Podcast appearances and mentions of tomas lappalainen

Den första demokratin uppstod när grekiska krigare grundade nya kolonier och valde rösträtt framför en oförutsägbar våldsmakt. De första medborgarstaterna växte fram omkring 700 f Kr i den grekisktalande världen runt Medelhavet och Svarta havet.De härskande beväpnade klasserna tog avstånd från en historia av maffialiknande klanbråk och hederstänkandet. I stället för ett ständigt pågående inbördeskrig valde man att rösta om vilka som skulle vinna. Det skapades medborgarstater med rösträtt, yttrandefrihet och likhet inför lagen för manliga fria medborgare i stark kontrast till den tidigare Homeriska världen där den starkaste rätt regerade. Medborgarstaterna överlevde ända till det makedonska imperiets expansion 300 f Kr.I en nymixad repris av avsnitt 40 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Lappalainen som är Sveriges främsta maffiaexpert med en rad böcker som Maffia, Camorra och Ndrangheta. Han är aktuell med boken Världens första medborgare.I den homeriska världen före medborgarstaterna var alla ständigt beväpnande och det fanns knappast något fredligt utbyte. Våldsmakt gav dig tillgång till egendom och rättigheter. I Homeros beskyddar gudarna hjältarna och hjältarna beskyddar vanligt folk – men du kan inte välja bort beskyddet. I boken Världens första medborgare drar maffiaforskaren Tomas Lappalainen paralleller mellan beskyddet från homeriska hjältar, maffian och den svenska staten.Södra Italien hade under århundrandena styrts utifrån av greker, romare, araber, spanjorer och fransmän. I Kalabrien i södra Italien upprättade greker kolonier på 700-talet före Kristus. Efter romarna följde araber, spanjorer, fransmän och slutligen Norditalien. Här kom staten att representeras av utländska kolonisatörer.Maffians starka ställning i södra Italien går att se som en rest från en tid före medborgarstatens framväxt i den grekisktalande världen. Då konkurrerade olika starka män och grupperingar om att beskydda och beskatta människorna.Själva begreppet maffia i dagens betydelse uppstod egentligen först vid Italiens enande 1861 när de lokala maktstrukturerna parat med ett starkt avståndstagande mot makter utifrån började konkurrera den nya enhetsstaten. I Södra Italien kan fortfarande staten eller norra Italien kan fortfarande ses som förtryckare.Ndrangetha från Kalabrien, Italiens skospets, är den mäktigaste maffian i södra Italien med kontaktnät över hela världen. Ndrangethans beskyddarverksamhet har sitt ursprung i den forntida antika världen innan några stadsstater hade uppstått i den grekiska övärlden.Ndranghetan lever med en förvriden hederskultur med rötter inom den grekiska forntiden som dopats av miljardvinster som kommer ifrån att de kontrollera den europiska kokainhandeln. En svag antydan om kränkning kan utlösa en mordvåg.Maffians beskyddarverksamhet är en direkt utmaning mot statens våldsmonopol. Att det dessutom handlar om ett stort antal maffiafamiljer som sinsemellan kämpar om makt och inflytande gör maffians styre mycket våldsamt.Den enda gången den italienska staten framgångsrikt har bekämpat maffian var under Mussolinis fascistregim då rättsstaten sattes ur spel. Maffian har också varit tillbakapressade under de så kallade Maxi-rättegångarna i början av 1980-talet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

När staten tappat kontrollen har den organiserade brottsligheten tagit över. Under 90-talet sker en enorm kraftmätning på Sicilien mellan polisen och Cosa Nostra. Offren och aktörerna i konflikten är många, men framför allt två åklagare blir symbolen för kampen mot maffian: Falcone och Borsellino. Maffiabossen som aspirerar på herraväldet över hela Sicilien heter Salvatore "Totò" Riina. P3 Dokumentär dyker ner i historien om hur maffian på den italienska ön kontrollerade samhället och befolkningen, men det är också en berättelse om att försöka göra sitt jobb som åklagare under ständig hotbild hotbild, även för de inblandades anhöriga. Medverkande: Fiametta Borsellino, dotter till åklagaren Paolo Borsellino. Leonardo Guarnotta, undersökningsdomare. Leoluca Orlando, borgmästare i huvudstaden Palermo. Titti Nylander, korrespondent, Sveriges Radio. Tomas Lappalainen, författare. En dokumentär av: Alex Maxia och Jon Jordås. Producent: Erik Hedtjärn. Producerad: 2021.

355 anklagade personer, 900 vittnen som ska höras, åtalspunkter som mord, narkotikahandel, pengatvätt, utpressning och maktmissbruk. Den mest omfattande maffiarättegången sedan 80-talet har dragit igång i södra Italien och de åtalade har alla kopplingar till Ndrangheta – en maffiaorganisation som sägs ha en omsättning på 550 miljarder svenska kronor. Varför är den här rättegången så historisk? Vad har egentligen maffian för inflytande och makt i dagens Italien? Och kan man dra några paralleller till gängkriminaliteten i Sverige? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst är journalisten och författaren Tomas Lappalainen. Programledare är Olivia Svenson.

Kan man njuta av att bli fast på en medelhavs-ö? Vi fördjupar oss även i Italiens system med kronvittnen och kundrecensioner på nätet. Italienska kronvittnen Under flera år har det diskuterats om kronvittnens vara eller icke vara här i Sverige men hur fungerar det i andra länder? I Italien har man länge använt sig av kronvittnen för att bland annat bekämpa maffian. Gästar idag gör författaren och Italienkännaren Tomas Lappalainen för lära oss mer om detta. 101-åringen som hoppade fallskärm Skulle du hoppa fallskärm som 101-åring? Om en månad ska Ruth Larsson från Mjölby kasta sig ut ur ett flygplan. Hur förbereder hon sig? Kundrecensioner online Brukar du kolla recensionerna på restauranger innan du besöker dem? Vilken betydelse har de för att ge en positiv bild av platsen? Jonas Colliander är forskare inom marknadsföring och kommer till programmet för att ge en tydligare bild av recensionsdjungeln där ute. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Nyligen kom Jan Myrdal ut med boken Ett andra anstånd, där han vid 91 års ålder gör ett slags bokslut över sitt liv. Lena Andersson, Tomas Lappalainen och Åsa Linderborg pratar med programledare Cecilia Djurberg om boken, som snabbt skapat debatt om vad man egentligen får skriva om verkliga personer, samt om fenomenet, författarskapet och skriftställaren Jan Myrdals förhållande till sanningen.Producent & programledare: Cecilia DjurbergMusik: Jens Peterson Berger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den första demokratin uppstod när grekiska krigare grundade nya kolonier och valde rösträtt framför en oförutsägbar våldsmakt. De första medborgarstaterna växte fram omkring 700 f Kr i den grekisktalande världen runt Medelhavet och Svarta havet.De härskande beväpnade klasserna tog avstånd från en historia av maffialiknande klanbråk och hederstänkandet. I stället för ett ständigt pågående inbördeskrig valde man att rösta om vilka som skulle vinna. Det skapades medborgarstater med rösträtt, yttrandefrihet och likhet inför lagen för manliga fria medborgare i stark kontrast till den tidigare Homeriska världen där den starkaste rätt regerade. Medborgarstaterna överlevde ända till det makedonska imperiets expansion 300 f Kr.I den homeriska världen före medborgarstaterna var alla ständigt beväpnande och det fanns knappast något fredligt utbyte. Våldsmakt gav dig tillgång till egendom och rättigheter. I Homeros beskyddar gudarna hjältarna och hjältarna beskyddar vanligt folk – men du kan inte välja bort beskyddet. I boken Världens första medborgare drar maffiaforskaren Tomas Lappalainen paralleller mellan beskyddet från homeriska hjältar, maffian och den svenska staten.Södra Italien hade under århundrandena styrts utifrån av greker, romare, araber, spanjorer och fransmän. I Kalabrien i södra Italien upprättade greker kolonier på 700-talet före Kristus. Efter romarna följde araber, spanjorer, fransmän och slutligen Norditalien. Här kom staten att representeras av utländska kolonisatörer. Maffians starka ställning i södra Italien går att se som en rest från en tid före medborgarstatens framväxt i den grekisktalande världen. Då konkurrerade olika starka män och grupperingar om att beskydda och beskatta människorna.Själva begreppet maffia i dagens betydelse uppstod egentligen först vid Italiens enande 1861 när de lokala maktstrukturerna parat med ett starkt avståndstagande mot makter utifrån började konkurrera den nya enhetsstaten. I Södra Italien kan fortfarande staten eller norra Italien kan fortfarande ses som förtryckare.Ndrangetha från Kalabrien, Italiens skospets, är den mäktigaste maffian i södra Italien med kontaktnät över hela världen. Ndrangethans beskyddarverksamhet har sitt ursprung i den forntida antika världen innan några stadsstater hade uppstått i den grekiska övärlden.Ndranghetan lever med en förvriden hederskultur med rötter inom den grekiska forntiden som dopats av miljardvinster som kommer ifrån att de kontrollera den europiska kokainhandeln. En svag antydan om kränkning kan utlösa en mordvåg.Maffians beskyddarverksamhet är en direkt utmaning mot statens våldsmonopol. Att det dessutom handlar om ett stort antal maffiafamiljer som sinsemellan kämpar om makt och inflytande gör maffians styre mycket våldsamt.Den enda gången den italienska staten framgångsrikt har bekämpat maffian var under Mussolinis fascistregim då rättsstaten sattes ur spel. Maffian har också varit tillbakapressade under de så kallade Maxi-rättegångarna i början av 1980-talet.I avsnitt 40 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Lappalainen som är Sveriges främsta maffiaexpert med en rad böcker som Maffia, Camorra och Ndrangheta. Han är aktuell med boken Världens första medborgare.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hanna, David och Nanna hänger med Tomas Lappalainen som berättar allt om italiensk maffia.

Cyril och Stig sätter sig med författaren Tomas Lappalainen som har skrivit flera böcker om maffian och Italien och som nu kommit ut med en bok om medborgarstatens uppkomst i det antika Grekland. De pratar om staten och medborgaren, vad som händer när staten inte kan leverera? De pratar våld, problemen i Sveriges förorter med kriminella gäng, de pratar maffia, om synen på att bli penetrerad i antikens Grekland... det och mer. Lyssna och dela! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Homeros epos Iliaden och Odysséen får ständigt nya läsare, men också nya tolkningar. Anna Blennow konstaterar att behovet av antikens klassiker är stort, men att analyserna säger mest om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Vreden, gudinna, besjung som brann hos Peliden Achillevs.” Så inleds det grekiska diktverket Iliaden, i Ingvar Björkesons översättning. Teorierna om hur det egentligen tillkom, när det tecknades ned, och vem dess författare egentligen var, har diskuterats från antiken och fram till våra dagar. Oavsett svaren på dessa frågor är Iliaden och Odysséen, de två epos som tillskrivs en person vid namn Homeros, grunden i västerlandets litteraturhistoria. Med ett ben i mytiska hjälteberättelser och gudasagor, och det andra i en möjlig historisk kontext på platsen där staden Troja grävts ut, återger dessa dikter berättelsen om det trojanska kriget och om dess följder för den kringirrande Odysseus.Vad kan de grekiska myterna berätta för oss? Liknade antikens Grekland vår värld, eller inte? Dessa frågor dyker ständigt upp i vår samtid, eftersom samtalet med och om den antika grekiska litteraturen oavbrutet pågår. Och behovet tycks sällan ha varit så stort som nu. Den New York-baserade författaren Daniel Mendelsohn utkom precis med boken ”An Odyssey – a Father, a Son, and an Epic”, där han reser i Odysseus kölvatten med sin far. En annan ny bok, ”Enraged – Why Violent Times Need Ancient Greek Myths” av Emily Katz Anhalt, professor i klassiska språk, lyfter fram att de antika myterna lär oss att vi får betala dyrt om vi ger efter för vrede och våld. Anhalt menar att Iliaden inte är en oproblematisk hjältesaga, utan att den istället ifrågasätter huvudpersonernas blodiga kamp och dess följder för samhället: vreden hos Akilles, grekernas främste krigare, kom att skänka sorg och död åt såväl greker som trojaner. Homeros visar att även fienden är mänsklig.Författare, forskare och journalister återvänder ständigt till de grekiska myterna för att bearbeta och förklara företeelser i vår egen tid. Så gör även Tomas Lappalainen i sin bok ”Världens första medborgare”, där han vill förklara uppkomsten av det demokratiska samhället i antikens Grekland genom att dra paralleller mellan de homeriska berättelsernas våldskultur och dagens syditalienska maffiavärld. Lappalainen, som tidigare skrivit initierade böcker om Syditaliens 'ndrangheta och camorra, hävdar att det samhälle som skymtar fram i de homeriska verken har stora likheter med maffians strukturer, eftersom intrigerna ofta behandlar teman som hämnd, beskydd och heder. Han låter sedan detta resonemang bli en förklaringsmodell till hur demokratin uppstod i Grekland som en konsekvens av att man helt enkelt var tvungen att stävja de våldsamma maktstrukturerna politiskt.Lappalainen är inte den förste som läser Iliaden och Odysséen i en civilisationshistorisk kontext. I förordet till den senaste utgåvan av Erland Lagerlöfs sekelgamla svenska översättning av Odysséen skriver akademiledamoten Jesper Svenbro att vendettan, den som driver Iliadens hela berättelse om det trojanska kriget, kommer till en slutpunkt i Odysséen. När Odysseus till sist, på Athenas inrådan, avstår från våld mot dem som söker hämnd på honom, symboliserar han övergången från individuella maktstrider till den politiska stadsstaten. Men är då de homeriska huvudpersonerna, som Lappalainen menar, i själva verket ett slags konkurrerande maffiabossar, som tar blodig hämnd på varandra och samtidigt utövar beskyddarverksamhet mot sina undersåtar? Kan man jämföra eposets arkaiska skildring med en nutida, kriminell subkultur?Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.I boken beskriver Lappalainen till exempel hur xenía, den grekiska gästvänskapen, utgör ett förbund mellan mäktiga ätter som skulle kunna liknas vid maffiaklanernas relationer. Men xenía är mycket mer än så. Framför allt Odysséen, berättelsen om en man som i tjugo år reser runt som en främling långt hemifrån, visar på ett långt mer komplext förhållande. När Odysseus son Telemachos i bokens inledning reser för att söka efter sin far, kommer han först till kung Nestor i Pylos. ”Alla skyndade till när de såg dessa främlingar nalkas, hälsade dem med handslag varmt och bjöd dem att sitta.” Hos Menelaos i Sparta sker detsamma. ”Vilka ni är kan vi fråga om när ni njutit av maten”. När Odysseus, skeppsbruten, sköljs upp på fajakernas strand, hittas han av kungadottern Nausikaa. Hon välkomnar den utmattade, halvnakne, smutsige främlingen med orden: ”Eftersom du nu har anlänt hit till vår stad och vårt rike, skall inga kläder saknas dig eller någonting annat av det en nödställd har rätt att få när han vädjar om misskund.” Gästvänskapen var inte ett exkluderande förbund mellan mäktiga. Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.Iliaden och Odysséen handlar också till stor del om människornas relation till gudarna, och hur gudarna ständigt griper in såväl hämnande som stödjande. Samtidigt är gudarna inte allsmäktiga. De lyder precis som människorna under ödets lagar. Och de homeriska verkens fokus är inte huvudsakligen på de odödliga, utan på de dödliga. Det första ordet i Odysséen är ándra,”man” (i svensk översättning ”Musa, berätta om mannen…”). Sture Linnér, som skrev inledningen till Ingvar Björkesons översättning av Iliaden, pekade på hur kärnan i dikterna inte är krigets fasor, utan medlidande och mänsklighet. Detta har skänkt verken den relevans de fortfarande har idag. Samtidigt måste vi se att det ofta är saga och myt, inte samhällsfakta, som de förmedlar. Ordet för vrede i Iliadens inledning, ménis, betecknar ett gudomligt snarare än ett mänskligt raseri. Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.”Vreden, gudinna, besjung”. Lever vi återigen i vredens tidsålder? Lappalainens läsning av de antika texterna genom ett samtidsraster är symptomatisk för vår tids sätt att hantera en värld där demokratin ifrågasätts och raseriet råder. Och vårt behov av de grekiska dramerna och dikterna grundar sig just i att de ständigt kan omtolkas och återanvändas. Men de episka myterna om hjältar och krig kan inte läsas som historiska sanningar, och att förklara dem genom nutida samhällsföreteelser låter sig inte heller göras. Istället är de tidlösa verktyg för konflikthantering, sorgebearbetning och försoning. Inom det amerikanska projektet ”Theatre of War” har soldater som återvänt från militärtjänst fått ta del av grekiska tragedier som posttraumatisk stresshantering. 2016, mitt under den brännande flyktingkrisen kring Medelhavet, sattes Euripides pjäs ”Hekuba” upp i den antika teatern på ön Delos i Grekland. Hekuba, drottning i Troja, förlorar sin man och sina barn i kriget, och som krigsfånge i Grekland får hon se sin son spolas upp död på stranden.Varje tid har sina krig och sin vrede. Knappt har vi glömt dem förrän nya tider skapar nya katastrofer. Vilka hav seglar vi på idag? Vem kommer hem? Samtidens bruk av de antika grekiska texterna säger oss långt mer om vårt eget samhälle än om antikens verklighet.Anna Blennow, latinforskare och skribentLitteraturTomas Lappalainen: Världens första medborgare – Om statens uppkomst i det antika Grekland. Lind & co.Homeros: Iliaden. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2009 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1912 utgiven 2012 på Atlantis.Homeros: Odysséen. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2008 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1908 utgiven 2012 på Atlantis.

Möt mannen som skrivit om både La Cosa Nostra, Camorran och 'Ndrandghetan, några av världens största kriminella nätverk. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gianni Agnelli (1921-2003) chefade över en av Italiens allra mest stilbildande familjer i modern tid. Familjen Agnellis unika status, och förmögenhet, grundades av det bilmärke som det startade 1899 - Fiat. I veckans STIL gläntar på garderobsdörren hemma hos denna man under vars ledning Fiat blev Italiens största privatägda företag. Och det var som företagsledare som Gianni Agnelli kom att få många av näringslivets män att vilja borsta upp sin klädstil. För ingen var så välklädd som Gianni Agnelli. Även i det ytterst modemedvetna Italien imponerade Gianni Agnelli med sin personliga stil och sina självsäkra val av plagg, sin så kallade ”sprezzatura”. Det innebar bland annat att aldrig knäppa knapparna i button down-skjortorna, bära dunväst över kostymen vid kyla (och det var långt innan någon annan gjorde det) och knäppa fast sin klocka ovanpå skjortans manschett. Han hade inte tid att dra upp skjortärmen, som han sade. Men så var det en man som blev känd för att, efter arbetsdagens slut i Turin, hoppa på sitt privatplan för att äta middag i London. Men så hade han råd. Det var hans farfar Giovanni Agnelli som grundade Fabbrica Italiana Automobili Torino, det vill säga Turins italienska bilfabrik. Fyra år före Henry Ford insåg han att det här med att fordon utan häst var framtidsgrejen. I Italien var man inte sen med att snappa poängen med bilar – eller med Fiat och vad företaget gjorde för både landets ekonomi och image. Länge sade många: ”det som är bra för Fiat, det är bra för Italien”. Gianni Agnelli ägnade de första fyrtio åren av sitt liv åt att odla sin image som playboy. Först i vuxen ålder började han arbeta, men då gjorde han det desto hårdare. Han blev en beundrad man, och känd. När den italienska tidningen Il Mondo i början av 80-talet gjorde en undersökning om vem som egentligen hade mest makt i Italien, kom Gianni Agnelli på andra plats, bara påven ansågs mäktigare. Men så var han drillad i att ta för sig sedan barnsben, av familjen. I veckans program tittar vi närmare på just den italienska familjen och dess betydelse. Vi har även mött familjen di Luca, vars märke Zeta finns på matbutikernas hyllor över hela landet. Ett företag som började med att en 24-årig Fernando di Luca körde till Sverige från Italien på en Lambretta av årsmodell -59. Och så får vi höra vems stil som svenska affärsmän sneglar på. Veckans gäst är Tomas Lappalainen, journalist och författare.