? Vad krävs för att det egna barnet ska få ett riktigt stort A? Pressen från föräldrar har hårdnat, berättar en lärare. De som är unga nu sägs vara den första generationen som inte per automatik kommer att uppnå samma materiella standard som sin föräldrar. Men är det någon som diskuterar klass längre? De flesta anser sig numera tillhöra medelklassen, och sträva uppåt. Klasshalkan, när kommer den i så fall att märkas? Om sju år? Flickor har bättre betyg än pojkar i högstadiet, och gymnasiet. Det är fler kvinnor än män som börjar studera på högskolan. Forskning visar att det postindustriella samhället gynnar kvinnor bättre, de har snabbare ställt om till en förändrad verklighet, säger ekonomen Jan Jörnmark. Katarina Wikars och Lars Hermansson passar också på att besöka sina gamla gymnasieskolor I Bergslagen.  Länk till artikeln The end of men i The Atlantic: http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2010/07/the-end-of-men/8135/ Programmet ingår i Den orättvisa skolan.