Podcasts about vagabonden

Oleg Gordijevskij er blevet kaldt en af historiens vigtigste spioner. Han har fået æren for at være afgørende for afslutningen af Den Kolde Krig. Men hvor meget kan en enkelt person lige betyde for verdens gang? I denne sjette del vælger Oleg at tage tilbage til hjertet af det imperium, han har forkastet. Men allerede ved sin hoveddør i Moskva kan han mærke, at der er noget helt galt.

Oleg Gordijevskij er blevet kaldt en af historiens vigtigste spioner. Han har fået æren for at være afgørende for afslutningen af Den Kolde Krig. Men hvor meget kan en enkelt person lige betyde for verdens gang? I denne femte del afslører Oleg tophemmelige dokumenter fra hjertet KGB og får hovedrollen i en paranoid efterretningskrig mellem Sovjetunionen og Vesten.

Oleg Gordijevskij er blevet kaldt en af historiens vigtigste spioner. Han har fået æren for at være afgørende for afslutningen af Den Kolde Krig. Men hvor meget kan en enkelt person lige betyde for verdens gang? I denne fjerde del begynder Olegs parallelle identiteter at tære på hans psyke. Dobbeltlivet bidrager til vigtige afsløringer i skyggekrigen mellem øst og vest, men det truer også med at blive livsfarligt for den russiske spion.

Oleg Gordijevskij er blevet kaldt en af historiens vigtigste spioner. Han har fået æren for at være afgørende for afslutningen af Den Kolde Krig. Men hvor meget kan en enkelt person lige betyde for verdens gang? I denne tredje del træffer Oleg et afgørende valg, da han møder den tweed-klædte brite Bromhead under en badmintonkamp i København. Et valg, der bliver starten på et spændende, men farligt dobbeltliv.

Oleg Gordijevskij er blevet kaldt en af historiens vigtigste spioner. Han har fået æren for at være afgørende for afslutningen af Den Kolde Krig. Men hvor meget kan en enkelt person lige betyde for verdens gang? I denne anden del forelsker Oleg sig i den danske kultur, men samtidig stiger hans foragt for sit hjemland, da Sovjetunionen invaderer Tjekkoslovakiet. Vært og tilrettelægger: Martin Grønne. Redaktør og manuskonsulent: Mikkel Clausen. Faktatjek og arkiv: Nanna Emtoft.

Oleg Gordijevskij er blevet kaldt en af historiens vigtigste spioner. Han har fået æren for at være afgørende for afslutningen af Den Kolde Krig. Men hvor meget kan en enkelt person lige betyde for verdens gang? I denne første del følger vi Oleg gennem hans barndom i Stalintidens Moskva og på hans første rejse for KGB til Berlin, hvor han en morgen vågner op til larmen af maskiner, der er i gang med at bygge en mur. Vært og tilrettelægger: Martin Grønne. Redaktør og manuskonsulent: Mikkel Clausen. Faktatjek og Arkiv: Nanna Emtoft.

Agent Piccadilly vil gøre hvad som helst for sine venner i den bulgarske efterretningstjeneste og nu har de en opgave til ham. Det de kalder en alvorlig operation imod Skitnik, Vagabonden.  Men hvem er Skitnik? Hvad skal man egentlig gøre for at komme på dødslisten hos den bulgarske efterretningstjeneste? Hvordan træner man en professionel attentatmand? Og kan man ved hjælp af selvhypnose snyde en løgnedetektor?

Åren runt sekelskiftet 1900 var en motstridig epok. En tid för sexuella experiment, men också djup misogyni och antisemitism. Motsägelserna beskrivs tydligast av Colette, menar Ulrika Kärnborg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är få författare från förra sekelskiftet som fortfarande har förmågan att uppröra. Sidonie-Gabrielle Colette, här för enkelhetens skull kallad Colette, är en av dem.Pocketutgåvorna av hennes böcker står i min bokhylla, tummade och med spruckna ryggar, prydda av sliskiga omslag som fortfarande gör mig genererad. Titlar som "Vagabonden", "I bojor", "Sido" och "Chéri" väcker associationer till mörka budoarer och åldrade kokotter som fläktar sig med dyrbara solfjädrar. Alla är de skrivna i en stil som jag trots det upplever som omedelbart tilltalande: fräsch, passionerad och engagerad."Kärlek är ingen hedervärd känsla". Så lyder en av Colettes mer kända sentenser. Av allt att döma är den en krass sammanfattning av hennes första äktenskap med den notoriskt otrogna journalisten och författaren av bortglömda skandalböcker, M. Willy. Med denne tvivelaktige, medelålders person flyttar Colette som tjugoåring till Paris. Där presenterar han henne för modernistiskt sex och låter henne träffa alla som "betyder något", det vill säga folk som Balzac, Marcel Proust, Claude Debussy, Jean Cocteau, men också legendariska kurtisaner som la belle Otero.Genom Willys försorg får hon stifta bekantskap med hela spektrumet av sexuella avvikelser. Priset blir högt Colette har sagt att Willy för alltid korrumperade hennes förhållande till kärleken men i gengäld vinner hon insikter som ska visa sig användbara. Framför allt lär han henne om sinnlighet och hur hon ska förmedla sina egna intryck i skrift. Colette är nämligen redan från början starkt påverkad av hur ting och människor ser ut och doftar, hon äger en överkänslighet som gör att hon kan höra ett löv falla; hon faller i extas över hur en tomat smakar eller de rosa skiftningarna på småkrabbornas ryggsköldar. Hos Colette är driften alltid sublimerad, omdirigerad till en nästan mystisk upplevelse av samhörighet med tingen, växterna och djuren men nästan aldrig med männen.I fyrtioårsåldern sätter hon sig ner och påbörjar ett slags sexuellt bokslut, "Pur et l'impur", enligt henne själv det närmaste hon kom en uppriktig självbiografi. "Det rena och det orena", blir en upprörande och subversiv bok om de eskortflickor, prostituerade bögar, flamboyanta lesbiska och professionella förförare som hon själv umgicks och låg med under sina första stormiga Paris-år. Jag förstår varför den inte fick någon svensk förläggare, innehållet är rena dynamiten. Romanen är skriven i dialogform där kärleken reduceras till ett spel, en affärstransaktion, där det gäller att inte tappa masken. Kvinnorna som Colette respekterar mest är cynikerna, de som försvarar sin kurtisanmoral och skryter med att de aldrig någonsin sagt vad de egentligen kände. Allt är skildrat med den sensuella pragmatism som är Colettes signum och anledningen till att jag alltid återvänder till hennes författarskap.En av de mest slående aspekterna av Colettes liv och verk är hur hårt hon kämpade för att hitta sitt eget uttryck. Hon föddes i obemärkthet på landsbygden 1873 och dog världsberömd i Paris 1954. Efter succédebuten skrev hon en lång rad romaner, noveller, essäer och självbiografier. Som journalist skildrade hon allt från kvinnomisshandel och mode till gastronomi och fejkade orgasmer. Hon var en av de första kvinnorna som rapporterade direkt från fronten under första världskriget. Samtidigt var hon oavbrutet sysselsatt med att spränga genregränserna. Hon skapade stumfilmsintriger och skrev librettot till en opera av Ravel. Vid sidan av gjorde hon koreografier till pantomimteater och extraknäckte själv framgångsrikt som mimare och dansare.Den konservative författaren och kulturpersonligheten Henry de Montherlant kallade Colette "den största naturliga franska författaren". Suzanne Brøgger, den nordiska författare som mest liknar Colette, har beskrivit hennes språk som såpbubble-fjärilvingelätt: "Som om skrivandet var det naturligaste av allt för denna språkgourmet, alltid på jakt efter ett bättre ord, utan att syntaxen röjer det hårda slitet, de oändliga rättelserna och omskrivningarna". Även om det hon skrev om, alla interiörerna från Paris undre värld, kunde te sig skandalöst höll hon sig stilistiskt innanför det tolerablas gränser. Det gällde inte i lika hög utsträckning hennes erotiska testamente.Colette blev tvingad att revidera "Det rena och det orena" när hon var i sjuttioårsåldern. Boken kom ut 1941, i ett kulturklimat som på grund av kriget skilde sig kraftigt från det som en gång format Colettes konstnärskap. Ändå är framför allt om ungdomens könsroller och umgänge hon vill berätta. Därför är det inte rösterna från mellankrigstidens radikala kulturliv som når oss, utan det mer avlägsna sorlet från la belle époque. Det var en era då den europeiska misogynin nådde en höjdpunkt. Männen kände sin auktoritet och ställning hotad, inte bara av den skrämmande varelse som gick under namnet "Den nya kvinnan", utan även av två andra mytologiska väsen. "Juden" och "den homosexuelle" var två kulturella projektioner som underminerade den patriarkala ordningen.Även om Colettes feministiska kritik inskränker sig till det som pågår i sängkammaren, framstår hon som en pionjär. Och hon blir, skriver den amerikanska kritikern och författaren Judith Thurman, en av de första som sanningsenligt skildrar den nyligen frigjorda kvinnans situation i ett mansdominerat samhälle. Genom sin osentimentala, för att inte säga iskalla blick på relationer och sexuella identiteter, vågar hon visa att "kvinnligt" och "manligt" är kulturella konstruktioner. Alla samhällen som delar upp individer i sådana som "ger" och sådana som "tar emot" sexuell njutning, fördärvar sina unga. De flesta, oavsett biologiskt kön, föds med behov av att dominera såväl som att underkasta sig, säger Colette med en blinkning. Ur förtrycket av de naturliga drifterna föds perversionerna, och det är de som Colette med en sådan framgång har lyckats skildra. Hennes skarpa iakttagelser av det som en gång kallades "onatur" gör att "Det rena och det orena" numera ses som ett viktigt bidrag till HBTQ-litteraturen.Men författare lever som vi alla vet sällan som de lär. Judith Thurman skriver i sitt förord till the Pure and the Impure att Colette ironiskt nog skrev "Det rena och det orena" under en period då hon själv, efter att i flera decennier ha levt i olyckliga relationer, hade funnit en stadig partner. Äkta maken nummer tre, Maurice Goudeket, tycks ha skänkt Colette den trygghet hon letat efter. Och även om deras förhållande var stormigt och de fick uthärda rejäla smockor från båda hållen, var det ändå en relation mellan jämlikar.Och som Judith Thurman sammanfattar det:"'Det är inte förrän man blivit frisk som man upptäcker att man varit sjuk', skrev Colette en gång till Maurice. En sanning som bekräftas av hennes egen lovsång till ett sårat och splittrat Eros, författat av en kvinna som för första gången kände sig hel".Ulrika Kärnborg, författare

I denne podcast-serie gennemgår vi en Disneyklassiker ad gangen. Anno september 2021 nåede vi igennem alle Disney- og Pixarklassikerne, og nu er turen kommet til 2'erne, der blev udgivet direkte på video. Vaks vil gerne være en vildhund, men så møder han en vildhund, der får ham til at ændre sine planer. Kildemateriale:https://en.wikipedia.org/wiki/Lady_and_the_Tramp_II:_Scamp%27s_Adventure  Find os her: https://www.facebook.com/disneyhjoernet/ https://www.instagram.com/disneyhjornet/ www.linkedin.com/company/disneyhjørnet-podcast/  Musik til jingle:http://purple-planet.com

Vi er nået til 101 Dalmantinere! Mads og Natasha gennemgår klassikeren fra 1961. Kan den overgå Lady og Vagabonden? Er Cruella en god skurk? Og hvor på listen ender den? Hav en god lytter!

Troldspejlets redaktion taler om de to live-action-remakes af Disney-filmene Mulan og Lady og Vagabonden, spillene Hyrule Warriors: Age of Calamity, Demon's Souls og Teardown samt Karoline Stjernfelts tegneserie I morgen bliver bedre 2, det længe ventede andet bind i historien om Christian den 7., Caroline Mathilde og Struensee. Medvirkende: Jakob Stegelmann, Troels Møller, Ida Rud, Regitze Heiberg, Benjamin Stegelmann og Christopher Andersen.

Lav en ordenlig omgang spaghetti med kødboller og lyt til det nyeste afsnit! Vi har set Lady og Vagabonden. Det er første gang for Mads, men Natasha har været en tur down memory lane. Hvor ender den på vores liste? Vi lyttes ved i det nye år!

Omsider en omgang Curlingklubben, præcis som du kender, elsker og husker det. Live hjemme fra studiet i DR Byen i glade og trygge rammer. Der er lige et par ting i studiet, der ikke virker, men dem fikser vi. P3 har fokus på frisind og sex i denne uge, så vi spørger lytterne, hvad de tænder på. Desværre er der primært et barn, der har ringet ind. Og han tænder på fødder. Vi skal også grave efter gråt Facebook-guld, afprøve vores nye, faste quiz, snakke om Lady og Vagabonden og meget andet godt! Værter: Christian Bonde og Maria Fantino.

I afsnit 7 når vi til 1990’erne, hvor Disney-animation får en renæssance. "Den lille havfrue" føder en ny succesbølge af lange tegnefilm. På tv bliver “Disney Sjov” og serier som “Rip, Rap & Rup på eventyr” fast inventar. De danske stemmer til “Skønheden og udyret”, “Aladdin” og “Løvernes konge” bliver rost til skyerne, mens de nye indtalinger af klassiske Disney-film som “Lady og Vagabonden” og “Peter Pan” udløser ramaskrig i den danske befolkning! Glæd dig til at høre PREBEN KRISTENSEN (Genie), NIS BANK-MIKKELSEN (Jafar) og LARS THIESGAARD (instruktør), der går i dybden med deres legendariske dub af Disneys “Aladdin”. HENRIK KOEFOED (Timon) fortæller om "Løvernes konge", og Preben Kristensen mindes sin glansrolle som Woody i Pixars “Toy Story”. Vi har også talt med KIRSTEN SAABYE, der producerede de skandinaviske Disney-dubs fra 1992 og frem. Hun kan forklare én gang for alle, hvorfor Disney valgte at lave de elskede, gamle stemmer om på video. Og så er vores maskot JAKOB STEGELMANN selvfølgelig med igen! > Støt podcasten på http://meddansktale.10er.dk > Læs credits og ekstramateriale på http://meddansktale.blogspot.com > Følg MED DANSK TALE på facebook.com/meddansktale - twitter.com/meddansktale - instagram.com/meddansktale > RSS-feed til din podcastapp: http://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:314973706/sounds.rss

I denne podcast-serie vil vi gennemgå en Disneyklassiker ad gangen, så her i episode 15 snakker vi om Lady og Vagabonden.   Kildemateriale:http://disney.wikia.com/wiki/Lady_and_the_Tramp https://en.wikipedia.org/wiki/Lady_and_the_Tramp Find os på facebook:https://www.facebook.com/disneyhjoernet/ Musik til jingle:Credit: Music: http://purple-planet.com

I disse fraklip fra afsnit 4 af podcasten MED DANSK TALE fortæller skuespilleren Ghita Nørby mere om karrierens start og sine medspillere i Disneys "Lady og Vagabonden" fra 1955. Hør også Ghita give nutidens politiske korrekthed en opsang! Interviewet med Ghita Nørby er optaget i Cinemateket 16. juni 2018. Hør afsnit 4: http://bit.ly/mdtep4 Læs ekstramateriale med Ghita Nørby: http://bit.ly/mdtblog-ghita Klip: LADY & VAGABONDEN (Lady and the Tramp, 1955): Buster Larsen, Ghita Nørby, Elith Foss, Søren Weis, Birthe Buch; instr. Tore Amundsen. LADY & VAGABONDEN 2 - VAKS PÅ EVENTYR (Lady and the Tramp 2 - Scamp's Adventure): Laus Høybye, Ghita Nørby, Ole Varde Lassen; instr. Vibeke Dueholm. Musik: Belgian Waffles Again (edit, 2015) - The Underscore Orkestra [CC BY-NC-SA 3.0]

I afsnit 4 af MED DANSK TALE graver Anders og Brie dybt ned i dansk dubbing fra 1960’erne. Men først runder vi 1950'erne af med manér. GHITA NØRBY begyndte sin filmkarriere som 20-årig med at lægge stemme til Lady i Disneys "Lady og Vagabonden" i 1955. I et eksklusivt interview forklarer Ghita, hvorfor hendes præstation måtte forblive anonym i mange år. Mange af dalmatinerhvalpene i Disneys "Hund og hund imellem" (1961) er indtalt af en 10-årig TOMMY KENTER. Vi har haft Tommy i studiet for at udpege, hvilke af hvalpenes stemmer der tilhører ham. For første gang i 30 år blev en realfilm dubbet til dansk, da Palladium i 1962 gav "Tintin på skattejagt" danske stemmer. Per Wiking var Tintin, Karl Stegger kaptajn Haddock og Arthur Jensen professor Tournesol. Vi har været på jagt efter denne sjældne dub. Instruktøren FRANZ ERNST arbejdede i 1960’erne på flere eftersynkroniseringer for Disney. Han fortæller om "Da kongen var knægt" (1963), "Peter Plys på honningjagt" (1966) og den i dag glemte "Ballerina" (1966): en realfilm optaget på engelsk med danske skuespillere, som måtte dubbe sig selv tilbage til dansk! JOACHIM CLAUSEN ser tilbage på dengang, han som 15-årig spillede Mowgli i Disneys “Junglebogen” (1967). Han røber blandt andet, hvorfor Baloo pludselig skifter stemme i sangen “Det rent og skært nødvendige”. God fornøjelse - og husk, at du kan støtte podcasten på http://meddansktale.10er.dk ! Værter: Brian Iskov og Anders Vad Bruun Se alle credits og ekstramateriale på http://meddansktale.blogspot.dk Følg MED DANSK TALE på http://facebook.com/meddansktale - http://twitter.com/meddansktale - http://instagram.com/meddansktale RSS-feed til din podcastapp: http://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:314973706/sounds.rss

Disneys 15. lange tegnefilm, "Lady og vagabonden" (1955) handler om to hunde (den dydige Lady og den kække strejfer også kendt som vagabonden) og den spirende kærlighed mellem dem. Selv om karaktererne er kendte og elskede og hører til blandt de mest populære dyre-kærestepar i Disney-kanonen, så er selve filmen "Lady og vagabonden" ikke den bedste film fra 1950erne. I podcasten har jeg valgt at fokusere på følgende vinkler i forhold til Lady og vagabonden: 00:00 Intro 04:55 Baggrundsinfo + 1950erne i virkeligheden + anmeldelse af filmen 14:16 Karakterdesign + karakteranimation af Lady og Vagabonden 22:12 Baggrundsdesign + Vagabondens indflydelse på Lady 29:05 Blu-rayens ekstramateriale + billed- og lydkvalitet 34:58 Outro + næste episode