Podcasts about teknologi

Kan kunstig intelligens bli et verktøy for bedre mental helse, uten å erstatte det menneskelige møtet? Dette er høyaktuelt, denne rollen teknologi og kunstig intelligens kan spille i fremtidens psykiske helse. Dagens gjest er psykologspesialist Sondre Risholm Liverød. Han er psykolog og spesialist i klinisk voksenpsykologi. Han jobber som terapeut og teamleder ved en poliklinikk for gruppepsykoterapi ved Sørlandet sykehus i Kristiansand. Han driver nettmagasinene WebPsykologen.no og Psykolog.com, som sikter på å formidle psykologi på en anvendelig måte gjennom artikler og videoforedrag. Han underviser i utviklingspsykologi ved Universitetet i Agder. Han jobber i skjæringspunktet mellom psykologi, teknologi og selvinnsikt, og har vært med på å utvikle en AI-basert samtalefunksjon som kan fungere som et rom for refleksjon og mental trening.Vi snakker om hva terapi egentlig er i sin kjerne, hva som virker helende i en terapeutisk prosess og hvor grensene går når teknologi blir en del av det mentale landskapet. Dette er ikke en samtale om å erstatte psykologer med teknologi. Det er en god prat om hvordan digitale verktøy kan gjøre selvrefleksjon, psykologisk innsikt og mental trening mer tilgjengelig i en tid hvor mange opplever stress, uro og indre press.Dette vil du høre mer om i episoden:Hva terapi egentlig er og hva som skaper reell endring.Om AI kan fungere som en digital samtalepartner for refleksjon.Hvor mye av psykisk helse handler om å tåle følelser, ikke fjerne dem.Stressrespons, nervesystem og hva som skjer når vi undertrykker følelser.Etiske dilemmaer ved bruk av AI i psykisk helse.Risikoen for ekkokamre og teknologiavhengighet.Hvordan fysisk trening har påvirkning på det psykiske.Personvern og trygghet i AI-baserte samtaler.Mikrodosering som behandling.Hvordan teknologi og terapeuter kan utfylle hverandre.Vi går også inn i biohacking-perspektivet på mental helse: hvordan biologi, nervesystem, søvn, lys, stress og livsstil påvirker psyken og om fremtidens psykologi i større grad vil integrere kropp og sinn.Du finner Sondre her: https://www.webpsykologen.noBøker: https://www.ark.no/forfattere/sondre-risholm-liverodTakk til vår samarbeidspartner:Oslo skinlab: Osloskinlab.no: rabattkode: BiohackingDesember @osloskinlabThe recipe: rabattkode: biohackinggirlsBoken vår BIOHACKING, - 21 uker på BESTSELGERLISTEN den finner du her: https://www.ark.noNysgjerrig på neste Biohacking Weekend 21 og 22 mars 2026? https://www.kongresspartner.no/no/biohacking-weekend-2026Redigering: Torgeir Johansen/Micdrop Media

Hubungan antara demokrasi dan kapitalisme bersifat dinamis dan sering kali tegang, karena keduanya sangat bergantung pada sifat teknologi yang mendasari struktur ekonomi. Pada era awal Revolusi Industri atau "Kapitalisme Manchester," inovasi teknis cenderung menggantikan keterampilan pengrajin ahli dengan tenaga kerja kasar dan mesin sederhana, yang mengakibatkan ketimpangan ekonomi ekstrem. Kondisi ini membuat para elit pemilik modal memandang demokrasi sebagai ancaman terhadap hak milik mereka, karena kekhawatiran bahwa massa yang miskin akan menggunakan hak suara untuk melakukan redistribusi kekayaan secara paksa. Akibatnya, pada periode ini, kapitalisme dan demokrasi liberal sulit berjalan beriringan secara harmonis karena tidak adanya keselarasan kepentingan ekonomi antar kelas sosial. Kondisi tersebut berubah secara radikal dengan munculnya "Kapitalisme Detroit" atau era produksi massal pada abad ke-20, di mana teknologi justru menciptakan permintaan besar akan pekerja berketerampilan menengah. Simbiosis ini memungkinkan terciptanya stabilitas politik yang luar biasa karena keuntungan dari produktivitas mesin dibagikan secara lebih merata melalui upah yang layak dan penguatan negara kesejahteraan. Kelas menengah muncul sebagai jangkar stabilitas demokrasi, karena mereka merasa memiliki saham dalam keberhasilan sistem kapitalis. Dalam periode emas ini, pertumbuhan ekonomi yang inklusif membuktikan bahwa kapitalisme bisa memperkuat demokrasi liberal selama manfaat kemajuan teknologi dapat dirasakan oleh mayoritas warga negara. Namun, saat ini kita kembali berada di persimpangan jalan yang kritis seiring munculnya "Kapitalisme Silicon Valley" yang didorong oleh otomatisasi dan kecerdasan buatan. Teknologi modern kini cenderung sangat memihak pada individu berketerampilan tinggi dan secara sistematis menggantikan pekerjaan rutin yang selama ini menopang kehidupan kelas menengah. Polarisasi ekonomi yang dihasilkan memicu krisis kepercayaan terhadap institusi politik dan memberikan ruang bagi bangkitnya populisme serta ketidakstabilan sosial. Untuk menyelamatkan kontrak sosial demokrasi, diperlukan reformasi struktural yang berani—seperti investasi masif pada modal manusia dan pemikiran ulang mengenai mekanisme redistribusi kekayaan—guna memastikan bahwa kemajuan teknologi masa depan tidak menghancurkan fondasi politik yang telah dibangun selama berabad-abad.

I 1935 vant den unge arkitekten Nils Holter konkuransen om Kringkastingshuset i Oslo. Nye medier og ny teknologi skulle få plass i et hus med et helt nytt program. I denne episoden av Byggekunst snakker Alexander med Jørgen Tandberg om hans doktogradsavhandling "Ekko og etterklang: Rikskringkastingens arkitektur", og om kreftene som var med på å forme Kringkastingshuset på Marienlyst. Jørgen Johan Tandberg er arkitekt og førsteamanuensis ved Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo, hvor han for tiden underviser i masterstudio-serien Architecture and the Archives. I januar 2026 leverte han avhandlingen Architecture, Resonance and Reverberation: Broadcasting NRK innenfor prosjektet Provenance Projected. Den arkivbaserte avhandlingen undersøker den arkitektoniske arven etter Norsk Rikskringkasting (NRK) på Marienlyst i Oslo, i lys av det nylige salget (veileder Mari Lending / medveileder Thomas McQuillan). Jørgen mottok sitt diplom  fra Architectural Association i London i 2010 og gjennomførte deretter postgraduate-studier ved Berlage Institute. Han er grunnlegger av Arkitektfaglig Presse, et uavhengig forlag med spesialisering i arkitektur, og medredaktør for Pedagogical Experiments in Architecture for a Changing Climate (Routledge, 2024). Arkitektpraksisen hans har blitt premiert i flere konkurranser, og arbeidet hans er publisert i tidsskrifter som Architectural Review, Architectural Design, Building Design, Architect's Journal, Arkitektur, Sculpture Magazine og Mur+Betong. Han har forelest internasjonalt, vært designkritiker ved skoler over hele Europa, og publiserer både nasjonalt og internasjonalt. Les mer her: Ekko og etterklang: Rikskringkastingens arkitektur. Provenance projected https://jorgentandberg.com/  Og følg Jørgen på Instagram! Takk for at du hører på Byggekunst!  Har du innspill, ideer eller andre tilbakemeldinger? Send en mail til atr@lpo.no  Og følg oss på Instagram da vel! 

I 2026 har vi fått et tydeligere bilde av hvordan teknologi, sikkerhet, beredskap og verdiskaping henger sammen. Når teknologi og ressurser blir strategisk viktig, blir også beslutningene større og behovet for samarbeid sterkere.I denne episoden går vi inn i Teknologirådets teknotrender for Stortinget og oversetter dem til praktiske spørsmål for ledere og virksomheter. Vi spør blant annet hva disse trendene betyr for konkurransekraft og handlingsrom i året som kommer. I tillegg ser vi på rapportens «boblere», som kan treffe raskt og endre prioriteringene i 2026.Ukens gjester er Tore Tennøe, direktør i Teknologirådet, og Ingvild Strand von Krogh, leder for teknologipolitikk i Abelia.Programleder er Christian Brosstad, Atea. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Istilah "surplus kognitif," yang dipopulerkan oleh pemikir internet Clay Shirky, merujuk pada fenomena luar biasa di mana miliaran jam waktu luang, energi, dan bakat dari masyarakat terdidik kini dapat diakumulasikan untuk tujuan kolektif. Selama beberapa dekade di abad ke-20, ledakan waktu luang pasca-industri ini sebagian besar dihabiskan secara pasif, terutama dengan duduk mengonsumsi tontonan di depan layar televisi. Namun, kehadiran teknologi digital dan internet telah mengubah paradigma tersebut secara drastis. Ruang digital memicu transisi masyarakat dari sekadar konsumen pasif menjadi produsen dan partisipan aktif yang mampu berkolaborasi menciptakan karya nyata dalam skala global. Transformasi peradaban ini digerakkan oleh perpaduan tiga elemen utama: sarana, motif, dan peluang. Teknologi digital menyediakan "sarana" murah yang menghapus monopoli publikasi masa lalu, sementara platform kolaboratif menciptakan "peluang" struktural bagi orang-orang untuk berkumpul tanpa batas geografis. Namun, mesin penggerak utamanya adalah "motif" manusiawi yang intrinsik; individu rela menyumbangkan waktu dan pikiran mereka bukan demi imbalan uang, melainkan karena dorongan psikologis untuk merasa kompeten, otonom, dan terhubung dengan sesama. Berkat perpaduan inilah, sebagian kecil dari triliunan jam waktu luang yang dulunya terbuang kini mampu melahirkan keajaiban kolaboratif raksasa seperti ensiklopedia bebas Wikipedia. Pada akhirnya, surplus kognitif merupakan bahan mentah baru bagi peradaban modern yang memiliki potensi tak terbatas. Nilai yang dihasilkan dari kolaborasi ini membentang dari sekadar hiburan komunal yang memuaskan hasrat pribadi hingga penciptaan nilai sipil yang mampu membawa perubahan nyata bagi masyarakat luas, seperti platform pelacakan krisis dan advokasi sosial. Tantangan terbesar dan paling menentukan bagi umat manusia saat ini adalah bagaimana kita mendesain tata kelola dan budaya partisipasi yang tepat. Tujuannya adalah agar triliunan jam energi kolektif ini tidak hanya menguap menjadi kesia-siaan, tetapi dapat secara efektif diarahkan untuk memecahkan berbagai masalah kemanusiaan yang mendesak di era yang saling terhubung ini.

Organisasi bukanlah sekadar struktur hierarki atau sekumpulan proses bisnis yang kaku, melainkan sebuah entitas hidup yang bernapas melalui interaksi manusia. Di dalamnya, terdapat kekuatan tak kasat mata yang menentukan keberhasilan atau kegagalan sebuah visi, yakni budaya organisasi. Budaya bertindak sebagai perekat sosial yang menyatukan individu dalam satu identitas kolektif yang unik. Budaya organisasi dapat didefinisikan sebagai pola asumsi dasar yang ditemukan, ditemukan kembali, atau dikembangkan oleh kelompok tertentu saat mereka belajar menghadapi masalah adaptasi eksternal dan integrasi internal. Jika pola tersebut terbukti efektif, ia akan diajarkan kepada anggota baru sebagai cara yang benar untuk mempersepsikan, memikirkan, dan merasakan masalah-masalah tersebut. Menurut Edgar Schein, budaya tidak bisa dipahami secara dangkal melalui survei belaka, melainkan harus dilihat melalui tiga tingkatan. Tingkat pertama adalah artifak, yaitu segala sesuatu yang dapat dilihat, didengar, dan dirasakan secara fisik di lingkungan organisasi. Ini mencakup arsitektur kantor, cara berpakaian, hingga bahasa formal yang digunakan sehari-hari. Namun, artifak seringkali menyesatkan karena mudah diamati tetapi sulit untuk ditafsirkan maknanya. Di bawah artifak terdapat nilai-nilai yang dideklarasikan (espoused values), yang mencakup strategi, tujuan, dan filosofi yang secara sadar diungkapkan oleh pemimpin. Nilai-nilai ini adalah apa yang "seharusnya" dilakukan menurut norma kelompok. Tingkatan terdalam dan yang paling kuat adalah asumsi dasar (basic underlying assumptions). Asumsi ini bersifat tidak sadar dan dianggap sudah semestinya benar (taken for granted), sehingga anggota organisasi tidak lagi mempertanyakan keberadaannya. Inilah inti sebenarnya dari budaya yang menentukan bagaimana realitas dipahami oleh setiap individu di dalamnya. Asumsi dasar ini seringkali berakar pada sejarah panjang organisasi dalam mengatasi krisis atau merayakan kesuksesan. Ketika suatu tindakan secara konsisten membawa keberhasilan, tindakan tersebut berubah dari sekadar hipotesis menjadi keyakinan yang tidak tergoyahkan. Budaya, dalam hal ini, adalah hasil dari proses pembelajaran kolektif yang terakumulasi. Salah satu fungsi utama budaya adalah membantu organisasi dalam adaptasi eksternal. Budaya menentukan misi inti organisasi, strategi operasional, hingga kriteria keberhasilan yang mereka tetapkan sendiri. Tanpa kesepakatan budaya mengenai hal-hal fundamental ini, organisasi akan kehilangan arah di tengah persaingan pasar yang dinamis. Selain adaptasi ke luar, budaya juga berfungsi menjaga integrasi internal. Budaya memberikan bahasa bersama, menentukan batasan kelompok, menetapkan kriteria untuk kekuasaan dan status, serta menciptakan norma-norma tentang keintiman dan persahabatan. Hal ini menciptakan rasa aman dan stabilitas psikologis bagi setiap anggota. Pembentukan budaya sangat dipengaruhi oleh peran pendiri organisasi. Para pendiri membawa asumsi awal mereka tentang dunia dan cara terbaik untuk menjalankan bisnis. Melalui kepemimpinan mereka, nilai-nilai pribadi sang pendiri perlahan-lahan menyerap ke dalam struktur dan menjadi identitas permanen bagi organisasi tersebut. Seiring bertumbuhnya organisasi, budaya tidak lagi bersifat monolitik. Seringkali muncul subkultur yang berbeda berdasarkan fungsi departemen, lokasi geografis, atau tingkatan hierarki. Tantangan bagi seorang pemimpin adalah bagaimana menyelaraskan subkultur ini agar tidak terjadi konflik yang dapat melumpuhkan efektivitas kerja. Budaya juga berfungsi sebagai mekanisme pengurangan kecemasan (anxiety reduction). Dalam dunia yang penuh ketidakpastian, budaya memberikan kerangka berpikir yang stabil sehingga individu tahu bagaimana harus bereaksi tanpa perlu menganalisis setiap situasi dari nol. Budaya memberikan prediktabilitas dalam interaksi sosial. Kepemimpinan dan budaya adalah dua sisi dari koin yang sama. Pemimpin menciptakan budaya melalui tindakan-tindakan mereka, namun di saat yang sama, budaya yang sudah mapan juga menentukan jenis pemimpin seperti apa yang akan diterima oleh organisasi. Pemimpin yang gagal memahami budaya organisasinya akan mengalami penolakan sistemik. Mendiagnosis budaya organisasi memerlukan pendekatan kualitatif yang mendalam daripada sekadar metode kuantitatif. Pemimpin harus mampu menjadi "detektif budaya" yang mengamati perilaku, mendengarkan cerita, dan menggali asumsi yang tersembunyi. Memahami budaya berarti memahami jiwa dari organisasi itu sendiri. Perubahan budaya adalah proses yang sangat menyakitkan karena melibatkan aspek "pembongkaran" identitas lama. Edgar Schein menekankan bahwa untuk mengubah budaya, seseorang harus melalui tahap unfreezing, di mana stabilitas lama digoyahkan untuk menciptakan motivasi bagi perubahan. Tanpa rasa urgensi, budaya lama akan selalu menang. Setelah tahap unfreezing, organisasi perlu melakukan restrukturisasi kognitif. Anggota organisasi harus belajar melihat realitas dengan cara baru dan mengadopsi asumsi-asumsi baru yang lebih relevan dengan tantangan zaman. Proses ini membutuhkan pendampingan yang intens dan contoh nyata dari para pemimpin puncak. Salah satu penghambat terbesar perubahan budaya adalah learning anxiety atau kecemasan untuk belajar hal baru. Manusia cenderung takut akan kegagalan atau kehilangan status saat mencoba cara-cara baru. Oleh karena itu, menciptakan rasa aman psikologis (psychological safety) adalah prasyarat mutlak dalam transformasi budaya. Kepemimpinan yang transformasional harus mampu mengomunikasikan visi baru secara konsisten melalui segala saluran. Bukan hanya melalui pidato, tetapi juga melalui kebijakan rekrutmen, sistem penghargaan, dan alokasi sumber daya. Apa yang diprioritaskan oleh pemimpin adalah apa yang akan dianggap penting oleh budaya. Budaya organisasi juga sangat dipengaruhi oleh budaya nasional atau makro di mana organisasi tersebut berada. Nilai-nilai tentang otoritas, waktu, dan individualisme yang dipegang oleh masyarakat sekitar akan mewarnai bagaimana budaya perusahaan terbentuk. Globalisasi menuntut organisasi untuk lebih peka terhadap perbedaan budaya ini. Teknologi modern juga turut mengubah wajah budaya organisasi. Cara kita berkomunikasi secara digital telah merubah pola interaksi sosial dan struktur otoritas dalam perusahaan. Meskipun teknologinya baru, asumsi dasar manusia tentang kebutuhan akan pengakuan dan rasa memiliki tetap menjadi inti dari budaya. Dalam organisasi yang matang, budaya bisa menjadi beban jika ia menjadi kaku dan menolak inovasi. Inilah yang disebut sebagai "kekakuan budaya" yang bisa menyebabkan organisasi runtuh meskipun pernah sukses di masa lalu. Kemampuan untuk melakukan pembelajaran berkelanjutan adalah ciri budaya yang sehat. Budaya yang kuat bukan berarti budaya yang seragam tanpa perbedaan pendapat. Budaya yang kuat adalah budaya yang memiliki nilai-nilai inti yang kokoh, namun tetap memberikan ruang bagi keberagaman ide dan kritik konstruktif. Fleksibilitas di dalam kerangka nilai adalah kunci ketahanan jangka panjang. Evaluasi terhadap budaya tidak boleh dilakukan secara menghakimi sebagai "baik" atau "buruk" secara abstrak. Budaya harus dinilai berdasarkan efektivitasnya dalam mendukung tujuan organisasi dan kesejahteraan anggotanya. Budaya yang efektif adalah budaya yang selaras dengan realitas lingkungan eksternal. Akhirnya, manajemen budaya adalah tugas berkelanjutan bagi setiap pemimpin. Budaya bukanlah sesuatu yang bisa diselesaikan dalam satu program pelatihan, melainkan sesuatu yang dipelihara setiap hari melalui setiap keputusan kecil yang diambil. Budaya adalah akumulasi dari kebiasaan-kebiasaan kecil yang menjadi karakter. Kesadaran akan budaya memberikan kekuatan bagi organisasi untuk melampaui keterbatasan teknis. Dengan budaya yang sehat, sebuah organisasi mampu bertahan melewati krisis ekonomi, perubahan pasar, hingga pergantian kepemimpinan. Budaya adalah warisan abadi yang ditinggalkan oleh sebuah kelompok kepada generasi berikutnya. Sebagai penutup, memahami organisasi berarti memahami manusia di dalamnya dengan segala kompleksitas budaya yang mereka bangun. Organisasi yang hebat adalah organisasi yang tidak hanya mengejar profit, tetapi juga membangun budaya yang memuliakan martabat manusia dan mendorong pertumbuhan bersama menuju tujuan yang lebih besar.

Selama berabad-abad, rumus ekonomi dunia itu sederhana tapi merusak: jika ingin ekonomi panas membara, cerobong asap juga harus mengepul hitam. Pertumbuhan ekonomi selalu dibayar dengan pemanasan global. Namun, paradigma usang itu kini sedang dibalik total. Mendinginkan bumi bukan lagi beban biaya, melainkan peluang bisnis raksasa. Inilah era di mana "hijau" bukan sekadar warna daun, tapi warna uang dolar yang mengalir deras ke kantong mereka yang peduli lingkungan. Mekanismenya ada pada transformasi nilai. Hutan yang dulu hanya bernilai saat ditebang menjadi kayu, kini justru bernilai mahal saat dibiarkan berdiri tegak menyerap karbon. Teknologi yang dulu mahal seperti panel surya dan mobil listrik, kini menjadi primadona pasar saham. Melalui perdagangan karbon, perusahaan yang berhasil menurunkan suhu bumi mendapatkan insentif finansial yang nyata. Mereka "menjual" dinginnya bumi kepada industri yang masih "panas", menciptakan siklus ekonomi baru yang saling menguntungkan. Indonesia berdiri di garis depan peluang ini. Kita punya modal alam yang dicari seluruh dunia: hutan tropis, mangrove, dan lahan gambut. Jika kita cerdas mengelolanya, kita tidak perlu memilih antara lingkungan atau kemajuan. Kita bisa mendapatkan keduanya. Dengan regulasi yang tepat dan teknologi yang mumpuni, kita bisa menjadi super power baru. Mendinginkan suhu bumi untuk anak cucu, sambil menghangatkan mesin ekonomi rakyat hari ini.

I denne episoden snakker vi om:Hva var Dodleston-meldingene?Teknologi som kanalBroen til AI i vår tid Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

RISIKO 2026 - Dagens valg - morgendagens risiko Risiko 2026 beskriver sårbarheter trusselaktører kan utnytte i virksomheter og i samfunnet, og hvilken risiko dette innebærer. I rapporten peker NSM på hvordan myndigheter og virksomheter bør beskytte seg mot truslene som Etterretningstjenesten og PST beskriver i sine årlige trusselvurderinger. Målet med NSMs risikovurdering er å gi virksomheter bedre forutsetninger for å etablere og opprettholde et forsvarlig sikkerhetsnivå i lys av det nasjonale risiko- bildet. Dette gjelder alle virksomheter, men spesielt for virksomheter omfattet av sikkerhetsloven eller digitalsikkerhetsloven. Rapporten inneholder anbefalte tiltak som virksomheter kan iverksette for å beskytte seg mot spionasje, sabotasje, terror og sammensatte trusler. Podkastversjonen av Risiko 2026 er delt inn i 18 episoder som gjenspeiler den skriftlige rapportens oppbygging. Rapporten blir innlest i sin helhet av fagdirektør Roar Thon i Nasjonal sikkerhetsmyndighet.

Teknologi spiller en større og større rolle i vores samfund, i sportens verden og i håndbolden. Anvendelse af strukturerede data er måske på vej til at ændre vores måde at analysere og udvikle spillet på. Hvad kan data fortælle os? Hvor langt er teknologien kommet? Hvad er der på vej? Hvad vil det betyde for udviklingen af spillet? Og hvad kræver det af trænere og spillere? Kenneth Hedegaard er assistent for EH Aalborg og har arbejdet med taktisk videoanalyse i den ungarske storklub Ferencváros. Nu har han været med til at samle data, video og analyse i platformen Dataplay Handball. Hør Kenneth Hedegaard fortælle, hvad struktureret anvendelse af data kan betyde for vores forståelse af spillet. Gæst: Rasmus Vandbæk Vært: Thomas Ladegaard *Udsendelsen er bragt i samarbejde med Sparekassen Kronjylland og Sparinvest*

I denne episode af Planteavlerne får Anders og Finn besøg af Emil Jørgensen, som er kåret til Årets Plantespire 2025 og til daglig arbejder som markmand hos Dansk Landbrug Management (DLM). Samtalen starter med en faglig status på gyllesæsonen, vintersæd og raps, hvor Emil deler sine observationer fra Sjælland og giver et nuanceret billede af, hvordan afgrøderne er kommet gennem vinteren. Herefter dykker vi ned i Emils vej ind i planteavlen, hans EUX-uddannelse og hvorfor han bevidst har søgt praktikophold med højt fagligt niveau. Der bliver også talt om teknologi, præcision, økologi kontra konventionel drift og hvordan man som ung ser på fremtidens planteproduktion. En episode med både faglig opdatering og et indblik i næste generation af planteavlere. Anders Lau og planterådgiver Finn Poulsen bliver klogere på aktuelle emner indenfor plantesektoren og der vil både være tid til nørderi og god stemning. Planteavlerne præsenteres i samarbejde med Yara & KWS.

Lyt og lær med vores PD3 flashcards

Indeks Harga Saham Gabungan (IHSG) ditutup menguat tipis 4,9 poin atau naik 0,05% ke level 8.980. Penguatan ini didorong oleh kenaikan saham di sektor teknologi, konsumen primer, infrastruktur, dan energi. Investor disarankan memantau pergerakan saham sektor unggulan hari ini.#ihsg #SahamIndonesia #PasarModal #Investasi #BursaEfekIndonesia #Teknologi #Infrastruktur #Energi #KonsumenPrimer #MarketUpdate

2026 har startet i et tempo få hadde forutsett. Etter ett år med Trump 2.0, preges verdensbildet fullstendig av økende geopolitisk sjokk og vanntro, av-og-på handelskonflikter og usikkerhet i markedene.I denne episoden tar Anders og Eirik en kort status på norsk økonomi før de ser nærmere på det globale bildet: rivaliseringen mellom USA og Kina, utviklingen i Iran, betydningen av Arktis, og hvordan kunstig intelligens har blitt en ny geopolitisk slagmark. De diskuterer også renter, råvarer, Japan og hva investorer bør følge ekstra nøye med på i ukene som kommer, med Davos og rapportsesongen som bakteppe.Podcasten er et markedsføringsmateriale fra Danske Bank. Uttalelsene i podcasten er ikke å regne som investeringsrådgivning eller en anbefaling til å investere, og uttalelsene er ikke et tilbud eller en oppfordring til å kjøpe eller selge et finansielt instrument. Vær alltid oppmerksom på at historisk avkastning ikke er en pålitelig indikator for fremtidig utvikling eller avkastning på en investering. Søk råd hos profesjonelle rådgivere omkring juridiske, skattemessige, finansielle eller andre forhold knyttet før du foretar en investering. Meninger og utsagn i podcasten er deltakere sin personlige, og representerer ikke nødvendigvis Danske Bank sitt syn.

Starlink sikrer internet, når regimer eller krige lukker adgangen til resten af verden. Hvilken magt giver det Elon Musk? Ligesom Donald Trump er Henry Kissinger blandt de amerikanske toppolitikere, som har mere eller mindre omstridte forbindelser til Nobels Fredspris. Er du død? Sådan tjekker kinesere op på hinanden med en populær app, fordi rekordmange bor alene i det store land. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Andreas Graae, Adjunkt og forskningsleder, Institut for Militær Teknologi, FAK. Philip Roin, DRs Asienkorrespondent.

Anda sudah tahu: dunia tahun 2026 ini bukan lagi milik para pakar yang duduk di menara gading. Dulu, banyak yang menganggap Donald Trump hanyalah sebuah "kecelakaan" sejarah. Tapi sekarang, kita harus jujur melihat kenyataan: dia adalah realitas baru yang merombak total tatanan liberal dunia. Ekonomi tidak lagi diatur oleh teori-teori rumit dari University of Chicago, melainkan oleh satu kompas tunggal: kepentingan nasional yang sangat transaksional. Peter Oborne dalam bukunya How Trump Thinks sebenarnya sudah meramalkan hal ini sejak lama. Trump berhasil menghancurkan dominasi para ahli yang selama ini merasa paling tahu. Kata Oborne, Trump mempermalukan mereka, lalu menghancurkan wibawanya. Di tahun 2026 ini, politik benar-benar dikembalikan ke tangan pemilih. Suara massa di wilayah industri seperti Rust Belt kini jauh lebih berharga daripada analisis canggih dari Wall Street. Bagi Trump, perdagangan global itu bukan kerja sama, melainkan perang. Dan dalam pikirannya, Amerika sudah terlalu lama kalah. Anda mungkin ingat cuitannya bertahun-tahun lalu: "Bangunlah Amerika, China sedang memakan jatah makan siang kita." Maka, di tahun 2026 ini, tarif impor bukan lagi sekadar hambatan dagang. Tarif telah berubah menjadi pentungan besar untuk memaksa pabrik-pabrik asing pulang kampung ke tanah Amerika. Senjata paling ampuh Trump tetap ada pada jempolnya. Twitter—atau apa pun nama platformnya sekarang—adalah medan tempurnya. Oborne menjelaskan bahwa media sosial memungkinkan Trump bicara tanpa filter sama sekali. Kebijakan ekonomi penting seringkali diputuskan hanya lewat sebuah gertakan digital. Cukup satu cuitan, dan nilai tukar mata uang dunia bisa langsung meriang seketika. Lalu bagaimana dengan soal fakta? Di era ini, fakta seringkali menjadi masalah persepsi belaka. Ingat istilah "alternative facts" yang dulu dipopulerkan Kellyanne Conway? Di tahun 2026, angka inflasi pun jadi subjek debat selera. Kalau pendukungnya merasa sejahtera, maka angka statistik resmi yang menunjukkan hal sebaliknya akan langsung dicap sebagai fake news. Baginya, fakta adalah apa yang dirasakan rakyat, bukan apa yang ditulis oleh birokrat. Urusan energi pun Trump tidak mau main-main. Slogannya tetap sama: "Drill, Baby, Drill." Masalah perubahan iklim? Itu dianggap urusan nomor sekian. Trump pernah bilang bahwa isu pemanasan global hanyalah ciptaan China agar manufaktur Amerika tidak kompetitif. Di tahun 2026, pengerukan bahan bakar fosil secara besar-besaran menjadi jalan utama untuk menjaga kedaulatan ekonomi Amerika. Kitab sucinya masih tetap satu: The Art of the Deal. Trump sangat percaya pada kekuasaan daya tawar atau leverage. Jangan harap ada lagi bantuan gratis dari Washington. Setiap dolar yang keluar harus ada untungnya bagi Amerika. Hubungan luar negeri Amerika di tahun 2026 adalah cermin dari transaksi murni: ada uang, ada barang, dan harus ada keuntungan yang nyata. Kelompok yang dia sebut sebagai "The Forgotten Man" tetap menjadi jualan politik utamanya. Janjinya dulu sangat jelas: orang-orang yang terlupakan ini tidak akan dilupakan lagi. Di tahun 2026, janji itu diwujudkan lewat kebijakan membawa kembali industri ke dalam negeri secara paksa. Pabrik yang nekat beroperasi di luar negeri diancam pajak perbatasan yang setinggi langit. Efisiensi global dibuang, kedaulatan kerja lokal dijunjung tinggi. Pajak korporasi juga dipangkas habis-habisan. Tujuannya agar Amerika menjadi magnet bagi modal dunia. Trump tidak peduli meskipun defisit anggaran membengkak sangat besar. Teorinya sederhana: pertumbuhan ekonomi yang cepat nantinya akan menutup lubang defisit itu. Ini adalah ekonomi sisi penawaran atau supply-side dengan dosis tinggi, jauh lebih berani jika dibandingkan dengan zaman Presiden Reagan dulu. Namun, kritik terhadapnya tetap nyaring terdengar. Tony Schwartz, pria yang menuliskan buku The Art of the Dealuntuknya, pernah menyatakan penyesalan mendalam karena telah "mempercantik" sosok Trump. Di tahun 2026, ketidakstabilan sistemik akibat gaya kepemimpinannya yang impulsif makin terasa. Seluruh dunia seolah bergetar setiap kali Trump berubah pikiran secara mendadak. Institusi dunia seperti WTO kini hampir lumpuh total. Bagi Trump, lembaga semacam itu hanyalah beban yang menghambat langkahnya. Peter Oborne mencatat pandangan mendasar Trump: dunia itu tempat yang keras dan berbahaya. Maka, Amerika harus kuat sendirian. Aliansi-aliansi lama rontok satu per satu, digantikan oleh kesepakatan bilateral pendek yang bisa dibatalkan hanya dalam semalam. Bagaimana dampaknya bagi kita di Indonesia? Tentu saja sangat terasa. Tidak ada lagi zona nyaman dalam berdiplomasi. Kita dipaksa memilih: mau ikut aturan main Amerika yang sangat berat atau siap menghadapi tembok tarif yang tinggi. Diplomasi ekonomi kini tidak lagi diisi kata-kata manis. Semuanya telah berubah menjadi transaksi dagang yang sangat dingin dan hitung-hitungan. Di dalam negeri Amerika sendiri, polarisasi justru makin parah. Kota-kota besar yang melek teknologi terus berantem dengan masyarakat pedesaan yang mendukung industri fosil. Trump sengaja memelihara perbedaan ini. Dia butuh narasi "Kita lawan Mereka" untuk melanggengkan setiap kebijakan fiskalnya yang seringkali memicu kontroversi besar. Keamanan bahkan dijadikan alat untuk membenarkan kebijakan ekonomi. Pakar sejarah Sir Richard Evans pernah memperingatkan bahwa gaya bahasa Trump mirip dengan pemimpin otoritarian abad ke-20. Ancaman dari luar dijadikan alasan untuk menutup perbatasan. Di tahun 2026, urusan ekonomi dan keamanan nasional telah menjadi dua sisi dari mata uang yang sama. Teknologi pun kini dipagari oleh semangat nasionalisme yang kental. Trump lebih suka melihat robot-robot bekerja di pabrik Ohio daripada melihat buruh murah bekerja di Vietnam. Ini adalah nasionalisme teknologi tingkat tinggi. Kekayaan intelektual Amerika dijaga ketat bak benteng pertahanan. Automasi dianggap sebagai jalan ninja bagi Trump untuk tetap menguasai industri masa depan. Hubungan Trump dengan dunia perbankan juga terbilang unik. Dia sangat suka dengan deregulasi, tapi dia benci setengah mati kalau suku bunga naik. Bank sentral Federal Reserve seringkali menjadi sasaran serangannya. Trump ingin uang tetap murah agar ambisi pembangunannya bisa terus jalan. Dia tidak peduli dengan risiko moneter jangka panjang, yang penting ekonomi bisa "ngegas" sekarang juga. Dinasti keluarga pun makin nyata terlihat di tahun 2026 ini. Nama-nama seperti Ivanka dan Jared Kushner tetap berada di lingkaran inti kekuasaan. Oborne sudah menyebut mereka sebagai figur dominan sejak awal karir politik Trump. Birokrasi yang diisi para profesional kini kalah oleh sistem patronase. Kepercayaan pribadi jauh lebih berharga daripada deretan gelar akademik. Kekuatan utama Trumpisme sebenarnya bukan terletak pada data statistik, melainkan pada emosi massa. Ingat ajaran Norman Vincent Peale, pendeta masa kecil Trump tentang berpikir positif? Pikiran yang optimis dianggap bisa mengalahkan kenyataan pahit sekalipun. Di tahun 2026, optimisme buta dari para pendukungnya menjadi bahan bakar politik yang sangat luar biasa kekuatannya. Rakyat pada akhirnya memang tidak butuh angka statistik GDP yang rumit untuk dipahami. Mereka hanya butuh sosok pahlawan, seorang pendekar. Trump memposisikan dirinya sebagai satu-satunya orang yang berani mengeluarkan "Jurus Sapu Jagat"—sebuah gerakan politik yang menyapu bersih semua sistem lama yang dianggap korup. Tujuannya cuma satu: merebut kembali hak Amerika yang dia klaim telah "dicuri" oleh dunia selama ini. Kesimpulannya, fenomena Trump 2026 adalah campuran antara proteksionisme kuno dan manajemen merek modern yang sangat canggih. "Jurus Sapu Jagat" ini mungkin membuat para pemimpin dunia lainnya sakit kepala hebat, tapi bagi pendukung setianya, inilah sapuan bersih yang sudah lama dinanti. Anda boleh saja tidak setuju dengan caranya, tapi faktanya, jurus ini telah berhasil menyapu habis hampir semua tatanan lama yang pernah kita kenal.

Hvad vil det sige at være modig som kreativ, og hvad koster det? I denne episode af Design Kan... taler Kristina med Morten Saxnæs om kreativitet, kommunikation og teknologi i en tid præget af polarisering, sociale medier og kunstig intelligens. Morten deler erfaringer fra en lang karriere i reklame- og mediebranchen og reflekterer over, hvordan stærke fortællinger opstår, når man forstår mennesker, platforme og den tid, vi lever i. Samtalen kommer bl.a. omkring modige kampagner, kreativ dømmekraft, AI som kreativ partner, og hvorfor empati og menneskelig nærhed bliver stadig vigtigere i fremtidens design- og kommunikationsarbejde. En dybdegående og ærlig samtale om ansvar, kreativitet og det at skabe arbejde, der betyder noget - både professionelt og menneskeligt. Vært: Kristina May Gæst: Morten Saxnæs, strategisk rådgiver og reklamemand Produceret af Yours Only

Hvordan endrer sikkerhet seg fra å være en kostnad og et statlig ansvar til å bli en drivkraft for økonomi, teknologiutvikling og industriell vekst? Hva betyr økte forsvarsbudsjetter, nye teknologikrav og større avhengighet av beredskap for norsk industri, forskning og samfunnssikkerhet fremover?Lytt til samtalen mellom:Birgitte Engebretsen, administrerende direktør, Telenor NorgeGro Jære, direktør, ForsvarsmateriellKenneth Ruud, administrerende direktør, FFI og styremedlem, Polyteknisk ForeningØrjan Stengelsrud, EVP Business Support, Kongsberg Defence & AerospaceHedda Langemyr, daglig leder, UTSYN og styreleder, PF SamfunnssikkerhetI denne episoden lærer du hvordan sikkerhet har gått fra å være et statlig kostnadsspørsmål til å bli en sentral drivkraft for økonomisk utvikling, teknologi og industriell vekst. Episoden tar også for seg NATOs økte krav, sammen med EUs og Norges store forsvarsløft, og hva dette betyr for norsk industri, forskning og samfunnssikkerhet. Du får innsikt i hvorfor Europa og Norge står ved et historisk vendepunkt der forsvar, beredskap og alliansesamarbeid blir en integrert del av økonomien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I 2024 brugte folk særligt Chatbots som Claude, Grok og ChatGPT til at generere ideer. I 2025 er den mest almindelige brug skiftet til at være terapi og selvomsorg. Men kan sprogmodeller overhovedet bruges som terapeuter? Hvad betyder det for folk at der ikke er et menneske i den anden ende, men en chatbot?Og hvordan ser det ud med tavshedspligt og datafortrolighed når OpenAI gemmer ens chatlogs?I dette afsnit af Cybernormer har besøg af journalist og kommunikationsmedarbejder i Psykaitrifonden Christina Leonora Steffensen for at tale med os om AI terapi, psykoser, selvskade og ødelagte relationer som følge af interaktioner med chatbots, effekten på teenageres mentale helbred og hvad man kan gøre hvis ens nærmeste tror, at chatGPT er deres terapeut.Indholdsadvarsel: Vi omtaler selvskade og selvmordPsykiatrifondens hjælpelinje: https://psykiatrifonden.dk/hjaelp-raadgivning Støt podcasten på Patreon: https://www.patreon.com/c/CybernauterneKilder og referencerHow People Are Really Using Gen AI in 2025, Haward Business ReviewHow LLM Counselors Violate Ethical Standards in Mental Health Practice:A Practitioner-Informed Framework, AIES 2025Exploring the Dangers of AI in Mental Health Care, StanfordNew study: AI chatbots systematically violate mental health ethics standards, BrownThe Story of ELIZA: The AI That Fooled the World, LIAcademyCan AI chatbots trigger psychosis? What the science says, NatureWill Generative Artificial Intelligence Chatbots Generate Delusions in Individuals Prone to Psychosis?, Schizophrenia BulletinExpressing stigma and inappropriate responses prevents LLMs from safely replacing mental health providers, Cornell UniversityDelusions by design? How everyday AIs might be fuelling psychosis (and what can be done about it), PsyArchivPeople Are Becoming Obsessed with ChatGPT and Spiraling Into Severe Delusions, Futurism ChatGPT Is Blowing Up Marriages as Spouses Use AI to Attack Their Partners, FuturismTheir teenage sons died by suicide. Now, they are sounding an alarm about AI chatbots, NPR 'A predator in your home': Mothers say chatbots encouraged their sons to kill themselves, BBC‘You're not rushing. You're just ready:' Parents say ChatGPT encouraged son to kill himself, CNNCommon Sense Media Finds Major AI Chatbots Unsafe for Teen Mental Health Support, Common Sense MediaTalk, Trust, and Trade-Offs: How and Why Teens Use AI Companions, Common Sense MediaThe Emerging Problem of "AI Psychosis", Spychology todayThe era of AI persuasion in elections is about to begin, MIT Technology ReviewIsrael wants to train ChatGPT to be more pro-Israel, Responsible StatescraftSam Altman slams Democratic Party, declares himself ‘politically homeless' in another sign of Silicon Valley shifting right, FortunePrivacy in an AI Era: How Do We Protect Our Personal Information? , Stanford universityChatGPT and Privacy: Everything You Need to Know in 2025, Private Internet Access'A New Category of Evidence.' Feds Cite ChatGPT Logs of Palisades Fire Suspect, PC Mag UKReddit, My Boyfriend Is AITeens, Social Media and AI Chatbots 2025 , Pew Research CenterMeyer, Sofie i Tidsskriftet for Psykologi Nr. 2, 2025 “Det er nemt at bygge en AI-psykoterapeut, som kan hjælpe millioner – men det er svært at forudsige konsekvenserne”Lydklip frahttps://www.reddit.com/r/cringe/comments/1ps9bh0/openai_founder_sam_altman_says_he_uses_chatgpt_to/https://futurism.com/openai-investor-chatgpt-mental-health Cybernauterne er et netværk af eksperter i cybersikkerhed, internetkultur og digital forståelse. I vores podcast Cybernormer undersøger vi internettets subkulturer, hvordan teknologi påvirker os som mennesker og samfund, og hvordan vi kan gribe teknologierne, så de ikke styrer os.Du kan støtte udgivelsen af Cybernormer ved at blive medlem på vores Patreon

Blockchain pada dasarnya adalah sistem pembukuan terdistribusi yang mendefinisikan ulang cara kita mengelola kepercayaan di era digital tanpa bergantung pada otoritas pusat. Teknologi ini memastikan setiap data—baik itu transaksi dana bantuan, sertifikat lahan adat, maupun riwayat pangan lokal—tercatat secara permanen, transparan, dan mustahil untuk dimanipulasi melalui mekanisme konsensus kolektif. Bagi organisasi masyarakat sipil, blockchain bukan sekadar inovasi teknis, melainkan fondasi baru untuk membangun akuntabilitas radikal yang mampu menghilangkan keraguan donor dan pemangku kepentingan melalui integritas data yang dijamin oleh kriptografi. Dalam konteks Indonesia, blockchain menemukan resonansi filosofis yang mendalam dengan nilai gotong-royong, yang secara metaforis merupakan bentuk "blockchain analog" dalam tradisi lumbung dan sistem subak kita. Dengan mengadopsi teknologi ini, fasilitator perubahan sosial dapat memperkuat posisi tawar komunitas melalui pelacakan rantai pasok yang adil atau penggunaan kontrak pintar (smart contracts) untuk mengotomatiskan pembagian manfaat ekonomi tanpa celah korupsi. Langkah ini menjadi krusial untuk memutus rantai birokrasi yang kaku dan memberikan kedaulatan informasi langsung ke tangan masyarakat akar rumput, sehingga transformasi sosial dapat berjalan lebih inklusif dan efisien. Namun, keberhasilan blockchain sebagai alat perubahan sangat bergantung pada kesiapan infrastruktur digital dan pendekatan desain yang partisipatif, agar teknologi ini tidak justru menciptakan kesenjangan baru. Masa depan kedaulatan sosial di nusantara akan sangat dipengaruhi oleh keberanian kita mengintegrasikan kode digital dengan kearifan lokal demi menciptakan sistem yang transparan dan tahan uji. Jika dikelola dengan bijak, blockchain akan menjadi jaringan "miselium digital" yang mengalirkan nutrisi keadilan dan transparansi ke seluruh urat nadi komunitas, mewujudkan masyarakat yang tidak hanya cerdas secara teknologi, tetapi juga kokoh secara moral dan berdaya secara kolektif.

Send us a textNorwegian – 15 Words about [Teknologi, læring og kommunikasjon] In today's video, we focus on Norwegian vocabulary related to [Teknologi, læring og kommunikasjon]. I'll teach you 15 high-frequency A2 words with examples to help you expand your language skills effectively.

I #PolyPod-serien «Det jeg brenner for» feirer vi de første 225 000 lyttingene med noen av Polyteknisk Forenings direksjonsmedlemmer, som forteller om hva de brenner for og gir tips til hva som er verdt å følge med på i 2026. I Polyteknisk Forening har vi brent for bærekraftig teknologi- og samfunnsutvikling siden 1852 – og vi spør, hva brenner du for? Lytt til samtalen mellom:Frode Meinich, museumsdirektør, Norsk Teknisk MuseumMette Vågnes Eriksen, generalsekretær, Polyteknisk Forening Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forventningene til hva kunstig intelligens skal gjøre for oss i fremtiden, vil ingen ende ta. Og teknologiselskaper over hele verden kappes om å være først og størst med milliardinvesteringer i AI og datasentre. Sentral i denne utviklingen er giganten Microsoft. I denne episoden har vi besøk av sjefen for Microsoft i Norge, Kristine Dahl Steidel, for å gi oss en liten titt under panseret på hvordan selskapet jobber med AI og hva hun tenker om fremtiden. Og så snakker vi litt om Steidels egen karrierevei, for det lå ikke i de opprinnelige planene at hun skulle bli en av Norges mektigste kvinner innenfor teknologi. Programleder Ina Vedde-Fjærestad. Produsent Erik Holm-Nyvold. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen.

Verden står ikke stille. AI endrer spillereglene, sikkerhetsbildet er mer komplekst enn noensinne, og vi står i en tid med stor geopolitisk uro og høy teknologisk fart.Midt oppi alt dette står vi – menneskene – som skal lede, lære, omstille oss og skape verdi.Vi er snart tilbake med en helt ny sesong av «Teknologi og mennesker». Vi sparker i gang sesongen allerede nå i desember. Målet er som alltid å gi deg de beste eksemplene på bruk av teknologi, omstilling og digitalisering, og grave i hvordan de fikk det til.Men først trenger vi din hjelp: Før vi går i studio, vil vi ha deg med på laget.Hvem mener du vi bør ta en prat med?Er det et spesifikt tema du brenner for?Er det en teknologitrend vi bør grave dypere i? Send oss en melding eller legg igjen en kommentar der du følger oss. Vi lager denne podkasten for deg, så dine innspill betyr alt. Sørg for at du følger/abonnerer på podkasten i din spiller nå, så blir du varslet så fort første episode er ute i desember.Gjør deg klar for påfyll, inspirasjon og gode historier. Vi høres! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OppsummeringI denne episoden av podcasten diskuterer Tore Silseth og jeg motorsykkelkjøring, spesielt med fokus på Trans Euro Trail (TET) og Tore's rolle som linesman. Vi snakker om Tore's bakgrunn som motorsyklist, utviklingen av TET, og utfordringer knyttet til grunneierkonflikter og holdninger i motorsykkelmiljøet. Episoden gir også innsikt i hvordan ruter oppdateres og viktigheten av å vise respekt for naturen. Vi tar opp problematikken rundt bompenger, gebyrer og hvordan disse påvirker motorsyklistene. Videre snakker de om fremtidige teknologier og utviklingen av motorsykler, samt viktigheten av hensynsfull kjøring og ansvar i forhold til miljøet.Tore Silseth har vært motorsyklist siden han var 16 år.Trans Euro Trail (TET) er et kvalitetsikret spor for motorsyklister.En linesman har ansvar for å sette opp ruter for TET.Det er viktig å ha dialog med grunneiere for å sikre tilgang.Holdninger i motorsykkelmiljøet påvirker hvordan motorsyklister oppfattes av grunneiere.Det er nødvendig å oppdatere ruter for å unngå overbelastning av populære områder.Respekt for naturen er avgjørende for motorsykkelkjøring.Det er utfordringer med å spre trafikken i populære områder.TET har utviklet seg til å inkludere flere europeiske land.Det er viktig å finne alternative ruter for å unngå konflikter. Bompenger er et gjennomgående tema for motorsyklister.Det er store variasjoner i kostnader for bompenger.Kostnadene for motorsyklister har økt betydelig over tid.Det er viktig å betale bompenger for å opprettholde veiene.Teknologi har gjort det enklere å betale bompenger.Det er en utfordring med gebyrer knyttet til bompasseringer.Det er behov for en bedre dialog mellom motorsyklister og bomselskaper.Fremtidige motorsykler vil ha høyere teknologi og bedre rekkevidde.Bærekraftig kjøring er viktig for å bevare miljøet.Det er viktig å være ansvarlig som motorsyklist. TitlesBompenger og Veier: En Motorsyklist's PerspektivKostnader og Gebyrer: Hva Betaler Vi For?Sound bites"Det er ikke gøy.""Det er jo mye støy.""Alle må kose seg med det."Chapters00:00 Introduksjon til Podcasten01:02 NEWCHAPTER01:22 Tore Silseth: Bakgrunn og Motorsykkelinteresse03:38 Trafikk og Adventure Motorsykler i Norge05:46 Trans Euro Trail: Hva er TET?08:25 Linesman: Rolle og Ansvar10:34 Samarbeid og Utvikling av TET13:23 Kjørbarhet og Kvalitet på TET Ruter17:15 Utfordringer med Grunneiere og Kjøring23:36 Respekt for Naturen og Kjøring i Norge24:39 Arrangementer og Miljøpåvirkning28:10 Lokaltrafikk og Arrangementer30:51 Ruteplanlegging og Bærekraft34:10 Oppdatering av Ruter og Teknologi38:32 Bompenger og Kostnader45:41 Dialog med Grunneiere og Bomselskaper50:38 Oppfordring til ansvarlig kjøring53:19 Lydnivå og motorsykler55:44 Enduro-sykler og banekjøring58:41 Fremtidens motorsykler og teknologi01:01:55 Visjoner for TET 202601:09:42 Bærekraftig kjøring og ansvar01:12:01 dennis_utro.mp4

Elshinta secara eksklusif bincang bersama Prof. Dr. Ir. Budi Hermana, MM, selaku Penanggung Jawab pengembangan UG Technopark dan Prof. Dr.-Ing. Adang Suhendra selaku Dekan Fakultas Teknologi Industri, langsung dari UG Technopark, Cianjur, Jawa Barat.Episode ini mengulas bagaimana riset multidisiplin Universitas Gunadharma yang melahirkan robot cerdas: mulai dari smart greenhouse, agrobot pemanen cabai, drone untuk precision farming, hingga robot catur. Temukan bagaimana konsep living lab, integrasi IoT, dan kolaborasi lintas fakultas mendorong lahirnya teknologi aplikatif untuk pertanian dan industri masa depan.

Dibawakan oleh Laurens dan Yudith Embulaba dari Komunitas Pukat Labuan Bajo di Keuskupan Labuan Bajo, Indonesia. Daniel 2: 31-45; Mazmur tg: T.Dan 3: 57.58.59.60.61; Lukas 21: 5-11.DETERMINASIDUNIA TAK BISA DITAHAN Renungan kita pada hari ini bertema: Determinasi Dunia TakBisa Ditahan. Secara alamiah, tubuh kita dan segala barang duniawi akan tundukkepada hukum alam. Kulit kita tak bisa bertahan pada suhu yang amat dingin atauamat panas. Kita akan lelah dan bernafas putus-putus setelah berlari di jalanmenanjak beberapa kilometer jauhnya. Dedaunan akan gugur lalu hancur menjaditanah. Rumah dan kota-kota yang dulu sudah hancur dan tinggal puing-puing saja.Tubuh kita setelah mati akan menyatu dengan tanah.  Ini namanya hukum determinasi, yaitu diri dan hidup kitaditentukan atau ditakdirkan untuk taat dan mengikuti yang dimaui alam. Yangjuga ikut menentukan ialah tindakan-tindakan manusia yang keras seperti perang,diskriminasi, intoleransi dan kejahatan lainnya, sudah merupakan bagian duniaini. Karena dosa asal, kita mau tak mau menerima kenyataan bahwa kita mestiberjuang, mempertahankan diri bahkan rela menerima bahwa pada saatnya kita akanmati dan meninggalkan dunia ini. Daniel, pemuda bijaksana yang bersama ketiga saudaranyadari Yahudi bekerja melayani raja Persia Nebukadnesar, memberikan pemahamantentang determinasi alam dan hidup dunia ini kepada raja yang tidak percayakepada Tuhan Allah. Kerajaan yang perkasa dan penuh kekuasaan di seluruh bumiakan hancur dan hanya tinggal namanya saja. Yesus juga menyatakan bahwa baitsuci yang indah akan hancur hingga rata sampai tanah. Menyusul, akan adabencana alam luar biasa dan penyakit menular ke seluruh muka bumi.  Semua ramalan bakal terbukti satu persatu denganberjalannya waktu. Ini berarti kita semua dan seluruh hasil karya kita di duniaini tunduk pada hukum alam yang menyatu dengan waktu yang terus berganti. Takada satu pun dari kita yang dapat mengintervensi, merekayasa dan menghentikanbahkan dengan kemampuan teknologi sehebat apa pun. Teknologi dan kekuasaanpolitik tak sebanding dengan kebijaksanaan dan kehendak Allah. Lalu Tuhanmengizinkan dan memampukan manusia untuk berteknologi dan berkekuasaan politikuntuk maju dan menjadi besar. Tetapi Tuhan membuat supaya alam dan hukumnyatetap berdaulat dan berdeterminasi.  Bahkan Tuhan sendiri tidak bisa mencegah kalau kemauanalam itu terjadi dan saatnya tubuh dan materi dunia ini memang harus sampaipada akhiratnya. Kehendak Tuhan adalah pasti, yaitu yang sementara di dunia inipada saatnya hancur dan mati, karena akan ada suatu kekuasaan yang hidup abadi,yaitu kerajaan Allah sendiri. Kita sangat percaya akan hal ini. Marilah kita berdoa. Dalam nama Bapa... Ya Tuhan Yesus yangmulia, berkatilah kami pribadi-pribadi dan keluarga serta komunitas, supayakami senantiasa memandang Dikau dalam pengharapan untuk kehidupan abadi bagikami semua. Kemuliaan kepada Bapa dan Putra dan Roh Kudus ... Dalam nama Bapa ...

Bli med på en reise gjennom Kongsberg Teknologipark der moderne innovasjon møter historisk arv. Programmet tar oss med til Studio Direkte, sendt fra Kredokirken i Kongsberg, der det diskuteres teknologi, næringsliv og samfunnsutvikling i Norge. Med en blanding av intervjuer, taler og sanger, blir vi kjent med Kongsbergs betydning både nasjonalt og internasjonalt.

Hvor langt har vi egentlig kommet med teknologien og bruker vi den rett? Hør om hvordan ergoterapeuter bruker teknologi i rehabilitering nå og hva vi ser for oss av bruk i fremtiden. Gjest i dagens episode er Anne-Marthe Sanders! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kemarin dimulai hackathon "AI for sustainability" di (DKST) ITB. Ada beberapa pengantar tentang apa itu "sustainability" dan kenapa dia penting. Alam sudah berubah. Ada climate change, dll. Mudah-mudahan ada penerapan teknologi (khususnya AI) yang dapat membuat lingkungan kita menjadi lebih baik.#sustainability #AI #hackathon

Mens russernes bomber stadig falder, blomstrer det ukrainske kulturliv. En dansk komponist og en professor fra SDU er med os fra Kiev, hvor de fortæller om dronemalerier og musikkens rolle i krigstid. Vi skal også høre om piratbusten af Jon Dahl Tomasson i Sverige, den nye spillefilm om Charles Aznavour, unge menneskers appetit på Dostojevskij og Gustav Klimt-maleriet, der netop er solgt for halvanden milliard. Vært: Morten Runge Medvirkende: Kathrin Maurer: Professor og leder ved Center for Kultur og Teknologi, SDU Karin Mørch: Udlandsjournalist Stine Winther Johansen: Dramatiker Johannes Wiggen: Dramatiker Bente Scavenius: Kunsthistoriker Producer: David Jacobsen Turner Redaktør: Lasse Lauridsen

Vi snakker med Jon Nordby ("Head of Data Science" i Soundsensing) og Lars Henry Berge Olsen (forsker på NR): Hvordan utvikler Soundsensing prediktiv feildeteksjon for næringseiendommer? Og hva er egentlig forskjellen på avviksdeteksjon og feildeteksjon? Dette jobber vi med i "EarOnEdge" – som står for "On-Edge Anomaly Detection in Machinery Using Sound as a Data Source". EarOnEdge er et såkalt Innovasjonsprosjekt i Næringslivet (IPN) og finansiert av Norges forskningsråd. Prosjektet utvikles i direkte samarbeid med brukergruppen med Malling & Co AS som kompetansepartner for drift og forvaltning av bygg. I prosjektet jobber NRs forskere med kompetanse på maskinlæring og statistisk modellering sammen med Soundsensing for å utvikle bedre algoritmer for feildeteksjon for næringseiendommer. EarOnEdge kan bidra til at Soundsensing får et stort internasjonalt marked om noen år.Sannsynligvis VIKTIG er en serie om KI og digitalisering av Norsk Regnesentral, Anders Løland er programleder, gjesteopptreden av Sigurd Rønning. Produsent: Elin Ruhlin Gjuvsland.Musikk: Ivan Ohanezov, pixabay.comhttps://nr.no

Hvad gør jeg i morgen? I denne RÆSONs nye podcastserie stiller Philippa Rošić de mest presserende spørgsmål, der fylder hos ungdommen i dag og dykker ned i de emner, der betyder noget for vores alles fremtid. 90 pct. af 15-18 årige kunstig intelligens anvender ifølge en rapport fra Microsoft i skolen. Spørgsmålet er derfor ikke længere, om AI bliver en uundgåelig del af uddannelsessystemet, men hvordan vi skal anvende AI generative værktøjer i uddannelsessystemet samt hvordan vi sætter de fremtidige rammer for undervisning og læring. I panelet har vi besøg af: Anders Søgaard, professor i datalingvistik ved Københavns Universitet, hvor han forsker i kunstig intelligens, sprogmodeller og maskinlæring. Freja Sinclair, samfundsdebattør og forperson for Danske Gymnasieelevers Sammenslutning og Helene Friis Ratner, professor på DTU ved Institut for Teknologi.

Den 1 juli 2025 görs en upptäckt. Ett mystiskt objekt rör sig mot jorden. Forskarna kallar objektet 3I/ATLAS men ingen vet vad det egentligen är. En komet? Eller något mer avancerat… kanske till och med konstruerat?Avsnittet finns reklamfritt på Patreon!Mer material finns på vår Instagram Konspirationsteorier och Facebook-grupp Konspirationsteorier - EftersnackLyssna på vår nya true crime-podd Blodspår redan nu!Apple PodcasterSpotifyPodplayPodmePodbeanAmazon MusicCastboxKontakt:Viviann LeAida EngvallPatreon: https://www.patreon.com/KonspirationsteorierYoutube: https://www.youtube.com/watch?v=nBWwpY9_3Dc&t=1sInstagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I podcasten TEKNOLOGIOPTIMISTENE møter du beslutningstakerne for de store IT-investeringene i bransjen, personene som leder de mest fremoverlente IT-selskapene, personene som løser de viktigste samfunnsoppdragene og menneskene i investeringsselskapene som muliggjør rask vekst hos IT-selskapene. Menneskeskapte klimaendringer er vår tids største trussel, og det grønne skiftet er avhengig av teknologioptimister. Målet vårt med podcastserien er å gi beslutningstakerne innenfor IT i energibransjen kunnskap for bedre beslutninger.Live podcast fra Energibransjens IT-konferanse 2025. Debattdeltagere: Eli Garmann, Director - Head of Branch Cyber Security, AdvansiaJon Andreas Pretorius, CIO, HafslundRoy Yttri, Direktør og virksomhetsarkitekt, GriteraSofie Nystrøm, CEO, Fortified Tech Debattleder: Thomas Bjørndal, Cluster Manager, Renewable Energy Cluster Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens episode av i loopen, spilt inn live på frokostseminaret til Deloitte, Finance Innovation og Roaring, tok vi pulsen på en av finansnæringens største utfordringer: økonomisk kriminalitet og svindel. Bankene blir brukt som «verktøy» av kriminelle – men de jobber hardt for å stoppe dem. Nøkkelen? Bedre informasjons- og datadeling mellom banker, politi og andre aktører. Men hvordan gjør vi dette uten å bryte personvernet? Og hva kan vi lære av svenskene? I den episoden som er ldet av Julie McCarthy ha vi med oss tre eksperter som deler innsikt og utfordringer: Marius Styczen, leder for forebygging av økonomisk kriminalitet i SEB, Magnus Mühlbradt, seniorrådgiver i Datatilsynet, og Pontus Holmberg, produkt- og innovasjonssjef i Roaring. Personvern og GDPR er ikke fiender – de er nødvendige rammeverk som sikrer at data håndteres trygt og ansvarlig. En påminnelse: Datatilsynet og Finanstilsynet har invitert banker til å søke om å delta i etatenes regulatoriske sandkasse. Disse prosjektene skal utforske muligheter for bedre datadeling for å bekjempe økonomisk kriminalitet – et viktig steg mot tettere samarbeid i bransjen.  Som kunde kan det bety at man må tåle litt mer «friksjon» i kundereisen – for eksempel ekstra kontroller eller spørsmål – men det er en liten pris å betale for et tryggere finanssystem som beskytter oss alle. Lær mer og lytt til episoden der du hører podkasten!

Baca buku saya, 'What It Takes: Southeast Asia', sekarang di:https://sgpp.me/what-it-takes-ytatau di Periplus: https://sgpp.me/what-it-takes-periplus------------------------------------------------Great news! Endgame Podcast meraih peringkat ke-4 dari 100 podcast terbaik Indonesia versi FeedSpot. Lihat daftarnya di sini: https://podcast.feedspot.com/indonesia_podcasts/-------------------------------------------------Roderick Purwana adalah Managing Partner dari East Ventures, sebuah perusahaan modal ventura terkemuka di Asia Tenggara. Dengan pengalaman di dunia investasi, teknologi, dan keuangan, ia telah mendampingi ratusan perusahaan rintisan dan berperan aktif mendorong inovasi serta pembangunan ekonomi di kawasan.Dalam episode ini, Roderick membahas hal-hal yang dapat membantu pertumbuhan nasional dan kawasan—mulai dari pendidikan, investasi, peningkatan produktivitas, hingga sektor-sektor mana saja yang perlu digenjot.Selain itu, Roderick dan Gita juga mengupas topik-topik yang dekat dengan kewirausahaan. Beberapa di antaranya ialah tiga karakter yang dimiliki para founder sukses, manajemen risiko dan kepercayaan (trust) sebagai kunci suburnya investasi, serta pentingnya meningkatkan etos kerja.#Endgame #GitaWirjawan #EastVentures-------------------------------------------------------Episode lainnya yang mungkin Anda sukai:https://www.youtube.com/playlist?list=PL-hh_bKgnJ6FqDJwTs5YB3xMvQrFCDSoJJelajahi dan jadi bagian dari komunitas kamihttps://endgame.id/Untuk ajakan kolaborasi dan kerja sama, hubungi kami di sini:https://sgpp.me/contactus

Tid er penger har hatt gleden av å intervjue gründer og venture-investor Jon Kåre Stene, som til daglig jobber i VC-fondet Skyfall. Stene var med på å grunnlegge Oda og har masse interessant erfaring vi alle kan lære av. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Føler du at arbeidsdagen din i stor grad går med til «arbeid om arbeidet»? Uendelige møter, konstante e-poster og multitasking som tapper mer energi enn den gir resultater? Ifølge Deloitte's 2025 Global Human Capital Trends er det en økende erkjennelse av at tradisjonelle arbeidsmåter ikke lenger fungerer. Fremtidens arbeidsliv krever mer fleksibilitet, smartere bruk av teknologi og en kultur som fremmer psykologisk trygghet og ekte fokus. I vår nyeste episode av i loopen tar vi et grundig dypdykk i dette moderne paradokset. Vi får innsikt fra tre spennende gjester: Karin Knardahl Frost, SVP People & Organizational Development i Wallenius Wilhelmsen, et globalt shipping- og logistikkfirma med 9 000 ansatte i 27 land. Hun deler hvordan de leverer mer med mindre, samtidig som de balanserer globale prioriteringer og kulturelle forskjeller. Helene A. Wergeland, senior Organizational Development Specialist i reMarkable, forteller hvordan teknologi både kan hjelpe og overvelde oss, og hvordan de frigjør menneskelig potensial gjennom smartere organisasjons- og lederutvikling. John Erik Eikland, Director i Human Capital i Deloitte Norge, gir et unikt internasjonalt perspektiv fra Danmark, Japan og Norge, og belyser hvordan kultur påvirker arbeidsrytmer – og hvorfor psykologisk trygghet er nøkkelen til å kunne si «nei» til unødvendige møter. Episoden ledes av Julie McCarthy, og du kan lytte til den på Spotify, Apple Podcasts eller din foretrukne podkastplattform.

Oppdrettsnæringen har lagt bak seg en krevende periode, men SalMar kan likevel vise til en solid biologisk utvikling i andre kvartal. Når selskapets CEO, Frode Arntsen, oppsummerer rapporten, peker han på flere lyspunkter både i dagens drift og for fremtidige muligheter.Et sentralt tema er den biologiske utviklingen i sjøfasen, hvor SalMar har hatt spesielt gode resultater. Faktisk står selskapet alene for nesten hele veksten i norsk oppdrett til havs i denne perioden. Samtidig reiser det spørsmål om hvordan selskapet håndterer utfordringer utenfor Norges grenser. På Island har oppdrettsnæringen hatt noen vanskelige år, mens Skottland trekkes frem som en mulig arena for fremtidig offshore-satsing.Teknologi og innovasjon spiller også en stadig viktigere rolle for SalMar. Selskapet har vært en aktiv konsolidator i markedet, og Arntsen peker på mulige synergier fra oppkjøp og samarbeid. Her ligger det fortsatt potensial for ytterligere effektivisering og vekst.Markedsutsiktene diskuteres også, der økt etterspørsel etter laks internasjonalt gir grunnlag for optimisme. Til tross for bransjens utfordringer ser SalMar muligheter for å styrke sin posisjon både i Norge og globalt.Til slutt deler Arntsen hva som gjør ham særlig optimistisk: en kombinasjon av sterk biologisk utvikling, innovative løsninger og et marked som fortsatt viser stor appetitt på laks.SalMar står dermed godt rustet til å møte fremtidens muligheter – med både vekstambisjoner og en klar tro på at havbrukets potensial langt fra er realisert.Disclaimer:Pareto Securities' podkaster inneholder ikke profesjonell rådgivning, og skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Pareto Securities er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap, eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjon i denne podkasten.Se våre nettsider https://paretosec.com/our-firm/compliance/ for mer informasjon og full disclaimer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kunstig intelligens kræver enorme mængder energi til computerne. Så har techskam afløst din flyskam og kødskam? Eller tænker du, at AI nok skal løse vores udfordringer med energiforbrug og CO2-udledning mere bæredygtigt, end vi selv kan tænke os til? Kan man overhovedet tale om grøn og bæredygtig tech? Medvirkende: Jesper Balslev docent på Erhvervsakademi København, phd. i teknologifilosofi, forfatter og Brit Ross Winterheik professor i Menneskecentreret Digitalisering, DTU. Tilrettelægger og vært: Carsten Ortmann.

Siden 2020 har vi alle sammen sorteret vores affald i 10 forskellige kategorier fordelt på op til 5-6 skraldespande både inde og udenfor. Men er det virkelig nødvendigt? Findes der ikke et system, hvor mad, pap, glas, plast osv. bliver sorteret centralt og ikke ude i de danske hjem? Det mener både oppositionspolitikere og organisationen 1SpandNu, at staten burde sørge for. Men måske er det godt, for vores alle sammens miljøbevidsthed, at vi selv sortere og får blik for, hvor meget plastik vi rent faktisk bruger? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Pernille Vermund, miljøordfører, Liberal Alliance Franciska Rosenkilde, politisk leder af Alternativet Gunnar Kjems, bestyrelsesformand for 1spand.nu Line Barfod, teknik- og miljøborgmester i København, Enhedslisten Henrik Wenzel, Professor ved Institut for Grøn Teknologi på Syddansk Universitet Vært: Oliver Breum Producer & tilrettelægger: Louise Reumert

Teknologi bikin segalanya instan, termasuk cinta (dan tersesat). Swipe kanan, match, lo pikir nemu jodoh? gak cuy. Cuma lagi antre buat di-ghosting, di-gaslight, atau bahkan cuma dijadiin opsi cadangan.#PodcastBercanda

Teknologi fra Kina kjører inn og ut hos norsk e-tjeneste og inspiserer det norske strømnettet. Hvor mye informasjon samler de om oss? Og hvor sårbare er vi for spionasje og sabotasje? Med journalist Maria Pettrém og professor ved Forsvarets høgskole, Øystein Tunsjø. Foto: Tormod Haugstad / Teknisk Ukeblad

I denne uges episode ser vi nærmere på, hvordan den aktuelle geopolitiske uro mellem Israel og Iran har sendt markederne sydpå. Vi dykker også ned i de seneste AI-nyheder og yderligere markedsnyheder. Ugens tema handler om en masse nye teknologi-selskaber, der er gået på børsen – hvilke er mest lovende, og hvad er potentialet? Derudover gennemgår vi GitLabs seneste regnskab. Alt dette og meget mere! Denne episode er sponsoreret af NewDeal Invests nye webinar om teknologiaktier. Lyt med for at få vores 3 first-principals og konkrete bud på, hvordan man kan gribe det an at investere i teknologi-aktier.Link: youtube.com/watch?v=fRxwTum8qLwLæs mere om NewDeal Invest på newdealinvest.dk⁠ Denne episode er sponsoreret af Nlogic. Få skræddersyet din cybersecurity. Læs mere på Nlogic.dk. Denne episode er sponsoreret af Finobo. Få et gratis økonomitjek hos specialisterne i låneoptimering ved at bruge linket:finobo.dk/gratis-oekonomitjek-aktieuniverset/Prøv den nye omlægningsberegner på Finobo.dk/beregner-omlaegningsberegner/?utm_source=aktieuniverset Tjek os ud på:FB gruppe: ⁠facebook.com/groups/1023197861808843⁠X: ⁠x.com/aktieuniverset⁠IG: ⁠instagram.com/aktieuniversetpodcast⁠

Douglas Adams' The Restaurant at the End of the Universe er anden ret i den fem-retters menu, vi kender som The Hitchhiker's Guide to the Galaxy-trilogien. I denne episode af SCIFI SNAK, optaget live på Fantasticon 2025, har vi pakket håndklæder og Old Janx Spirit og kastet os ud i den svære toer. Douglas Adams og den absurde arv Douglas Adams (1952–2001) var en britisk forfatter, humorist og idémand, hvis navn i dag er synonymt med skæv, intelligent science fiction. The Hitchhiker's Guide to the Galaxy begyndte som radiodrama i 1978 på BBC, og blev senere til bøger, tv-serier, computerspil og en kultstatus, der lever videre i citater og håndklæder. The Restaurant at the End of the Universe udkom i 1980 som efterfølger til Hitchhiker's Guide og bygger direkte videre på radioafsnittene. Adams skrev i et tempo præget af deadlines og improvisation, og det mærkes i bogens struktur: den springer lystigt fra scene til scene, nogle gange uden logik, men altid med et stærk og hektisk dialog og masser af vilde indfald. Han var en mester i at kombinere satire med slapstick og eksistentielle spørgsmål med popkulturelle observationer. Og selv når handlingen slår knuder på sig selv, bliver man hængende for sproget, ideerne og det faktum, at ingen anden kunne få en kop te, en rockkoncert og meningen med livet til at hænge sammen som Douglas Adams. Vi har aldrig rigtig kommet nogen fundet nogen der leverede scifi-humor på hans niveau. Måske er det derfor, at der er så langt i mellem, at der er nogle der prøver. Teknologi, te og total sammenbrud Bogen starter hvor Hitchhikers Guide slutter. Ombord på Heart of Gold forsøger Arthur Dent at få rumskibets Nutrimatic-maskine til at lave en ordentlig kop te. Han beskriver tålmodigt, hvad te egentlig er – med floromvundne detaljer om Ceylon, mælketilsætning og sølvtetøj. Maskinen må have hjælp, og hele skibets computerkraft bliver opslugt i forsøget. Timingen er dårlig, da det efterlader vores helte hjælpeløse midt i et Vogon-angreb. Det er Adams i nøddeskal: en tilsyneladende lille detalje vælter det hele. Plutoniumrock og passiv ledelse Vi møder også det universets vildeste band - Disaster Area - hvis plutonium rockkoncerter er så øredøvende, at de helst skal opleves fra en bunker 100 km væk. Vi møder bandmedlemmet Hotblack Desiato (som er “død af skattemæssige årsager”) på Milliways, "Restauranten ved Universets ende." Zaphod stjæler bandets sorte stunt-rumskib, som desværre er præprogrammeret til at dykke direkte ind i en sol, som en del af Disasters Areas spektakulære koncerter show. Adams giver os et helt kapitel om koncerten og dens klimamæssige effekt på planeten. Igen typisk Adams, at tage en tangent ud af en absurd bivej. Kapitalisme, konsulenter og blade som valuta Bogens måske skarpeste satiriske bid kommer, da Arthur og Ford strandes to millioner år tilbage i tiden med en flok Golgafrinchans – et folk bestående udelukkende af ubrugelige frisører, managementkonsulenter og telefonsanitører. På en neolitisk jordklode fortsætter de ufortrødent med deres håbløse opførsel. Blandt andet indfører de blade som møntfod. Det fører til massiv inflation, fordi der er blade overalt, så de planlægger at brænde skovene ned for at gøre pengene mere værd. Adams' samfundssatire slår hårdt og præcist: Vi vælger at brænde hele verden ned for at redde økonomien. Yndlingscitater Bogen er smækfuld af gode iagtagelser, og man kommer let til at highlighte halvdelen af bogen, hvis man samler på citater. Her er et par citater fra lytterne. Randi citerer bogens ikoniske åbningssætning: "In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and been widely regarded as a bad move." Niels fremhæver: "The Universe, as has been observed before, is an unsettlingly big place, a fact which for the sake of a quiet life most people tend to ignore." Jens' yndlingscitat: "Listen, Ford," said Zaphod,

Ukas gjest har forsket så mye på spill, spillere og spilleres adferd at det føles ut som om hun sitter på en fasiten om hvem vi er og hvorfor vi er sånn

Audio Siar Keluar Sekejap episod 142 membincangkan berkenaan rancangan pembinaan Bandar Wakaf Malaysia di Gaza, krisis beras dan padi serta keputusan Mahkamah Persekutuan berkenaan pelarasan pencen pesara. Episod ini turut menyentuh berkenaan pemilihan Parti Keadilan Rakyat (PKR) serta cadangan pindaan kepada kaedah pemilihan UMNO. Bagi isu antarabangsa pula, episod ini menyentuh berkenaan tarif Amerika Syarikat (A.S.) ke atas negara-negara lain serta perang teknologi AI antara A.S dan negara China. Bagi yang berminat menaja episod Keluar Sekejap untuk 2024, boleh hubungi +601119191783 atau emel kami di commercial@ksmedia.my

Vi människor är elektromagnetiska och påverkas därför starkt av vår elektromagnetiska omgivning: den naturliga, med elektromagnetism i form av ljus, jordens fält osv men också den artificiella som kommer från vår moderna teknologi i form av mobiltelefoner, wifi, artificiell belysning osv.  Vad händer med våra kroppar när vi blir allt mer frånkopplade från naturen? Hur kan vi behålla hälsan genom att adressera dessa aspekter? Visste du att våra mitokondrier, cellernas … läs mer Inlägget 366: Tristan Scott – Din elektromagnetiska kropp, inkl. hur mitokondrier påverkas av modern teknologi, och naturens effekt på din kropp dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.