Podcasts about qaisar mahmood

Qaisar Mahmood gästar podden för att prata om ämnen som hans böcker har berört: att jobba som Foodorabud samtidigt som han var managementkonsult och hans jakt på svenskhet.  Innehåll: Om att jobba klart med en fråga Nationalitet Den nya tidens arbetskraftsinvandring Värdering och fördomar om olika jobb Kvotering och diskriminering    Besök Qaisars hemsida här: https://mahmood.se/   Följ gärna podden på instagram: @jobba.jobba.jobba   Podden klipps av Marcus Tigerdraake

EU kräver nu att stora börsbolag ska redovisa hur hållbara de är, utifrån faktorer som etnicitet och ras. Författaren Qaisar Mahmood tror att identitetsaktivister riskerar använda direktivet på ett sätt som skapar ett ”vi mot dem-tänkande”. Inläsare: Staffan Dopping

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021.Navid pratar med författaren och debattören Qaisar Mahmood om den besvärliga mångfalden, hans resa genom Sverige på motorcykel och varför Lena Andersson var den som var svartskalle i Tensta när han växte upp.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Det var Lena Andersson som var svartskallen i Tensta” med Qaisar, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av Sveriges svenskaste pakistanier som aldrig blev insläppt i den pakistanska foodoravärmen. Qaisar är aktuell med boken "En av dem" som är ett wallraff som cykelbud för Foodora. Lyssna på hela avsnittet här: https://www.patreon.com/posts/228-qaisar-81814842

Qaisar Mahmood är en tidigare statstjänsteman som idag är författare, managementkonsult och utforskar med sina böcker frågor om identitet, segregation och kultur. Qaisar är aktuell med boken En av dem. Boken handlar om tiden när han under flera månader tog ett jobb som matbud hos en matbudsfirma, vid sidan av sitt krävande heltidsarbete som managementkonsult på en amerikansk konsultfirma i centrala Stockholm. En av dem är en berättelse om hur det är att arbeta som matbud i ett alltmer segregerat Sverige. Men det är lika mycket en undersökning av gapet mellan värderingar och beteenden hos den svenska medelklassen. I krocken mellan världar, drömmar och kulturer ser Qaisar Mahmood med nya ögon på gigekonomins följder, och sin egen familjs historia. Qaisar gästar mig för att prata om boken, identiet, mellanförskapets alla sidor, matbudsmoral och kommatecken. OBS! Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Björn Ranelid är med och vi drar DEM/DE/DOM-frågan till sin spets. Ska även bögar på Grindr kalla sig DEM TOP istället för DOM TOP?
Santana Sexmachine från Drag Race Sverige direkt från Berlin om:- Varför Drag-scenen i Berlin med nakna eskorter på scen är mycket roligare i Sverige.- Sin favoritdrog.- Dom vanligaste fördomarna kring Drag.Qaisar Mahmood har testat livet som matbud och berättar om hur otroligt mycket skam vi svenskar tycks känna kring enklare jobb och varför vi kanske projicerar vårt dåliga samvete lite i onödan ibland.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid har fått besök av ett rådjur i sin trädgård och känner sig som den åttonde dvärgen (Kåter) i Snövit. Linnea ska flytta till en lägenhet med hela två (!) valv. Vi får besök av Qaisar Mahmood som har testat att vara matbud i tre månader och skrivit en bok om det. Regissören Abbe Hassan berättar om sin nya film Exodus som till stor del är inspirerad av när han flydde till Sverige som barn. P3 Nyheters Babs Drougge om Janne Anderssons utstormning ur studion & det svenska matpriskriget. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Qaisar Mahmood har brottats med sin svenskhet – sin identitet – under lång tid. I Jakten på svenskheten (Natur & Kultur) som kom 2012 åkte han 900 mil på motorcykel för att hitta den. Han följde upp med Den besvärliga mångfalden (Fri tanke 2019) där han utforskade samma tema. I sin nya bok – En av dem (Mondial)– sitter han återigen på en sadel, men han har bytt motorcykeln mot en vanlig muskeldriven hoj. Det börjar med att han lägger märke till att många, kanske de flesta, av cykelbuden som levererar mat har samma bakgrund som han. Kunde han ha varit en av dem, om ödets lotter fallit annorlunda? Den frågar ställer han under de tre månaderna han arbetar som cykelbud. Dagens podd handlar om detta och mycket mer. Om medelklassens nojor och hyckleri, om jämlikhet och frihet, om att leva i världen som den är men behålla sina värderingar, om svenskhet och identitet och om mycket annat.Till vardags är Qaisar Mahmood managementkonsult, men det är som författare han är mest känd. Han har även en bakgrund som statlig tjänsteman från en rad myndigheter. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för oss på Rak höger att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I samhällsdebatten vänder man sig gärna till experter för att få ett tydligt svar, men kan det vara så att det mest förtroendeingivande ibland är att säga "jag vet inte"? I det här avsnittet pratar vi om förtroendeingivande osäkerhet och Andreas testar tre frågor där han tycker att de mest pålitliga experterna borde vara de som är osäkra. Länkar: The Half-Life of Policy Rationales - How New Technology Affects Old Policy Issues (Fred Foldvary och Daniel Klein 2003)En av dem (Qaisar Mahmood 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

TOWNSOUNDS - Tying Threads Together: South Asian Music in Kirklees - a podcast for Sangam Festival TOWNSOUNDS is an oral history project celebrating the rich and diverse musical heritage of Kirklees, and this podcast created for Sangam Festival 2022 focuses in particular on music of South Asian heritage. It uncovers untold stories of local musical history, told in the voices of people living musical lives. The podcast features first-hand stories from musicians and others involved with the local South Asian music scene: Ranjit Kaur, Hardeep Sahota, Swarnjit Kaur, Qaisar Mahmood and Supriya Nagarajan. The podcast is brought to you by Mandeep Samra of Let's Go Yorkshire and Sam Hodgson of SamH Song. It's supported by Sangam Festival, the National Lottery Heritage Fund, Kirklees Council and Kirklees Year of Music 2023. NOTE: this podcast will be available to listen to between 1 August and 17 August. It will then be re-released in spring 2023 as the first of 12 podcasts in the TOWNSOUNDS series.

Qaisar Mahmood Speaks to Jass Kalkat about his Latest Single Whisky Eyes

Famous Stand Up Comedian Paul Chaudhry Interacted with Qaisar Mahmood During his UK Tour

Navid pratar med författaren och debattören Qaisar Mahmood om den besvärliga mångfalden, hans resa genom Sverige på motorcykel och varför Lena Andersson var den som var svartskalle i Tensta när han växte upp. Qaisars böcker: Jakten på svenskhet och Den besvärliga mångfalden hittar du på www.adlibris.se Få avsnitten dagen innan och reklamfria samt få tillgång till exklusivt eftersnack med gästerna – stötta Hur kan vi? genom att bli Patreon med valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Följ Hur kan vi? på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/hurkanvi/​ YouTube: https://youtube.com/c/hurkanvi​ För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Tidigare i år släppte Elin Cullhed romanen Eufori som skildrar hur författaren Sylvia Plaths sista år i livet kan ha tett sig. I samband med att boken släpptes kom också dagböckerna av Sylvia Plath på nytt på svenska och det fick oss på Lundströms bokradio att tänka tillbaka till 2015 då författarna Qaisar Mahmood och Nina Lekander bokcirklade om Glaskupan av just Sylvia Plath. Bokcirkeln är uppdelad i tre delar och i den första delen diskuterar vi kapitel ett till sju. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Vi är mitt uppe i bokcirkeln om Glaskupan av Sylvia Plath. Det här är en repris från 2015. Till det här mötet läste och författarna Qaisar Mahmood och Nina Lekander romanens intensiva mittenparti. Bokcirkeln är uppdelad i tre delar och i den här delen diskuteras kapitel 8 till 13. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Bokcirkeln om Glaskupan av Sylvia Plath går i mål. Det här är en repris från 2015 där författarna Qaisar Mahmood och Nina Lekander analyserar och diskuterar slutet på Sylvia Plaths klassiker. Hur ska det gå för Esther Greenwood? Det här är den sista delen av tre. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter? Många flyktingar till Sverige kommer från länder med bristfälliga statliga institutioner, och är vana vid att istället organisera de nödvändiga samhällsfunktionerna på egen hand, i familjen, släkten, byn, klanen. Organiseringen präglas ofta av religiösa och kulturella sedvänjor som ur ett västerländskt perspektiv kan uppfattas som patriarkala och odemokratiska med med en låg grad av rättssäkerhet. Kontrasten kan vara stark mot Sveriges extrema stats-individualism, där ingen ska behöva vara utlämnad åt familjeförhållandenas godtycke. Hur uppnå ett fungerande möte? Samtal mellan Qaisar Mahmood, författare, ledarskapskonsult och tidigare chef inom offentlig sektor. Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till den uppmärksammade boken Familjen samt islamologen Eli Göndör, verksam på Timbro och på Segerstedt-institutet vid Göteborgs universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Begreppet ras får många att rygga, men vilka ord ska vi använda? Och hur gör vi när mångfalden blir krånglig och påfrestande? Global Podd fortsätter att borra i det allra svåraste. Dessutom tårtkalas i Israel, stygga kineser utanför Galapagos och arga ryssar i fjärran östern. Medverkande: Tobias Hübinette, forskare med fokus på ras och vithet. Qaisar Mahmood, konsult och författare till  boken Jakten på svenskheten. Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman,

Talking about Close To you by Tears of Happiness

Qaisar Mahmood and Saj Malik talk to Mobeen 6 Months after Hometown documentry

Mångfald är något som alla utåt sett bekänner sig till och vill arbeta med. Trots det ser vi hur stora skillnaderna är. Varför är det så? För att det är besvärligt med mångfald. Gäst i veckans podd är Qaisar Mahmood, författare, socionom och tidigare chef inom offentlig sektor. Olika hudfärg, en symbol med religös betydelse, olika kön. Så kanske det ser ut när ditt företag ska välja en bild för att symbolisera ert mångfaldsarbete. Den demografiska mångfalden är dock inte den besvärliga. Det handlar i grunden om hur vi människor fungerar och hur vi ser på olikhet. Våra nedärvda reflexer och beteenden är svåra att överbrygga eftersom det är de snabba delarna av vår hjärna som styr oss. Vi reagerar fortfarande som på savannen och bedömer faror. Energiåtgången för att samlas med sina likar är mindre än om vi ska jobba med olika. Men med de komplexa uppdrag vi har idag är det inte savannens fördelar som gäller längre. Vi måste jobba med olika för att hitta nya idéer, nya lösningar, vara konkurrenskraftiga och komma längre än vi hittills gjort. Den energi som olikhet kräver måste vi bestämma oss för att använda, och använda lagom mycket. Hur mycket får olikheten i ditt arbetslag kosta? Vad kräver det av teamet med olikhet om det ska svetsas samman och jobba ihop, åt samma hål och med gemensamma mål? Vad finns det för metoder och verktyg för att jobba med olikheter i ett team? Den besvärliga mångfalden är inte gratis, men nödvändig. En viktig del handlar om kommunikation och ett kommunikativt ledarskap. Mångfald är som med hälsa och träning - den kommer inte gratis. Det krävs regelbunden träning. Vår långsamma, reflekterande och analytiska del av hjärnan tar energi och behöver tid för att fungera i en miljö med olikheter i bakgrund, utbildning och erfarenheter. Vi är inte kognitivt riggade för mångfald, men vi behöver en funktionell mångfald. Hör om detta och mer i Chefspodden med Hanna Broberg. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Theresia Viska.

BBC Asian Network presenter Mubeen Azhar Interview with Qaisar Mahmood talks about how Huddersfield has changed over the years

BBC Asian Network presenter Mubeen Azhar Interview with Qaisar Mahmood talks about how Huddersfield has changed over the years

Konferens – Publiken I fokus med Qaisar Mahmood (LIVE 2018-08-23) Torsdag 23/8 Plats: Stora Teatern, Göteborg Årets konferens handlar om publiken och om vilka möjligheter och utmaningar det medför att arbeta med publiken i fokus. Att välkomna en bredare grupp människor, med olika bakgrund och förutsättningar, innebär ofta att vi måste ifrågasätta invanda mönster och strukturer. Att umgås med olikheter och att arbeta med konst som en inkluderande metod. Vad har den faktiska platsen för betydelse för hur vi upplever konst och kultur? Publikutveckling som demokratisk förankring och vinsten i att arbeta med publiken i fokus. Frågor och perspektiv som rör representation, mångfald och segmenteringsmodeller. Vad vet vi om de vi vill nå och hur når vi dem? Med utgångspunkt i forskning och teori, eller utifrån det självupplevda perspektivet berättar konferensens medverkande om sitt arbete med att sätta publiken i fokus. Programläggning till årets konferens är gjord av Nils Wiklander och Johanna Hagerius. Qaisar Mahmood Att umgås med olikheter är något vi är dåligt riggade att klara. Men eftersom samhället präglas av mångfald och förändring måste vi lära oss. Qaisar är författare och debattör och ska tala om varför vi föredrar likheter framför olikheter och hur vi kan träna upp vår förmåga att jobba emot våra instinkter. Föreläsare: Qaisar Mahmood Moderator: Johanna Koljonen Ljudtekniker: Oskar Solvik Produced by Kulturakademin in collaboration with RePublik/Kultur i Väst, Producentbyrån, Gothenburg Dance and Theatre Festival 2018

Samtal – Publiken I fokus med Tasso Stafilidis, Annika Wik, Qaisar Mahmood & Johanna Koljonen (LIVE 2018-08-23) Torsdag 23/8 Plats: Stora Teatern, Göteborg Årets konferens handlar om publiken och om vilka möjligheter och utmaningar det medför att arbeta med publiken i fokus. Att välkomna en bredare grupp människor, med olika bakgrund och förutsättningar, innebär ofta att vi måste ifrågasätta invanda mönster och strukturer. Att umgås med olikheter och att arbeta med konst som en inkluderande metod. Vad har den faktiska platsen för betydelse för hur vi upplever konst och kultur? Publikutveckling som demokratisk förankring och vinsten i att arbeta med publiken i fokus. Frågor och perspektiv som rör representation, mångfald och segmenteringsmodeller. Vad vet vi om de vi vill nå och hur når vi dem? Med utgångspunkt i forskning och teori, eller utifrån det självupplevda perspektivet berättar konferensens medverkande om sitt arbete med att sätta publiken i fokus. Programläggning till årets konferens är gjord av Nils Wiklander och Johanna Hagerius. Panel: Qaisar Mahmood, Annika Wik, Tasso Stafilidis Moderator: Johanna Koljonen Ljudtekniker: Oskar Solvik Produced by Kulturakademin in collaboration with RePublik/Kultur i Väst, Producentbyrån, Gothenburg Dance and Theatre Festival 2018

Kulturkorrespondenten Naila Saleem och panelen fick frågor om bland annat kulturjournalistik och pakistanska kläder men också om överklass som kulturskapare. Naila Saleem svarade på dina frågor tillsammans med panelen som bestod av författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood samt Mikael Timm, kulturjournalist och författare. Programledare: Naila Saleem Producent: Minna Grönfors

Valet i Pakistan närmar sig och läget är mycket osäkert när det gäller valutgången. I dagens program dyker Naila Saleem med gästerna ner i pakistansk politik och landets rika kulturarv. Valet i Pakistan  Pakistanier går till valurnona om en vecka och det politiska läget är mycket osäkert. Forskaren Henrik Chetan Aspengren berättar varför valet är viktigt och vilka som är de stora valfrågorna. Med i programmet är även Sveriges ambassadör i Islamabad, Pakistan, Ingrid Johansson. Hon berättar bland annat om stämningen på plats en vecka före valet.  Kadafi Zaman greps i samband med demonstration Det senaste året har rapporterna om gripna journalister, bloggare och aktivister varit många. Bara i fjol höstas anmäldes 300 nya fall av försvinnanden till den kommission som utreder frågan i Pakistan. Norska TV2:s medarbetare Kadafi Zaman greps i fredags när han bevakade en demonstration i norra Pakistan. I dagens program berättar han vad som hände och hur han blev frisläppt. Kulturarvet i Pakistan I Pakistans näst största stad Lahore rustar man upp den gamla stadskärnan Walled City of Lahore. Naila Saleem frågar den Lahorefödda författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood bland annat vad han säger om pakistaniernas nyfunna intresse för sitt kulturarv. Programledare: Naila Saleem Producent: Minna Grönfors

Vad är typiskt svenskt? Kan man säga att svenskar är på ett speciellt sätt? Gäst är bland andra socionomen Qaisar Mahmood som gett ut boken "Jakten på svenskheten". Där skildrar han en 900 mil lång motorcykelresa genom Sverige för att söka den svenska identiteten.

Vad är typiskt svenskt? Kan man säga att svenskar är på ett speciellt sätt? Gäst är bland andra socionomen Qaisar Mahmood som gett ut boken "Jakten på svenskheten". Där skildrar han en 900 mil lång motorcykelresa genom Sverige för att söka den svenska identiteten.

K-podd har blivit inkallade till rektorn! I avsnitt 31 befinner vi oss på Linnéuniversitetet i Växjö, hos rektorn och historieprofessorn Peter Aronsson. Tillsammans med Riksantikvarieämbetets Qaisar Mahmood, avdelningschef för kulturmiljö, vrider och vänder Peter på frågor om identitet, sammanhang, anspråk och nationell självbild. Kan vi till exempel prata om mitt och ditt kulturarv? Välkomna till […]

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Qaisar Mahmood som är författare till flertaler böcker, bland dem boken Jakten på Svenskheten.   Samtalet berör flera frågor som till exempel vad svenskheten egentligen är samt hur olika generationer av migranter tänker på och relaterar till sin gamla kultur i förhållande till den svenska.   Behövs incitament för att lära sig svenska språket? Är våra språkkrav för höga? Vi har idéer om svenskheten, människans identitet och även om vad själva integrationen är. Är dessa idéer föränderliga?  Samtalet med Qaisar berör även frågor som tillhörighet, gemenskap och identitet. Är kultur och identitet statiskt? Är det antingen eller?   Tekniker: Ludvig Sellebråten

Under 2016 har Hewa Abdelzadeh varit trainee på Sveriges Radios utrikesredaktion. Han har rest i Asien, Mellanöstern och Afrika tillsammans med radions utrikeskorrespondenter. Nu kröner Hewa Abdelzadeh utbildningsåret med en egen talkshow där han ser tillbaka på sina resor och blickar framåt.Att vara resande reporter handlar ofta om att ta risker och anpassar sig till nya situationer. Med i programmet är Asienkorrespondenten Margita Boström som var med när Hewa oavsiktligt bröt mot lagen i Thailand.Richard Myrenberg är radions Afrikakorrespondent och när Hewa Abdelzadeh reste med honom lärde han sig att släppa sitt kontrollbehov.Den sista resan som trainee gick till Irak och den präglade Hewa mycket. Han har sina rötter i staden Erbil men han blev förvånad när han återvände dit och blev betraktad som en främlig där.Qaisar Mahmood är författare och chef för Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning. Han har själv skrivit om att utforska sin identitet utifrån att ha sina rötter i olika länder och i programmet resonerar han varför det har betydelse att reflektera över vem man är. Hewa vänder sig också till sin lillasyster Narin Abdelzadeh för råd.Lars Nyberg, professor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet förklarar också varför minnet inte fungerar som en kamera.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Hewa Abdelzadeh Bisittare: Agneta Ramberg. Producent: Anders Backlund

”Vi blir farliga individer om vi inte har en förståelse för vad vi varit med om historiskt.” / Calle Nathanson. I K-podd-special ställer vi oss frågan ”Vad är kulturarv?” och hur kan det användas, bevaras och utvecklas? Bland annat. Under Almedalsveckan såg vi till att samla ärkebiskop Antje Jackelén, VDn för Folkets Hus och Parker […]

Hör författarna Nina Lekander och Qaisar Mahmood om slutet på Sylvia Plaths klassiker. Och så berättar Linn Ullmann och Torgny Lindgren vad de läser för att koppla av. När det gäller att komma till ro, gå ned i varv, koppla av - vilken bok hamnar då på nattduksbordet? Vi har bett fyra författare dela med sig av sin lektyr i koppla-av-genren. Hör Torgny Lindgren, Jessica Schiefauer, Linn Ullmann och John Swedenmark om vilken litteratur som leder dem till glädje och avspänning.Och så bjuder vi på en lektion i konsten att ge bort en bok! Du kanske tror att det här är en lättsinnig sak - men efter att ha hört Anna Tullbergs reportage i ämnet kommer livet att vara mycket rikare om än mer komplicerat.

Hör författarna Nina Lekander och Qaisar Mahmood om slutet på Sylvia Plaths klassiker.

Hör Klas Östergren om hur en novell ska börja och sluta, hör Nina Lekander och Qaisar Mahmood i Bokcirkeln, och var med när vi slår upp en ny, stor och vacker bok om poeten Tomas Tranströmer. Det är en bok som är tung att bära men lätt att läsa. Författaren Klas Östergren har kommit ut med en nästan sjuhundrasidig lunta med Samlade noveller, skrivna under trettio års tid. Här finns berättelser som Veranda för en tenor, Vardagkväll före sekelskiftet, Röd jul och Ravioli. Vi snor formatet och bjuder på en serie intervjunoveller med författaren.Hur ska det går för Esther Greenwood? Huvudperson i Glaskupan av Sylvia Plath. Författarna Nina Lekander och Qaisar Mahmood brottas med frågan och bokcirklar i romanens intensiva mittparti, vi har läst kapitel 8 - 13. Och så öppnar vi dörren till ett mycket märkvärdigt litterärt skafferi, poeten och nobelpristagaren Tomas Tranströmers hemarkiv. Och ur skafferiet kliver nu en bok fram, I arbetets utkanter heter den, med valda delar av Tranströmers dagböcker, manuskript, brev och fotografier. Urvalet har gjorts av Monica och Tomas Tranströmer tillsammans med redaktören Magnus Halldin, och boken har formgetts av Nina Ulmaja.

Hur ska det går för Esther Greenwood i Glaskupan av Sylvia Plath. Författarna Nina Lekander och Qaisar Mahmood brottas med frågan i romanens intensiva mittparti, vi har läst kapitel 8 - 13.

Ja! Slå följe med tonårsflickan Esther och följ hennes glamorösa och intensiva gratisätarmånad i New York 1953. Läs t o m kapitel sju, tillsammans med författarna Qaisar Mahmood och Nina Lekander. Möt författaren Carola Hansson, Augustprisnominerad för sitt inkännande porträtt av Leo Tolstojs älsklingsdotter Masja, i boken med samma namn. Vår reporter Anna Tullberg har i Masja fått en vän för livet, och hon träffar Carola Hansson i Uppsala. Och så tar vi tag i det här med spriten och skrivandet! Otaliga är de författare som brottats med alkoholen, och det finns både romantiska som förfärande skildringar av supandets betydelse för litteraturen. Men vad har de här verksamheterna egentligen med varandra att göra? Möt bland andra författaren och nyktre alkoholisten Gunnar Ardelius i Joanna Goreckas reportage.

Slå följe med tonårsflickan Esther och följ hennes glamorösa och intensiva gratisätarmånad i New York 1953. Läs t o m kapitel sju, tillsammans med författarna Qaisar Mahmood och Nina Lekander.

Alice Petrén med gäster tar upp jakten på svenskheten och vad en fransmän måste veta för att inte göra bort sig i Sverige. Du hör fransyskan Charlotte Loyau-Kahn, utrikeshandelsrådgivare, och fransosen Frédéric Laziou utrikeshandelsrådgivare, samt fransk teknikfrämjare som jobbar mot Sverige. De utsätts för något av ett minitest i franskhet. Klarar de det? Vi undrar också vad som är svenskhet. Qaisar Mahmood, kulturarvschef på Riksantikvarieämbetet, är författare till boken "Jakten på svenskheten" och ger sin bild av saken. Frankrike har legat i framkant med teknik och innovationer som Minitel, TGV - snabbtåg och Concorde vilket passar bra eftersom vi fortsätter vår programpunkt - Dagens automat. I detta program hör du cyborgen Hanna Metsis, som opererat in chip i handen, och Karim Jebari, filosof och transhumanist, om etiska dilemman i de tekniska språng som görs nu. Dessutom avslutar vi denna miniserie med att tala med musikern Kjell Höglund. Han är skaparen till "Maskinerna är våra vänner" som vi sen också hör framföras av bandet Amandas Mekaniska som består av Lisa Gerholm, nyckelharpa, Jonatan Eklund, dobro, Amanda Fritzén på sång och klockspel. PROGRAMLEDARE: Alice Petrén PRODUCENT: Maja Åström TEKNIKER: Lisa Abrahamsson och Aurélie Ferriere Glöm inte att det är telefonväkteri på torsdag. Ställ dina frågor om Frankrike och Sydeuropa till Alice Petrén och bisittare Ylva Elvis Nilsson journalist som bevakat Europa för så väl Svenska Dagbladet som Dagens industri. Ring oss och lämna meddelande på telefonsvararen: 08 – 784 39 51 eller mejla oss på: korrespondenterna@sverigesradio.se

Om nationalismen i Europa. Är den en farlig kraft som delar upp världen och människor efter hudfärg och religion eller behövs den som ett samanhållande kitt? Konflikt om det ens är möjligt med en nationalism som inte utesluter någon medborgare. Följ med till en kiltaffär i det nationalistiska Skottland och till Solna där vissa måste bevisa sin lojalitet med Sverige mer än andra. Konflikt om vem som är och inte är välkommen i nationen. Konflikts programledare Jörgen Huitfeldt åkte till det nationalistiska Skottland och städerna Glasgow och Edinburgh. Efter valet tog det skotska nationalistpartiet SNP hem nästan alla parlamentets platser i London och raderade ut Labour från den politiska kartan i Skottland. Möt nationalisterna på Yesbar i Glasgow, som bytte namn från vespbar förra året för att stötta Ja-sidan i folkomröstningen om självständighet. Hos Melissa, Andrew och Joan frodas en nationalism där alla är välkomna, oavsett etnisk bakgrund, där huvudfienden finns i det politiska etablissemanget i London. I Edinburgh möter vi Humza Yousaf som är 30 år och muslim med pakistanska föräldrar. Han är också den regionala skotska regeringens allra första utrikesminister för SNP. När han svor eden i det skotska parlamentet väckte han stor uppmärksamhet när han klädd i en blandning av traditionella skotska och pakistanska kläder svor eden både på engelska och urdu. SNPs nationalism bygger på medborgarskapet och Hamza Yousaf tycker att ”Nationella identiteter utvecklas med tiden. Om du inte utvecklas och tar till dig det nya så dör du.” För att samtala om Nationalism, identitet och om det skotska kan bli verklighet i Sverige finns Mattias Karlsson, Sverigedemokratisk gruppledare i Riksdagen, Lisa Pelling, Utredningschef Arena Idé och Qaisar Mahmood, författare och chef på Kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet I en krönika i tidskriften Neo skriver DN:s förre chefredaktör Hans Bergström under rubriken "Ska Sverige finnas". Vi intervjuar honom om varför han argumenterar för att politiska förslag som att låta tiggande EU-migranters barn gå i svensk skola eller att ge vård till alla papperslösa står i direkt konflikt med idén om nationalstaten. En nationalism handlar ofta om en gemenskap och för att få vara inkluderad i den kan det ställas krav, som hos Sverigedemokraterna där lojalitet med det svenska är ett viktigt begrepp. Det finns de som upplever att de mer än andra svenskar måste bevisa att de är lojala mot den svenska nationen. I Konflikt hör ni om en fråga som ställdes i SVTs Debatt i höstas. Den ställdes till Rashid Musa, som är ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Han fick av Sverigedemokraten Hanna Wigh frågan om han fördömde syrienresenärer. Konflikts Jesper Lindau träffade Rashid Musa och han berättade att för honom var det ett krav på att visa hur lojal han är, att han är en del av det svenska. Programledaren Kristina Hedberg svarar på hur hon ser på frågan. Liknande frågor har ställts även på Sveriges Radio, till både judar och muslimer. Willy Silberstein från Svenska kommittén mot antisemitism berättar om hur den ställs till judar och hur det leder till att man som grupp knuffas ut ur det "svenska". På slutet av Konflikt hör vi om den skotska politikern Humza Yousaf, politiker i det skotska nationalistpartiet med pakistanska rötter. Han har låtit tillverka ett eget skotskt mönster, som används till kiltar och slipsar. Grönt för hans pappas pakistanska rötter, blått för Skottland. Kiltar med det mönstret ska hans barn och barn-barn kunna bära i evig tid. Det finns också ett speciellt mönster som kallas Islamic Tartan, som ni kan se på bilden ovan, för som Humza Yousaf säger ”Islam är en del av Skottland och Skottland är en del av islam.” Programledare: Jörgen Huitfeldt jorgen.huitfeldt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Gertrude Bell (1868-1926) kan kanske bäst beskrivas som en blandning av Indiana Jones och Downton Abbey. En lika modig som modemedveten kvinna som på sitt CV skulle kunnat ha listat: upptäcktsresande, författare, arkeolog, fotograf, trädgårdsfantast, bergsklättrare, politisk rådgivare och grundare av staten Irak. Och dess Nationalmuseum i Bagdad. Flera böcker och biografier har skrivits om Gertrude Bell, men allt som oftast så har hon och hennes bedrifter liksom försvunnit ur historieböckerna. Men tiden har börjat komma ikapp henne. I veckans STIL berättar vi mer om denna driftiga kvinna som i över 600 dagar reste 2000 mil på hästar och kameler i otillgängliga områden och med en packning full av kameror, kläder och kristallglas att dricka ur. Gertrude Bell hade turen att födas i en förmögen och framsynt familj i Newcastle i Storbritannien, mitt i den blomstrande industrialismen, 1868. Hon tilläts studera på Oxford där hon briljerade hon gick ut med högsta betyg och hon kom att under resten av sitt liv att fortbilda sig i arkeologi, fotografi och språk. Hon talade bland annat persiska, turkiska och inte minst arabiska. Det gav henne enorma fördelar. Dessutom bar hon en hejare på att knyta kontakter och bli kompis med folk, överallt. I veckans program har vi talat med Newcastle University i England där Gertrude Bells samlade arkiv finns med tusentals fotografier och brev, alla hennes dagböcker och privata bibliotek. Hit kommer varje år människor som på olika sätt är intresserade av Gertrude Bell - forskare, militärer, politiker, journalister, författare och poeter. Och filmregissörer. På filmfestivalen i Berlin i februari visade den tyske regissören Werner Herzog upp filmen Queen of the Desert, där huvudrollerna innehas av Nicole Kidman och Damian Lewis, som vi sett som Nicholas Brody i tv-serien Homeland. Och i USA håller just nu dokumentären Letters from Baghdad om Gertrude Bells insatser i mellanösternpolitiken som skapade staten Irak, 1921, att färdigställas av Sabine Krayenbühl och Zeva Oelbaum. Dem har vi träffat i New York. Gertrude Bell var även en skicklig bergsklättrare och i veckans program har vi träffat Hanna Kajsa Färnström, en av Sveriges mest erfarna klättrare som bestigit berg i nästan 20 år. Veckans gäst är Qaisar Mahmood, avdelningschef på Riksantikvarieämbetet.

Gurgîn bjuder in Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, hundpsykologen Eva Bodfäldt och den hundrädda samhällsdebattören Qaisar Mahmood för att filosofiskt kantskrapa ämnet: Fördomar, föreställningar och myter om hunden! Vill du veta mer om hunden, hundpsykologi och mycket mer? Fler avsnitt av Vår Bästa Vän finns på iTunes. FACEBOOK: Hundpodcasten Vår Bästa VänINSTAGRAM: @HundpodcastenTWITTER: @Hundpodcasten

Dagens program: Richard Myrenberg talar med Qaisar Mahmood, författare och chef över Riksantikvarieämbetet, om att färdas på motorcykel. Vi hör också Jenny Sanner Roosqvist prata med författaren och journalisten Åsne Seierstad om tankar och funderingar under och efter rättegången mot Anders Behring Breivik i Norge. Lotten Collin fördjupar sig i könsroller och sex i musik och dans med Ernesto Garzon och Valeska Cordova alias Lady V. Vi hör också delar ur Richard Myrenbergs telefonväkteri om Afrika, med Maria Sjöqvist, Sveriges Radio, och Bengt Nilsson som är journalist och författare.

Gurgîn samlar proffstruppen för att rädda sin hundrädda vän Qaisar Mahmood!I ett väldigt öppet samtal berättar Qaisar om sin hundrädsla och hur den fortfarande kan leva kvar trots att han lever med en hund.  Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, KBT-terapeut och författare tillsammans med podcastens återkommande hundpsykolog Eva Bodfäldt samtalar med Qaisar i två avsnitt om hur han bör tänka och agera. FACEBOOK: Hundpodcasten Vår Bästa VänINSTAGRAM: @HundpodcastenTWITTER: @Hundpodcasten

Gurgîn samlar proffstruppen för att rädda sin hundrädda vän Qaisar Mahmood!I ett väldigt öppet samtal berättar Qaisar om sin hundrädsla och hur den fortfarande kan leva kvar trots att han lever med en hund.  Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, KBT-terapeut och författare tillsammans med podcastens återkommande hundpsykolog Eva Bodfäldt samtalar med Qaisar i två avsnitt om hur han bör tänka och agera. FACEBOOK: Hundpodcasten Vår Bästa VänINSTAGRAM: @HundpodcastenTWITTER: @Hundpodcasten

I sin bok "Jakten på svenskheten" från 2012 berättar Qaisar Mahmood om sitt sökande efter den svenska identiteten. Här läser han sin specialskrivna text "Ingen går fri". Texten utgörs av ett brev från en far till sin son och handlar om fundamentalism och tvivel. Vi träffar Kristin Linderoth, doktorand vid genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, som pratar om för- och nackdelar med olika ideologier och hat mot maktordningar. Tulsa Jansson, filosofisk praktiker, resonerar kring tvivlets betydelse i våra liv.

Inför valet i Sydafrika i våras bestämde sig Richard Myrenberg för att göra en roadtrip genom landet - på MC. Han körde 250 mil på sex dagar och rapporterade om det han såg och personerna han mötte på vägen. I eftermiddag pratar han med författaren Qaisar Mahmood som gjort en liknande resa, fast genom Sverige. De pratar om vad som är så speciellt med att upptäcka ett land från en motorcykel. När Richard inte åker MC blir det många flygresor och många timmar på afrikanska flygplatser av varierande bekvämlighetsgrader. Jessica Einebrant, design manager på flygplatskoncernen Swedavia, berättar om hur hon tänker när hon inreder flygplatser. Richard gästas också av diplomaten och Afrikakännaren Sten Rylander och entreprenören Madeleine Rosberg som startat företag i Östafrika. De pratar om den grönskande ekonomin och växande medelklassen på kontinenten. Undrar du var i Afrika man ska resa om man vill ha en romantisk semester? Vill du veta mer om Riek Machar - premiärministern som blev rebelledare i Sydsudan? Eller har du kanske någon annan fråga om hur livet som Afrikakorrespondent är? Ring 08 545 69 663 och ställ din fråga, eller skicka ett mejl till korrespondenterna@sverigesradio.se så kanske just du får svar på torsdag eftermiddag när telefonväkteriet med Richard Myrenberg börjar!

I veckans omgång av nyhetsfrågesporten Lantzkampen tävlar journalisterna Alexandra Pascalidou och Anneli Carnelid mot två personer som också har pennan som vapen, Qaisar Mahmood, författare och enhetschef på Riksantikvarieämbetet och frilansskribenten Ivar Arpi. Hur bra har de följt med i veckans händelser? Programledare: Annika Lantz Domare: Sara Lövestam

Efter Dagens nyheters avslöjande om hur Skånepolisen har registrerat romer konstaterade Maciej Zaremba på tidningens kultursida att nu har vi ett exempel på strukturell rasism som är värt att debattera. I samma artikel avfärdade han tidigare debatter om barnboksillustrationer och namn på glassar som något som stulit fokus från de verkliga problemen. I Nya Vågen frågar vi oss om det verkligen är så att slaget om symbolerna har gjort oss blinda för strukturerna? Och vinner debatten något på att vi pratar i termer som ras? Medverkar gör Maciej Zaremba, kulturjounalist på Dagens Nyheter, Qaisar Mahmood, författare och debattör, och Tobias Hübinette, forskare vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Parsifal blev Richard Wagners sista opera. Nu sätts den upp av Kungliga operan i Stockholm i samband med 200-årsjubiléet av Wagners födelse. Flera stora stjärnor medverkar i uppsättningen. Vi skickade musikkritikerna Per Feltzin, Ella Petersson och Eric Schüldt för att se den och skickade dessutom med frågan om vad de tror om planerna på en ombyggnad av Kungliga operan, en miljardsatsning som kulturministern presenterade nyligen. Dessutom avslutar vi med att Nya Vågen ju själv har blivit föremål för debatt. Kritiska röster har höjts mot nedläggningen av programmet. Någon av våra chefer svarar på det och berättar hur det är tänkt. Programledare: Anderas Lindahl Producent: Thorbjörn Karlsson Reporter: Morris Wikström

Den svenska kocken i mupparna må ha varit den mest kända svenska kocken på sin tid, men idag vinner svenska kockar prestigefyllda internationella matlagningstävlingar. På TV sänds mängder med matlagningsprogram, på butikshyllorna säljs balsamvinäger och flingsalt, och det ges ut minst en kokbok om dagen - Sverige har genomgått en gastronomisk revolution. Håkan Jönsson är docent i etnologi vid Lunds universitet och före detta kock. I den nya boken Den gastronomiska revolutionen beskriver han den utveckling som det svenska köket har genomgått under de senaste åren, och i dagens program samtalar han med krögaren och matprofilen Carl Jan Granqvist. Qaisar Mahmood är född i Pakistan men uppväxt i Sverige, en erfarenhet som gjort honom frustrerad. Trots att han ser sig som svensk och trots sitt typiskt svenska jobb som byråkrat på Riksantikvarieämbetet så blir han ofta sedd som något annat på grund av sitt svarta hår och mörkare hy. Som en modern Nils Holgersson gav han sig därför ut på en 900 mil lång motorcykelresa genom Sverige för att ta reda på vad som krävs för att räknas in i den svenska gemenskapen. Resultatet publiceras i dagarna i boken Jakten på svenskheten. Programledare är Urban Björstadius.

Med alla menar vi verkligen alla. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. Au contraire: Mattias Berg om folkkultur Medverkar gör Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter, Q - Med ”alla” menar vi verkligen ”alla”. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? I studion: Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter och Qaisar Mahmood, författare till boken ”Small, Medium eller large - vägval för ett hållbart mångfaldssamhälle”. Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. I studion: Yukiko Duke, författare och kulturjournalist och kulturredaktionens Cecilia Blomberg. Programledare är Kim Nordberg.