Podcasts about SMIL

Smilšu iela vai Ganību dambis Rīgā, kādu to pazīstam šodien, senatnē izskatījās krietni vien citādāk. To pašu var teikt par visu Latvijas ainavu. Kur beidzās kāpas un kur sākās mežu masīvi? Kā tecēja upes un kāpēc gar mūsdienu Saeimas namu gāja govju ceļš? Saruna ar Rīgas vēstures un kuģniecības muzeja Vēstures nodaļas vadītāju Margaritu Barzdeviču un Latvijas Universitātes Eksakto zinātņu un tehnoloģiju fakultātes vadošo pētnieci, asoc.prof. Laimdotu Kalniņu.

Christian Fitjar Dahl brenn for å vise fram det beste Sunnhordland har å by på. Han er ein av dei som står bak både  Sunnhordland Adventure og Fjordeventyret. No er han i ferd med å lose dei første cruiseturistane i land på Lervik og rundt i Sunnhordland. I denne episoden får du høyre om korleis det heile starta med eit uformelt møte på MS Sunnhordland og utvikla seg til eit omfattande samarbeid mellom lokale aktørar. Christian deler ærleg om spenninga knytt til logistikken, draumen om å skapa regional verdiskaping – og kvifor han har jobba dugnad med dette prosjektet i to år.Du får også høyre meir om:Favorittperlene i Sunnhordlands vakre skjærgårdKorleis ein god RIB-tur blir til (og kva ein RIB eigentleg er)Tips til deg som vil ut på sjøen i sommar – og korleis du bør førebu degEngasjementet hans i Redningsselskapet og etableringa av Sjøkompetanse ASKva cruiseturistar faktisk skal få oppleva når dei går i land på StordBli kjent ei ekte eldsjel, full av entusiasme, lokal stoltheit og praktisk gjennomføringsevne. Ein episode som garantert vil gi deg nye perspektiv på kor mykje spennande som skjer – og kor mykje potensial som ligg i vår region.Og hugs: Smil og sei hei til turistane som kjem på besøk!Sponsor: Stord Apartments Stord Apartments er ein leiande aktør innan bustadutleige for bedrifter i Sunnhordland. Sidan starten i 2021 har Stord Apartments bygd opp ein portefølje på over 100 bustader, og meir enn 50 ulike bedrifter stolar på deres overnattingsløysingar. Stord Apartments er for tida på jakt etter nye, sentralt plasserte bustader på Stord. Med Stord Apartments som leigetakar blir utleigeprosessen både enkel og effektiv – dei tek ansvar for heile prosessen frå A til Å.Sjekk ut https://stordapartments.no/ for meir info. 

Stāsta mākslas vēsturniece, Latvijas Mākslas akadēmijas Mākslas vēstures institūta vadošā pētniece un Nacionālā kultūras mantojuma pārvaldes arhitektūras un mākslas daļas vadītāja Anna Ancāne. Ēkai Mārstaļu ielā 6 ir bijuši vairāki būvperiodi, un tās arhitektonisko vērtību veido dažāda laika oriģinālā substance un sekundāri uzslāņojumi. Tomēr neskatoties uz notikušiem pārveidojumiem, ēkai ir augsta oriģinālās substances saglabātības pakāpe. Kā īpašas vērtības izceļamas labi saglabājušās oriģinālās jumta konstrukcijas, interjeru gleznojumu fragmenti, akmens portāls, viduslaiku ķieģeļu mūra fragmenti u. c. Periods pēc Ziemeļu kara, blokādes un mēra epidēmijas bija viens no smagākajiem periodiem pilsētas vēsturē – šie faktori negatīvi iespaidoja arī kultūras procesus, samazinājās iedzīvotāju skaits, saruka tirdzniecības aprite. Kara postītājā teritorijā, īpaši Rīgā, galvenokārt notika dzīvojamo un sabiedrisko ēku atjaunošanas darbi. Mainoties ekonomiskajai situācijai un aktivizējoties būvniecībai, sākot ar 18. gs. otro ceturksni Rīgas dzīvojamo ēku arhitektūrā iezīmējās jaunas stilistiskās pazīmes un mainījās telpu plānojuma principi. Gadsimta pirmo pusi vēl raksturo baroka ekspresivitāte, krāsu piesātinājums un tam sekojošā rokoko ornamentikas izplatība, kamēr 18. gs. pēdējais ceturksnis jau pilnā mērā reprezentē klasicismam piemītošos atturīgo eleganci un krāsu paleti. 18. gs. vidū pirmie fiksētie nozīmīgākie pārveidojumi saistīti ar ēkas fasādi. Senākais ēkas attēls pirms 19. gs. pārbūvēm ir redzams 1823. gada Vecrīgas fasāžu notinumos podporučika Kļimenkova izpildījumā: logu gabarīti liecina, ka tolaik vēl eksistēja baroka periodam raksturīgais kārtojums divos stāvos ar noslēdzošo pusstāvu – noliktavas vai kalpotāju telpām. Jumtā redzamas septiņas nelielas izbūves bēniņu stāvu ventilācijai. Fasādei trūkst klasiskā ordera kompozicionālajai sistēmai nepieciešamā loģiskā noslēguma – frontona centrālajā asī. Iespējams, sākotnēji tas ir eksistējis, tomēr praktisku apsvērumu dēļ nojaukts un tā vietā vēlāk ierīkots bēniņu logs. Vēlāko pārbūvju laikā augšējā stāva logailu proporcijas mainītas, tās paplašinot. Pēc arhitektūras rakstura ēka ierindojama patriciāta dzīvojamo namu tipoloģiskajā grupā, kas Rīgā plaši pārstāvēta 17. gs. otrajā pusē. 1823. gada fasāžu notinumos otrā stāva logiem redzami liektas formas sandriki, bet fasādes simetrijas asī novietoto portālu vainagoja atvērtais frontons ar liektām slīpnēm. Šāda tipa arhitektoniskas detaļas bija populāras Rīgas namu fasādēs un portālos ap 18. gs. vidu; tipoloģiski līdzīgs piemērs, kas pārvietots no zudušas ēkas, ir saglabājies Smilšu ielā 6 iekšpagalmā (datēts ar 18. gs. 60. gadu vidu). Avoti nesniedz precīzas ziņas, kad ēka Mārstaļu ielā 6 ieguva savu reprezentatīvo portālu. Vēsturnieka Jāņa Strauberga apkopotie arhīvu izraksti par Vecrīgas gruntsgabalu īpašniekiem sniedz informāciju, ka 1766. gadā nams Mārstaļu ielā 6 (gruntstgabals 3/113) piederējis Frīdriham Francenam. Šajā laikā nama vērtība lēsta 4682 sudraba rubļu apmērā un 1785. gadā joprojām palika nemainīga, kamēr 1797., 1804. un 1808. gadā tā pacēlās attiecīgi līdz 11976, 12083 un 16403 sudraba rubļiem. Vērtības pieauguma dinamika liecina par tolaik notikušām plašākām pārbūvēm vai remontdarbiem. 1804. gadā nomainījās ēkas īpašnieks – to ieguva tirgotāja Andreasa Zēzemaņa (Andreas Seesemann) dzimta. Skaitļi norāda, ka pārveidojumi uzsākti jau iepriekšējā īpašnieka laikā, bet tieši 19. gs. pirmajā desmitgadē būvdarbi noritējuši visaktīvāk, tā iezīmējot jaunu būvperiodu ēkas vēsturē. Ja monogrammu “S” kartušas centrā saista ar Zēzemaņu vārdu, tas nozīmētu pārāk ievērojamu laika nobīdi rokoko dekoratīvās sistēmas izmantošanā un būtu traktējams drīzāk kā anahronisks izņēmums, nevis likumsakarība. Iespējams, portālu pasūtīja kāds no iepriekšējiem īpašniekiem, jo tas atbilst 18. gs. 60.–70. gados aktuālajai estētikai un izpratnei par modernu arhitektūru. Tiek uzskatīts, ka pirmā nozīmīgākā pārbūve ēkā Mārstaļu ielā 6 notikusi 1785.–1797. gadā, kas ir hipotētiskais portāla tapšanas laiks, tās gaitā arī pielāgojot telpas jaunajām prasībām. Mainījās arī fasāžu apdares estētika. Pirms atjaunošanas veiktās zondāžas parādīja, ka fasāde tikusi vairākkārt remontēta. Noteikt sākotnējo krāsu sistēmu bija sarežģīti, jo ēkai vairākkārt klāts jauns apmetums un senākais slānis gandrīz pilnībā zudis. Atsevišķās zonās – ieejas durvju portālā un zem logailām – konstatēti trīs vēsturiskā kaļķa krāsas krāsojuma slāņi. Gan portāla pilastriem, gan plastiskajiem dekoriem un dzegām kā pirmais krāsojuma tonis uz kaļķa apmetuma konstatēts monohroms krāsojums zaļgani pelēcīgā tonī; analogs tonis konstatēts arī logu aplodām un palodžu dzegām zonās, kur bija saglabājušies vecie apdares slāņi. Otrais slānis ir veikts ar gaišu, smilškrāsas toņa kaļķa krāsu, bet trešais – ar tumši pelēku. Savukārt fasādes plaknē konstatētais senākais krāsojuma slānis bijis gaiši zilganā tonī, to nomainījis dzeltens okers un visbeidzot – tumši pelēks krāsojums. Pirmais no tiem atbilst 18. gs. beigu klasicisma estētikai un krāsojuma sistēmai.

Genudsendelse fra 2019 af all time high score podcast afsnit af Nøglen til din hjerne. En gang om måneden udsender vi nu de allermest populære afsnit. Dette afsnit er første gang udsendt d. 14. November 2019:De færreste der har prøvet det, kan fortælle om det i virkeligheden er så skidt, men derfor kan vi godt stadig frygte døden. Hør hvordan døden påvirker livet på godt og ondt.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/noglen-til-din-hjerne--2350315/support.

Réécoutez Maxximum DJ's avec DJ Smil du mercredi 14 mai 2025

Stāsta Latvijas Mākslas akadēmijas profesore, Dr. art. Silvija Grosa Ja kādam no rīdziniekiem vaicātu – kur atrodas nams ar trim atlantiem, ikviens  nekļūdīgi norādītu uz ēku Vaļņu un Teātra ielas stūrī. Tomēr iespējams, ka tikai daži zinās, ka šajā namā atradās pirmā speciāli šim nolūkam projektētā grāmatnīca Rīgā. Monumentālā, īres un veikalu nama īpašnieks Kārlis Zihmanis bija antikvārs, izdevējs un grāmatu tirgotājs. Zihmaņa grāmatnīca, protams, nebija vienīgā Rīgā – arī pirms šī nama uzcelšanas grāmatu tirgošana, tāpat kā to iespiešana, norisa aktīvi un, spriežot pēc grāmatizdevējiem piederošajiem namiem, grāmatniecība bija ienesīga nodarbe. Teātra ielas 9. nama projekts datēts ar 1903.  gadu.  Tas  izstrādāts arhitektu Šēla un Šefela birojā, kurā tapuši projekti arī labi zināmajiem jūgendstila namiem Smilšu ielā 8, kas piederēja tirgotājam Bobrovam, kā arī tirgotāja Tupikova namam Ģertrūdes ielā 10/12, Detmana namam Šķūnu ielā un citiem. Zihmaņa nama dekoratīvā apdare tapusi firmā “Wassil & Co”, bet akrotērijs ar atlantu figūrām – Augusta Folca darbnīcā. Kā liecina būvvēsturē saglabājušās liecības, nama būvniecību pavadīja apkārtējo iedzīvotāju neapmierinātība un sūdzības par troksni un neērtībam, kuras radīja lielā nama celtniecība, savukārt īpašniekam bija svarīgi būvniecību iespējami ātri pabeigt. Būvvēsturē saglabājušās Frīdriha Šefela skices Zihmaņa ēkas fasādei ļauj iegūt priekšstatu par dekora izvēles gaitu. Sākotnējos skičveidīgos ēkas apjomu uzmetumus nedaudz vēlāk papildina detalizētāks fasādes zīmējums, tomēr redzams, ka arhitektu vairāk par detaļām nodarbinājusi faktūru problēma. Plastiskais rotājums un atlantu figūras iezīmētas shematiski, turklāt ievērojami atšķiras no realizētā varianta, kurā savukārt īpašu nozīmi ieguvis ēkas stūra risinājums ar trīslapja formā izliekto plašo balkonu. Kartuša, kas bija paredzēta īpašnieka monogrammai, mūsdienās ir tukša. Plastiskā dekora vēstījums nama augšdaļā – cilnis ar antīkās mitoloģijas tēliem (gudrību personificējošā Atēna un dievu vēstnesis Hermejs jeb Merkurijs ar grāmatu rokās) un grāmatu saiņi – nolasāms tieši  nama īpašnieka nodarbes kontekstā. Monumentālās ēkas stūri vainago akrotērijs – trīs atlanti, kas balsta globusu. Figūra vai figūru grupa ar globusu idejas līmenī ir aizguvums no daudzviet Eiropā (Pēterburgā, Prāgā, Oksfordā un citviet) izmantotas ēku rotājuma tēmas. Atlants, kas nes vai balsta globusu, sastopams arī Itālijas renesanses laika bronzas sīkplastikā, kuras kolekcionēšana piederēja pie izsmalcinātām intelektuālām nodarbēm un uzplauka kopš 15. gadsimta. Zihmaņa nama kontekstā skulpturālā grupa uztverama kā zināšanu simbols. Tomēr līdz ar simboliski reprezentatīviem mērķiem figurālā grupa bija iecerēta arī kā laikmetīgs akcents, jo globuss (līdzīgi kā firmas “Singer” biroju ēkā Pēterburgā) bija darināts no stikla un naktīs tika izgaismots. Vēlāk, kad Zihmaņa apgādu iegādājās komandītsabiedrība “Valters un Rapa”, no Teātra ielas 9. nama “aizceļoja” arī abas vara kaluma pūces, kas atradās pie grāmatnīcas ieejas. Tās joprojām kalpo kā akciju sabiedrības “Valters un Rapa” grāmatu nama savdabīgs simbols Aspazijas bulvārī 24. Zihmaņa nama atlanti, kas nonākuši līdz mūsdienām, nebūt nebija vienīgie. Šādi vai līdzīgi akrotēriji bija cieņā. Iespaidīga figūru grupa dižojās uz Tupikova nama jumta, bet sievietes tēls ar lāpu augti paceltā rokā savulaik rotāja Iļjas Bobrova īres un veikalu nama jumtu Smilšu un Aldaru ielas stūrī.

Så er der PÅSKESPECIAL, hvor vi begiver os ud på en sand Aarhusiansk æggejagt! Vi kommer forbi historiske steder, hotspots for kendte og finder Aarhus' dyrebareste æg. Værter: Sofie Bundsgaard & Martha Back

Joe Jameson delivers an impressive performance of this comprehensive text. AudioFile's Alan Minskoff and host Jo Reed discuss how his pace and cadence work well with this fact-filled audiobook. Smil, an energy expert, has long been a student of the planet's food. He argues astonishingly that with some improvements in diet choices, technology, and wise use of how and where we grow crops, the planet may be able to feed its projected 10 billion inhabitants in 2050. His data-driven focus balances energy needs and real-world preferences for meat with the issues surrounding land use and climate change. Read our review of the audiobook at our website Published by Penguin Audio Discover thousands of audiobook reviews and more at AudioFile's website   Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

I denne uges episode snakker vi hjemve! Tænd et stearinlys imens vi dykker ned i følelsen af savn og spiser os mætte på brunsviger. Gæst: Halvmeter lang brunsvigerstangVærter: Sofie Bundsgaard & Martha Back

Velkommen til fjerde episode!I denne omgang bliver vi, ved hjælp af indehaveren af podcasten Mode101, gjort klogere på den aarhusianske fashion. God fornøjelse!Gæst: Isabella Søderstrøm Hansen Værter: Sofie Bundsgaard & Martha Back

Vi er tilbage med endnu et afsnit af det aarhusianske eventyr!I dag går vi på skattejagt efter det bedste sted at nyde en Ceres top!Fra smarte barer til brogede værtshuse bliver vi klogere (og fuldere) på, hvad Aarhus har at byde på.God fornøjelse!Værter: Sofie Bundsgaard & Martha Back

Velkommen til anden episode af Aarhus-sagaen, hvor vi indtræder på den kulturelle scene! Vi farer vild i Den gamle by og laver photoshoot i den ikoniske regnbue.Hop med på en rejse gennem tid og sted, idet vi kommer ét skridt tættere på målet: At blive Aarhus-piger.God fornøjelse!Værter: Sofie Bundsgaard og Martha Back

Smiló Dávid építész szerint a Rákosrendező körüli jogi csűrés-csavarás bizonyítja, hogy a projekt sem építészetileg, sem politikailag nem volt előkészítve. Senki sem garantálhatja, hogy nem épül ott ötszáz méteres toronyház, de az a Karmelita ablakából nézve is nagyon belelógna a látványba.

Velkommen til en spritny podcast! En fortælling om to tilflyttere, der forsøger at assimilere sig i smilets by, Aarhus. I denne episode introducerer vi vores mission: At blive Aarhus-piger. Aarhusianeren Tobias hives i studiet for at tegne os en slagplan. God fornøjelse! Gæst: Tobias Jäger Værter: Sofie Bundsgaard og Martha Back

Stāsta Rīgas ielu pētnieks Edgars Lecis. Ielas nosaukums saistīts ar nelielo Speķa ielu pie Salu tilta, kas savieno Lastādijas un Mazo Kalna ielu. Kaut arī šī iela pirmoreiz zināma tikai no 1885. gada, kad Avotu iela jau sen bija izveidota, tā nes Speķupes attekas vārdu, kas šajā vietā atdalījās no Daugavas. Speķupe tecēja līdz Kubes kalnam tagadējās Esplanādes rajonā, kur pagriezās un ieguva Rīdziņas nosaukumu. No Rīdziņas upes savukārt radās pašas Rīgas pilsētas nosaukums. Klausītāji paši var izdomāt, kā sauktos Latvijas galvaspilsēta, ja atteka līdz pat ietekai Daugavā turpinātu nest Speķupes vārdu. Pilsētai attīstoties, Speķupe 18./19. gadsimtā pamazām aizsērēja un tika aizbērta. Izmainoties hidroloģiskajam režīmam, aizbērtās Speķupes vietā mūsdienu Avotu un Lāčplēša ielas krustojuma rajonā radās mitrājs un avotu vieta, no kuriem tika ņemts ūdens pilsētas vajadzībām. Kad 1810. gadā pirmoreiz tika pieminēta iela, kas no Lielās Smilšu (tagad Lāčplēša) ielas veda ziemeļaustrumu virzienā, tā tika nosaukta par Avotu ielu un saglabājusi šo nosaukumu nemainīgu visos vēstures posmos. Tiesa, iesākumā tās bija divas ielas – Mazā Avotu iela līdz Ģertrūdes ielai un Lielā Avotu iela – līdz Lienes ielai. Pirmatnējā ielas apbūve kopā ar citām Rīgas priekšpilsētām tika nodedzināta 1812. gadā, kad Rīgai tuvojās Napoleona karaspēks. Iespējams, 19. gadsimta vidū Avotu ielas nosaukums ieguva mazliet ironisku nokrāsu, jo vismaz no 1867. gada ielas galā, tur, kur tagad atrodas Pāvila baznīca, bija vieta, kur tika izgāzti pilsētas tualešu atkritumi. Ņemot vērā to, ka pa Avotu ielu kursēja asenizatoru zirgu rati, iela tolaik nevarēja būt pati prestižākā pilsētā. Tomēr jau divdesmit gadus pēc tam tieši šajā vietā sāka celt Pāvila baznīcu. To iesākumā projektēja Latvijas Universitātes vēsturiskās ēkas arhitekts Gustavs Hilbigs, bet pēc viņa nāves – Gustava dēls Hermanis Hilbigs. Baznīcas altārgleznu 1937. gadā radīja Jānis Roberts Tilbergs, kuram jau pēc četriem gadiem nācās gleznot Josifa Staļina portretu. Vienlaicīgi ar baznīcas celtniecību izveidoja Lauvas (mūsdienu Pērnavas) ielu, bet mazliet vēlāk – Rumpmuižas (mūsdienu Augusta Deglava) ielu un Ērgļu (mūsdienu Jāņa Asara) ielu. 1901. gadā atklāja Rīgas elektriskā tramvaja tīklu un viens no maršrutiem gāja arī pa Avotu ielu ar galapunktu Asara un Tallinas ielas krustojumā. Tā rezultātā 20. gadsimta sākumā ielas apbūve strauji attīstījās, daudzas ēkas tika uzceltas no 1908. gada līdz Pirmajam pasaules karam. Iela saglabājusi savas apbūves raksturu līdz pat mūsdienām un veido Avotu apkaimes centrālo asi.

Kohei Saito and Matt Huber discuss degrowth communism, socialist ecomodernism and their respective views on growth, natural limits, technology and progress. --- If you are interested in democratic economic planning, these resources might be of help: Democratic planning – an information website https://www.democratic-planning.com/ Sorg, C. & Groos, J. (eds.)(2025). Rethinking Economic Planning. Competition & Change Special Issue Volume 29 Issue 1. https://journals.sagepub.com/toc/ccha/29/1 Groos, J. & Sorg, C. (2025). Creative Construction - Democratic Planning in the 21st Century and Beyond. Bristol University Press. [for a review copy, please contact: amber.lanfranchi[at]bristol.ac.uk] https://bristoluniversitypress.co.uk/creative-construction International Network for Democratic Economic Planning https://www.indep.network/ Democratic Planning Research Platform: https://www.planningresearch.net/ --- Shownotes Kohei Saito at University of Tokyo: https://www.u-tokyo.ac.jp/focus/en/people/k0001_04217.html Saito is chair of the “Beyond Capitalism: War Economy and Democratic Planning” Program at The New Institute: https://thenew.institute/en/programs/beyond-capitalism-war-economy-and-democratic-planning Matt Huber at Syracuse University: https://www.maxwell.syr.edu/directory/matthew-t-huber Saito, K. (2024). Slow Down: How Degrowth Communism can save the Earth. W&N. https://www.weidenfeldandnicolson.co.uk/titles/kohei-saito/slow-down/9781399612999/ Saito, K. (2023). Marx in the Anthropocene: Towards the Idea of Degrowth Communism. Cambridge University Press. https://www.cambridge.org/core/books/marx-in-the-anthropocene/D58765916F0CB624FCCBB61F50879376 Saito, K. (2017). Karl Marx's Ecosocialism: Capital, Nature, and the Unfinished Critique of Political Economy. Monthly Review Press. https://monthlyreview.org/product/karl_marxs_ecosocialism/ Huber, M. T. (2022). Climate Change as Class War: Building Socialism on a Warming Planet. Verso Books. https://www.versobooks.com/products/775-climate-change-as-class-war?srsltid=AfmBOop0wE8Ljdd-lZjDF-9-RZ_QvjRz2f3EobOv3AYEVpcqMDssRUd9 Huber, M. T. (2013). Lifeblood: Oil, Freedom, and the Forces of Capital. University of Minnesota Press. https://www.upress.umn.edu/9780816677856/lifeblood/ Matt Huber's and Leigh Philipps's review of Saito's recent work: https://jacobin.com/2024/03/kohei-saito-degrowth-communism-environment-marxism on Huber's critique of degrowth: https://jacobin.com/2023/07/degrowth-climate-change-economic-planning-production-austerity more articles on Jacobin by Huber: https://jacobin.com/author/matt-huber Matt Huber's medium blog: https://medium.com/@Matthuber78 On Ecomodernism: https://thebreakthrough.org/ecomodernism Matt Huber's stance on the term “Ecomodernism”: https://medium.com/@Matthuber78/clarifications-on-ecomodernism-3b159cafb836 on Vaclav Smil: https://en.wikipedia.org/wiki/Vaclav_Smil chapter on machinery and modern industry in Marx's Capital Vol.1: https://www.marxists.org/archive/marx/works/1867-c1/ch15.htm on Eco-Marxism/Ecosocialism: https://en.wikipedia.org/wiki/Eco-socialism Reading guide on Ecology & Marxism by Andreas Malm: https://www.historicalmaterialism.org/ecology-marxism-andreas-malm/ on GDP: https://en.wikipedia.org/wiki/Gross_domestic_product Schmelzer, M. (2016). The Hegemony of Growth: The OECD and the Making of the Economic Growth Paradigm. Cambridge University Press. https://www.cambridge.org/core/books/hegemony-of-growth/A80C4DF19D804C723D55A5EFE7A447FD on the „Green New Deal”: https://en.wikipedia.org/wiki/Green_New_Deal Pollin, R. (2018) De-Growth vs. a Green New Deal. New Left Review Issue 112. https://newleftreview.org/issues/ii112/articles/robert-pollin-de-growth-vs-a-green-new-deal Hickel, J. (2020). What does degrowth mean? A few points of clarification. Globalizations, 18(7), 1105–1111. https://blogs.law.columbia.edu/utopia1313/files/2022/11/What-does-degrowth-mean-A-few-points-of-clarification.pdf on Malthusianism: https://en.wikipedia.org/wiki/Malthusianism Harvey, D. (1974). Population, Resources, and the Ideology of Science. Economic Geography, 50(3), 256–277. https://www.uky.edu/~tmute2/GEI-Web/password-protect/GEI-readings/harvey%20population.pdf the „Limits to Growth” report from 1972: https://www.clubofrome.org/publication/the-limits-to-growth/ Hickel, J. (2019) Degrowth: A Theory of Radical Abundance. Real-World Economics Review Issue 87. https://static1.squarespace.com/static/59bc0e610abd04bd1e067ccc/t/5cb6db356e9a7f14e5322a62/1555487546989/Hickel+-+Degrowth%2C+A+Theory+of+Radical+Abundance.pdf on Planetary Boundaries: https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html Earl C. Ellies: https://ges.umbc.edu/ellis/ on “Decoupling”: https://en.wikipedia.org/wiki/Eco-economic_decoupling Christophers, B. (2024). The Price is Wrong: Why Capitalism Won't Save the Planet. Verso Books. https://www.versobooks.com/products/3069-the-price-is-wrong?srsltid=AfmBOorFVDdqKegvmh1GA8ku3xla4rBjygkm0iwPL5VXF-BH-O1WOkMo on the Haber-Bosch Process: https://en.wikipedia.org/wiki/Haber_process Smil, V. (2004). Enriching the Earth: Fritz Haber, Carl Bosch, and the Transformation of World Food Production. MIT Press. https://mitpress.mit.edu/9780262693134/enriching-the-earth/ Smil, V. (2016). Power Density: A Key to Understanding Energy Sources and Uses. MIT Press. https://direct.mit.edu/books/monograph/4023/Power-DensityA-Key-to-Understanding-Energy-Sources on Mining and the Green Energy Transition: https://soundcloud.com/novaramedia/novara-fm-clean-energy-is-already-terraforming-the-earth-w-thea-riofrancos Marx's letter to Vera Zasulich: https://www.marxists.org/archive/marx/works/1881/zasulich/index.htm Marx's “Preface” to “A Contribution to the Critique of Political Economy”: https://www.marxists.org/archive/marx/works/1859/critique-pol-economy/preface.htm Future Histories Episodes on Related Topics S03E23 | Andreas Malm on Overshooting into Climate Breakdown https://www.futurehistories-international.com/episodes/s03/e23-andreas-malm-on-overshooting-into-climate-breakdown/ S03E03 | Planning for Entropy on Sociometabolic Planning https://www.futurehistories-international.com/episodes/s03/e03-planning-for-entropy-on-sociometabolic-planning/ S03E02 | George Monbiot on Public Luxury https://www.futurehistories-international.com/episodes/s03/e02-george-monbiot-on-public-luxury/ S02E55 | Kohei Saito on Degrowth Communism https://www.futurehistories-international.com/episodes/s02/e55-kohei-saito-on-degrowth-communism/ S02E47 | Matt Huber on Building Socialism, Climate Change & Class War https://www.futurehistories-international.com/episodes/s02/e47-matt-huber-on-building-socialism-climate-change-class-war/ S02E18 | Drew Pendergrass and Troy Vettese on Half Earth Socialism https://www.futurehistories-international.com/episodes/s02/e18-drew-pendergrass-and-troy-vettese-on-half-earth-socialism/ Future Histories Contact & Support If you like Future Histories, please consider supporting us on Patreon: https://www.patreon.com/join/FutureHistories Contact: office@futurehistories.today Twitter: https://twitter.com/FutureHpodcast Instagram: https://www.instagram.com/futurehpodcast/ Mastodon: https://mstdn.social/@FutureHistories English webpage: https://futurehistories-international.com   Episode Keywords  #MattHuber, #KoheiSaito, #Podcast, #JanGroos, #Interview, #FutureHistories, #futurehistoriesinternational, #FutureHistoriesInternational, #Degrowth, #Socialism, #Capitalism, #GreenNewDeal, #ClimateJustice, #WorkingClass, #PoliticalEconomy, #ClimateCrisis, #FossilCapitalism, #EcoSocialism, #Marx, #DemocraticEconomicPlanning, #Class, #ClassStruggle, #DemocraticPlanning, #DegrowthCommunism, #PostCapitalism, #ClimatePolitics, #RadicalEcology, #JustTransition, #Prometheanism, #Communism, #Progress  

Når mor, far eller søsken har en helseutfordring, kan SMIL være et godt møtested for barn, unge og deres familier. Her kan de treffe andre i liknende situasjon, føle seg mindre alene og høre at foreldres sykdom eller vansker ikke er deres skyld. Lytt til Ellen Østberg dele sine erfaringer omkring det å jobbe med barn og unge som pårørende og hvordan SMIL kan være til støtte i dette arbeidet.

Stadig oftere hører vi om unge voksne som flytter hjem igjen . for en kortere eller lengre periode. Det kan være mange årsaker; samlivsbrudd, dårlig økonomi, mistet jobben, eller venter på et studie som skal starte. Og uansett årsak, er det utfordrende for både foreldre og barn - for det er lett å gå inn i gamle roller.  Her besvarer vi et spørsmål fra en mor som har opplevd akkurat det; de voksne barna kommer hjem for korte eller lengre perioder. Hun opplever høye forventninger fra dem og strekker seg langt, og synes det er vanskelig når hun forsøker å sette grenser for seg selv og dem.   Du vil høre hvorfor Sigurd synes vi ikke skal kalle barna våre "barn" etter en viss alder - og vi snakker om de skiftende rollene: Når barn blir voksne, endrer også foreldrerollen seg. Tidligere roller kan være dypt inngrodde, og både foreldre og barn kan falle tilbake i gamle mønstre, særlig når de er sammen i lengre perioder. Dette kan gi følelsen av å bli satt tilbake til en rolle hun egentlig har vokst ut av.       Å være tydelig på sine egne behov og grenser er viktig, spesielt når barn forventer at foreldrene alltid skal være tilgjengelige på samme måte som før. En åpen dialog med de voksne barna kan bidra til at de forstår at dynamikken i forholdet også må forandre seg etter hvert som de selv vokser. Noen generelle tips fra oss . Bruk humor Vær i forkant  TA 100 % ansvar for forholdet   Å bli hørt og få respekt når du snakker handler om å utvikle både selvtillit og kommunikasjons-evner som gjør at andre lytter til deg. Her er noen effektive strategier som kan hjelpe:    Holdningen: Stå eller sitt oppreist og møt blikket til de du snakker med. Dette viser at du er trygg og tilstede. Stemmen: Snakk med en rolig og klar stemme. Varier toneleiet og tempoet for å holde folk interessert, men unngå å snakke for raskt. Dette gir inntrykk av selvsikkerhet og kontroll. Tydelighet: Vær kortfattet og presis. Å uttrykke seg klart og direkte gjør det lettere for andre å forstå hva du vil si, og det viser respekt for andres tid. Bruk håndbevegelser: Håndbevegelser kan understreke poengene dine og gjøre budskapet mer engasjerende. Nikk og lytt: Hvis du snakker i en samtale, vis at du lytter aktivt til andres synspunkter. Dette skaper respekt og gjør det mer sannsynlig at de vil lytte til deg når det er din tur. Smil og vær åpen: Et vennlig uttrykk viser at du er trygg, avslappet, og innstilt på dialog. Innledning, hovedpoeng og avslutning: Start med en kort oversikt over hva du vil snakke om, presenter hovedpunktene, og avslutt med en oppsummering eller et klart standpunkt. Bruk eksempler: Konkretisering gjennom eksempler gjør budskapet ditt mer forståelig og overbevisende. Folk forstår bedre når de ser noe for seg eller kan relatere til det. Vær respektfull: Selv om du er uenig, anerkjenn andres meninger. Dette viser at du verdsetter dem, noe som kan gjøre dem mer åpne for ditt synspunkt. Still spørsmål: Vis interesse for andres innspill. Spør åpne spørsmål som viser at du er engasjert og vil forstå deres perspektiv. Snakk fra hjertet: Folk kan ofte merke om du er ærlig og ekte. Når du deler dine egne følelser og erfaringer, vil folk lettere knytte seg til deg. Unngå jargong eller vanskelige ord: Det er viktig å snakke i et språk som både er naturlig for deg og lett for andre å forstå. Sett grenser på en vennlig måte: Hvis noen avbryter eller ikke gir deg rom, kan du høflig men bestemt si, “La meg fullføre, så skal jeg gjerne høre ditt synspunkt.” Øv på å si “jeg”-utsagn: I stedet for å si “Du tar feil,” prøv “Jeg ser det litt annerledes.” Dette gjør at folk føler seg mindre angrepet og mer åpne for diskusjon.  1. Utstrål trygghet og tydelighet2. Vær oppmerksom på kroppsspråket ditt3. Bygg opp budskapet ditt med struktur4. Vis at du bryr deg om andres perspektiver5. Vær deg selv og snakk autentisk6. Praktisk råd for å styrke respekten

Episode 79: Rollemodellerne Podcast med Ole Henriksen Derfor skal du lytte: Lyt til denne podcast for at blive inspireret af Ole Henriksens helt særlige livsfilosofi, der kombinerer taknemmelighed, humor og disciplin. Du får konkrete råd til at skabe mere glæde, energi og balance i dit liv – og lærer, hvordan små ændringer kan gøre en stor forskel i hverdagen. Glæd dig til en opløftende samtale fyldt med livsglæde og praktiske indsigter, der kan inspirere dig til at leve dit bedste liv. Rollemodellerne er sponsoreret af AJ Produkter Vi er rigtigt glade for at kunne præsentere AJ Produkter, som sponsor på Rollemodellerne Podcast. AJ Produkter er landets førende leverandør af kontormøbler og inventar til virksomheder, og det har de været i snart 45 år. For at kunne lykkes og skabe gode resultater, er du afhængig af de rette omgivelser, og en stor del af det, er det arbejdsmiljø du skaber er afhængig af dit inventar – der er AJ Produkter en stærk sparringspartner. For at Rollemodellerne kan fortsætte og forblive gratis for dig som lytter, er vi nødt til at få din hjælp med at støtte vores sponsorer, så hop gerne ind på AJ-Produkter og se om de har de kontormøbler eller inventar, som kan styrke dit arbejdsmiljø. Hvem er Ole Henriksen? Ole Henriksen er en internationalt anerkendt hudplejeekspert, forfatter og iværksætter, der står bag det globale brand Ole Henriksen Skincare. Med en karriere, der spænder over flere årtier, har han revolutioneret hudplejeindustrien ved at kombinere naturens kraft med videnskabelig innovation. Oles rejse begyndte i Los Angeles, hvor han i 1975 åbnede en eksklusiv klinik på Sunset Boulevard, som hurtigt blev en destination for Hollywood-stjerner og skønhedsentusiaster verden over, og som han endte med at sælge til verdens største luxusbrand LVHM. Desuden er Ole kendt for en lang række TV programmer bl.a. Ole Henriksen's Hollywood og Ole elsker Danmark. Som forfatter har Ole udgivet flere bøger, hvor han deler sin ekspertise og livsfilosofi. Hans seneste værk, Af hjertet tak (2024), udforsker taknemmelighedens kraft og dens rolle i et sundt og lykkeligt liv. Med sin unikke kombination af professionel indsigt, karismatiske personlighed og smittende positivitet har Ole etableret sig som en pioner inden for skønhed og velvære – en inspirationskilde for millioner. Hvorfor er Ole gæst i Rollemodellerne? Ole Henriksen er for mig indbegrebet af en rollemodel - faktisk har jeg gerne ville snakke med Ole i 15, år og derfor kan jeg også ærligt sige at dette interview er blandt de bedste i hele podcastens levetid. Ole har ikke alene formået at skabe succes i sit liv, på trods af alle odds, men han har gjort det på en måde hvor han har gjort verden til et bedre sted med hans måde at være på. For mig er det indbegrebet af en rollemodel, og Ole er en selvskrevet deltager i denne podcastserie. Kh Bjørn   Rollemodellerne #79 feat Ole Henriksen Notat og tidlinje: 00:00 - Velkomst og introduktion af Ole Henriksen 02:50 - Oles rejse fra Nibe til verdensscenen 05:42 - Vigtigheden af taknemmelighed i hverdagen 08:30 - Hvordan humor skaber glæde i livet 11:25 - Oles tilgang til at omfavne forandringer 14:14 - Læring fra modgang og udfordringer 17:00 - Disciplin som vejen til frihed og balance 19:45 - Historien om at bygge sit brand 22:33 - Oles syn på kærlighedens betydning 25:20 - At finde glæde i små øjeblikke 28:10 - Hvordan man træffer livsforandrende beslutninger 31:00 - Vigtigheden af at rose andre 33:48 - Smil og forbindelser med andre mennesker 36:35 - At bruge humor til at tackle livets brølere 39:24 - Hvordan taknemmelighed ændrer hjernen positivt 42:10 - Inspiration fra naturens skønhed 45:00 - Råd til at praktisere taknemmelighed dagligt 47:50 - Oles tanker om velgørenhedsarbejde 50:38 - Balancen mellem arbejde og fritid 53:20 - Hvordan man skaber sin egen glæde og energi 56:12 - At omfavne livets små øjeblikke

Stāsta muzikoloģe Iveta Grunde Friča Kreislera (Fritz Kreisler, 1875-1962) vārds zinošai auditorijai saistās ar viņa izcilo vijolspēli, kas apbūra 20. gadsimta pirmās puses koncertu apmeklētājus un skaņu ierakstu baudītājus. Mazāk ir runāts par Kreisleru kā komponistu, kura darbi savulaik tika gan kritizēti, gan arī ar nepacietību gaidīti un pasūtīti. Kopumā viņš radīja 55 oriģināldarbus, vairāk nekā 80 transkripciju un dažādu koncertu un skaņdarbu aranžiju. Viņa Bēthovena Vijolkoncertam radītā solista kadence ir viena no spēlētākajām arī mūsdienās. Šajā darbu virknē ir minams arī operetes žanrs. Tās viņam ir četras.  Šoreiz stāsts par 1932. gadā tapušo opereti "Sisī", kas atklāja austriešu iemīļotās princeses Elizabetes, sauktas par Sisī, mīlas stāstu. Divi uzņēmīgi brāļi Ernsts un Huberts Mariškas (Ernst, Hubert Marischka) uzrakstīja libretu operetei "Sisī". Mūzikas autors bija jau sarunāts, kad brāļiem pienāca telegramma no Ņujorkas koncertapvienības "Shubert Brothers" ar tekstu: "Steidzami vajadzīgs librets Fricim Kreisleram!" Tā "Sisī" librets nonāca vijolnieka-komponista rokās. Pirms pirmizrādes Kreislers paziņoja, ka viņš ir atcēlis visus savus koncertus Amerikā, zaudējot 50 tūkstošus dolāru, lai pats diriģētu izrādi Vīnē.  Pēdējās Austrijas princeses Sisī lomas atveidotāja Paula Veslija (Wessly) bija talantīga aktrise, bet iesācēja operetes laukā, saviem spēkiem viņa gatavoja Sisī vokālo partiju. Tā kā bija pāris numuru, kur aktrise tomēr nespēja nodziedāt augšējās skaņas, aizkulisēs stāvēja cita dziedātāja un veica savu funkciju nevainojami. Publika šo viltību nepamanīja. Vīnē izrādi demonstrēja 289 reizes! Pēc Austrijas aneksijas tā tika aizliegta, jo komponista dzīslās ritēja ebreju asinis. Kopš operetes pirmizrādes pagāja tikai četri gadi un tā piedzīvoja savu iznācienu Rīgā. Bet ne Operas namā! To uzdrošinājās iestudēt Dailes teātra aktieri un Eduards Smiļģis.  Tekstu operetei latviskoja Elza Stērste, dekorācijas un tērpi bija Oto Skulmes pārziņā. Kā aktieriem veicās ar izrādes muzikālās puses atveidi, aprakstīja Kārlis Strauts savā recenzijā pēc pirmizrādes: "Uzvestās operetes uzbūve atšķiras no pārējām ar to, ka tā nav domāta vis atsevišķiem stāriem, bet gan ansamblim. Šeit galveno personu tādā nozīmē, kā tas bija tradicionālās operetēs, nav. Tā ir liela svarīga un apsveicama dramaturģiska forma, jo modernā teātra mākslas teorija jau sen nākusi pie atziņas, ka zvaigžņu sistēma, kur lugas panākumi atkarājās tikai no dažiem tēlotājiem, ir atmetama, jo jāizmanto viss aktieru kolektīvs. (..) No otras puses lugas pasīvā jāieraksta viņas literārie un izdomas trūkumi, kā piemēram, viegli uzminamā intriga, primitīvie dialogi, garie, nodrāztie "filozofiskie" spriedumi. Inscenētājs Ed. Smilģis, saprazdams, ka te no teksta nekā sevišķa nevar izrakt, režijas pamatā ir licis raksturus un mēmo spēli. Tamdēļ arī uzveduma vērtība saskatāma aktieru dialogos, kuru mazvērtīgais saturs tiek ietīts biezā spēles prieka audumā. (..) Labākie tēli bija Filipsonam ar Leimani, kuriem arī piekrita vairākas izcilas dialogu spēles. Filipsons baronu Hrdličku rādīja maksimālā kustību gausumā, un tam līdzi skanēja viņa balss. Patiesībā tā neskanēja nemaz, jo tēla pārmērīgā nosvērtība atļāva tikai lēnu, tomēr labi artikulētu sēkšanu — skaļu čukstēšanu. Šis ir viens no Filipsona pēdējā laika izcilākiem sasniegumiem. Leimanis, pulkvedi Kempenu tēlojot, bija gluži pretējs Filipsonam. Tas ņēma ar skaļumu, ātrumu, apsviedību, pārsteidzību kā kustībās, tā arī izrunā. (..) Friča Kreislera mūzika liekas maz noderīga Dailes teātrim, kur vieglumu un jautrību var dot viegli izpildāmas un ātri uzņemamas melodijas. Dziļākai mūzikai, kāda ir Kreisleram, ir vajadzīgi speciāli skoloti dziedoņi, nevis tikai aktieri ar balsīm. Tamdēļ režisors darītu labi, ja dziedājumus stipri saīsinātu, vai arī ļautu aktieriem rečitēt." Kā var noprast, atšķirībā no Vīnes trupas, Dailes teātra aktieriem dublieri nebija vajadzīgi.  Ja skatāmies šodienā, tad Sisī stāsts atkal varētu atgriezties uz  Dailes teātra dēļiem, jo Dailē aug profesionāli skoloti aktieri-dziedātāji, kam, domājams, Kreislera "Sisī" atsauktos arī mūzikas skaņās.    

Det er torsdag igen igen igen! Og det betyder at det er tid til Halloween Campfire Craze (HCC) her på SKRÆMT! I dag er det allersidste mini HCC gys inden d. 31 Oktober!

I v dnešním Briefingu pokračoval názorový posun Michala Půra. Už nechce elektroauto. Probrali jsme celý vývoj portfolia pro Josefa Síkelu. Byla to větší hra, než se může na první pohled zdát. Ursula von der Leyenová chtěla vrátit do hry Danuši Nerudovou, pro Česko měla Vědu a výzkum, to ale Petr Fiala odmítl. Skončili jsme tak s portfoliem International partnership, které bylo určeno Bulharsku. Podobně zdrcují esej, jako napsal Mario Draghi o konkurenceschopnosti EU, napsal Václav Smil o cílech západního světa na uhlíkovou neutralitu. Co říká? Do roku 2050 nereálné a přidává řadu argumentů. Celý text najdete na vaclavsmil.com/…/HALFWAY.pdf

Många sätter sin tillit till den tekniska utvecklingen. Historiskt sett är det dock en mycket osäker satsning. Dan Jönsson reflekterar över hopp och hajp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ganska ofta när jag står och väntar på tåget in till stan brukar det komma ett pling i högtalarsystemet och en röst som talar om att ”tåget hitochdit klockan dåochdå har fått en ny, beräknad avgångstid…” varpå följer en minutangivelse som utan undantag innebär en försening. Jag vet inte om detta är något typiskt svenskt – på perrongerna i Danmark står det fortfarande att tåget är ”försinkat” – hursomhelst är det något relativt nytt, och upplysningen framförs med sådan belåtenhet att man förstår att den nya tiden också måste anses vara bättre. Vilket ju på sätt och vis är sant, eftersom den åtminstone preliminärt stämmer med verkligheten, men framför allt för att det alltså skett en uppdatering och en utveckling av något gammalt och förlegat.På samma sätt har jag lagt märke till att det numera i vanliga matbutiker knappt går att få tag på brödlimpor som inte redan är uppskurna. Jag vet inte riktigt varför och om denna service verkligen är något folk efterfrågar – eftersom redan uppskuret bröd enligt min erfarenhet har en tendens att fortare bli torrt – men den här sortens förändringar tycks följa en egen logik; det räcker inte att en produkt fungerar tillfredsställande, den måste också utvecklas. En produkt som inte utvecklas är inte längre en produkt, den är något annat, ett dött föremål, jag vet inte… en kvarleva. Jag läste nyligen en intervju med en företagsledare som berättade att han var morgon började med att se sig i spegeln och fråga sig: ”står jag still eller utvecklas jag?” – och jag tänkte: stackars man. Det är klart du utvecklas. Håret tunnas ut, fårorna djupnar i ansiktet. Med varje år blir du en millimeter kortare.Jag säger inte mer. Men kanske den som verkligen vill vara i framkant egentligen borde ställa frågan till spegeln på ett annat sätt: utvecklas jag linjärt, eller utvecklas jag exponentiellt? Vår samtids stora paradox är att samtidigt som den plågas av en djup och akut krisinsikt så har tron på en teknisk utveckling som står precis på tröskeln till det stora språnget som ska rädda världen och förändra civilisationen aldrig varit starkare, med ständiga rapporter om den ena eller andra tekniken som nu tycks ha genombrottet alldeles runt hörnet: självkörande bilar, kolonier på Mars, mediciner som kan bota Alzheimers, kall fusion, superbillig solenergi, supertunna batterier och – förstås – artificiell intelligens. Och kodordet, själva premissen för denna utveckling är alltså att den sker exponentiellt, det vill säga med en hastighet där graferna slår i taket på ett sätt som gör alla prognoser överflödiga. Liksom historien, som vi känner den.Jag återkommer snart till just det där. Men först, en kort historisk repetition. För faktum är ju att vår tids väldiga förväntningar på den tekniska utvecklingen är långt ifrån gripna ur luften. Sedan modernitetens och industrialismens genombrott har nya tekniska uppfinningar och innovationer lett till en ökning av det materiella välståndet i världens rika länder som aldrig någonsin tidigare. Medellivslängden har fördubblats, spannmålsskördarna har ökat med många tusen procent, sjukdomar som förr var livshotande är idag helt ofarliga eller rentav utrotade, vi rör oss snabbt och bekvämt över stora avstånd och kommunicerar med andra sidan jordklotet i realtid. Inget av detta hade varit möjligt utan det stora mentala maskineri av uppfinningar och inventioner, av ingenjörskonst, grundforskning, visionära fantasier och industriell implementering som vi alltså benämner den tekniska utvecklingen.När vi idag blickar tillbaka på denna långa våg av framåtskridande är det lätt att få intrycket att den har vällt fram genom historien i stort sett ohindrad, med en kraft som år för år och steg för steg förflyttar gränserna ännu ett steg mot framtiden. Men det är en kraftig synvilla. Som den tjeckisk-amerikanske historikern Vaclav Smil konstaterar i sin bok ”Invention and Innovation - a Brief History of Hype and Failure”, har den tekniska utvecklingen alltid kantats av just överdrivna förväntningar och spektakulära haverier: glänsande återvändsgränder där samtiden rusat in under uppbådande av alla tänkbara resurser och mediala trumpetstyrkor. Bara för att rätt vad det är slå huvudet i historiens vägg och retirera.Smil delar in dessa upphaussade misslyckanden i tre huvudgrupper. För det första: de uppfinningar som trots inledande succéer i det långa loppet visat sig göra mer skada än nytta – exempelvis bekämpningsmedlet DDT eller den blyade bensinen. För det andra: de som så att säga aldrig nådde ända fram till framtiden utan fick se sig omsprungna av en utveckling som tog en annan väg. Här är förstås paradexemplet de stora luftskeppen, som efter flera löftesrika decennier såg sin epok ta en ände med förskräckelse när Hindenburg brann upp i vad som möjligen är världens mest berömda flygolycka. I samma kategori placerar Smil kärnkraften: en teknik som när den lanserades på femtiotalet väntades förse världen med i stort sett gratis, ren elektricitet. Men som sjuttio år senare inte fyller mer än tio procent av världens energibehov.Till den tredje och sista gruppen räknar Smil alla de tekniska genombrott som förebådats i decennier men världen fortfarande går och väntar på. Hit hör till exempel snabba transporter genom vakuumrör – fullt möjligt sedan mer än hundra år, men alltför dyrt och komplicerat. Här finns också några av de uppfinningar som i vår tid med jämna mellanrum rapporteras stå inför sitt snara genombrott – som den mer än halvsekelgamla drömmen om att uppnå kall fusion i en atomreaktor, eller den om superlätta, hypereffektiva batterier, en utveckling som sedd över tid i själva verket har gått väldigt långsamt.Det finns förstås ett lysande undantag i denna historieläxa: de mikroelektroniska transistorerna, där utvecklingen under ett halvsekel verkligen gått med exponentiell fart. Men det är, skriver Smil, som om undantaget i vår tid har gjorts till regel och modell för hur vi ser på utveckling överhuvudtaget. Något som inte bara skapar orealistiska förväntningar – utan också leder till en syn på teknisk utveckling som något som mer eller mindre driver sig själv framåt, vare sig vi vill det eller ej. Inför en sådan process fyller den mänskliga historien inte längre något syfte: vi står vid sidan och betraktar den, med lika delar vördnad, vanmakt och rädsla i väntan på – exempelvis – den obevekligt annalkande Singulariteten, den punkt där den digitala utvecklingen slutligen överskrider alla begränsningar och bränner samman i en blixt av samtidighet.Som Vaclav Smil slår fast: det kommer inte att hända. Vi lär få fortsätta dras med tiden, med historien, med våra åldrande kroppar. Samt med en mänsklighet som envist, och ibland mot allt förnuft, fortsätter att utvecklas. Helt enkelt eftersom det trots allt är det enda som kan hålla oss på benen.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturVaclav Smil: Invention and Innovation: A Brief History of Hype and Failure. MIT Press, 2023.

Hva skjer nå med Trond Giske? Det er det store spørsmålet etter at kun én av ni i nominasjonskomiteen vil ha han på topp av stortingslista. Samtidig trakk den største favoritten seg. Vi tar deg med bak kulissene, og prøver å forklare hva som skjer i Trøndelag Ap. Det er ikke lett. I studio: Siv Sandvik, Terje Eidsvåg og Roy Tommy Bråten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bill Gates is sucking a lot of oxygen in the Energy Transition. Is he a force for good, or a nuisance? What is his thesis and where does it come from? And is the thesis still valid in 2024 or obsolete?In this episode, we will not analyse Breakthrough Energy Ventures, his VC fund celebrating its 10th anniversary. That will be the topic of Episode 144, next week.Laurent, Gerard and Michael are going to analyse Bill Gates fascination for Vaclav Smil and David MacKay.  We will dissect how their theories have been consequential in the shaping of Bill Gates' vision.We will delve into Smil's errors, namely the Primary Energy Fallacy, the refusal to consider wind, solar and batteries as viable alternatives and the impact they have had on Bill Gates thinking, and - probably worse - investments.We will discuss how the Oil Industry has found an ally (probably unwilling, but certainly powerful) in their quest for immobility. Elon Musk might be controversial, but at least he has made the journey in practice, not in theory.A very heated discussion. And we are not going to make friends here. That's OK. Country above Party. Bill Gates on Smilhttps://www.gatesnotes.com/Numbers-Dont-Lie  

Anastasia has been reading Vaclav Smil's Energy and Civilization, so we decided to sit down for a meta conversation about petroleum, prime movers, and geopolitics. This solo chat ties together a bunch of the conversations we've had on the show in the last year about climate, technology and the energy transition. Historically, we've been pretty skeptical when people start banging on about the need to transition to a completely electric grid, but Smil makes a really compelling point - all human endeavors depend on motive power. We go further to consider the downstream consequences of the prime movers we rely on, the risk of this being the last civilization for the next 20 million years, and the strange software called "progress" that was installed in humans when we departed from our primate roots. Sign up for our Patreon and get episodes early + join our weekly Patron Chat https://bit.ly/3lcAasB00:00 Go! 00:03:34 Material supplies do run out: assumption#1 00:09:38 Oil production going down or no? 00:15:38 If we run out, do we go back to horse & buggy times? 00:20:08 Why can't nuclear save the day? 00:24:47 The actual electric universe 00:29:00 Lucius Appeleus 00:39:14 Population & growth fears 00:43:48 Who or what are the barriers to Electricland 00:49:47 Diesel's failed vision 00:54:15 Why are we racing toward the future? 00:57:57 Relief of sufferring at the cost of all else 01:03:07 Calhoun & density epibehavior 01:06:51 Godlike machine future 01:10:49 Does AI threaten meaningful life? 01:18:56 Convenience v. painlessness 01:26:35 Solution set is in sight #Transhumanism #Humanity #Technology #Ethics #Philosophy #Evolution #SciencePolicy #Longevity #Intelligence #Wellbeing #Progress #Tradition #HumanNature #TechnologicalSingularity #Posthumanism #Enhancement #BottomUpEvolution #TopDownControl #HumanTechnology #Futurism #TranshumanCriticism #longformpodcast Check our short-films channel, @DemystifySci: https://www.youtube.com/c/Demystifyin... AND our material science investigations of atomics, @MaterialAtomics https://www.youtube.com/@MaterialAtomics Join our mailing list https://bit.ly/3v3kz2S PODCAST INFO: Anastasia completed her PhD studying bioelectricity at Columbia University. When not talking to brilliant people or making movies, she spends her time painting, reading, and guiding backcountry excursions. Shilo also did his PhD at Columbia studying the elastic properties of molecular water. When he's not in the film studio, he's exploring sound in music. They are both freelance professors at various universities. - Blog: http://DemystifySci.com/blog - RSS: https://anchor.fm/s/2be66934/podcast/rss - Donate: https://bit.ly/3wkPqaD - Swag: https://bit.ly/2PXdC2y SOCIAL: - Discord: https://discord.gg/MJzKT8CQub - Facebook: https://www.facebook.com/groups/Demys... - Instagram: https://www.instagram.com/DemystifySci/ - Twitter: https://twitter.com/DemystifySci MUSIC: -Shilo Delay: https://g.co/kgs/oty671

Strokedagen som årligen arrangeras andra tisdagen i maj kommer 2024 att uppmärksammas med en konferens som anordnas av Strokeförbundet och årets tema är Stroke Mitt i Livet - SMIL. Eldsjälen i detta arrangemang är Elisabeth Olsen som för ca 4 år började engagera sig i SMIL i Göteborg. Det är en oerhört aktiv grupp som ses ofta och har en fantastisk gemenskap. Elisabeth berättar att hon själv drabbades av en hjärnblödning när hon var endast 39 år och om hennes tuffa tid efter hjärnblödningen. Med årets SMIL-konferens får Elisabeth tillsammans med Strokeförbundet möjlighet att informera och inspirera andra som drabbats av en Stroke Mitt i Livet, föreläsningarna kommer att sändas digitalt så alla får möjlighet att lyssna på dessa intressanta ämnen - Om återgång i arbete, Om identitet och Om relationer. Länk till konferensen finns på Strokeförbundets hemsida. För mer information och inspiration, besök @elinstrokefighter på Instagram eller mejla elinstrokefighter@gmail.com    Gå in på https://strokeforbundet.se/ för att skänka en gåva och bli medlem. Här hittar du också mer information om Strokedagen och till länk konferensen. Gå in på https://www.optimarehab.se/ och läs mer om rehabilitering i Spanien och digital träning online.

CELÝ ROZHOVOR V DÉLCE 69 MIN. JEN NA HTTPS://HEROHERO.CO/CESTMIR Protestovat proti Green Dealu je nesmysl, říká soukromý zemědělec Daniel Pitek s tím, že opatření, která jsou součástí Zelené dohody pro Evropu, jsou důležitá a dobrá. Fakt, že ke klimatickým změnám dojde, nelze ignorovat a pouhou adaptací krajiny je nebudeme sto zvládnout. K tomu abychom byli uhlíkově neutrální by přitom stačilo snížit naši spotřebu o třetinu, jak vypočítal kanadský profesor českého původu Václav Smil, na kterého se Pitek odkazuje. Každopádně to, že budeme hospodařit jinak, jak v lesnictví, tak v zemědělství, je jasné už nyní a úplně jednoduše se může stát, že se tu budou pěstovat pomeranče. Jižní Morava, kdysi jedna z nejúrodnější oblastí České republiky, už je na tom dnes z hlediska výnosů obilí hůř než bramborářská Vysočina. Pitek se přitom netají obavami, že se systém začne rozpadat, což by v konečném důsledku mohlo znamenat, že člověk jako druh nebude schopen přežít. Ohrožená je už například potravinová bezpečnost ve Španělsku, což se může stát i nám, a ne nutně ve vzdálené budoucnosti. Nechce ale strašit a věří, že situace nás donutí se o půdu lépe starat. Přispět by k tomu mohl i zákon o rodinných farmách, který má podpořit životaschopnost venkova a zmírnit koncentraci moci v oboru, která je bezpečnostním rizikem. Jaký způsobem sám žije a proč se zatvrdil, k čemu bude potřeba přistoupit, abychom nežili obklopeni stepí, jsou agrobaroni skutečně problém, nebo proč letos vezme tradice prvomájového polibku pod rozkvetlou třešní za své? I o tom jsme s Danielem Pitkem mluvili.

Utstyrt med en ny mobilrapport er påtalemyndigheten klar for siste runde i retten. I pressen fremstilles Viggo som skyldig og ond.  Hvis du vil høre hele serien med en gang, kan du bli abonnent på Svarttrost Dok for 49 kroner i måneden her: ⁠https://podcasters.spotify.com/pod/show/svarttrost/subscribe⁠ ved å trykke på abonner-knappen i Apple Podkaster.        «Jahr gransker Baneheia» er laget av Bjørn Olav Jahr og Sindre Leganger. Research ved Synva Hjørnevik. Sluttmiks ved Tage Tollefsen. Redaktør er Kari Hesthamar. Serien har fått støtte av Fritt Ord, og er fra 2023. 

Close your eyes, and think of a bright and pristine, clean and immaculately run recycling center, green'r than a giant's thumb. Now think of a dirty, ugly, rotting landfill, stinking in the mid-day sun. Of these two scenarios, which, do you reckon, is worse for the environment? In this episode, Ben and Vaden attempt to reduce and refute a few reused canards about recycling and refuse, by rereading Rob Wiblin's excellent piece which addresses the aformentioned question: What you think about landfill and recycling is probably totally wrong (https://medium.com/@robertwiblin/what-you-think-about-landfill-and-recycling-is-probably-totally-wrong-3a6cf57049ce). Steel yourselves for this one folks, because you may need to paper over arguments with loved ones, trash old opinions, and shatter previous misconceptions. Check out more of Rob's writing here (https://www.robwiblin.com/). We discuss The origins of recycling and some of the earliest instances Energy efficiency of recycling plastics, aluminium, paper, steel, and electronic waste (e-waste) Why your peanut butter jars and plastic coffee cups are not recyclable Modern landfills and why they're awesome How landfills can be used to create energy Building stuff on top of landfills Why we're not even close to running out of space for landfills Economic incentives for recycling vs top-down regulation The modern recycling movement and its emergence in the 1990s > - Guiyu, China, where e-waste goes to die. That a lot of your "recycling" ends up as garbage in the Philippines Error Correction Vaden misremembered what Smil wrote regarding four categories of recycling (Metals and Aluminum / Plastics / Paper / Electronic Waste ("e-waste")). He incorrectly quoted Smil as saying these four categories were exhaustive, and represented the four major categories recycling into which the majority of recycled material can be bucketed. This is incorrect- what Smil actually wrote was: I will devote the rest of this section (and of this chapter) to brief appraisals of the recycling efforts for four materials — two key metals (steel and aluminum) and plastics and paper—and of electronic waste, a category of discarded material that would most benefit from much enhanced rates of recycling. - Making the Modern World: Materials and De-materialization, Smill, p.179 A list of the top 9 recycled materials can be found here: https://www.rd.com/list/most-recyclable-materials/ Sources / Citations Share of plastic waste that is recycled, landfilled, incinerated and mismanaged, 2019 (https://ourworldindata.org/waste-management) Source for the claim that recycling glass is not energy efficient (and thus not necessarily better for the environment than landfilling): Glass bottles can be more pleasant to drink out of, but they also require more energy to manufacture and recycle. Glass bottles consume 170 to 250 percent more energy and emit 200 to 400 percent more carbon than plastic bottles, due mostly to the heat energy required in the manufacturing process. Of course, if the extra energy required by glass were produced from emissions-free sources, it wouldn't necessarily matter that glass bottles required more energy to make and move. “If the energy is nuclear power or renewables there should be less of an environmental impact,” notes Figgener. - Apocalypse Never, Shellenburger, p.66 Cloth bags need to be reused 173 times (https://www.savemoneycutcarbon.com/learn-save/plastic-vs-cotton-bags-which-is-more-sustainable) to be more eco-friendly than a plastic bag: Source for claim that majority of e-waste ends up in China (https://www.pbs.org/newshour/science/america-e-waste-gps-tracker-tells-all-earthfix): Puckett's organization partnered with the Massachusetts Institute of Technology to put 200 geolocating tracking devices inside old computers, TVs and printers. They dropped them off nationwide at donation centers, recyclers and electronic take-back programs — enterprises that advertise themselves as “green,” “sustainable,” “earth friendly” and “environmentally responsible.” ... About a third of the tracked electronics went overseas — some as far as 12,000 miles. That includes six of the 14 tracker-equipped electronics that Puckett's group dropped off to be recycled in Washington and Oregon. The tracked electronics ended up in Mexico, Taiwan, China, Pakistan, Thailand, Dominican Republic, Canada and Kenya. Most often, they traveled across the Pacific to rural Hong Kong. (italics added.) NPR interview (https://www.youtube.com/watch?v=iBGZtNJAt-M&ab_channel=NPR) on the fact that some manufacturers will put recycling logos on products that aren't recyclable. Bloomberg investigative report (https://www.youtube.com/watch?v=hmGrI_BVlnc&ab_channel=BloombergOriginals) on tracking plastic to a town in Poland that burns it for energy. Video (https://www.youtube.com/watch?v=aHzltu6Tvl8&ab_channel=PBSTerra) about the apex landfill Guiyu, China. Wiki's description (https://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_waste_in_Guiyu.): Once a rice village, the pollution has made Guiyu unable to produce crops for food and the water of the river is undrinkable. Many of the primitive recycling operations in Guiyu are toxic and dangerous to workers' health with 80% of children suffering from lead poisoning. Above-average miscarriage rates are also reported in the region. Workers use their bare hands to crack open electronics to strip away any parts that can be reused—including chips and valuable metals, such as gold, silver, etc. Workers also "cook" circuit boards to remove chips and solders, burn wires and other plastics to liberate metals such as copper; use highly corrosive and dangerous acid baths along the riverbanks to extract gold from the microchips; and sweep printer toner out of cartridges. Children are exposed to the dioxin-laden ash as the smoke billows around Guiyu, finally settling on the area. The soil surrounding these factories has been saturated with lead, chromium, tin, and other heavy metals. Discarded electronics lie in pools of toxins that leach into the groundwater, making the water undrinkable to the extent that water must be trucked in from elsewhere. Lead levels in the river sediment are double European safety levels, according to the Basel Action Network. Lead in the blood of Guiyu's children is 54% higher on average than that of children in the nearby town of Chendian. Piles of ash and plastic waste sit on the ground beside rice paddies and dikes holding in the Lianjiang River. Ben's back-of-the-napkin math Consider the Apex landfill in Las Vegas. This handles trash for the whole city, which is ~700K people. The base of the landfill is currently 9km^2 , but they've hinted at expanding it in the future. So let's assume they more than double it and put it at 20km^2 . The estimates are that this landfill will handle trash for ~300 years "at current rates". I'm not sure if that includes population growth, so let's play it safe and assume not. So how much space does each person need landfill wise for the next 300 years? We have 20km^2 / 700K people = 28.5 m^2 per person for 300 years. For 400M people, that's roughly 12,000 km^2. The US is roughly 10,000,000 km^2. That's 0.012% of the US needed for landfills for the next 300 years. We definitely have the space. Socials Follow us on Twitter at @IncrementsPod, @BennyChugg, @VadenMasrani Come join our discord server! DM us on twitter or send us an email to get a supersecret link Help us fill up landfills and get exclusive bonus content by becoming a patreon subscriber here (https://www.patreon.com/Increments). Or give us one-time cash donations to help cover our lack of cash donations here (https://ko-fi.com/increments). Click dem like buttons on youtube (https://www.youtube.com/channel/UC_4wZzQyoW4s4ZuE4FY9DQQ) What do you like to bring to your local neighbourhood tire-fire? Tell us over at incrementspodcast@gmail.com

“Modern economies will always be tied to massive material flows, whether those of ammonia-based fertilizers to feed the still-growing global population; plastics, steel, and cement needed for new tools, machines, structures, and infrastructures; or new inputs required to produce solar cells, wind turbines, electric cars, and storage batteries. And until all energies used to extract and process these materials come from renewable conversions, modern civilization will remain fundamentally dependent on the fossil fuels used in the production of these indispensable materials. No AI, no apps, and no electronic messages will change that.” Welcome back to another episode of Made You Think! In this episode, we're delving into the intricate layers of How the World Really Works by Vaclav Smil. From dissecting the dynamics of energy to unraveling the building blocks of our material world, this episode takes us on a journey through the realms of numbers, magnitudes, and the underpinnings that shape our daily existence. Get ready to expand your mind and question the fabric of the world around us! We cover a wide range of topics including: The four foundational products of civilization Why our food and nutrition isn't the same anymore Intricate steps and nuances in global energy creation What may be on the horizon for crypto this year How much diesel is embedded into the production of a tomato? And much more. Please enjoy, and make sure to follow Nat, Neil, and Adil on Twitter and share your thoughts on the episode. Links from the Episode: Mentioned in the Show: Preorder Crypto Confidential (0:03) Solana Mobile (1:28) Outside the System (16:12) The Joe Rogan Experience - White Oak Pastures (18:52) Oatly (27:48) SpaceX (29:47) Terraform Industries (31:29) Helion Energy (38:01) Inflation Reduction Act (38:53) Monsanto (52:04) Kraken (57:00) The White Pill (1:00:19) Age of Miracles (1:02:17) Hardcore History 59 The Destroyer of Worlds - Dan Carlin (1:12:40) Cuban Missile Crisis Books Mentioned: How the World Really Works Energy and Civilization (7:18) (Book Episode) (Nat's Book Notes) Where Is My Flying Car (7:32) (Book Episode) What Your Food Ate (20:44) (Book Episode) How to Avoid a Climate Disaster (54:02) Project Hail Mary (1:05:20) Zen and the Art of Motorcycle Maintenance (1:06:01) Straw Dogs (1:06:02) Superintelligence (1:06:24) People Mentioned: Vaclav Smil Joe Rogan (18:51) Bill Gates (48:40) Greta Thunberg (54:37) Nick Bostrom (1:06:10) Dan Carlin (1:08:35) Show Topics: (0:00) The news is out - Nat's new book Crypto Confidential is available for preorder! We open the episode by talking about crypto, AI coins, and how BTC and ETH have established themselves in the world of crypto. (6:53) In today's episode, we're discussing How the World Really Works by Vaclav Smil. We draw some similarities from some previous reads in the podcast such as Where Is My Flying Car? and another great from Smil, Energy and Civilization. (10:20) Adil highlights some of the key points from the book, including the four fundamental products—ammonia, cement, plastic, and steel—that shape our modern world, shedding light on challenges in essential industries. (14:19) Because we're so disembodied with how things are built and how people are fed, we're able to indulge in things as a society that are not necessarily realistic in terms of decarbonization. (19:34) Discussing nutrition deficiencies, we explore the disconnect between the food we eat and its nutritional value, raising questions about our reliance on technology over essential fields like soil science and food production. (22:31) The impact of fertilization, nutrition deficiencies, and current farming practices. Nat, Neil, and Adil discuss alternatives for a healthier, more sustainable future. (28:13) While more and more attention goes into technology rather than food science and soil science, we have seen an increased interest in nuclear energy. For many decades, we've been so highly focused on software rather than hardware. Are we due for a shift? (31:21) We delve into a discussion on carbon capture, Bitcoin mining's energy-efficient possibilities, and cost-effective energy production. (37:58) The life cycle of oil, Department of Energy's investments into different forms of energy, and the efficiency of gasoline vs. electric. (42:01) In the book, Smil dives into the crude oil consumption per pound of different things you eat throughout its entire life cycle. From chicken to tomatoes, and seafood, too.  (48:22 Is meat actually destroying the environment? It all depends on what you're replacing it with. (53:57) Discussing Bill Gates' environmental ideals, we explore his support for climate-friendly technology and its potential to compete with fossil fuels (57:14) Is there room for more crypto exchange platforms, and what else is on the horizon for this year in crypto? (1:02:48) Similarly, what is the future when it comes to the world of energy and our country's investment into it? Technology is often the cause of all problems in science fiction settings, whereas more positive sci-fi could help paint a better picture around technology and its future. (1:05:59) Down the line for Made You Think, we'll have episodes on Zen and the Art of Motorcycle Maintenance and Straw Dogs. Make sure to grab a copy of those books before these episodes come out and read along with us! (1:13:17) The Goldsboro B-52 crash led to the accidental release of two nuclear bombs. The incident raised concerns about the safety of nuclear weapons and the potential catastrophic consequences of accidents involving such powerful devices. (1:17:14) That wraps up this episode, thanks for listening! Stay tuned for our upcoming episodes, leave a comment or review, and preorder your copy of Crypto Confidential. If you enjoyed this episode, let us know by leaving a review on iTunes and tell a friend. As always, let us know if you have any book recommendations! You can say hi to us on Twitter @TheRealNeilS, @adilmajid, @nateliason and share your thoughts on this episode. You can now support Made You Think using the Value-for-Value feature of Podcasting 2.0. This means you can directly tip the co-hosts in BTC with minimal transaction fees. To get started, simply download a podcast app (like Fountain or Breez) that supports Value-for-Value and send some BTC to your in-app wallet. You can then use that to support shows who have opted-in, including Made You Think! We'll be going with this direct support model moving forward, rather than ads. Thanks for listening. See you next time!

Česko-kanadský vědec Václav Smil píše knihy převážně o energetice a životním prostředí. Ta, která nás zajímá tentokrát, vzbudila ve světě velký ohlas – zaujala prý zakladatele Facebooku Marka Zuckerberga i Billa Gatese. Autor píše srozumitelně o složitých tématech a procesech: od energií, materiálního světa, produkce potravin přes globalizaci až po výzvy, které čekají lidstvo.

Marianne fant gleden på Ikea. Hanne sjekker opp i det ene og det andre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I am set to light the ground - #3547 by chair house 230831.mp3★本日のYoutubeビデオマガジンです。ピアノ音楽とアート４作を３分の動画で確認できるのでいかがでしょうか？　下記のnoteでは創作活動含めてすべて毎日の記事に書いています。良ければそっちを観て下さい。ここはシンプルにします。　　https://note.com/chairhouse/★ エマクリ６８の第３動画が完成しました。題名は ファーストコンタク..

NOTE: Lately I've started to feel that I don't have enough time for my creations. So, I rearrange my daily activity schedule so that my SNS activity execution time does not occur during the prime time of my creative activities. So the update time of my SNS activities will change. However, this soundcloud activity is my top priority, so I will continue to do the first activity every morning in Japan, as I always have. #3546: Aug. 30, 2023: All creation slept and smil'd ("William Blake's Poetry (Japanese version)" from Aug. 24, 2023) Today's pure primal piano music here. Happy if this music makes you feel peaceful.. : ) Looking for absolute natural beauty every day for Piano Ten Thousand Leaves. Target number is 4536 and 3546(78.2%) achieved today. Find my project.. : ) This piece may might have good 1/f fluctuation characteristic although I stopped investigating it each piece. My new message: "Does it make sense to preserve it for 1000 years?" Today's cover ART is created by #Midjourney (Art Generating #AI), according to my wish. Happy if you like it. Today's chairhouse's daily video magazine of piano ten thousand leaves music & AI created Artworks. https://youtu.be/VgTDYF1-7bU I'm now making Archive site of Piano Ten Thousand Leaves project by utilizing #wordpress. Basically nice direction I've already gotten.. : ) Currently 1100 pieces already achieved. But this week I need to do something else, so I'm going to stop this task for a bit. ######## NEW 24th SELECTION ALBUM JUST RELEASED ######## "Deep Forest Girl" - the 24th selection album of piano ten thousand leaves Youtube: Full(20 songs, 50 minutes) and HD video by Midjourney - AI https://youtu.be/-pvjcnFysTk spotify https://open.spotify.com/intl-ja/album/6zftjWuL7JMF0vNYgLTSaQ apple music https://music.apple.com/jp/album/deep-forest-girl-piano-ten-thousand-leaves-volume-24/1692518303 amazon music https://www.amazon.co.jp/s?k=chair+house+%E6%B7%B1%E3%81%84%E6%A3%AE%E3%81%AE%E5%B0%91%E5%A5%B3+-+%E3%83%94%E3%82%A2%E3%83%8E%E4%B8%87%E8%91%89%E9%9B%86+-+%E7%AC%AC24%E5%B7%BB&i=digital-music&ref=nb_sb_noss_2 line music https://music.line.me/webapp/album/mb0000000002e6f6be AWA: https://s.awa.fm/album/bd73bf6d8ea694823e31 Other Every music streaming services in the world https://linkco.re/yDNpmUYN?lang=en

Politici slibují bohatství a prosperitu, investiční bankéři lákají na zisky z akcií a firma, která neustále neroste, zaostává za konkurencí. Podle řady studií je ovšem myšlenka neustálého růstu chybná a často vede jen k vyšší spotřebě, ne k většímu štěstí. Podle ekonoma Václava Smila si musíme uvědomit, jak moc plýtváme: „Mnoho lidí si to uvědomuje už 50 let. Ale ten cenový signál tam pořád není. Energie je pořád levná,“ tvrdí.Všechny díly podcastu Interview Plus můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

„Loni tady byla velká panika, která se ale ukázala nepodstatnou,“ říká v mimořádném Interview Plus kanadský vědec českého původu Václav Smil, emeritní profesor University of Manitoba ve Winnipegu. „Jen za půl roku se ceny energií vrátily zhruba tam, kde byly dřív – sice ne úplně, ale už nejsou tak moc vysoké. Nikdo v Evropě nezmrzl, ekonomika se nezhroutila ani v Německu, které bylo tolik závislé na ruských dodávkách.“Všechny díly podcastu Interview Plus můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Der var nervøsitet blandt deltagerne i Kvart i Bold-studiet, inden Viborg FF kom til Parken. Morten Parsner spørger til Kasper Larsen og Anders Aistrups tanker om den uhyre vigtige kamp. Kampen blev spillet i helt unikke kamptrøjer designet af børn fra SMIL-fonden, og dem kan du både på gennem dette link: https://www.lauritz.com/da/auktioner/?themeId=7540Udsendelsen bringes i samarbejde med 3, så du støtter Kvart i Bold ved at følge dette link - og så får du endda også lynhurtigt internet: https://www.3.dk/internet/Til-hjemmet/?utm_source=partnerskaber_kvartibold&utm_medium=podcast+&utm_id=2023_02_ith5gTidskoder:00:00:00 - Velkommen 00:02:35 - Hvilke tre ting lærte vi af kampen?00:04:28 - Kampanalysen00:33:35 - Interview med Neestrup00:45:36 - Interview med Falk00:49:41 - Ugens 3-spørgsmål: Hvilket mål er du gået mest amok til?00:57:20 - Ugens tema: Kommunikation i fodboldklub Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Støt Kvart I bold og bliv medlem:https://kvartibold.memberful.com/joinStøt Kvart i bold: Køb merchandise:https://www.kvartibold.dk/Din mening betyder noget:Hvad synes du om Kvart i bold? Vi har brug for din mening for at kunne lave bedre indhold. Den kan du fortælle os i dette spørgeskema:https://surveys.hotjar.com/3b5e5cb4-e98b-43e5-809f-e0fab49e9e9aFølg Kvart i bold på:Facebook: https://www.facebook.com/Kvart-i-bold-116131853845876Facebook-gruppen: https://www.facebook.com/groups/462533425118037Twitter: https://twitter.com/kasperlarsen11Instagram: https://www.instagram.com/kvartibold/?hl=da Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En entrevista con Óscar Palacios, en ausencia de Pamela Cerdeira para la Cuarta Emisión de MVS Noticias, platicamos con Alberto Xicotencatl, defensor de Derechos Humanos sobre la responsabilidad que tiene el Estado con los migrantes.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Denne episoden starter jeg med å feire at februar er her, at planeter går fremover igjen og at energien har snudd.Episoden inneholder også:Et lite reisebrev fra Tenerife og Gran Melia.Hvordan jeg måtte omstille meg, og den viktigste læringen jeg dro ut av det.Hvordan tiltrekke deg det du ønsker via manifestering.Englevakt.Vi beveger oss i feil retning.ABC enheten, en skam om den legges ned.Workshopen 5 steg til ditt drømmeliv ble full, derfor har vi satt opp en ekstra (og siste for denne gangen) torsdag 2/2 19:00, bruk denne linken for å melde deg på https://www.lilalife.net/sdd-workshop2-0Smil fra Lila

I ukens episode har jeg med en skikkelig spennende dame som gjest Donna Kastrati; mamma, forfatter, gründer og investor. Donna brenner for å få kvinner inn i næringslivet, ut i gründerskap og investering og skape møteplasser spesielt for kvinner. Jeg gleder meg vilt til å dele henne med deg. Vi snakker omÅ overleve en krig.Ingen skam å søke hjelp.Viktigheten av å møte følelser og traumer.Hvordan det å bli mamma skiftet perspektiv.Hvordan litt stress og angst kan brukes til noe positivt.Donnas beste tips til å lykkes som gründer.Hvorfor hoppe i det (ukjente)?Hvordan finne balansen som gründer?Litt om målsetting og planlegging.Og mye mer.Du finner Donna her https://www.instagram.com/donnakastrati/Smil fra Lila

Krievijas izvērstā kara darbība Ukrainā no jauna mudinājusi vēsturniekus stāstīt un skaidrot sabiedrībai arī Krievijas vēsturi. Tam veltīta arī konference Latvijas Kara muzeja un Latvijas Universitātes Vēstures un filozofijas fakultātes rīkotā starptautiskā konference, kurā īpaša uzmanība pievērsta tām Krievijas vēstures lappusēm, kas saistītas ar karu, Krievijas varas interesēm un ekspansiju Eiropā.  Raidījumā Zināmais nezināmajā plašāk stāsta vēstures zinātņu doktors, LU Vēstures un filozofijas fakultātes asociētais profesors Andris Šnē un vēstures doktors, Latvijas Kara muzeja direktores vietnieks pētniecības darbā Juris Ciganovs. Andris Šnē norāda, ka konferences pamatdoma ir pievērst sabiedrības, interesentu un pētnieku uzmanību aspektiem, kas saistīti gan ar šodien aktuālo ģeopolitisko situāciju, gan pagātnes notikumiem. Jautājumiem par to, kādas ir veidojušās attiecības starp Krieviju un kaimiņvalstīm varam izsekot jau kopš viduslaiku sākumposma līdz mūsdienām. Tās lielā mērā bijušas balstītas uz ekspansijas modeli, teritorijas paplašināšanu, ietekmes izvēršanu," norāda Andris Šnē. "Protams, tās valstis, kas ir Krievijas pierobežā, kā Baltijas valstis, kā Somija, Polija, Ukraina, tās noteikti tās visciešāk vēstures gaitā, gan viduslaikos, gan jaunajos laikos, saskārušās un izjutušas Krievijas spiedienu un intereses. Lielā mērā pētnieki, kas piedalās konferencē, pārstāv Krievijas pierobežas telpas reģionu." Pētnieks norāda, ka šobrīd daudz diskutē par Krievijas vēsturi un attiecību modeļiem. Juris Ciganovs skaidro, ka referātu caurviju tematika lielākoties saistīta ar to, ka Krievijas ārpolitika, "lai kā Krievijas valsts sauktos, vai tā ir Maskavija, Krievijas impērija vai Padomju Krievija, Padomju Savienība vai Krievijas Federācija, tā ekspansionistiskā nots šīs valsts ārpolitikā nekur nepazūd. Tā ir bijusi vienmēr". "Diemžēl 20. gadsimts un 19. gadsimts šajā jomā ir bijuši vairāk vai mazāk vienādi. Un, lai cik tas bēdīgi nebūtu, 21. gadsimts nesis tādus pašus vēstījumus, ko neviens negaidīja," atzīst Juris Ciganovs. Vēl joprojām turpinās 24.februārī uzsāktā Krievijas atklātā militārā agresija pret Ukrainas valsti un tautu. Pasaule mūsdienās piedzīvo dramatiskas pārmaiņas un jau piemirstās Aukstā kara tēmas ir atgriezušās Eiropas politikas un sabiedrības dienaskārtībā. Diemžēl karš un agresija pret kaimiņu reģioniem nekad nav pazuduši no Krievijas ārpolitikas instrumentu kopuma. Agresīvas ārpolitikas saknes un agrākie Krievijas ekspansionisma un imperiālisma gadījumi meklējami pat agrīnajos viduslaikos. Lai apspriestu plašākus kontekstus un detalizētu ieskatu dažādu Eiropas valstu un reģionu pieredzē, saskaroties ar Krievijas ekspansiju vai okupācijas varu vēstures gaitā, Latvijas Kara muzejs un Latvijas Universitātes Vēstures un filozofijas fakultāte rīko starptautisku zinātnisku konferenci “Karš, ideoloģija un vara: Krievijas ekspansija Eiropā vēstures gaitā”. Konference notiks 2022.gada 3.un 4.novembrī Rīgā, Latvijas Kara muzejā,Konferencē piedalīsies vēstures eksperti un speciālisti no Latvijas, Igaunijas, Polijas, Somijas un Ukrainas. Darba valodas – latviešu un angļu, konferences gaitā tiks nodrošināts tulkojums. Pulvertorņa vēsture Vēstures avotos Pulvertornis jeb kā senāk to sauca – Smilšu tornis pirmo reizi minēts 1330. gadā, kad rīdzinieki pēc zaudētas kaujas, piekāpjoties Livonijas ordenim , dala ietekmes zonas pilsētā un atdod Smilšu torni. Ēkas pagrabā, kur sākās ieraksts ar Latvijas kara muzeja Ieroču un militārās tehnikas nodaļas vadītāju Daini Poziņu, redzamie ķieģeļi atbilst 16.- 17. gs. Laika gaitā tornis cietis vairākos militāros uzbrukumos un vairakkārt ticis pārbūvēts, tāpēc no sākotnējām konstrukcijām te vairs nav ne miņas. Vienīgi vieta palikusi, kur reiz šis tornis sargājis Smilšu vārtus, kas savukārt sargāja pieeju pilsētai pa smilšu ceļu, tagadējo Smilšu ielu. Vairāk par būves vēsturi un to, kas no šodienas informācijas ir mīti un kas patiesība, stāsta Dainis Poziņš. Torņa sienās var redzēt iemūrētas lodes, kas reizumis kļūdaini tiek uzskatītas par oriģinālām Ziemeļu kara lieciniecēm, taču tās ir iebūvētas tornī daudz vēlāk, tāpat arī informācija par tā sauktajiem ložu ķērājiem – vairākus metrus bieziem griestiem artilērijas šāviņu uztveršanai – ir maldīga. Nav arī precīzu ziņu, vai torņa pagrabā ir bijis cietums un moku kambari. Iespējams, bet pārbaudītu ziņu nav. Skatot tālāk torņa vēsturi, nonākam pie 19. Gadsimta nogales, kad diezgan bēdīgā paskatā esošo torni savā pārziņā pārņem vācbaltiešu studentu korporācija „Rubonia”. Studenti būvi atjauno un iekārto te savas konventa telpas. Tīrot torni no gružiem, studenti atklāja te lielā daudzumā baložu mēslus, kas palikuši pāri no iepriekšējiem spārnotajiem torņa iemītniekiem. Jauniešiem šis atradums tolaik nesa labu peļņu. Kopš 1919. gada Pulvertornī atrodas Kara muzejs un kopš tā laika gan ēkas saturs, gan tās veidols glabā nozīmīgu daļu mūsu vēstures. Dainis Poziņš, teic, ka 16. gadsimtā toreizējā Rīgas pilsētas teritorijā bija 25 torņi un šodien tik dažu torņu vietas ir uzminamas vai nelielas atliekas sniedz liecību par tiem, tāpēc Pulvertornis ir rets izņēmums, kas joprojām piesaista cilvēku uzmanību.

Kdyby Apple zítra zanikl, je to škoda. Ale kdyby se zítra přestala těžit ropa, svět zkolabuje, říká investor Daniel Gladiš. Investujte do věcí, po kterých bude v budoucnu hlad. Tady jsou tři trendy, které by investor neměl minout.„Svět netrpí nedostatkem mobilních aplikací, ale nepřipraveností infrastruktury na budoucí nutný rozvoj, především v chudších dvou třetinách světa. Posledních 10 až 12 let se spousty peněz investovaly do technologických oborů, spousta kapitálu se promrhala, svět ale potřebuje jiné věci,“ říká Daniel Gladiš v podcastu Ve vatě.Odpověď na otázku „jaké?“ je překvapivá. Čpavek, cement, plasty, ocel. Vědec Václav Smil je nazývá pilíře moderní civilizace. Víc než 99,9 procenta všeho, co si dnes koupíte, potřebovalo minimálně jeden z výše uvedených materiálů – jsou nenahraditelné. Přitom jsou hlavním investičním proudem opomíjené.„Čína v letech 2018 a 2019 spotřebovala tolik cementu, co Spojené státy za 100 let. Celkem 4,5 miliardy tun,“ uvádí Gladiš příklad, kam nasměrovat své peníze. Podle investora nás čeká období velkých kapitálových investic, které pomohou zvýšit životní úroveň v chudých oblastech světa.Snaha rozvíjejících se zemí vymanit se z chudoby s sebou ponese obrovský nárůst spotřeby energie, upozorňuje také Gladiš. Cena energií je druhý trend, který je třeba sledovat.„Z investičního hlediska budou mít největší konkurenční výhodu firmy a země, které mají nejlevnější energii a mají ji kdykoliv k dispozici,“ tvrdí zakladatel fondu Vltava SICAV.Které to jsou? A kam tedy investice směřovat? „Jsou to Kanada a Spojené státy, EU určitě ne. Teď máme v EU nejdražší energii z rozvinutých zemí. Hliníkárna v Kanadě má nesrovnatelně nižší náklady na energii než hliníkárna v Belgii a nemůže prohrát,“ říká Gladiš. Bez fosilních paliv se svět podle něj, s ohledem na budoucí rozvoj v chudé části světa, ještě celá desetiletí neobejde.Třetím trendem je zrychlování inflace. Největší nepřítel investora znehodnocuje peníze stále rychleji. „Ve Spojených státech, což je polovička světového akciového trhu, od roku 1800 do roku 1918 byla kumulovaná inflace 0 %. Ceny byly stejné i po 118 letech. Ale od konce druhé světové války vzrostly na šestnáctinásobek. Inflace je skoro čtyři procenta ročně,“ porovnává Gladiš.Zajímá vás další obsah o investicích a osobních financích? Podívejte se do naší rubriky Finance. Ve vatě. Podcast novinářky Markéty Bidrmanové. Poslechněte si konkrétní rady investorů a odborníků na téma investic, inflace, úvěrů a hypoték. Finanční „kápézetka“ pro všechny, kterým nejsou peníze ukradené. Vychází každý čtvrtek. Poslouchejte na Seznam Zprávách, Podcasty.cz nebo ve všech podcastových aplikacích. V podcastu vysvětlujeme základní finanční pojmy a principy, nejde ale o investiční poradenství. O čem byste chtěli poslouchat příště? Co máme zlepšit? A co naopak určitě neměnit? Vaše připomínky, tipy i výtky uvítáme na adrese audio@sz.cz.

Burde Jakob Ellemann-Jensen få botox, har du brugt for mange penge på sko, eller mistet lysten til sushi? Dette (og meget mere) kommer vi ind på i dagens episode, så giv den gerne et lyt!

Tapet måtte jo komme til slutt, og da var det ikke akkurat en overraskelse at det kom på Marienlyst. I historiespalten har vi kommet til Patrick Weens favorittår, nemlig 1993. Derfor blir det prat om både Würth Cup og Bukkens legendariske mål mot Rosenborg. I etterkant av Godset-kampen har det haglet inn med spørsmål om kampen, men det blir også tid til å snakke om andre bekymringer rundt Sportsklubbens ve og vel. Mot slutten av episoden ser panelet fram mot et nytt besøk fra Rafn, Kallevåg og Ødemarksbakken på Åråsen, samt en kinkig bortetur til André Øyvågs favorittdestinasjon. Podkasten produseres av Mottaket Media og inneholder annonsering.

I dagens podcast taler vi om, hvordan det er, når andre tager billeder af os. Derudover taler vi om, hvad der er "tingen" blandt børn i dag. Tilslut taler vi om, at det i dag er 10 år siden, at folketinget vedtog, at homoseksuelle par kan vies i Folkekirken.

For our 100th episode, we decided to tackle the long and convoluted history of corn, specifically corn in the post-1492 world. Corn's rise to becoming the cornerstone of the diet for most of humanity involves a lot of moving pieces, from its early history of being bred to a perfect confluence of events that allowed corn to continue growing past the point of anything anyone would have ever expected.     Support this podcast by becoming a Patron at: https://www.patreon.com/PoorProlesAlmanac     Sources:  https://scholarworks.uark.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1227&context=jflp https://ensia.com/voices/its-time-to-rethink-americas-corn-system/?viewAll=1 https://grist.org/food/our-crazy-farm-subsidies-explained/ https://www.iowacorn.org/media-page/corn-facts https://www.usda.gov/media/blog/2019/07/29/corn-americas-largest-crop-2019#:~:text=The%20rest%20of%20the%20corn,and%20bio%2Ddegradable%20packing%20materials. https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/07/14/how-corn-made-its-way-into-just-about-everything-we-eat/ https://12ft.io/proxy?q=https%3A%2F%2Fwww.washingtonpost.com%2Flifestyle%2Ffood%2Fin-defense-of-corn-the-worlds-most-important-food-crop%2F2015%2F07%2F12%2F78d86530-25a8-11e5-b77f-eb13a215f593_story.html%3Fitid%3Dlk_inline_manual_10 https://www.cell.com/current-biology/pdf/S0960-9822(13)00507-1.pdf https://www.sheffield.ac.uk/news/nr/c4-photosynthesis-food-security-1.569044#:~:text=Plants%20using%20C4%20photosynthesis%20grow,according%20to%20a%20new%20study. Smil, Vaclav (2004). Enriching the Earth: Fritz Haber, Carl Bosch, and the Transformation of World Food Production (1st ed.). Cambridge, MA: MIT. ISBN 9780262693134. Ritter, Steven K. (18 August 2008). "The Haber-Bosch Reaction: An Early Chemical Impact On Sustainability". Chemical & Engineering News. 86 (33). https://12ft.io/proxy?q=https%3A%2F%2Fwww.washingtonpost.com%2Flifestyle%2Ffood%2Fin-defense-of-corn-the-worlds-most-important-food-crop%2F2015%2F07%2F12%2F78d86530-25a8-11e5-b77f-eb13a215f593_story.html%3Fitid%3Dlk_inline_manual_10 https://www.ers.usda.gov/webdocs/publications/41988/50849_aib485.pdf https://www.youtube.com/watch?v=n4gViMBiJqc&t=67s

Vaclav Smil is a polymath who has written more than 40 books and some 500 papers on numerous topics including energy, power, population, food production, and the history of innovation. Smil declined to appear on the podcast, so in this episode, I discuss my favorite books of his (I have 13 of them), his distaste for publicity and politics, and read some excerpts from a recent interview Smil did with the New York Times. 

Andreas Nygaard er best i verden til å gå langt på ski. Men det gjør han ikke til en vinner. Ifølge vinneren selv.