Podcasts about stora karls

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio.se

I det här avsnittet får vi sällskap av stickdesignern och författaren Erika Åberg. Vi dyker ner i hennes senaste bok, "Stickat från kust och strand", där hon tar oss med på en stickad resa till fyra inspirerande platser: Wales, Färöarna, Gotska Sandön och Stora Karlsö. Erika berättar även om plaggen i boken och sin designprocess. Du får också lära dig förstå vikten av ett humlesurr. 

Ifjol flöt troligen över tusen döda sillgrisslor och tordmular upp på gotländska stränder. Fågelinfluensan hade för första gången slagit till under häckningen. Men blev det så stora effekter som forskarna fruktade? På Stora Karlsö får Vetenskapsradions Annika Östman följa med ut på ringmärkning i skymningen. Där finns Östersjöns största koloni av sillgrisslor och tordmular. Forskaren Jonas Hentati Sundberg berättar om vad det är som gör att trots alla döda fåglar ifjol så syns det inte ens som ett hack i statistiken.Medverkar gör Jonas Hentati Sundberg, docenten i ekologi vid Stockholms lantbruks universitet och vid forskningsstationen på Stora Karlsö, Olof Olsson, tidigare forskningsledare på Stora Karlsö, Bim Edgren Cederquist, ringmärkningsbiträde, Karl Ståhl, statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i UppsalaProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent: Michael BorgertMichael.Borgert@sverigesradio.se

Tusentals fåglar på Stora Karlsö kan ha blivit smittade av fågelinfluensan. Men än återstår mycket forskning för att se omfattningen och förstå om det är honorna som drabbats hårdast som är kvar längre på häckningsplats. De senaste veckorna har fåglar med vita bröst flutit i land på den västra kusten av Gotland. Även skarv, trut och ejder. En unik situation i Sverige, men också Europa att fågelinfluensan kommer under häckningsperioden. Risk finns för att den sprids till tamfåglar. Och i Europa innebär fågelinfluensan storpolitik om hur kommande vaccin ska se ut. Följd med på stranden Följ med på en inventering på de gotländska stränderna vid Kronvalls fiskeläge i Eksta och Kronholmens golfklubb i Västergarn. Det misstänkta viruset A/H5N1 går på nervcellerna och dödar fåglar, men för människor har det blivit mindre allvarligt. Måns Hjernquist, ordförande i Gotlands ornitologiska förening samt tillsyningsman vid Lilla Karlsö inventerar dagligen vad som händer på stränderna. I sändningen hör du också Karl Ståhl, statsepizootolog, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA , Olof Olsson, forskningsledare Baltic Sea Bird project på Stora Karlsö och strategisk rådgivare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, Agneta Karlsson-Norström, länsveterinär på Gotland samt Lotta Hofverberg, chef för smittbekämpningsenheten på Jordbruksverket. Programledare Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se Producent: Micke Borgert Michael.Borgert@sverigesradio.se

Havsörnarna blir allt fler. En negativ konsekvens är att ejdern minskat kraftigt och blir allt mer hotad. Havsörnens framfart beskrivs av forskare som skräckens landskap för vissa sjöfåglar längs våra kuster. Som den hotade ejdern. Förra året gjorde havsörnen också att sillgrisslorna på Stora Karlsö fick betydligt färre fågelungar. Där drabbades även tordmular, skräntärnor och storskarv av havsörnens framfart ifjol, då besökare inte kunde ta sig till ön på grund av coronapandemin.   Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus Reporter: Daniel Värjö

Vi hänger vid ett gryt i Sörmland för att få en skymt av grävlingar, rävar och deras ungar. Och så sjösätter vi vår nya podd där Mats Ottosson kartlägger sin närmaste natur. Programledare: Karin Gyllenklev. Den här veckan ska vår fältreporter Lena Näslund spana efter grävling och räv. Tillsammans med naturfotografen Hans Ring besöker hon ett stort gryt i det inre av Sörmland. Där har åtelkameran fångat både räv, grävling, rådjur, harar och glada på bild. De flesta av oss känner grävlingen mest som trafikdödad - men den har ett spännande liv. Och inte sällan kan den ha inneboende rävar i sina stora gryt. Och så är det premiärdags. Lagom till semestern släpper vi vår nya poddserie Varenda underbar liten art. Följ med när Naturmorgons programledare Mats Ottosson med hjälp av en rad olika experter försöker hitta så många arter han någonsin kan på de fjorton hektar mark som omger stugan han hyr i Östergötland. I programmet på lördag får vi höra ett smakprov - när Mats Ottosson letar växter ihop med biologen Kjell Antonsson och hans hund Fia. Det blir också ett samtal om artglädjens drivkrafter. De första sex poddavsnitten finns att lyssna på i appen Sveriges Radio Play eller på andra ställen där poddar finns eller här på webben. Sök på Livet enligt Naturmorgon. I augusti kommer fem avsnitt till. Och så fick vi ett mejl. Mats Tormod känner orolig sympati för en gråsparv som sjunger från morgon till kväll. Jag föreställer mig allt tydligare hur han ropar efter sällskap, att han berättar hur fin, snygg och stark han är och vilket fint ställe han har hittat för den familj han vill bilda. Men ingen bryr sig och han kvittrar på. Hur orkar en fågel sjunga nästan dygnet runt utan att äta, och vad händer om han inte får något napp? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson som den här gången också får agera fågelpsykolog. I veckans kråkvinkel drömmer Joacim Lindwall om livet som tall. Vi tipsar också om slow-tv med sillgrisslor i fokus. Just nu livesänder kameror dygnet runt från Stora Karlsös sillgrisslekoloni. Vi pratar med forskarna som vill ha allmänhetens hjälp att detektera parningsaktivitet och nya ungar på klipphyllorna. Programledare är Karin Gyllenklev.

Nathaniel lär oss allt om sillgrisslor och Linn har haft en lyckad vecka i London förutom en skräcknatt i ett skjul.Med Nathaniel Contardo och Linn Söderström. Producent Matilda Kihlberg, Iris media. The post #19: Stora Karlsös förbjudna frukt appeared first on IrisMediaserver. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ med ut till Sveriges enda riktiga fågelberg, Stora Karlsö! Maria Brandt passade på att ta med sig bandare när hon följde med Baltic Seabird Project ut på ringmärkningsäventyr en kväll då grissleungarna hoppade från stupet. Rakt ner på stranden. Hela äventyret spelades in och ljudet av alla grisslor kommer att tränga ut genom dina hörlurar. Musiken i inslaget är låten "Balkan Beats" av The Freak Fandango Orchestra (CC BY) nedladdad från freemusicarchive.org.

Fridsamt betande gömmer de sig i tången, små som tumnaglar men färgsprakande som ett helt korallrev. Man kan bada ett helt liv utan att lägga märke till dem, men får man en gång upp ögonen för nakensnäckor är risken stor att man blir trollbunden. Denna vecka packar fältreporter Erik Kohlström cyklopet och reser till Västerhavsveckan i Smögen. Där möter vi biologen Kennet Lundin och undervattensfotografen Klas Malmberg - som tillsammans tog sig an uppgiften att presentera artgruppen ordentligt. Under arbetet med boken "Svenska Nakensnäckor", som kom ut i våras, ställdes författarna också inför utmaningen att skriva om djur som saknade svenska namn. Lösningen blev att helt enkelt ta fram sprillans nya, och numera heter de sådant som klyvfransläpp, purpurborstnuding och stjärnfläckad havscitron. Dessutom får vi följa med Karin Gyllenklev till Stora Karlsö när det är dags för sillgrisslornas ungar att ta det stora steget ut i världen, vilket för dem innebär att lämna den trygga klipphyllan och störta 20-40 meter rakt ner mot stenblock och hårt packad jord. Programledare är Jenny Berntsson Djurvall.

Nu kartläggs hur naturen längs sörmlandskusten ser ut - under vattnet. Fortfarande vet vi väldigt lite om undervattensmiljöerna - var tångskogarna övergår i ålgräsängar till exempel. För inte så länge sen trodde man att det inte fanns ålgräsängar i Östersjön. Fältreporter Lena Näslund träffar marinbiologen Karl Svanberg som tränar sig att hålla andan på landpromenaderna för att kunna vara under ytan så länge som möjligt. Gång på gång blir han överraskad under sina inventeringsdyk. Vi hör också Marianne Andersson på länsstyrelsen i Sörmland. Silltrutar häckar i en stor koloni på Stora Karlsö i Östersjön. Här följer forskarna deras rörelser, och upptäcker att de flyttar åt olika håll! Jenny Berntson Djurvall följde med fågelskådaren Claes Hermansson när han skulle räkna silltrutarna på Stora Karlsö. Programledare är Lasse Willén.

En av de största grottorna på Stora Karlsö heter Korphålet. Här häckar tusentals sillgrisslor. I juli 1946 får de besök av Nils Linnman som firar sig ner i Korphålet med en 80 meter lång lina medan fyrmästare Lindblom håller i mikrofonsladden. Sänt: 1946-07-20

Stora Karlsö vid Gotlands västkust har en karaktäristisk profil. I de branta bergssidorna häckar sillgrisslor, och periodvis även fågelforskare. Ovanför branterna blommar orkidéerna krutbrännare och Sankte Pers nycklar. Programledare Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lena Näslund sänder direkt från Stora Karlsös unika natur. Vi hör också hur man gör en god soppa på vårens grönska, bland annat nässlor och kirskål. Veckans kråkvinkel står Lisa Henkow för, den handlar om att äta tillsammans.

Linus Hovmöller från Sollentuna har fått en vetenskapliga artikel publicerad i Transactions of the Royal Society A, en ansedd brittisk kemitidskrift. I köket breder han ut de vackra mönstren av kvasikristallapproximanter som påminner om arabisk mosaik. Sen visar han hur han listade ut var atomerna skulle vara placerade för att bli mönster som kunde upprepas. Pappa Sven Hovmöller är professor i strukturkemi vid Stockholms universitet och hade under åtta år försökt hitta en lösning. Vetenskapsradions Annika Östman undrar vad 11-årige Linus tänkte om att han under två dagar av sitt sommarlov ifjol lyckades göra så att pappa och han löste gåtorna på de fyra atomstrukturer tillsammans. När svininfluensan, AH1N1, kom till Sverige vaccinerade sig över 5 miljoner svenskar under vintern 2009-2010, och ganska snart misstänktes ett samband mellan vaccinet Pandemrix och en ovanlig biverkan, narkolepsi. Nu rapporterar Narkolepsiföreningen att samma sändningar av vaccinet Pandemrix kan ligga bakom de fall av sjukdomen narkolepsi som rapporterats. Tomas Salmonsson, som är vetenskaplig rådgivare på läkemedelsverket, säger att de är medvetna om att de leveranser, eller batcher, som det handlar om, var bland den första hälften som användes. Reporter Lars Broström Sillgrisslor på Lilla Karlsö har låg dödlighet, när ungarna hoppar ner från klipporna mot vattnet utan att störas av människor, enligt en studie. På grannön Stora Karlsö ringmärker forskare sillgrisslorna i samband med hoppandet, och det blev en diskussion om ringmärkningen där skulle kunna störa kontakten mellan ungar och vuxna fåglar, så att ungarna kunde bli övergivna och dö. Thord Fransson, chef för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska Riksmuséet, säger så här om huruvida man stör fåglar vid ringmärkning. Reporter Annika Östman. Vraket Resande Man tror en dykargrupp från Grebbestads Marinarkeologiska Sällskap att de har hittat. Det är ett mytomspunnet svenskt krigsskepp som i november 1660 sjönk i hårt väder i Stockholms södra skärgård, med en värdefull last av både juveler och ädla metaller. Johan Rönnby är professor i marin arkeologi på Södertörns högskola. Reporter Gustaf Klarin