Podcasts about hotet

Stölder och bedrägerier minskar enligt polisen / Hotet från Ryssland mot Sverige fortsätter öka / Misstänkt gängkriminell utlämnad från Grekland / Idag på fettisdagen säljs flera miljoner semlor i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Under kalla kriget planerade Sovjetunionen att ockupera Sverige vid ett krigsläge. Hotet gjorde att regeringen 1949 startade en hemlig organisation som skulle evakuera nyckelpersoner till Storbritannien och organisera motståndet mot ockupationsmakten om det värsta skulle hända.Den svenska motståndsrörelsen, med kodnamnet Metro, var redo att slå tillbaka om kriget kom. Högt uppsatta politiker, direktörer och fackföreningsledare samarbetade i det fördolda för att säkra Sveriges självständighet – med stöd från både kungahuset och regeringen.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johan Wennström, statsvetare och forskare vid Försvarshögskolan, om Sveriges hemliga motståndsrörelse under kalla kriget. Han är aktuell med boken Sveriges sak var vår där vi får en samlad och väldokumenterad bild av den hemliga svenska Stay Behind-rörelsen.Sveriges motståndsorganisation Metro – i folkmun kallad Stay Behind – organiserades i strikt hemlighet från 1949 och framåt, med uppdrag att verka i det tysta efter en eventuell sovjetisk invasion. Dåvarande statsminister Tage Erlander utfärdade i juni 1949 fyra hemliga fullmakter för att planlägga en motståndsrörelse. Fullmakterna gavs till högt uppsatta personer inom näringslivet och militären – bland dem försäkringsdirektören Alvar Lindencrona och arméchefen Carl August Ehrensvärd. Verksamheten legaliserades formellt 1955 genom ett tidigare okänt konseljbeslut.På Fleminggatan 17 i Stockholm, bakom en anonym dörr märkt ”Driftbyrån”, dolde sig under kalla kriget en av Sveriges bäst bevarade hemligheter. Här utbildades utvalda svenskar i sabotage, konspiration och överlevnad – inte för att anfalla, utan för att göra motstånd vid en framtida sovjetisk ockupation.Organisationen var strikt hierarkisk, uppbyggd enligt principen om ”vertikal kontakt” – medlemmarna kände endast till sina närmaste över- och underordnade. Under täcknamn fick de utbildning i sabotage, spaning och hantering av cyanidkapslar, ofta i isolerade bås där de inte ens såg varandra.Forskaren Johan Wennström avfärdar övertygande att den svenska motståndsrörelsen inte var en NATO-filial. Till skillnad från andra europeiska Stay Behind-nätverk var den svenska rörelsen självständig, även om det fanns vissa kontakter med väst. Organisationen förberedde flyktvägar till Norge och Storbritannien, planerade för ett exilhögkvarter i England och tränade för sabotage- och partisankrig.En unik aspekt av Metro var samarbetet över klassgränser. Både LO:s ordförande Arne Geijer och SAF:s ledare Curt-Steffan Giesecke deltog i rörelsens ledning. Samarbetet speglade den så kallade Saltsjöbadsandan – ett svenskt försvar byggt på samförstånd snarare än konflikt.Organisationen finansierades med statliga medel och bidrag från näringslivet fram till 1992, men lades aldrig formellt ned. Under 1990-talet tog general Robert Lugn över ledarskapet – därefter blir spåren allt mer otydliga. Ingen vet säkert om rörelsen fortfarande existerar.Musik: The Last Stand av Jon Presstone, Storyblock Audio.Bild. Broschyren Om kriget kommer från 1952 från Kungliga Civilförsvarstyrelsen. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mediestödet, som ska värna det offentliga samtalet, är inte anpassat för en tid då AI kan generera en nyhetssajt på några sekunder och infrastrukturen ägs av illojala aktörer. Det skriver Carl Heath, forskare och ledamot av Mediestödsnämnden, i en essä om internets tredje epok – där amerikanska techjättar nu desperat försöker framstå som europeiska. Inläsare: Staffan Dopping

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring diskuterar duon:AIK:s nya ekonomiska rapport”Förvånande att MFF fick så mycket för sin flopp”Hotet för de allsvenska sportchefernaLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utvecklingen av så kallade kvantdatorer väcker oro. Om någon lyckas uppfinna en tillräckligt kraftfull kvantdator kommer den att kunna knäcka många av krypteringslösningarna som används idag. Runt om i världen har underrättelsetjänster redan börjat spela in krypterad trafik i hopp om att en framtida kvantdator ska kunna dekryptera den. Vi måste därför påskynda övergången till kvantdatorsäkra krypteringsalgoritmer. Veckans specialavsnitt av Bli säker-podden gästas av IT-säkerhetsexperten Joachim Strömbergson från Assured. Han förklarar hur vår värld påverkas av hotet från kvantdatorerna. Joachim redogör för vilka situationer som berörs, var problemet är som störst och hur lösningarna ser ut. Det har redan uppfunnits flera kvantdatorsäkra krypteringsalgoritmer, men de har av förklarliga skäl inte hunnits testas i samma utsträckning som de klassiska motsvarigheterna. Frågan är: kan vi lita på dem? Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd338.

Malin drömmer på tyska vilket leder oss till hennes tyska gammelmorfar Adolf och hans förföljelsemani. Jessica minns när hon sov i en långtradare med främmande engelsmän och undrar om hennes bil är avlyssnad och blir väldigt nervös. Vi kommer fram till att en era är över, blir sorgsna men blickar framåt. Sen var det det där med att Jessica har blivit som Malin och fuckat upp en bokning med förödande konsekvenser. Lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extrapodd: Efter en dramatisk vecka har EU:s ledare haft ännu ett toppmöte om relationen med USA. Är faran över och vilken roll spelar Natochefen Mark Rutte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En minst sagt krisartad vecka i världen går mot sitt slut. USA:s president Donald Trump hotade med strafftullar mot flera europeiska länder i kölvattnet av Grönlandskrisen, något som fick EU:s ledare att dra ihop ett blixtinkallat toppmöte. Därefter drog Trump tillbaka vissa av sina hot, inte minst efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Men är relationen mellan Europa och USA verkligen bättre nu och är de europeiska ledarna eniga i hur de ska hantera situationen? Och vilken roll spelar Storbritannien när EU och USA stångas med varandra?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Ordkriget kring Grönland har trappats upp den senaste tiden. Enligt Donald Trump är landet en nationell säkerhetsprioritering som ska tas över under den här mandatperioden, om det så ska ske med militära medel. Reaktionerna från europeiskt håll har inte låtit vänta på sig och krismötena avlöser varandra. Så, vad händer nu? Varför är Grönland så viktigt för Trump? Och kan någon hindra hans planer? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

100%: https://www.youtube.com/watch?v=9ArFqGqCsAMRiks video: https://www.youtube.com/watch?v=b4607kO58u4&t=19sKontakt: jonasandlighet@gmail.com

om psykologiska perspektiv på sex med Björn Hedensjö från podden ”Dumma människor”Björn Hedensjö är psykolog och författare. Björn driver och programleder podcasten Dumma Människor, en bred samhällsvetenskaplig podd där han diskuterar olika mänskliga fenomen utifrån ett psykologiskt perspektiv tillsammans med Lina Thomsgård.I Kinkypodden pratar Björn bland annat om vad så kallat ”magnifikt sex” handlar om, han hjälper Aurora att bredda begreppet ömsesidighet och samtycke. Björn kallar människan för en socialt ängslig art och det blev även ett fint och viktigt samtal om det viktiga i att kunna ta ett nej. Följ Björn på @bjornhedensjo och @dummamanniskorProgramledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Ett rykande färskt fredagsavsnitt av TV4 Hockeypodden kommer till er här! Idag gästas Kajsa Kalméus av Staffan Kronwall och Johan Tornberg, två forna backar som bland annat får chans att berätta om sina hattrick!Annat i avsnittet:Nya ansikten i DjurgårdstruppenAxel Anderssons hattrickHar offensiven lossnat för Färjestad?Almen Bibic - den ofrivillige programledaren!Hotet mot SödertäljeledareFrid och fröjd i Björklöven - eller?Du får alltid de senaste hockeynyheterna på https://www.tv4.se/ishockey Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Markus Allard är partiledare för Örebropartiet och satsar på riksdagen i valet 2026. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Markus Allard är partiledare för Örebropartiet och satsar på riksdagen i valet 2026. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Zohran Mamdani är New Yorks nye borgmästare. Donald Trump ser rött. Han hotade redan innan valet att dra in det statliga stödet och skicka soldater till New York vid en eventuell seger. Mamdani kallar sig för ”Trumps värsta fiende” och Trump kallar sin fiende för en kommunistgalning. Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets reporter i USA. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: 60 minutes, TV4Nyheterna. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Film och nya hot aktualiserar frågan om USA:s beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump har landat i Sydkorea och ska träffa Kinas president Xi Jinping. Hotet om hundraprocentiga tullar verkar avvärjt, men hur ska det bli med de sällsynta jordartsmetallerna, sojabönorna och fentanylet? Och vem är Trumps nya favoritledare i Asien? Det pratar vi om i det här avsnittet av USApodden.Hör också om nedstängningen av USA, som går mot att bli historiens längsta och nu börjar få kännbara konsekvenser. Hur märks det att statsanställda går utan lön och vad är det som fått demokrater och republikaner att borra ner hälarna så djupt i backen den här gången? Dessutom: Ryska provskjutningar och filmen A House of Dynamite har aktualiserat frågan om kärnvapenhotet. Hur rustat är USA? Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent.Programledare: Cecilia Khavar.Producent: Anna Roxvall.

Insiders. Vad är det? Är det elaka medarbetare eller något annat? Ja det finns ju faktiskt flera kategorier i ämnet. Mattias Jadesköld och Erik Zalitis reder ut begreppet och några kända fall från Microsoft, Tesla och ... och Televerket på 80-talet. Hur skyddar man sig mot detta hot? För att bottna i det gör duon en djupdykning i det tekniska men även det mänskliga. Hur blir en medarbetare mindre benägen att bli en "insider"? Och hur ser man till att de som inte ens vet om att de är insiders, inte blir just insiders.  

I det här avsnittet möter vi Evin Cetin – tidigare advokat som valde att lämna rättssalarna för att istället skildra det hon såg på nära håll: gängkriminalitetens brutala verklighet. Efter otaliga mordfall och möten med föräldrar i bottenlös sorg insåg hon att hon behövde en annan väg för att skapa förändring. Genom sitt författarskap vill hon nu synliggöra en utveckling som påverkar hela vårt samhälle.Vi talar om hur gängen i dag rekryterar allt yngre barn – inte bara i förorter, utan även bland ungdomar i mer privilegierade områden. Barn lockas via Snapchat, Instagram och till och med i spelvärldar som Fortnite, och fastnar snabbt i en tillvaro där vägen tillbaka är nästan obefintlig.Evin delar också insikter om flickornas växande roll i gängen och varför företag och organisationer riskerar att bli sårbara när anställda dras in i missbruk och utpressning.Hennes budskap är tydligt: gängkriminalitet är inte längre något som kan isoleras till ”utsatta områden” – det kan drabba vem som helst. Hotet är digitalt, systematiskt och närmare än många vill tro.Det här är ett ögonöppnande samtal om vad som krävs för att skydda våra barn, våra arbetsplatser och i förlängningen hela vårt samhälle.Följ Evin Cetin här: https://www.instagram.com/evin_cetin/ Köp Evin Cetins böcker här: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Evin%20Cetin&srsltid=AfmBOorxrga1NShFBTyFN3uaKe1lh7hfJtVF84uHu7_GAyAdwUPaXOH8 Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Evin Cetin – tidigare advokat som valde att lämna rättssalarna för att istället skildra det hon såg på nära håll: gängkriminalitetens brutala verklighet. Efter otaliga mordfall och möten med föräldrar i bottenlös sorg insåg hon att hon behövde en annan väg för att skapa förändring. Genom sitt författarskap vill hon nu synliggöra en utveckling som påverkar hela vårt samhälle.Vi talar om hur gängen i dag rekryterar allt yngre barn – inte bara i förorter, utan även bland ungdomar i mer privilegierade områden. Barn lockas via Snapchat, Instagram och till och med i spelvärldar som Fortnite, och fastnar snabbt i en tillvaro där vägen tillbaka är nästan obefintlig.Evin delar också insikter om flickornas växande roll i gängen och varför företag och organisationer riskerar att bli sårbara när anställda dras in i missbruk och utpressning.Hennes budskap är tydligt: gängkriminalitet är inte längre något som kan isoleras till ”utsatta områden” – det kan drabba vem som helst. Hotet är digitalt, systematiskt och närmare än många vill tro.Det här är ett ögonöppnande samtal om vad som krävs för att skydda våra barn, våra arbetsplatser och i förlängningen hela vårt samhälle.Följ Evin Cetin här: https://www.instagram.com/evin_cetin/ Köp Evin Cetins böcker här: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Evin%20Cetin&srsltid=AfmBOorxrga1NShFBTyFN3uaKe1lh7hfJtVF84uHu7_GAyAdwUPaXOH8 Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk pratar om granatdramat i Vasastan igår kväll – ett drama som hon själv hamnade mitt i. Hon rapporterar också om masskjutningen i Minneapolis igår där två barn dödades. Alice Dadgostar berättar om förslaget att förbjuda telefonförsäljning och om en korruptionsskandal i Argentina. Dessutom: Snart är Alices väntan över och varför är folk på Burningman? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk pratar om granatdramat i Vasastan igår kväll – ett drama som hon själv hamnade mitt i. Hon rapporterar också om masskjutningen i Minneapolis igår där två barn dödades. Alice Dadgostar berättar om förslaget att förbjuda telefonförsäljning och om en korruptionsskandal i Argentina. Dessutom: Snart är Alices väntan över och varför är folk på Burningman? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sen Trump kom till makten igen har diskussionen om läget för demokratin i USA gått varm. Detsamma gäller på flera håll i Europa där högerpopulistiska rörelser skördat framgångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Yascha Mounk, tysk-amerikansk statsvetarprofessor, tidigare verksam vid Harvard men idag vid Johns Hopkinsuniversitetet, Nicola Canestrini, jurist Italien, Dorota Nygren, journalist som tidigare arbetat inom Polens public service radio, Jan Jönsson, liberal politiker i Stockholms stad, amerikanska Trumsupportrarna Tommy Cheney och Michael, amerikanerna Rebecca, Bill och Cheryl, som demonstrerar mot Trump.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: David Rasmusson och Johanna Sjöqvist HarlandTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

I september 1944 tvingades den finska armén vända sina vapen mot sina tidigare bundsförvanter i den tyska 20. bergsarmén i norra Finland. Vapenstilleståndet med Sovjetunionen den 18 september innebar ett krav på att finnarna skulle driva ut tyskarna ur Lappland.Inledningsvis utspelade sig ett slags ”låtsaskrig”, men under sovjetiskt tryck övergick konflikten i början av oktober 1944 till regelrätta strider mellan finska och tyska styrkor. Under sin reträtt brände tyskarna ner det mesta av värde, däribland stora delar av staden Rovaniemi. Tiotusentals människor tvingades på flykt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Lapplandskriget 1944–45, som markerade slutet på andra världskriget för Finland. Kriget bör inte ses som ett isolerat skeende, utan snarare som en del av en helhet tillsammans med Vinterkriget 1939–40 och Fortsättningskriget 1941–44 – tre faser i Finlands komplexa krigsdeltagande.Lapplandskriget blev en stor utmaning för Finland. Samtidigt som tyskarna skulle drivas ut, krävde Sovjet att Finland påbörjade en omfattande demobilisering av armén, i enlighet med vapenstilleståndsavtalet. Till detta kom ett utmattat civilsamhälle och hundratusentals flyktingar från Karelen, som återigen måste avträda till Sovjetunionen. Tiden präglades av osäkerhet – en sovjetisk (formellt allierad) kontrollkommission bevakade noggrant Finlands agerande. Hotet om en fullständig sovjetisk ockupation hängde i luften.Trots detta lyckades den finska armén genomföra militära operationer som tillfredsställde Sovjet. Den tyska armén, som omfattade över 200 000 man, retirerade successivt mot Nordnorge. De sista tyska trupperna lämnade finskt territorium så sent som i slutet av april 1945.Bildtext: Rovaniemi i ruiner efter tysk reträtt under Lapplandskriget hösten 1944. Foto: Okänd / Wikimedia Commons.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det svenska riket och det blivande ryska riket konfronterades tidigt när deras målsättningar krockade i det som idag är Finland. Denna tidiga medeltida kamp om inflytandet kom inte till ett definitivt slut, men i och med Nöteborgsfreden 1323 utstakades en gräns i öster Finland.Vi vet idag att Ryssland systematiskt bedriver påverkansoperationer, underrättelseinhämtning och gör militärplanering för ett anfall på Sverige. Historiskt har relationen sett lite annorlunda ut med perioder av krig men också samarbete.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved hotet från Ryssland.Bör vi vara rädda för Ryssland? Mot bakgrund av Ukrainakriget finns det anledning att fräscha upp minnet om de svensk-ryska relationerna.Den kommande historien skulle komma att domineras av konkurrens och många krig. Först med Peter den store fick Ryssland övertaget och kunde tränga fram till Östersjön. År 1703 grundades St Petersburg den blivande huvudstaden – det sannolikt viktigaste åratalet i Sveriges och Finlands historia. Från den tiden skulle Ryssland vilja erövra Finland vilket skedde slutgiltigt 1809.Under första hälften av 1800-talet samarbetade Sverige och Ryssland mot Frankrike och relationerna var förhållandevis goda. Från Krimkriget på 1850-talet och längre fram under 1880-talet ökade spänningarna och ”rysskräcken” spred sig i Sverige. Under 1900-talet har den svenska hållningen varit misstänksam och under kalla kriget stod det ganska klart från vilket håll hotet kom även om det inte sades klart ut. I nuet framstår Ryssland som den enda makt som på allvar skulle kunna utgöra ett hot mot Sverige. Avsnittet avslutas med diskussion kring vad detta konkret innebär och vad vi har att vänta oss i framtiden.Bild: Valaffisch från Högerns ungdomsförbund med texten "Envar som röstar på arbetarepartiet röstar för Moskva". Andrakammarvalet 1928 även kallat Kosackvalet. Nordiska Museet, Digitalt Museum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland skyddar sin skuggflotta med både stridsflyg och missiler, men den svenska marinen ser ett annat hot. Nu dras nätet åt allt hårdare kring fartygen. Räcker det för att förhindra en katastrof?

  I dag blir det bokradio för hela slanten. I detta avsnitt av podden UFO-Sverige möter programledaren Tobias Lindgren den välkände författaren och UFO-experten Clas Svahn. Avsnittet kretsar kring Svahns senaste bok "Hotet från Världsrymden – Rymdstenar, Solstormar och Störtande Satelliter", där de tillsammans utforskar bokens tillkomst och dess innehåll. Under samtalet med Tobias Lindgren får du som lyssnar en inblick i de olika aspekterna som behandlas i boken. Clas Svahn delar med sig av hur idén till boken föddes och den research som ligger bakom verket. De diskuterar ingående de potentiella farorna som kan komma från rymden, såsom nedfallande rymdstenar, kraftiga solstormar som kan påverka vår infrastruktur, och risken med störtande satelliter. Avsnittet ger en både tankeväckande och informativ genomgång av hur jordens yta och atmosfär ständigt påverkas av fenomen från rymden. Men också sådant som inte kommer så långt i från oss som rymden. Konstiga saker faller från himlen, kan man lugnt sagt säga.  

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För det fick han Nobelpris i fysik 2024. Men han varnar själv för det hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Muslimska brödraskapet är ett hot mot Västvärlden. De arbetar för att upprätta parallellsamhällen och det är hög tid att bli varse problemets omfattning, skriver terrorforskaren Magnus Norell. Inläsare: Staffan Dopping

När fascismen växte i Europa på 1930-talet hotades många minoriteter. I Finland blev fascismen aldrig en majoritetsrörelse, men finlandssvenskarna, som kämpade för sin kulturella existens i ett finskdominerat land, kände sig utsatta.Trots svenskans officiella status i Finland ökade trycket från finsknationalistiska rörelser, som såg svensktalande som en rest från det svenska rikets tid. Den finlandssvenska antifascismen var mångfacetterad och påverkades av klass, ideologi och minoritetsstatus. Motståndet sträckte sig från borgerlig kritik av fascismens rättsvidrighet till socialistiska och kommunistiska rörelser.I podden Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med historikern Anders Ahlbäck vid Stockholms universitet och litteraturvetaren Ylva Perera vid Åbo Akademi om den finlandssvenska antifascismen. De är aktuella med antologin Finlandssvensk antifascism – Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Fascismen är en ultranationalistisk, auktoritär ideologi som betonar statens makt och folkets homogenitet. Historiskt har fascistiska rörelser, som i Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland, präglats av militarism och diktatur.Lapporörelsen var den mest framträdande finska fascistiska rörelsen och försökte eliminera vänstern genom kidnappningar, misshandel och påtryckningar. År 1932 kulminerade dess inflytande i Mäntsäläupproret, som misslyckades men visade styrkan i de auktoritära strömningarna.För finlandssvenskarna var Lapporörelsen ett dubbelt hot – dels mot vänstern, där många antifascister var aktiva, dels genom sin finsknationalism, som såg svenskspråkiga som en oönskad minoritet.Författaren Mirjam Tuominen använde litteraturen som ett antifascistiskt verktyg och såg fascismen som präglad av empatilöshet. Hon skildrade den inre kampen mot fascistiska impulser för att blottlägga dess mekanismer och väcka medkänsla.Finska nationalister ville språkligt och kulturellt homogenisera Finland, vilket hotade det svenskspråkiga Finland. För många blev antifascismen ett försvar av svenskans ställning.Den finlandssvenska pressen spelade en central roll i debatten om fascism. Tidningar som Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen och Nya Argus gick från avvaktande till uttalad antifascism på 1930-talet, då minoriteters rättigheter hotades och Finland riskerade att bli en auktoritär stat. Arbetarbladet drev en konsekvent antifascistisk linje redan från 1920-talet.Bildtext: Den 4 juni 1930 misshandlas kommunisten Eino Nieminen brutalt av lappoanhängare utanför Vasa tingshus i samband med en rättegång mot Lapporörelsen. (Wikipedia, Public Domain).Lyssna också på: Så försvann Finland ur svensk historia.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Antalet attacker som utförs av ensamagerande förövare har ökat världen över. Inte minst i USA - med de återkommande skolskjutningarna som gång på gång skakar landet. Men vi ser det också här i Sverige, nu senast i masskjutningen i Örebro. Hotet från ensamagerande är ett komplext problem. Det är en stor utmaning för säkerhetstjänster att upptäcka de här personerna – eftersom de ofta lever isolerade och håller sig under radarn. Så vad driver egentligen en ensam gärningsman? Varför är de så svåra att upptäcka? Och hur ser risken för copycats ut? Gäst: Katie Cohen, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: TV4 Nyheterna, Brottsförebyggande rådet, WCPO 9 News, NJ Spotlight News, SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Dag för dag trappas konflikten i Kongo- Kinshasa upp. Sedan rebellgruppen M23 intog miljonstaden Goma i slutet av januari har nära 3000 personer dödats, och hundratals har tvingats på flykt. Enligt M23 själva så handlar dagens attacker om att skydda tutsier i östra Kongo. Samtidigt är regionen mycket mineralrik och vissa experter menar att rebellgruppen, med Rwanda som stöd, vill plundra landet på tillgångar. Men vad handlar egentligen konflikten om? Och finns det ens en möjlig lösning? Gäst: Görrel Espelund, journalist och författare med särskilt fokus på Afrika och redaktör på utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: BBC, Sveriges Radio, The Times, United Nation. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Inläst: Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon försöker sänka en av presidentens närmaste män, multimiljardären Elon Musk.

8 januari. Under julhelgen angreps än en gång viktiga kablar på havsbotten, den här gången i Finska viken. Hur ska Sverige och Nato agera för att skydda viktig infrastruktur i Östersjön? Elisabeth Braw, senior Fellow vid tankesmedjan Atlantic Council, och Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, diskuterar med Andreas Ericson.

Magnus Ranstorp analyserar Islamiska statens position idag. Ukraina stoppar rysk gas. Önsketänkande bakom Northvolts haveri, enligt ny rapport. Och en av de skjutna pojkarna i Malmö har avlidit. Programledare: Magnus Thorén.

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

De är två av AI-världens hetaste namn. Och när de besökte Stockholm under Nobelveckan passade SvD Tech briefs Henning Eklund på att intervjua pristagarna Geoffrey Hinton och Demiss Hassabis. Geoffrey Hinton, som brukar kallas ”AI:s gudfadern”, räknar med att AI-systemen kommer att bli smartare än människor inom 5-20 år. När det inträffar riskerar hela mänskligheten att utplånas, varnar Nobelpristagaren. Demis Hassabis är vd för Googles AI-labb Deepmind och är därmed en av AI-världens stora makthavare. Han oroas av vad kapplöpningen mellan storbolagen kan leda till, och hoppas på internationellt samarbete för att hantera riskerna med AI. Dessutom: Geoffrey Hinton bjuder lyssnarna på sitt bästa lästips. Intervjuerna är på engelska. In this episode of SvD Tech Brief, Nobel laureates Geoffrey Hinton and Demis Hassabis discuss the risks of AI that threaten humanity. The interviews are conducted in English. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

En multiresistent E coli-bakterie sprider sig nu allt snabbare i Europa och Sverige, och en av de främsta orsakerna är överanvändningen av antibiotika. Idag klassas resistensen av WHO som ett globalt hälsohot, och beskrivs ofta som den tysta pandemin. Den multiresistenta E coli bakterien som fått fäste i Sverige, handlar om en bakterie som finns i tarmarna. För en frisk person är det oftast ingen större fara att få bakterien, men för de som redan är sjuka kan konsekvenserna bli allvarliga, som blodförgiftning och infektioner i buken. Eftersom antibiotikan inte funkar är bakterien svårbehandlad, vilket oroar Folkhälsomyndigheten. Hur allvarlig är situationen? Hur behandlas bakterien när antibiotika inte längre fungerar? Och finns det några lösningar för att förebygga antibiotikaresistens? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Nyhetsmorgon, BBC News, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Fredag! Originaltrion är tillbaka och bjuder på idel bajs. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:10 - Segelsemestern18:17 - Bristande språkkunskaper21:39 - Allt började en ljummen vårkväll25:46 - Jesus och Fylle-Maja31:10 - Hotet från ovan39:47 - Hello darkness, my old friend47:35 - Rebound52:40 - Fekalia och mardrömmen1:02:09 - Fettsugningen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utsikterna att bromsa AI-utvecklingen är dåliga. Det finns stor anledning att lägga resurser på att förstå och hantera riskerna, skriver AI-experten Johan Falk. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Relationen mellan Rysslands Vladimir Putin och Nordkoreas Kim Jong-un har på senare tid blivit allt starkare. I somras skrev länderna på ett samarbetsavtal där de lovar att skydda varandra i händelse av angrepp. Och nu kommer uppgifter om att nordkoreanska soldater är på väg till kriget i Ukraina. Samtidigt fortsätter Ukraina att stå emot Rysslands aggressioner, i ett krig som visar få tecken på att avta. I Kursk-regionen uppges Ryssland ha brutit igenom det ukrainska försvaret, och i gränsstäder pågår evakueringar efter att Ryssland intensifierat sina raketanfall. Och om det verkligen stämmer att nordkoreanska soldater ska strida i Ukraina, kommer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att stå inför ännu en utmaning. Men vad skulle Nordkorea egentligen vinna på att hjälpa Ryssland med soldater? Gäst: Joakim Paasikivi, Militärexpert. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: BBC News, Euronews. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Terrorgruppen IS-Khorasan, förkortad som IS-K, har kopplats till flera terrordåd under 2024. Bland annat attacken mot en konserthall i Moskva där över 130 personer dödades. De har också försökt attackera OS i Paris, Taylor Swifts konserter i Wien och riksdagen i Stockholm. Gruppen tog även på sig ansvaret för attentatet i Bryssel förra året, där två svenskar dödades i samband med en fotbollslandskamp. Nu kallar FN dem för "det största externa terroristhotet mot Europa". Samtidigt som IS-K har ökat sin aktivitet kraftigt, varnar flera experter för att även IS är på uppgång igen. Vilka är IS-Khorasan? Hur sammankopplade är de egentligen med IS? Och hur oroliga behöver vi vara? Gäst: Fredrik Meiton, utredare vid Center mot våldsbejakande extremism och forskare. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: SVT, CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Hotet om ett storkrig i Mellanöstern är ständigt närvarande i många människors vardag. SvD har på plats mött palestinier och israeler som lever i oron för en ytterligare eskalering. Hör Annica Ögren, nyhetsreporter, och Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker på SvD, berätta varför den utlovade attacken från Iran dröjer och hur hotet om eskalering påverkar livet i regionen. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med författaren och journalisten Jonathan Lundberg om hans senaste bok “Från världskrig till nätkrig - 100 år som formade Internet”. De pratar om Internet som hotet mot demokratin, vilka som var Internets ursprungsbefolkning, vad kärnan i anti-etablissemangsrörelsen är, om digitala communities som 2chan, 4chan och 8chan, vad trollning egentligen är, hur hippierörelsen är sprungen ur en stark längtan efter individualism, om PewDiePie och konsekvenskedjor, subkultur vs. mainstream, deplattformering, hur QAnon föddes och hur konspirationsteorier kan växa i den digitala undervegetationen.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27 mars. En gren av Islamiska staten har tagit på sig helgens terrordåd i Moskva. Nu höjer också myndigheterna i andra länder hotnivån. Varför angriper IS Ryssland? Och hur oroliga bör vi vara för dåd också i Sverige? Hör terrorforskarna Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan och Hans Brun på King's College i London diskutera terrorhotet med Andreas Ericson.

Daniel Riazats kandidatur till Vänsterpartiets partiledare kan vara farligare för högern än vad många tror och Pang orienterar sig i manliga könsnormer.