Podcasts about singulariteten

Många sätter sin tillit till den tekniska utvecklingen. Historiskt sett är det dock en mycket osäker satsning. Dan Jönsson reflekterar över hopp och hajp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ganska ofta när jag står och väntar på tåget in till stan brukar det komma ett pling i högtalarsystemet och en röst som talar om att ”tåget hitochdit klockan dåochdå har fått en ny, beräknad avgångstid…” varpå följer en minutangivelse som utan undantag innebär en försening. Jag vet inte om detta är något typiskt svenskt – på perrongerna i Danmark står det fortfarande att tåget är ”försinkat” – hursomhelst är det något relativt nytt, och upplysningen framförs med sådan belåtenhet att man förstår att den nya tiden också måste anses vara bättre. Vilket ju på sätt och vis är sant, eftersom den åtminstone preliminärt stämmer med verkligheten, men framför allt för att det alltså skett en uppdatering och en utveckling av något gammalt och förlegat.På samma sätt har jag lagt märke till att det numera i vanliga matbutiker knappt går att få tag på brödlimpor som inte redan är uppskurna. Jag vet inte riktigt varför och om denna service verkligen är något folk efterfrågar – eftersom redan uppskuret bröd enligt min erfarenhet har en tendens att fortare bli torrt – men den här sortens förändringar tycks följa en egen logik; det räcker inte att en produkt fungerar tillfredsställande, den måste också utvecklas. En produkt som inte utvecklas är inte längre en produkt, den är något annat, ett dött föremål, jag vet inte… en kvarleva. Jag läste nyligen en intervju med en företagsledare som berättade att han var morgon började med att se sig i spegeln och fråga sig: ”står jag still eller utvecklas jag?” – och jag tänkte: stackars man. Det är klart du utvecklas. Håret tunnas ut, fårorna djupnar i ansiktet. Med varje år blir du en millimeter kortare.Jag säger inte mer. Men kanske den som verkligen vill vara i framkant egentligen borde ställa frågan till spegeln på ett annat sätt: utvecklas jag linjärt, eller utvecklas jag exponentiellt? Vår samtids stora paradox är att samtidigt som den plågas av en djup och akut krisinsikt så har tron på en teknisk utveckling som står precis på tröskeln till det stora språnget som ska rädda världen och förändra civilisationen aldrig varit starkare, med ständiga rapporter om den ena eller andra tekniken som nu tycks ha genombrottet alldeles runt hörnet: självkörande bilar, kolonier på Mars, mediciner som kan bota Alzheimers, kall fusion, superbillig solenergi, supertunna batterier och – förstås – artificiell intelligens. Och kodordet, själva premissen för denna utveckling är alltså att den sker exponentiellt, det vill säga med en hastighet där graferna slår i taket på ett sätt som gör alla prognoser överflödiga. Liksom historien, som vi känner den.Jag återkommer snart till just det där. Men först, en kort historisk repetition. För faktum är ju att vår tids väldiga förväntningar på den tekniska utvecklingen är långt ifrån gripna ur luften. Sedan modernitetens och industrialismens genombrott har nya tekniska uppfinningar och innovationer lett till en ökning av det materiella välståndet i världens rika länder som aldrig någonsin tidigare. Medellivslängden har fördubblats, spannmålsskördarna har ökat med många tusen procent, sjukdomar som förr var livshotande är idag helt ofarliga eller rentav utrotade, vi rör oss snabbt och bekvämt över stora avstånd och kommunicerar med andra sidan jordklotet i realtid. Inget av detta hade varit möjligt utan det stora mentala maskineri av uppfinningar och inventioner, av ingenjörskonst, grundforskning, visionära fantasier och industriell implementering som vi alltså benämner den tekniska utvecklingen.När vi idag blickar tillbaka på denna långa våg av framåtskridande är det lätt att få intrycket att den har vällt fram genom historien i stort sett ohindrad, med en kraft som år för år och steg för steg förflyttar gränserna ännu ett steg mot framtiden. Men det är en kraftig synvilla. Som den tjeckisk-amerikanske historikern Vaclav Smil konstaterar i sin bok ”Invention and Innovation - a Brief History of Hype and Failure”, har den tekniska utvecklingen alltid kantats av just överdrivna förväntningar och spektakulära haverier: glänsande återvändsgränder där samtiden rusat in under uppbådande av alla tänkbara resurser och mediala trumpetstyrkor. Bara för att rätt vad det är slå huvudet i historiens vägg och retirera.Smil delar in dessa upphaussade misslyckanden i tre huvudgrupper. För det första: de uppfinningar som trots inledande succéer i det långa loppet visat sig göra mer skada än nytta – exempelvis bekämpningsmedlet DDT eller den blyade bensinen. För det andra: de som så att säga aldrig nådde ända fram till framtiden utan fick se sig omsprungna av en utveckling som tog en annan väg. Här är förstås paradexemplet de stora luftskeppen, som efter flera löftesrika decennier såg sin epok ta en ände med förskräckelse när Hindenburg brann upp i vad som möjligen är världens mest berömda flygolycka. I samma kategori placerar Smil kärnkraften: en teknik som när den lanserades på femtiotalet väntades förse världen med i stort sett gratis, ren elektricitet. Men som sjuttio år senare inte fyller mer än tio procent av världens energibehov.Till den tredje och sista gruppen räknar Smil alla de tekniska genombrott som förebådats i decennier men världen fortfarande går och väntar på. Hit hör till exempel snabba transporter genom vakuumrör – fullt möjligt sedan mer än hundra år, men alltför dyrt och komplicerat. Här finns också några av de uppfinningar som i vår tid med jämna mellanrum rapporteras stå inför sitt snara genombrott – som den mer än halvsekelgamla drömmen om att uppnå kall fusion i en atomreaktor, eller den om superlätta, hypereffektiva batterier, en utveckling som sedd över tid i själva verket har gått väldigt långsamt.Det finns förstås ett lysande undantag i denna historieläxa: de mikroelektroniska transistorerna, där utvecklingen under ett halvsekel verkligen gått med exponentiell fart. Men det är, skriver Smil, som om undantaget i vår tid har gjorts till regel och modell för hur vi ser på utveckling överhuvudtaget. Något som inte bara skapar orealistiska förväntningar – utan också leder till en syn på teknisk utveckling som något som mer eller mindre driver sig själv framåt, vare sig vi vill det eller ej. Inför en sådan process fyller den mänskliga historien inte längre något syfte: vi står vid sidan och betraktar den, med lika delar vördnad, vanmakt och rädsla i väntan på – exempelvis – den obevekligt annalkande Singulariteten, den punkt där den digitala utvecklingen slutligen överskrider alla begränsningar och bränner samman i en blixt av samtidighet.Som Vaclav Smil slår fast: det kommer inte att hända. Vi lär få fortsätta dras med tiden, med historien, med våra åldrande kroppar. Samt med en mänsklighet som envist, och ibland mot allt förnuft, fortsätter att utvecklas. Helt enkelt eftersom det trots allt är det enda som kan hålla oss på benen.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturVaclav Smil: Invention and Innovation: A Brief History of Hype and Failure. MIT Press, 2023.

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Adania Shibli i samtal med Balsam Karam. Under bokmässan i Frankfurt i år skulle Adania Shibli ha tagit emot det anrika LiBeraturpreis, men ceremonin ställdes in till följd av situationen i Israel/Palestina och publiken gick miste om chansen att höra henne prata om sitt unika författarskap. Den 21 mars 2024 kom hon till Stockholm. Adania Shibli är född i Palestina 1974, hon anses vara en av den arabiskspråkiga litteraturens mest framstående författare. Hon har disputerat i medie- och kulturstudier vid University of East London. Hon utkom första gången på svenska med kortromanerna "Beröring" och "Vi är alla lika fjärran från kärleken" (2018). Hennes roman "En oansenlig detalj" (2021) är skrämmande aktuell i vår tid. Balsam Karam är författare, bibliotekarie och undervisar i Litterär gestaltning på Göteborgs universitet. Hon debuterade med romanen "Händelsehorisonten" (Norstedts, 2018) och 2021 kom "Singulariteten". I samarbete Bokförlaget Tranan. Från 21 mars 2024 Jingel: Lucas Brar

Balsam Karam är författare, bibliotekarie och undervisar i Litterär gestaltning på Göteborgs universitet. Hon debuterade 2018 med den kritikerhyllade romanen "Händelsehorisonten" och 2021 kom "Singulariteten", ett sorgearbete i tre delar. Här pratar hon om en av sina egna viktiga läsupplevelser, författaren Toni Morrison. Favoriter om favoriter är en ny serie på litteraturscenen med läsning i fokus! Till dig som läser hundratals böcker om året. Till dig som bara läser samma bok om och om igen. Och till dig som längtar efter läsning. Från 9 mars 2023 Jingel: Lucas Brar

"Teknologi er i sin essens noget, som mennesket ikke kan mestre på egen hånd. Moderne teknologi er ikke et værktøj og har intet med værktøj at gøre", sagde Martin Heidegger i 1966. I 1885 skrev Nietzsche: "Det, der er fantastisk ved mennesket, er, at det er en bro og ikke et mål: det, der kan elskes ved mennesket, er, at det er en overgang og en undergang." Begge taler ind i udvikling, hvor computerteknologi har potentialet til at overflødiggøre mennesket af kød og blod og gøre os til ren (digital) ånd og bevidsthed. Når vi rammer Singulariteten. Medvirkende: Pia Lauritzen ; filosof og medstifter af Qvest. Thomas Schwarz Wentzer ; professor MSO i Filosofi, AU. Carsten Ortmann: tilrettelægger og vært.

En radiobrevväxling om svarta hål, produktmärkning och plastpåseskatt. Bakom pennor och mikrofoner: Annika Lantz och satirikern Eric Ericson.

Oliver Edholm är ett av AI-fältets verkliga underbarn. Redan som tonåring började han delta i internationell AI-forskning och nu som 19-åring driver han bolaget Depict.ai som hjälper e-handlare att vässa sitt erbjudande genom smarta rekommendationsalgoritmer, och sedan samtalet ägde rum har Depict.ai tagit in ytterligare 155 miljoner från investerare. Men vad är nästa steg för artificiell intelligens? Oliver är tämligen övertygad att AI kommer att nå mänsklig nivå under det här århundradet - och han ser fram emot den utvecklingen. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och kolla in Heja Framtiden Förlag!

Om att mitt bland matkassar och vardagsbestyr få syn på en sedan länge saknad bror Balsam Karam läser den specialskrivna radionovellen RasulDet är eftermiddag när Amira får syn på sin bror. Han har varit borta sedan hon var liten och plötsligt är han där, så tydlig. Hon försöker att återskapa den där dagen och minns då också barndomen, hur hon och Rasul åt oliver och hur illa hon tyckte om det där palmträdet.  Balsam Karam, författare, Augustprisnominerad för sin senaste roman, Singulariteten. Av och med: Balsam KaramProducent: Joseph KnevelTeknik och slutmix: Mats Jonsson

Markus är impad av Soulja Boys entreprenörskap, Patrik vill inte prata om Simon Cowells fertilitet och panelen väger in på den heta debatten angående dick pics.

Kommer AI att ta över världen? I dagens Fontänbubbel funderar vi kring framtiden, med fokus på den tekniska. Självkörande bilar sägs tas i bruk 2021. Forskning kring Artificiell Intelligens har kommit långt – men går vi en ljus framtid till mötes, eller är det dystopin á la The Terminator som

Avsnitt 10. Leonard Johard berättar om artificiell intelligens och intelligens i dess bredare form. Vi får även höra om singulariteten samt kritiken mot robotlagarna i Sundsvall Möter Podcast.   ”Singulariteten är när AI kan börja skriva en ny AI och utvecklingen kan gå teoretiskt sett oändligt snabbt, för att varje ny AI kommer vara snabbare än den tidigare och skriva ut bättre intelligens än den tidigare och långt ifrån människans kapacitet. Dit kommer vi nå, det är ofrånkomligt att den kommer nå den nivån. Möjligtvis ganska snart, inom 10 och 200 år.” Lyssna även på poddapparna, iTunes och Spotify. Mer om Johard och fler historier finns i sociala medier. Sundsvall Möter på Instagram Sundsvall Möter på Facebook Bild: CIPR

Nätarkeologerna, avsnitt 1 - A New Hope I det här avsnittet har resan gått genom SciFi bokhandeln, väggmålningar från forntiden, Dungeons and Dragons, Elon Musks Neuralink, Singulariteten och Filips snack på Google... Och det som hände sen var helt sjukt! #Harambe

Kommer vi nå den dagen då maskinen blir mer intelligent än människan? Ja, säger flera ledande forskare inom artificiell intelligens. Inom 30 år, säger Max Tegmark, professor i fysik vid MIT. Max Tegmark har skrivit boken Life 3.0, som handlar om hur vi i framtiden ska klara av att leva tillsammans med maskiner som är mer intelligenta än oss. Maskiner med Superintelligens:

Det här avsnittet spelades delvis in i en bil. Delvis. Vi pratar om den teknologiska singulariteten, det hypotetiska ögonblicket i framtiden som med hjälp av artificiell intelligens anbringar en hel hög hemska och oförutsägbara händelser; en potentiell händelsehorisont som vi inte kan se förbi. Teknologisk singularitet (Wikipedia) Nick Bostrom – What happens when our computers […]

Garasjen har sin første sending på lokal-DAB noensinne, og Martin "DAB" Haugsand forteller oss hvordan DAB egentlig fungerer. Vi finner dessuten svaret på det aller viktigste spørsmålet: hører folk faktisk på DAB? Dessuten har Atari-grunnlegger Nolan Bushnell vært på Technoport-konferansen i Trondheim, og presentert sine tanker om teknologiens og verdens framtid. Kommer kollektivtransport til å bli avleggs, og skjer Singulariteten?

Avsnittslänkar:- Singularity (wikipedia).- Omega Point (wikipedia).- Apollo 440 - Omega Point. Bra låt.- Jason Silva - The Omega Point.- Eamonn Healy speaks about telescopic evolution and the future of humanity.- Isaac Asimovs novell "The Last Question".- Sökmotorn Google är vanlig att använda vid sökning på internet.

I veckans avsnitt tittar vi genom kikaren mot en suddig framtid. Singulariteten, robotar och allsköns galenskaper. Dessutom: Annat! Ladda ner avsnittet som en mp3:a, prenumerera via iTunes, eller använd dig av vår RSS. * * * * * * * SHOWNOTES! * * * * * * * Ivan har febrilt letat efter Malaysia Airlines flight MH370.Courtney Love Cobain förkunnade på Twitter att hon hade hittat planet, men andra är skeptiska till hennes och andras fynd.Vidare har Ivan lirat det rafflande passkontrollantsimulatorliret Papers Please.Magnus köpte rollspelsäventyret "Ormgudens dal" som hör till rollspelet "Fantasy!" Och kan ni tro, det går alltså att köpa följare på Instagram, Facebook och Twitter! Magnus gjorde det, gör det du också!Åsså har Magnus läst Lena Anderssons "Egenmäktigt förfarande" och Brandon Sanderson "Words of radiance".Anders-panders har blivit helt propellerbananas av åtrå över kamerahelikoptern Phantom 2. Känd från den i veckan släppta SUPER(!)trevliga "Superman with a GoPro". Typ 6 000 spänn kostar grejen och det är lite dyrt.Mobilspelet Geometry Dash driver Anders till fullkomligt vansinne!Och så det stora samtalsämnet för det här avsnittet:io9:s trendspaning över framtidens modeord och uttryck! Simulera lugnt!  

I avsnitt 60 av Obiter Dictum rundar vi av höstsäsongen med att kasta oss in i singulariteten. Det blir ai, implantat och den stora intelligensexplosionen.