Podcasts about samtalsg

Avsnitt 7. Clownskräck. Ungdomars mardrömmar handlar ofta om elaka clowner. Varför har clownen, som förr var en dråplig pajas, förvandlats till en satanisk figur? Clown Raimondo berättar om sin clownmedicin och clownens roll historiskt. Drömberättare inspelade i Tollarp, Huaröd och Näsby, Kristianstad. Drömberättarnas alias är: Papegoja, Cocker spaniel, Marsvin och Gorilla. Samtalsgäst: Raimo Juntunen alias Clown Raimondo. Programledare: Christina Claesson. 31:16 Clown Raimondo, bosatt i Höganäs, är professionell clown sedan 1979. Han turnerar Sverige runt med bl a sina föreställningar Conzerto, Boktoken och Clownen och cirkusprinsessan.   Arrangörer för höstlovsaktiviteterna var Regionmuséet Kristianstad och Kulturhuset Barbacka.

Avsnitt 6. Näsby. Sorg, saknad och hälsningar från de döda. Kan familjeband nånsin brytas? Och om det sker - vad håller oss då samman? Drömberättare inspelade i Näsby, Kristianstad. 3 vuxna och 1 barn berättar mardrömmar om att leta efter sitt barn, att lyssna på rop från en död bror, att komma bort på en bilfärja att drömma som motgift. Vilka scener skulle en regissör skapa av detta? Drömberättarnas alias är: Apa, Räv, Lillafågel, Varg. Samtalsgäst: regissör Karin Parrrot Jonzon Programledare: Christina Claesson. 35:02 Karin Parrot Jonzon, bosatt i Malmö, är teaterregissör sedan 30 år, med framgångsrika uppsättningar av bl a Egenmäktigt förfarande på Uppsala stadsteater.  Arrangörer för höstlovsaktiviteterna var Regionmuséet Kristianstad och Kulturhuset Barbacka.

Avsnitt 5. Huaröd. Även på landsbygden finns stress.  Drömberättare inspelade utanför Huaröds lanthandel. Mardrömmar om flygande hajar, att cykla med tung last och att aldrig komma hem från jobbet. Bildkonstnären jobbar heltid och gör bilder bredvid - hur får han det att gå ihop? Vi pratar också om olika sätt att flyga. Och skapandet naturligtvis! Drömberättarnas alias är: Dorishund, Islandshäst och Lejon. Samtalsgäst: Jan Vertsberg. Programledare: Christina Claesson. 28m43s. Jan Vertsberg är bildkonstnär från Rönås som arbetar med fotomontage i surrealistisk ton. Berättelsen är det viktiga, kompositionen och ljuset. Bilderna ställer frågor och bakar gärna in humor. Se hans bilder här. Arrangörer för höstlovsaktiviteterna var Regionmuséet Kristianstad och Kulturhuset Barbacka.

Avsnitt 4. Tollarp. Vilken är kopplingen mellan skratt och ångest? Ståupparen Marcus Johansson hjälper oss surfa ångestens vågor på humorns hav. Del 2 från Kristianstads höstlovsaktiviteter. Fem drömmar om bl a muntjuvar, studsmatta till avgrunden och vålnader på vårdcentralen. Ungdomar på Tollarps fritidsgård berättar den 31/10 2018. Drömberättarnas alias är: Anka, Mal, Örn och Shettis.  Samtalsgäst: Marcus Johansson. Programledare: Christina Claesson. 36m30s. Arrangörer för höstlovsaktiviteterna var Regionmuséet Kristianstad och Kulturhuset Barbacka. Marcus Johansson är en ståuppkomiker som även jobbat med tv-manus, improvisationsteater och berättande. Han bor i Malmö där han även föddes 1975. Sedan 2006 driver han ståuppklubben Oslipat tillsammans med Fritte Fritzson.

Avsnitt 3. Första avsnittet från Kristianstads höstlovsaktiviteter. Fem drömmar som kretsar dels kring hem och hemlöshet, dels om att falla både i tomrummet och helvetesgapet. Vuxna berättare. Drömmarna är inspelade utanför Regionmuséet den 27 oktober 2018. Drömberättarnas alias är: Svala, Giraff, Katt, Gepard, Fiskmås.  Samtalsgäst: Lena Hyltén-Cavallius. Programledare: Christina Claesson Arrangörer för höstlovsaktiviteterna 2018: Regionmuséet Kristianstad och Kulturhuset Barbacka.    

I den här delen av vår Almedalsspecial träffar vi Erik Sjölander. Erik är Småföretagarnas näringspolitiske talesperson och tycker inte om byråkrati. Han vill jobba med korta beslutsvägar och föredrar därför att jobba med småskaliga företag. Erik är nyfiken och vill lära sig nya saker varje dag, och valde bort läraryrket till förmån för en mer entreprenöriell väg. Vi sänder live från Samtalsgården (S:t Hansskolans skolgård) och pratar bland annat om företagande, hur ett samhälle kan lyfta olika sorters kompetenser och såklart hur vi samarbetar oss till den framtid vi vill nå. Utöver det lyfter vi förutsättningar för företagande, där samhällsstrukturer ska kunna verka till förmån för sina medborgare. Erik och Småföretagarna brinner för att skapa säkrare arbetsvillkor för just mindre företag eftersom att det är dessa som åker först när det är tufft. Det sociala skyddsnätet menar man måste bli bättre och ta hand om de individer som väljer att gå en väg som entreprenörer. Vi samtalar också om bilden av företagande och företagare. Hur ser vi på företagare? Vad innebär det att vara småföretagare och varför välja bli småföretagare. Hur kan små företag utvecklas och bidra till fler arbetstillfällen och hjälpa unga och nya svenskar in på arbetsmarknaden? Vad krävs då av oss andra? Läs gärna mer om Småföretagarnas Riksförbund på www.smaforetagarna.eu

Om Svenska kyrkan vill fortsätta försonas med samerna krävs mer av konkret handling. Det tycker flera röster i veckans program, som vi ägnar helt åt relationen mellan samerna och kyrkan. Går det att läka såren efter 500 år av förtryck och förföljelse? I veckans program hör du många röster - framför allt från unga samer - om deras syn på tron och framtiden. - Kyrkan har ju sagt förlåt och vi kan inte fortsätta sitta och älta, säger 14-åriga Alva. Medan Pavva Pittja, 26, har tagit avstånd från kyrkan och i stället hittat en annan andlighet som fungerar för honom. - Kyrkan valde bort det samiska. Därför bestämde jag mig för att den kristna religionen inte är något för mig, säger han. Samiska ungdomar, bland andra Alva och Vilma, 16 år, berättar i programmet om sin relation till religionen och kyrkan. Några godtar kyrkans ursäkt och känner sig hemma med kristendomen. För andra ställer sig kyrkans övergrepp i vägen. De utövar i stället sin andlighet genom jojk och meditation och genom att skapa nya ceremonier ute i naturen. Människor och tros reporter Alexandra Sandels har besökt ett samiskt ungdomsläger och de Samiska kyrkodagarna i Arvidsjaur. Förutom ungdomarna har hon träffat Birgitta Simma, stiftsadjunkt för samiskt arbete i Svenska kyrkan i Luleå stift, och Elisabeth Hallnor, guide i den så kallade Lappstaden. Reporter Anna Sunna från Sameradion har träffat två unga samer i Jokkmokk, renskötaren Pavva Pittja och slöjdaren och aktivisten Jenni Laiti. Samtalsgäst och bisittare till programledare Tithi Hahn är Åsa Simma, skådespelare, jojkare och manusförfattare. Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, som deltog under de Samiska kyrkodagarna, är med oss direkt från en studio i Uppsala.

Om gentrifiering och allt det som kan hända när ett bostadsområde görs lite snyggare. Hör om varför konstnärer skulle lockas till Hökarängen i Stockholm när området blev en 50-talsidyll, om Pennygången i Göteborg där de boende riskerar flytt när hyrorna chockhöjs och om Johannesburg i Sydafrika där gentrifieringen öppnar vägarna in i den under apartheid hermetiskt slutna staden och hör om det alls är möjligt att bygga en rättvis stad. Stockholmsförorten Hökarängen var tidigare känd under öknamn som Krökarängen och Mördarängen. Nu har området rustats upp och delvis fått tillbaka sitt ursprungliga 50-talsutseende. Konstnärer har uppmuntrats att flytta till området. Allt för att göra Hökarängen mer attraktivt. Samtidigt växer oron bland dem som bott där länge för att hyrorna ska höjas och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Hör Hökarängsborna Victor Lopez, Maryam Fanny, Solveig och Johnny. Och bostadsbolaget Stockholmshems vd Ingela Lind medger att ju bättre de lyckas göra Hökarängen attraktivt desto större är förstås risken att trycket på ombildningar ökar. Reportage av frilansreportern Johanna Langhorst. I Göteborg pågår en dragkamp mellan hyresgäster och fastighetsbolaget Stena Fastigheter om den planerade upprustningen av Pennygången i Högsbohöjd. För två år sen fick de cirka 1 500 boende på Pennygången beskedet att husen ska renoveras från grunden, de är "tekniskt slut". Renoveringen skulle innebära höga hyreshöjningar och många av de som bor på Pennygången riskerade att tvingas flytta eftersom de inte skulle ha råd att betala de nya hyrorna. Möt Yvonne Söderberg, som har bott på Pennygången i 40 år, Håkan Burden och Catharina Thörn. De vill inte flytta. Att bo kvar eller inte är ett val som de boende själva får göra, säger koncernchefen Christel Armstrong Darvik. Reportage av Jesper Lindau Det kommer att dröja länge innan bygg- och fastighetsbolag ser ett egenintresse i att ta sociala hänsyn. Det säger Susan Fainstein, professor i stadsutveckling vid Harvard-universitetet. Hon har forskat om stadsplanering och stadsförnyelse i fyra decennier och hävdar att rättvisa måste vara det övergripande måttet för hur väl en stad fungerar. Det förklarar hon i boken The Just City. Hon intervjuas av Daniela Marquardt. Staden som spänningsfält i den globala samhällsomdaningen, risken för social oro och politisk ovilja eller oförmåga att motverka de dominerande ekonomiska intressena, det är några teman vi berör i studiosamtalet. Samtalsgäster är Viktoria Walldin, socialantropolog som arbetar på White Arkitektkontor och Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och för närvarande forskningsledare för ett projekt som för bland annat Sveriges Kommuner och Landsting ska producera Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och hållbara städer - KAIROS. Gentrifiering som något nödvändigt ont, en oundviklig utveckling eller en positiv kraft för förändring? I Johannesburg, Sydafrika, där decennier av apartheid har tvingat människor att leva åtskilda är utmaningen annorlunda. Idag strävar man efter att skapa mötesplatser, erbjuda billigt boende och säkra gator för alla. Frilansreportern Malin Olofsson tar oss med till Braamfontein ett av de områden där omvandlingen har varit tydligast. Mpho Matsipa är arkitekt, undervisar på universitetsnivå och driver det nystartade Studio X, en mötesplats för konstnärer, arkitekter och andra som vill jobba med Johannesburgs stadsutveckling. Möt också de boende Lerato Marokoane och Gauta Mofokeng. I ett annat projekt, Corridors of Freedom, strävar man efter att bygga ihop Johannesburg med de utspridda områdena dit den svarta befolkningen var hänvisad. Tom Chapman är en av arkitekterna som arbetar med projektet. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om terrorlogik, regionalpolitik och maktkampen som formar al-Shabaab. Vad var det egentligen för grupp som genomförde attacken mot köpcentret i Nairobi i september? En desperat regional milis på fallrepet eller en slipad modern variant av al-Qaida? Hör röster från Nairobi, Mogadishu, Tensta och Drammen om vilka al-Shabaab egenligen är. Det har gått fyra veckor sedan terrorattacken mot köpcentret Westgate i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Maskerade män stormade då byggnaden, kastade handgranater och sköt mot personal och kunder. Attacken övergick i ett gisslandrama som pågick i tre dagar. Nära 70 människor dog, de flesta civila. Den grupp som snabbt tog på sig skulden för dådet var al-Shabaab, fram tills dess en ganska okänd somalisk islamistmilis, okänd åtminstone utanför Östafrika. Men i samband med uppmärksamheten efter attacken har flera olika bilder av gruppen tonat fram; Å ena siden bilden av al-Shabaab som en modern och uppgraderad version av al-Qaida med kapacitet att slå till var som helst när som helst. Å andra sidan bilden av en splittrad och försvagad milisgrupp som måste genomföra attacker utomlands för att verka relevanta för sina egna landsmän. I Konflikt  ställer vi oss frågan Vad al-Shabaab egentligen är för något, hur mycket makt man har i Somalia och i vilken utsträckning gruppen utgör ett hot mot omvärlden. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg begav sig till förorten Eastleigh i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Eastleigh kallas ofta för "Lilla Somalia" eftersom stadsbilden  domineras av de omkring 30 000 somalier som bor där. Här är al-Shabaab mycket närvarande, många är rädda för dem och beskriver gruppen som ett ofta diffust hot. Efter Westgateattacken har flera internationella analytiker frågat sig hur man ska tolka attentatet. Var det en styrkeuppvisning som pekar mot att al-Shabaab nu är på väg att spela i al-Qaidas klass som stort internationellt terrornätverk? Eller är attacken i själva verket ett svaghetstecken - just för att man ser sig tvungen att ta till den här nationalistiska retoriken för att göra sig relevant för de egna landsmännen? Konflikts producent Johanna Melén började med att ringa upp en av världens främsta al-Shabaabkännare, amerikanske professorn Ken Menkhaus. Samtalsgäster är Ida Gure, tolk med rötter i Somalia, Mats Utas, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och Maria Sjöqvist, Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent. När vi på Konflikt i december senast gjorde en Somaliasändning hade vi med 23-årige Abdirahim Hassan som gäst hos oss för att tala om framtiden i Somalia, en framtid som trots mycket fortsatt elände ändå började se lite ljusare ut. Abdirahim hade dragit igång en ungdomsverksamhet i Somalia och idén var bland annat att hitta sätt att minska lockelsen från extremistiska rörelser som al-Shabaab. Abdirahim Hassan beskrev i studiosamtalet då hur al-Shabaab fortfarande satte skräck i folk. Han berättade om rädslan för attacker så fort mörkret föll och om hur det inte gick att köpa cigaretter i vissa stadsdelar eftersom islamistmilisen förbjudit rökning. I augusti reste Abdirahim Hassan till Mogadishu för att vara med och organisera en ungdomskonferens. Men under ett kidnappningsförsök riktat mot en annan deltagare sköts han till döds. Han blev 24 år. Konflikts reporter Moa Larsson åkte till Tensta för att tala med Rashid Muhammed som också var med på resan då Abdirahim Hassan mördades för att höra vad det var som hände och om hur arbetet Abdirahim påbörjade fortsätter idag. Producent: Johanna Melén Programledare: Kajsa Boglind