Podcasts about hotet

Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt?Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism. Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning?Medverkande: Statsvetarna Marie Demker, Katarina Barrling och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Göta älv var ett politiskt laddat område under medeltiden. Älvdalen var en smal korridor där kungar kunde vinna tullinkomster, städer kunde bli rika och borgar kunde stänga ett helt rike ute från havet. Mellan Hisingen, Lödöse och Kungahälla, möttes tre kungamakter som konkurrerade om kontroll över människor, varor och våldskapital.Den som kunde beskatta och befästa älven kunde också vrida om nyckeln till Vänerns inland – och i förlängningen till Nordens politiska framtid.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och historikern Tomas Andersson om Bohuslän som gränsland – och om hur västsvenska knutpunkter som Kungahälla och älvmynningen blev strategiska i kampen mellan riken.I sagovärlden kan Göta älv helt enkelt kallas Älven. Det säger något om självklarheten. Där vattenleden möter havet blir varje strand en politisk möjlighet – och ett hot. I perioder drogs området in i dansk intressesfär, i andra perioder stärkte norska kungar sin närvaro, samtidigt som svenska makthavare sökte en väg mot väster.Kristnandet under 900- och 1000-talen förstärkte spelet. Kungar behövde inte bara svärdsmakt utan också legitimitet – och kyrkans infrastruktur följde ofta samma huvudleder som handeln. Älven blev därför både transportled för varor och en motorväg för inflytande: biskopssäten, kungsgårdar och handelsplatser växte fram där flödet kunde kontrolleras.Kungahälla markerade norsk kungamakt. En kungligt grundad – eller kungligt gynnad – stad fungerade som en flagga i sten och trä: här finns ordning, här finns rätt, här finns en hamn som kan skyddas. Stadens prestige växte också av religiösa skäl. Berättelsen om reliken – en träbit ur Kristi kors – knyter samman politik, tro och status på ett sätt som i medeltiden var lika praktiskt som symboliskt.Lödöse blev i sin tur Sveriges västliga port. Det var ingen storstad, men en nyckel: tullar, hantverk och internationella kontakter samlades där älven var som mest användbar för inlandet. Och staden var inte bara en marknadsplats. Dominikanerna etablerade sig i Lödöse 1243, och deras tegelbyggande och nätverk visar hur en handelsplats också kunde bli ett centrum för idéer, utbildning och kyrklig organisering.Att Sverige behövde en väg till Västerhavet är lätt att förstå militärt. Men det blev också ett kyrkopolitiskt och ekonomiskt projekt. Lödöse kunde fungera som en ventil: om Danmark eller Norge ensamt dominerade mynningen riskerade handeln att strypas och kyrkliga kommunikationer att försvåras.Mot slutet av 1200-talet och in i 1300-talet skiftar dramat. Hotet kommer inte bara från grannriken, utan från dynastiernas egna sprickor. I Sverige exploderar konflikten mellan kung Birger och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Nyköpings gästabud 1317 – där bröderna fängslas och senare dör – blir en chock som raserar kungens legitimitet och öppnar för en ny maktordning.Ur krisen stiger Magnus Eriksson fram som kung i både Sverige och Norge (1319). Men i kulisserna finns en av periodens mest intressanta aktörer: hertiginnan Ingeborg, som under sonens minderårighet försöker driva storpolitik där slott, län och personliga nätverk blir maktens verkliga valuta.När konflikterna hårdnar blir det tydligt hur man faktiskt kontrollerar ett gränsland: genom borgar. Bohus fästning, grundlagd 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson, placerades vid en knutpunkt där militär kontroll, administration och symbolik smälte samman.Bild: En detaljbild av Carta Marina som visar Göta älv. Olaus Magnus Carta Marina (1539), ett träsnitt i storformat över Skandinavien och “Nordens underverk”, utgiven i Venedig med stöd av Hieronymo Quirino. Kartan färglades senare och speglar 1500-talets syn på Norden och tidigmodern kartografi. Olaus Magnus, Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han är åtalad för olaga hot – samtidigt som han själv står som målsägande i ett fall om hets mot folkgrupp. I veckans avsnitt gästar debattören Aron Flam för ett intensivt samtal om yttrandefrihet, politik, islamism och Sveriges framtid.Aron berättar om tiden efter den sjunde oktober, varför han menar att antisemitismen växer i Sverige och hur han hamnade mitt i två uppmärksammade rättsprocesser samtidigt. Han riktar också skarp kritik mot vänstern, som han anser har allierat sig med islamister i ett gemensamt motstånd mot västvärlden, kapitalismen och liberala värderingar.Samtalet tar vidare avstamp i Mellanöstern, där Aron förutspår att den iranska regimen kan falla inom bara några år – samtidigt som han varnar för hur Iran redan påverkar Sverige genom hot, extremism och våld på svensk mark.Dessutom diskuteras den växande politiska klyftan mellan unga män och kvinnor, biologiska skillnader mellan könen, kvotering, entreprenörskap och varför Aron hoppas på ännu en mandatperiod för Tidöregeringen.Detta är ett högaktuellt och tankeväckande avsnitt om ideologi, makt och kampen om framtidens Sverige.Följ Aron på Instagram härFölj Aron på YouTube härLäs mer om Aron härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Torkel Klingberg är läkare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hans forskning handlar om hjärnans utveckling och plasticitet, särskilt arbetsminne, uppmärksamhet och lärande hos barn. Han har varit professor sedan 2007 och är även ledamot av Nobelförsamlingen.00:00 Varför ska vi lära oss något i AI-tider?02:20 Hotet mot barns lärande när AI gör jobbet05:19 Därför behöver hjärnan tränas – skola, IQ och kognitiv utveckling08:36 Betyg, läxor och skola när elever kan använda AI10:31 AI som lärare: från fuskverktyg till personlig coach12:19 Arbetsminne, koncentration och varför fokus är en superkraft16:35 Neuro, Cogmed och träning av arbetsminne17:54 Kognitiv friktion: läs svåra böcker och träna hjärnan20:47 Skärmtid är fel fråga – sociala medier vs dataspel23:35 Huberman, TikTok och opium-liknelsen25:30 Blomstringens psykologi: PERMA, mening och utveckling30:01 Blir AI början på mänsklig blomstring – eller fördumning?32:47 AlphaFold, Nobelpris och AI som accelererar vetenskap34:02 AI och jobben: juniora roller, programmerare och framtidens arbetsmarknad37:13 Blir människan domesticerad av AI?38:07 Kognitiv offloading, Flynn-effekten och risken att vi blir dummare40:00 AI-genererat innehåll, filterbubblor och kampen om sanningen45:49 Ska sociala medier förbjudas för barn?49:56 Synergimodellen: growth mindset, stress och motivation54:52 Framtidstro, barnafödande och varför unga inte får ge upp59:26 Utvecklingsoptimism, Abundance och vad AI kan hjälpa oss lösa01:04:10 Vad politiker borde göra åt AI och sociala medier01:05:18 Praktiska takeaways: träna hjärnan och minska distraktioner01:06:00 Vad händer när unga vuxna minskar mobilen?01:08:45 Avslutning med Torkel Klingberg

Repris. Avsnittet publicerades första gången den 17 oktober 2023.De flesta tänker på gängkriminaliteten som våld: skjutningar, sprängningar, hot och hämnd. Men i Klanerna – den systemhotande brottsligheten visar Jan Persson och Johannes Wahlström något mer oroande: hur släktbaserade nätverk använder företag, banker, fastigheter, låneupplägg och offentliga institutioner för att bygga makt.Det verkliga hotet är inte bara den undre världen, utan förbindelsen mellan den undre och den övre. Restauranger, byggbolag, vårdföretag och andra till synes vanliga verksamheter kan bli delar av samma maskineri. När brottsligheten nästlar sig in i den lagliga ekonomin blir den svårare att se – och farligare att stoppa.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se

Stridsfordon 90 överraskar gång på gång med att vara bättre än man trott. Men i framtiden behöver den 40 år gamla maskinen ytterligare ett ess i rockärmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av 80-talet behövde svenska armén en ny typ av fordon för att kunna strida i väglöst land i norra Sverige där det antingen är meterdjup snö eller bottenlös myrmark.Man satte därför ihop en grupp som dammsög marknaden efter lämpliga fordon och testkörde dem både sommar och vinter i Arvidsjaur. Många märken kände sig kallade men ingen klarade kraven. Förutom ett.– Framkomlighetsmässigt var det ingenting som slog stridsfordon 90, säger Nils-Arvid Andersson, som arbetade i projektet redan på 80-talet.Stridsfordon 90, eller CV90 (combat vehicle 90) som den kallas internationellt togs fram av Örnsköldsviksföretaget Hägglunds och Söner. Efter flera år av tester och utveckling rullade det första stridsfordon 90 ut på svenska förband 1994.Nya breddgraderMen redan tio år senare kom stridsfordon 90 att testats i helt andra miljöer än vad den är byggd för. 2004 skickades stridsfordon 90 till Liberia. Det fanns en del tveksamheter om den vagnen skulle funka djungeln och den höga luftfuktigheten, men det funkade bättre än man tänkte. Och några år senare prövades den i Afghanistan med samma resultat.– Vi har väl egentligen lärt oss eller fått ett kvitto på att systemet fungerar också ypperligt utanför Sveriges gränser, på de breddgraderna som både Liberia och Afghanistan innebär, säger Magnus Swadding, på Markstridsskolan i Skövde.Idag utgör stridsfordon 90 ryggraden inom svenska armén från norr till söder. Men den har inte slutat att överraska. Sverige skänkte 2023 femtio av sina cirka femhundra vagnar till Ukraina. Och de har återkommande hyllats. Och det är framförallt en sak som soldaterna uppskattar.- Ja, de vagnarna som vi har skänkt, de har ett väldigt bra skydd. Det är till och med bättre än vad vi trodde att det var, säger Peter Öhman, projektledare för stridsfordon 90 på Försvarets materielverk, FMV.Hotet från drönareCV90 har genom åren utvecklats och det finns idag flera modeller och varianter. Totalt har den sålts i runt tvåtusen exemplar till omkring tio länder och ytterligare flera hundra är beställda. Men frågan är hur framtiden ser ut för en vapenplattform som snart har 40 år på nacken. Till exempel ser man i Ukraina att drönarna gjort att vagnen inte kan användas som det är tänkt.– Det jag blev mest förvånad över var att man skjuter indirekt eld med CV90. Man skjuter mot ett mål på sju kilometer, säger Nils-Arvid Andersson, arméstaben. Och ett annat tecken i tiden är att Estland som för ett år sedan gick ut med att de ville köpa CV90 nu hoppar av affären. Anledningen; man vill hellre lägga pengar på sitt drönarförsvar.Men Sverige och fler länder tror ändå på att stridsfordon 90 kommer kunna göra nytta på slagfältet, även i framtiden. För även om grundkonstruktionen är gammal så är den senaste modellen fylld med helt ny teknik och olika typer av sensorer som ska kunna upptäcka hot mycket snabbare. Men det viktigaste, den är också utvecklad för att kunna uppdateras med helt ny teknik som ännu inte finns, t.ex. AI.– Så det tror jag är en ganska kraftfull utvecklingspotential för de nya fordonen vi skaffar nu, säger Peter Öhman, FMV.TEXT: Josefine OwetzMEDVERKANDEPeter Öhman, projektledare stridsfordon på Försvarets materielverk.Nils-Arvid Andersson, Arméstaben, har tidigare arbetat med stridsfordon 90 på Försvarets materielverk i 30 år. Magnus Swadding, kompetensföreträdare stridsfordon 90 på Markstridsskolan.Programledare: Claes Aronsson och Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: SVT Nyheter, Ekot, Twitter/X, YouTube.

Säkerheten kring Rysslands president Vladimir Putin har stärkts de senaste månaderna. Enligt en ny underrättelserapport så har hotbilden mot den ryske presidenten ökat den senaste tiden. En av orsakerna, till den höjda säkerheten, tros vara en händelse i december förra året, då en rysk general dödades i en bilexplosion. Ett attentat om man misstänker att Ukraina låg bakom. Men det är inte bara hot från Ukraina som presidenten är orolig för. Det finns också oro för kuppförsök på hemmaplan, att någon i hans närhet ska försöka mörda eller avsätta honom. Hur allvarligt är hotet mot Putin? Vilka skulle kunna genomföra en kupp och vilka konsekvenser skulle det få för kriget om han dödades? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Firstpost. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I veckans avsnitt går vi igenom veckans rapporter - vilka har rapporterat starkt och vilka är på gång i veckan. Är börsfesten över? Vi analyserar läget. Vi lyfter en faktor som många missar kopplat till rapportsäsongen.Varför är fredag den 1 maj ett potentiellt viktigt datum för börsen? Vad har vi för förväntningar på Feds räntebesked. Vi pratar igenom allt du behöver ha koll på under veckan.

Har USA:s president blivit galen? Den frågan ställde sig många då Trump publicerade ett svavelosande hot mot Iran på social media under påsken. Hotet som var kryddat med svordomar avslutades med frasen "Prisad vare Allah", vilket ytterligare väckte förbryllning. Under en pressträff igår lovade Trump också att bomba Iran tillbaka till stenåldern om landet inte går med på USA:s krav. Omvärlden tar sig för pannan, men hur ser amerikanerna på sin president? Åtnjuter Trump fortfarande folkets förtroende? Nicholas Kujala, amerikansk medborgare och ordförande för Democrats abroad, samt Daniel Olin, tidigare USA-korrespondent för Svenska Yle, analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trump har gett Iran 48 timmar på sig att öppna Hormuzsundet, annars hotar han med att attackera Irans energiinfrastuktur. Hotet har även fått analytiker att hålla andan eftersom det riskerar att leda till en mardrömsdag på börsen.Lite senare pratar vi om bebisar som luras. Det har kommit ny forskning som visar att bebisar kan luras väldigt tidigt i livet – innan sin första födelsedag.

I början av mars träffade iranska drönare tre av företaget Amazons datacenter i den Persiska Gulfen. Iran varnar för att de kommer att attackera fler liknande mål och det här har aktualiserat diskussionen om hur sårbart vår digitaliserade samhälle är. Många gulfländer satsar stort på bli ledande inom AI, med hjälp av ekonomiskt stöd från USA, men har också gjort sig till måltavlor för en helt annan typ av krigföring. Hur kan de här angreppen skada vår digitala infrastruktur? Hur säkert är ett lagringsmoln egentligen? Och finns det nåt sätt att skydda sina filer och bilder på? Gäst: Per Elinder Liljas, techreporter på Svenska Dagbladet näringsliv. Programledare och producent: Olivia Svenson. Klipp: CNBC. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Frida Karlsson fortsätter rada upp vinster. I Holmenkollen skrev Sverige dessutom historia. För första gången tapetserade svenskorna hela pallen i ett distanslopp på klassisk skidmark. Samtidigt fullständigt pulveriserade Norge herrarnas femmil, där de tog… håll i hatten… de åtta första platserna! Holmenkollen bjöd helt enkelt på en hel del att prata om. Hur lyckat blev det till exempel när herrarnas och damernas femmil kördes samtidigt? Vad gör Frida Karlsson så överlägsen just nu? Dessutom blickar vi fram mot omdiskuterade världscuptävlingar i Lake Placid. Programledare och producent: Demir Lilja Medverkande: Anna Rydén Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

I år firar USA 250 år som nation. Men hur mår den amerikanska demokratin 2026?  Gäst: Adam Hjorthén, docent i historia och universitetslektor i Nordamerikastudier vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier

Stölder och bedrägerier minskar enligt polisen / Hotet från Ryssland mot Sverige fortsätter öka / Misstänkt gängkriminell utlämnad från Grekland / Idag på fettisdagen säljs flera miljoner semlor i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Under kalla kriget planerade Sovjetunionen att ockupera Sverige vid ett krigsläge. Hotet gjorde att regeringen 1949 startade en hemlig organisation som skulle evakuera nyckelpersoner till Storbritannien och organisera motståndet mot ockupationsmakten om det värsta skulle hända.Den svenska motståndsrörelsen, med kodnamnet Metro, var redo att slå tillbaka om kriget kom. Högt uppsatta politiker, direktörer och fackföreningsledare samarbetade i det fördolda för att säkra Sveriges självständighet – med stöd från både kungahuset och regeringen.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johan Wennström, statsvetare och forskare vid Försvarshögskolan, om Sveriges hemliga motståndsrörelse under kalla kriget. Han är aktuell med boken Sveriges sak var vår där vi får en samlad och väldokumenterad bild av den hemliga svenska Stay Behind-rörelsen.Sveriges motståndsorganisation Metro – i folkmun kallad Stay Behind – organiserades i strikt hemlighet från 1949 och framåt, med uppdrag att verka i det tysta efter en eventuell sovjetisk invasion. Dåvarande statsminister Tage Erlander utfärdade i juni 1949 fyra hemliga fullmakter för att planlägga en motståndsrörelse. Fullmakterna gavs till högt uppsatta personer inom näringslivet och militären – bland dem försäkringsdirektören Alvar Lindencrona och arméchefen Carl August Ehrensvärd. Verksamheten legaliserades formellt 1955 genom ett tidigare okänt konseljbeslut.På Fleminggatan 17 i Stockholm, bakom en anonym dörr märkt ”Driftbyrån”, dolde sig under kalla kriget en av Sveriges bäst bevarade hemligheter. Här utbildades utvalda svenskar i sabotage, konspiration och överlevnad – inte för att anfalla, utan för att göra motstånd vid en framtida sovjetisk ockupation.Organisationen var strikt hierarkisk, uppbyggd enligt principen om ”vertikal kontakt” – medlemmarna kände endast till sina närmaste över- och underordnade. Under täcknamn fick de utbildning i sabotage, spaning och hantering av cyanidkapslar, ofta i isolerade bås där de inte ens såg varandra.Forskaren Johan Wennström avfärdar övertygande att den svenska motståndsrörelsen inte var en NATO-filial. Till skillnad från andra europeiska Stay Behind-nätverk var den svenska rörelsen självständig, även om det fanns vissa kontakter med väst. Organisationen förberedde flyktvägar till Norge och Storbritannien, planerade för ett exilhögkvarter i England och tränade för sabotage- och partisankrig.En unik aspekt av Metro var samarbetet över klassgränser. Både LO:s ordförande Arne Geijer och SAF:s ledare Curt-Steffan Giesecke deltog i rörelsens ledning. Samarbetet speglade den så kallade Saltsjöbadsandan – ett svenskt försvar byggt på samförstånd snarare än konflikt.Organisationen finansierades med statliga medel och bidrag från näringslivet fram till 1992, men lades aldrig formellt ned. Under 1990-talet tog general Robert Lugn över ledarskapet – därefter blir spåren allt mer otydliga. Ingen vet säkert om rörelsen fortfarande existerar.Musik: The Last Stand av Jon Presstone, Storyblock Audio.Bild. Broschyren Om kriget kommer från 1952 från Kungliga Civilförsvarstyrelsen. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I säsongens första avsnitt gästas vi av Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i ledarskap. Han har nyligen återvänt från USA – mitt i en intensiv debatt där frågor om mångfald, jämlikhet och inkludering ifrågasätts på bred front. Vad betyder den utvecklingen för svenska ledare? Lars Strannegårds budskap är tydligt: "Vik inte ner dig när du inte behöver! Hos oss är det inte olagligt att tala om mångfald!" Vi pratar också om varför empati och omdöme blir allt viktigare i en tid präglad av artificiell intelligens – och varför klassisk bildning kan vara en konkurrensfördel i framtidens ledarskap. Ett avsnitt om mod, värderingar och vad det egentligen innebär att vara en bildad ledare i vår tid. --- Chefspodden är en podd från Svensk Chefsförening, fackföreningen för chefer inom Akademikerförbundet SSR, i samarbete med Chefstidningen. Podden produceras av produktionsbolaget A4, programledare är Rasmus Malm.

Mediestödet, som ska värna det offentliga samtalet, är inte anpassat för en tid då AI kan generera en nyhetssajt på några sekunder och infrastrukturen ägs av illojala aktörer. Det skriver Carl Heath, forskare och ledamot av Mediestödsnämnden, i en essä om internets tredje epok – där amerikanska techjättar nu desperat försöker framstå som europeiska. Inläsare: Staffan Dopping

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring diskuterar duon:AIK:s nya ekonomiska rapport”Förvånande att MFF fick så mycket för sin flopp”Hotet för de allsvenska sportchefernaLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utvecklingen av så kallade kvantdatorer väcker oro. Om någon lyckas uppfinna en tillräckligt kraftfull kvantdator kommer den att kunna knäcka många av krypteringslösningarna som används idag. Runt om i världen har underrättelsetjänster redan börjat spela in krypterad trafik i hopp om att en framtida kvantdator ska kunna dekryptera den. Vi måste därför påskynda övergången till kvantdatorsäkra krypteringsalgoritmer. Veckans specialavsnitt av Bli säker-podden gästas av IT-säkerhetsexperten Joachim Strömbergson från Assured. Han förklarar hur vår värld påverkas av hotet från kvantdatorerna. Joachim redogör för vilka situationer som berörs, var problemet är som störst och hur lösningarna ser ut. Det har redan uppfunnits flera kvantdatorsäkra krypteringsalgoritmer, men de har av förklarliga skäl inte hunnits testas i samma utsträckning som de klassiska motsvarigheterna. Frågan är: kan vi lita på dem? Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd338.

Malin drömmer på tyska vilket leder oss till hennes tyska gammelmorfar Adolf och hans förföljelsemani. Jessica minns när hon sov i en långtradare med främmande engelsmän och undrar om hennes bil är avlyssnad och blir väldigt nervös. Vi kommer fram till att en era är över, blir sorgsna men blickar framåt. Sen var det det där med att Jessica har blivit som Malin och fuckat upp en bokning med förödande konsekvenser. Lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extrapodd: Efter en dramatisk vecka har EU:s ledare haft ännu ett toppmöte om relationen med USA. Är faran över och vilken roll spelar Natochefen Mark Rutte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En minst sagt krisartad vecka i världen går mot sitt slut. USA:s president Donald Trump hotade med strafftullar mot flera europeiska länder i kölvattnet av Grönlandskrisen, något som fick EU:s ledare att dra ihop ett blixtinkallat toppmöte. Därefter drog Trump tillbaka vissa av sina hot, inte minst efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Men är relationen mellan Europa och USA verkligen bättre nu och är de europeiska ledarna eniga i hur de ska hantera situationen? Och vilken roll spelar Storbritannien när EU och USA stångas med varandra?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Ordkriget kring Grönland har trappats upp den senaste tiden. Enligt Donald Trump är landet en nationell säkerhetsprioritering som ska tas över under den här mandatperioden, om det så ska ske med militära medel. Reaktionerna från europeiskt håll har inte låtit vänta på sig och krismötena avlöser varandra. Så, vad händer nu? Varför är Grönland så viktigt för Trump? Och kan någon hindra hans planer? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

100%: https://www.youtube.com/watch?v=9ArFqGqCsAMRiks video: https://www.youtube.com/watch?v=b4607kO58u4&t=19sKontakt: jonasandlighet@gmail.com

om psykologiska perspektiv på sex med Björn Hedensjö från podden ”Dumma människor”Björn Hedensjö är psykolog och författare. Björn driver och programleder podcasten Dumma Människor, en bred samhällsvetenskaplig podd där han diskuterar olika mänskliga fenomen utifrån ett psykologiskt perspektiv tillsammans med Lina Thomsgård.I Kinkypodden pratar Björn bland annat om vad så kallat ”magnifikt sex” handlar om, han hjälper Aurora att bredda begreppet ömsesidighet och samtycke. Björn kallar människan för en socialt ängslig art och det blev även ett fint och viktigt samtal om det viktiga i att kunna ta ett nej. Följ Björn på @bjornhedensjo och @dummamanniskorProgramledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Ett rykande färskt fredagsavsnitt av TV4 Hockeypodden kommer till er här! Idag gästas Kajsa Kalméus av Staffan Kronwall och Johan Tornberg, två forna backar som bland annat får chans att berätta om sina hattrick!Annat i avsnittet:Nya ansikten i DjurgårdstruppenAxel Anderssons hattrickHar offensiven lossnat för Färjestad?Almen Bibic - den ofrivillige programledaren!Hotet mot SödertäljeledareFrid och fröjd i Björklöven - eller?Du får alltid de senaste hockeynyheterna på https://www.tv4.se/ishockey Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Markus Allard är partiledare för Örebropartiet och satsar på riksdagen i valet 2026. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Zohran Mamdani är New Yorks nye borgmästare. Donald Trump ser rött. Han hotade redan innan valet att dra in det statliga stödet och skicka soldater till New York vid en eventuell seger. Mamdani kallar sig för ”Trumps värsta fiende” och Trump kallar sin fiende för en kommunistgalning. Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets reporter i USA. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: 60 minutes, TV4Nyheterna. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Film och nya hot aktualiserar frågan om USA:s beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump har landat i Sydkorea och ska träffa Kinas president Xi Jinping. Hotet om hundraprocentiga tullar verkar avvärjt, men hur ska det bli med de sällsynta jordartsmetallerna, sojabönorna och fentanylet? Och vem är Trumps nya favoritledare i Asien? Det pratar vi om i det här avsnittet av USApodden.Hör också om nedstängningen av USA, som går mot att bli historiens längsta och nu börjar få kännbara konsekvenser. Hur märks det att statsanställda går utan lön och vad är det som fått demokrater och republikaner att borra ner hälarna så djupt i backen den här gången? Dessutom: Ryska provskjutningar och filmen A House of Dynamite har aktualiserat frågan om kärnvapenhotet. Hur rustat är USA? Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent.Programledare: Cecilia Khavar.Producent: Anna Roxvall.

I det här avsnittet möter vi Evin Cetin – tidigare advokat som valde att lämna rättssalarna för att istället skildra det hon såg på nära håll: gängkriminalitetens brutala verklighet. Efter otaliga mordfall och möten med föräldrar i bottenlös sorg insåg hon att hon behövde en annan väg för att skapa förändring. Genom sitt författarskap vill hon nu synliggöra en utveckling som påverkar hela vårt samhälle.Vi talar om hur gängen i dag rekryterar allt yngre barn – inte bara i förorter, utan även bland ungdomar i mer privilegierade områden. Barn lockas via Snapchat, Instagram och till och med i spelvärldar som Fortnite, och fastnar snabbt i en tillvaro där vägen tillbaka är nästan obefintlig.Evin delar också insikter om flickornas växande roll i gängen och varför företag och organisationer riskerar att bli sårbara när anställda dras in i missbruk och utpressning.Hennes budskap är tydligt: gängkriminalitet är inte längre något som kan isoleras till ”utsatta områden” – det kan drabba vem som helst. Hotet är digitalt, systematiskt och närmare än många vill tro.Det här är ett ögonöppnande samtal om vad som krävs för att skydda våra barn, våra arbetsplatser och i förlängningen hela vårt samhälle.Följ Evin Cetin här: https://www.instagram.com/evin_cetin/ Köp Evin Cetins böcker här: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Evin%20Cetin&srsltid=AfmBOorxrga1NShFBTyFN3uaKe1lh7hfJtVF84uHu7_GAyAdwUPaXOH8 Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Evin Cetin – tidigare advokat som valde att lämna rättssalarna för att istället skildra det hon såg på nära håll: gängkriminalitetens brutala verklighet. Efter otaliga mordfall och möten med föräldrar i bottenlös sorg insåg hon att hon behövde en annan väg för att skapa förändring. Genom sitt författarskap vill hon nu synliggöra en utveckling som påverkar hela vårt samhälle.Vi talar om hur gängen i dag rekryterar allt yngre barn – inte bara i förorter, utan även bland ungdomar i mer privilegierade områden. Barn lockas via Snapchat, Instagram och till och med i spelvärldar som Fortnite, och fastnar snabbt i en tillvaro där vägen tillbaka är nästan obefintlig.Evin delar också insikter om flickornas växande roll i gängen och varför företag och organisationer riskerar att bli sårbara när anställda dras in i missbruk och utpressning.Hennes budskap är tydligt: gängkriminalitet är inte längre något som kan isoleras till ”utsatta områden” – det kan drabba vem som helst. Hotet är digitalt, systematiskt och närmare än många vill tro.Det här är ett ögonöppnande samtal om vad som krävs för att skydda våra barn, våra arbetsplatser och i förlängningen hela vårt samhälle.Följ Evin Cetin här: https://www.instagram.com/evin_cetin/ Köp Evin Cetins böcker här: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Evin%20Cetin&srsltid=AfmBOorxrga1NShFBTyFN3uaKe1lh7hfJtVF84uHu7_GAyAdwUPaXOH8 Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sen Trump kom till makten igen har diskussionen om läget för demokratin i USA gått varm. Detsamma gäller på flera håll i Europa där högerpopulistiska rörelser skördat framgångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Yascha Mounk, tysk-amerikansk statsvetarprofessor, tidigare verksam vid Harvard men idag vid Johns Hopkinsuniversitetet, Nicola Canestrini, jurist Italien, Dorota Nygren, journalist som tidigare arbetat inom Polens public service radio, Jan Jönsson, liberal politiker i Stockholms stad, amerikanska Trumsupportrarna Tommy Cheney och Michael, amerikanerna Rebecca, Bill och Cheryl, som demonstrerar mot Trump.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: David Rasmusson och Johanna Sjöqvist HarlandTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

I september 1944 tvingades den finska armén vända sina vapen mot sina tidigare bundsförvanter i den tyska 20. bergsarmén i norra Finland. Vapenstilleståndet med Sovjetunionen den 18 september innebar ett krav på att finnarna skulle driva ut tyskarna ur Lappland.Inledningsvis utspelade sig ett slags ”låtsaskrig”, men under sovjetiskt tryck övergick konflikten i början av oktober 1944 till regelrätta strider mellan finska och tyska styrkor. Under sin reträtt brände tyskarna ner det mesta av värde, däribland stora delar av staden Rovaniemi. Tiotusentals människor tvingades på flykt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Lapplandskriget 1944–45, som markerade slutet på andra världskriget för Finland. Kriget bör inte ses som ett isolerat skeende, utan snarare som en del av en helhet tillsammans med Vinterkriget 1939–40 och Fortsättningskriget 1941–44 – tre faser i Finlands komplexa krigsdeltagande.Lapplandskriget blev en stor utmaning för Finland. Samtidigt som tyskarna skulle drivas ut, krävde Sovjet att Finland påbörjade en omfattande demobilisering av armén, i enlighet med vapenstilleståndsavtalet. Till detta kom ett utmattat civilsamhälle och hundratusentals flyktingar från Karelen, som återigen måste avträda till Sovjetunionen. Tiden präglades av osäkerhet – en sovjetisk (formellt allierad) kontrollkommission bevakade noggrant Finlands agerande. Hotet om en fullständig sovjetisk ockupation hängde i luften.Trots detta lyckades den finska armén genomföra militära operationer som tillfredsställde Sovjet. Den tyska armén, som omfattade över 200 000 man, retirerade successivt mot Nordnorge. De sista tyska trupperna lämnade finskt territorium så sent som i slutet av april 1945.Bildtext: Rovaniemi i ruiner efter tysk reträtt under Lapplandskriget hösten 1944. Foto: Okänd / Wikimedia Commons.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det svenska riket och det blivande ryska riket konfronterades tidigt när deras målsättningar krockade i det som idag är Finland. Denna tidiga medeltida kamp om inflytandet kom inte till ett definitivt slut, men i och med Nöteborgsfreden 1323 utstakades en gräns i öster Finland.Vi vet idag att Ryssland systematiskt bedriver påverkansoperationer, underrättelseinhämtning och gör militärplanering för ett anfall på Sverige. Historiskt har relationen sett lite annorlunda ut med perioder av krig men också samarbete.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved hotet från Ryssland.Bör vi vara rädda för Ryssland? Mot bakgrund av Ukrainakriget finns det anledning att fräscha upp minnet om de svensk-ryska relationerna.Den kommande historien skulle komma att domineras av konkurrens och många krig. Först med Peter den store fick Ryssland övertaget och kunde tränga fram till Östersjön. År 1703 grundades St Petersburg den blivande huvudstaden – det sannolikt viktigaste åratalet i Sveriges och Finlands historia. Från den tiden skulle Ryssland vilja erövra Finland vilket skedde slutgiltigt 1809.Under första hälften av 1800-talet samarbetade Sverige och Ryssland mot Frankrike och relationerna var förhållandevis goda. Från Krimkriget på 1850-talet och längre fram under 1880-talet ökade spänningarna och ”rysskräcken” spred sig i Sverige. Under 1900-talet har den svenska hållningen varit misstänksam och under kalla kriget stod det ganska klart från vilket håll hotet kom även om det inte sades klart ut. I nuet framstår Ryssland som den enda makt som på allvar skulle kunna utgöra ett hot mot Sverige. Avsnittet avslutas med diskussion kring vad detta konkret innebär och vad vi har att vänta oss i framtiden.Bild: Valaffisch från Högerns ungdomsförbund med texten "Envar som röstar på arbetarepartiet röstar för Moskva". Andrakammarvalet 1928 även kallat Kosackvalet. Nordiska Museet, Digitalt Museum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland skyddar sin skuggflotta med både stridsflyg och missiler, men den svenska marinen ser ett annat hot. Nu dras nätet åt allt hårdare kring fartygen. Räcker det för att förhindra en katastrof?

  I dag blir det bokradio för hela slanten. I detta avsnitt av podden UFO-Sverige möter programledaren Tobias Lindgren den välkände författaren och UFO-experten Clas Svahn. Avsnittet kretsar kring Svahns senaste bok "Hotet från Världsrymden – Rymdstenar, Solstormar och Störtande Satelliter", där de tillsammans utforskar bokens tillkomst och dess innehåll. Under samtalet med Tobias Lindgren får du som lyssnar en inblick i de olika aspekterna som behandlas i boken. Clas Svahn delar med sig av hur idén till boken föddes och den research som ligger bakom verket. De diskuterar ingående de potentiella farorna som kan komma från rymden, såsom nedfallande rymdstenar, kraftiga solstormar som kan påverka vår infrastruktur, och risken med störtande satelliter. Avsnittet ger en både tankeväckande och informativ genomgång av hur jordens yta och atmosfär ständigt påverkas av fenomen från rymden. Men också sådant som inte kommer så långt i från oss som rymden. Konstiga saker faller från himlen, kan man lugnt sagt säga.  

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För det fick han Nobelpris i fysik 2024. Men han varnar själv för det hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Muslimska brödraskapet är ett hot mot Västvärlden. De arbetar för att upprätta parallellsamhällen och det är hög tid att bli varse problemets omfattning, skriver terrorforskaren Magnus Norell. Inläsare: Staffan Dopping

När fascismen växte i Europa på 1930-talet hotades många minoriteter. I Finland blev fascismen aldrig en majoritetsrörelse, men finlandssvenskarna, som kämpade för sin kulturella existens i ett finskdominerat land, kände sig utsatta.Trots svenskans officiella status i Finland ökade trycket från finsknationalistiska rörelser, som såg svensktalande som en rest från det svenska rikets tid. Den finlandssvenska antifascismen var mångfacetterad och påverkades av klass, ideologi och minoritetsstatus. Motståndet sträckte sig från borgerlig kritik av fascismens rättsvidrighet till socialistiska och kommunistiska rörelser.I podden Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med historikern Anders Ahlbäck vid Stockholms universitet och litteraturvetaren Ylva Perera vid Åbo Akademi om den finlandssvenska antifascismen. De är aktuella med antologin Finlandssvensk antifascism – Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Fascismen är en ultranationalistisk, auktoritär ideologi som betonar statens makt och folkets homogenitet. Historiskt har fascistiska rörelser, som i Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland, präglats av militarism och diktatur.Lapporörelsen var den mest framträdande finska fascistiska rörelsen och försökte eliminera vänstern genom kidnappningar, misshandel och påtryckningar. År 1932 kulminerade dess inflytande i Mäntsäläupproret, som misslyckades men visade styrkan i de auktoritära strömningarna.För finlandssvenskarna var Lapporörelsen ett dubbelt hot – dels mot vänstern, där många antifascister var aktiva, dels genom sin finsknationalism, som såg svenskspråkiga som en oönskad minoritet.Författaren Mirjam Tuominen använde litteraturen som ett antifascistiskt verktyg och såg fascismen som präglad av empatilöshet. Hon skildrade den inre kampen mot fascistiska impulser för att blottlägga dess mekanismer och väcka medkänsla.Finska nationalister ville språkligt och kulturellt homogenisera Finland, vilket hotade det svenskspråkiga Finland. För många blev antifascismen ett försvar av svenskans ställning.Den finlandssvenska pressen spelade en central roll i debatten om fascism. Tidningar som Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen och Nya Argus gick från avvaktande till uttalad antifascism på 1930-talet, då minoriteters rättigheter hotades och Finland riskerade att bli en auktoritär stat. Arbetarbladet drev en konsekvent antifascistisk linje redan från 1920-talet.Bildtext: Den 4 juni 1930 misshandlas kommunisten Eino Nieminen brutalt av lappoanhängare utanför Vasa tingshus i samband med en rättegång mot Lapporörelsen. (Wikipedia, Public Domain).Lyssna också på: Så försvann Finland ur svensk historia.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Antalet attacker som utförs av ensamagerande förövare har ökat världen över. Inte minst i USA - med de återkommande skolskjutningarna som gång på gång skakar landet. Men vi ser det också här i Sverige, nu senast i masskjutningen i Örebro. Hotet från ensamagerande är ett komplext problem. Det är en stor utmaning för säkerhetstjänster att upptäcka de här personerna – eftersom de ofta lever isolerade och håller sig under radarn. Så vad driver egentligen en ensam gärningsman? Varför är de så svåra att upptäcka? Och hur ser risken för copycats ut? Gäst: Katie Cohen, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: TV4 Nyheterna, Brottsförebyggande rådet, WCPO 9 News, NJ Spotlight News, SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Dag för dag trappas konflikten i Kongo- Kinshasa upp. Sedan rebellgruppen M23 intog miljonstaden Goma i slutet av januari har nära 3000 personer dödats, och hundratals har tvingats på flykt. Enligt M23 själva så handlar dagens attacker om att skydda tutsier i östra Kongo. Samtidigt är regionen mycket mineralrik och vissa experter menar att rebellgruppen, med Rwanda som stöd, vill plundra landet på tillgångar. Men vad handlar egentligen konflikten om? Och finns det ens en möjlig lösning? Gäst: Görrel Espelund, journalist och författare med särskilt fokus på Afrika och redaktör på utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: BBC, Sveriges Radio, The Times, United Nation. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Inläst: Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon försöker sänka en av presidentens närmaste män, multimiljardären Elon Musk.

8 januari. Under julhelgen angreps än en gång viktiga kablar på havsbotten, den här gången i Finska viken. Hur ska Sverige och Nato agera för att skydda viktig infrastruktur i Östersjön? Elisabeth Braw, senior Fellow vid tankesmedjan Atlantic Council, och Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, diskuterar med Andreas Ericson.

Magnus Ranstorp analyserar Islamiska statens position idag. Ukraina stoppar rysk gas. Önsketänkande bakom Northvolts haveri, enligt ny rapport. Och en av de skjutna pojkarna i Malmö har avlidit. Programledare: Magnus Thorén.

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Utsikterna att bromsa AI-utvecklingen är dåliga. Det finns stor anledning att lägga resurser på att förstå och hantera riskerna, skriver AI-experten Johan Falk. Inläsare: Jörgen Huitfeldt