Podcasts about hotet

Philip Carlsson på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den populäre akvariefisken guldfisk hotar svenska vatten och riskerar att konkurrera ut inhemska fiskar och ta deras mat och plats. I öppet hav kan den även vara svår att känna igen trots sin iögonfallande färg.

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Antalet attacker som utförs av ensamagerande förövare har ökat världen över. Inte minst i USA - med de återkommande skolskjutningarna som gång på gång skakar landet. Men vi ser det också här i Sverige, nu senast i masskjutningen i Örebro. Hotet från ensamagerande är ett komplext problem. Det är en stor utmaning för säkerhetstjänster att upptäcka de här personerna – eftersom de ofta lever isolerade och håller sig under radarn. Så vad driver egentligen en ensam gärningsman? Varför är de så svåra att upptäcka? Och hur ser risken för copycats ut? Gäst: Katie Cohen, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: TV4 Nyheterna, Brottsförebyggande rådet, WCPO 9 News, NJ Spotlight News, SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Två lag har tidigare lyckats med detta, Modo och Timrå. Nu kan ett tredje lag vara på väg att tangera rekordet med 16 raka segrar i Hockeyallsvenskan, nämligen AIK. Sedan Roger Melin tog över som tränare har den makalösa segersviten lyft laget till en slutspelsplats. Kan de slå rekordet? Vad är det som Roger Melin har gjort så bra? Och hur långt kan framgångarna räcka? Gäst: Christoffer Bodin Programledare: Erika Nielsen

Dag för dag trappas konflikten i Kongo- Kinshasa upp. Sedan rebellgruppen M23 intog miljonstaden Goma i slutet av januari har nära 3000 personer dödats, och hundratals har tvingats på flykt. Enligt M23 själva så handlar dagens attacker om att skydda tutsier i östra Kongo. Samtidigt är regionen mycket mineralrik och vissa experter menar att rebellgruppen, med Rwanda som stöd, vill plundra landet på tillgångar. Men vad handlar egentligen konflikten om? Och finns det ens en möjlig lösning? Gäst: Görrel Espelund, journalist och författare med särskilt fokus på Afrika och redaktör på utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: BBC, Sveriges Radio, The Times, United Nation. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Deadline day närmar sig, och det här avsnittet åldras redan horribelt dåligt. Men! Vi pratar även om FBK:s möte på fredagsmorgonen, den tunga trenden - och om hotet underifrån.

Inläst: Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon försöker sänka en av presidentens närmaste män, multimiljardären Elon Musk.

SD beskriver sig gärna som socialdemokratins och arbetarrörelsens motsats. Men samtidigt som SD i många delar lever på sossehat så är SD:s parti- och rörelsebygge ett försök till en kopia av socialdemokratins. Och trots att Socialdemokraterna enligt SD har förstört landet så använder Sverigedemokraterna återkommande arbetarrörelsens pionjärer för att saluföra sin politik. Arbetarrörelsen å sin sida har under lång tid sett hur LO-medlemmar i allt större utsträckning väljer SD framför Socialdemokraterna och klassiska S-fästen i landet har gått och blivit SD-kommuner. Vad har egentligen SD för förhållande till arbetarrörelsen? Vad har arbetarrörelsen som SD vill ha och vad måste arbetarrörelsen göra för att möta utmaningen från ytterhögern? Gäst i studion är Expos researcher och utbildare Niclas Nilsson. Programledare är Erik Glaad. --- Läs mer: Expos rapport Hotet från ytterhögern – arbetarrörelsens strategiska utmaningar i en ny politisk tid (Nilsson, Poohl, 2025): https://www.abf.se/malmo/nyheter/hotet-fran-ytterhogern-verktyg-och-kunskap-for-en-battre-framtid/  Studio Expo – Det nationalistiska första maj (2023): https://expo.se/podcasts/det-nationalistiska-forsta-maj/  Historien SD (inte?) vill begrava (Daniel Poohl, 2019): https://expo.se/fordjupning/historien-sd-inte-vill-begrava/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare här: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.Programmet är en repris från 4 oktober 2024.I Klotet hörs: Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.Lyssna också på: Drömmarnas Amazonas av Lotten Collin:https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

8 januari. Under julhelgen angreps än en gång viktiga kablar på havsbotten, den här gången i Finska viken. Hur ska Sverige och Nato agera för att skydda viktig infrastruktur i Östersjön? Elisabeth Braw, senior Fellow vid tankesmedjan Atlantic Council, och Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, diskuterar med Andreas Ericson.

Magnus Ranstorp analyserar Islamiska statens position idag. Ukraina stoppar rysk gas. Önsketänkande bakom Northvolts haveri, enligt ny rapport. Och en av de skjutna pojkarna i Malmö har avlidit. Programledare: Magnus Thorén.

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

För snart 80 år sedan fälldes den första atombomben. För snart 55 år sedan slöts de första avtalet för att försöka trappa ner kapprustningen och få stopp på spridningen av atomvapen. Men nu har avtalen börjat löpa ut och världen har börjat rusta igen. Så hur hamnade vi här? Hur allvarligt är egentligen kärnvapenhotet? Och har vi redan glömt historien?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor.Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och verksam vid Alva Myrdal-centrum.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergDet här avsnittet är en del av Utrikespolitiska institutets folkbildningssamarbete med Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, AMC, vid Uppsala universitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De är två av AI-världens hetaste namn. Och när de besökte Stockholm under Nobelveckan passade SvD Tech briefs Henning Eklund på att intervjua pristagarna Geoffrey Hinton och Demiss Hassabis. Geoffrey Hinton, som brukar kallas ”AI:s gudfadern”, räknar med att AI-systemen kommer att bli smartare än människor inom 5-20 år. När det inträffar riskerar hela mänskligheten att utplånas, varnar Nobelpristagaren. Demis Hassabis är vd för Googles AI-labb Deepmind och är därmed en av AI-världens stora makthavare. Han oroas av vad kapplöpningen mellan storbolagen kan leda till, och hoppas på internationellt samarbete för att hantera riskerna med AI. Dessutom: Geoffrey Hinton bjuder lyssnarna på sitt bästa lästips. Intervjuerna är på engelska. In this episode of SvD Tech Brief, Nobel laureates Geoffrey Hinton and Demis Hassabis discuss the risks of AI that threaten humanity. The interviews are conducted in English. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Hästvälfärds debatten i tv4 !Wc i Madrid.Så här går Etologernas forskning till..Film Soundtracks ( Tävling )Och Mycket mer.

En multiresistent E coli-bakterie sprider sig nu allt snabbare i Europa och Sverige, och en av de främsta orsakerna är överanvändningen av antibiotika. Idag klassas resistensen av WHO som ett globalt hälsohot, och beskrivs ofta som den tysta pandemin. Den multiresistenta E coli bakterien som fått fäste i Sverige, handlar om en bakterie som finns i tarmarna. För en frisk person är det oftast ingen större fara att få bakterien, men för de som redan är sjuka kan konsekvenserna bli allvarliga, som blodförgiftning och infektioner i buken. Eftersom antibiotikan inte funkar är bakterien svårbehandlad, vilket oroar Folkhälsomyndigheten. Hur allvarlig är situationen? Hur behandlas bakterien när antibiotika inte längre fungerar? Och finns det några lösningar för att förebygga antibiotikaresistens? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Nyhetsmorgon, BBC News, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyligen uttalade sig en SÄPO-chef att Sverige är numera ett primärt mål för cyberangrepp. Och inte bara det ... utan ett prioriterat mål. Men vad betyder det? Och hur har angrepp sett ut mot Sverige historiskt och idag? Sverige har varit en spelplan för internationell terrorbrottslighet sedan 70-talet och fram till idag ett hett mål för angripare att sänka myndigheternas webbsidor. Varför då? Vad kan man göra? Och vad gör Sverige? Och hur kan den hyfsat nybyggda konstellationen NCSC skydda oss?

Fredag! Originaltrion är tillbaka och bjuder på idel bajs. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:10 - Segelsemestern18:17 - Bristande språkkunskaper21:39 - Allt började en ljummen vårkväll25:46 - Jesus och Fylle-Maja31:10 - Hotet från ovan39:47 - Hello darkness, my old friend47:35 - Rebound52:40 - Fekalia och mardrömmen1:02:09 - Fettsugningen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De nordiska ländernas polisförbund larmar om att den organiserade brottsligheten är på frammarsch i alla nordiska länder. Det så kallade “svenska tillståndet” har blivit ett “nordiskt tillstånd” hävdar polisförbunden i ett gemensamt utlåtande. Vilka slutsatser bör vi dra av det här i Finland? Det debatteras tillsammans med ex-polisen Kenneth Eriksson, kriminologiprofessorn Amir Rostami och journalisten Mikael Sjövall. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Utsikterna att bromsa AI-utvecklingen är dåliga. Det finns stor anledning att lägga resurser på att förstå och hantera riskerna, skriver AI-experten Johan Falk. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Relationen mellan Rysslands Vladimir Putin och Nordkoreas Kim Jong-un har på senare tid blivit allt starkare. I somras skrev länderna på ett samarbetsavtal där de lovar att skydda varandra i händelse av angrepp. Och nu kommer uppgifter om att nordkoreanska soldater är på väg till kriget i Ukraina. Samtidigt fortsätter Ukraina att stå emot Rysslands aggressioner, i ett krig som visar få tecken på att avta. I Kursk-regionen uppges Ryssland ha brutit igenom det ukrainska försvaret, och i gränsstäder pågår evakueringar efter att Ryssland intensifierat sina raketanfall. Och om det verkligen stämmer att nordkoreanska soldater ska strida i Ukraina, kommer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att stå inför ännu en utmaning. Men vad skulle Nordkorea egentligen vinna på att hjälpa Ryssland med soldater? Gäst: Joakim Paasikivi, Militärexpert. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: BBC News, Euronews. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I dagens digitaliserade värld fokuserar vi ofta på att skydda oss mot hot utifrån genom att implementera brandväggar, antivirus och nätverkssäkerhet. Men vad händer när faran finns närmare än vi tror? När hotet inte kommer utifrån – utan inifrån? När den du litar mest på kanske inte är den du tror att de är. Kanske din närmaste kollega?I det här spännande första avsnittet (av 2) om insiders dyker vi ner i en svårupptäckt och skrämmande risk som verksamheter står inför: insiderhotet. Med oss i vår cyberhörna har vi med oss experten på insiderprevention, Anders Spalding – en f.d. underrättelseofficer med 15 års erfarenhet från MUST, Försvarsmakten. Med sin unika insyn i underrättelsevärlden avslöjar han hur insiders fungerar – och hur de kan slå till när du minst anar det.Vem är egentligen insidern? Är det en förrädare, en infiltratör – eller någon som långsamt glider över gränsen? Hur kopplas insidern till cybersäkerheten? Hur kan anställda utnyttja sin tillgång till företagets system för egen eller andras vinning? Vilka är de vanligaste tecknen på att något inte står rätt till? Och viktigast av allt, hur kan företag skydda sig mot dessa hot?Vi följer Anders Spaldings expertanalys av dessa skuggfigurer, som ofta ses som något fiktivt – men som är en verklighet.Så, vem kan du egentligen lita på?Anders tipsar:Serie: The Americanshttps://www.disneyplus.com/en-se/series/the-americans/3RjcKoeWrVYB Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.I Klotet hörs: Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.Lyssna också på: Drömmarnas Amazonas av Lotten Collin:https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Koreahalvön har varit en region med spänningar ända sedan det blodiga kriget på halvön 1950–1953. I januari i år deklarerade Nordkoreas ledare att Sydkorea var en fientlig stat och att återförening inte längre är möjligt. Sverige har länge haft en speciell roll på halvön då Sverige är en del av Neutrala nationernas övervakningskommission. Sverige agerar också skyddsmakt åt USA genom Sveriges ambassad i Pyongyang. Sveriges något unika roll på halvön och de återkommande förhöjda spänningarna gör situationen på halvön ständigt aktuell. Nordkorea testar återkommande Interkontinentala ballistiska robotar och retoriken mellan länderna är fortsatt hård. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas upplever världen två stora geopolitiska händelser spela ut sig. Orosmoln har länge funnits över utvecklingen på Koreahalvön och risken för en konflikt återkommer i diskussioner. Hur ska vi se på utvecklingen på Koreahalvön och den närliggande regionen? Vad spelar och vilken roll kan Sverige spela i regionen? Det och lite mer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Deltagare: Mats Engman, chef för den svenska kontingenten vid Neutrala nationernas övervakningskommission (NNSC) mellan 2015 och 2017 och chef för Stockholm Korea Center vid Institute for Security and Development Policy. Jakob Hallgren, ambassadör i Seoul mellan 2018 och 2020, numera direktör för Utrikespolitiska Institutet Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik, Folk och Försvar.

I veckans avsnitt av podden lägger vi fullt fokus på etableringen av en ny djurindustri: insektsfabriker. Thea Fahlberg, digital kommunikatör, reder ut alla frågetecken kring denna industri som skulle betyda att biljoner av fler djur skulle dödas för att bli till foder, samtidigt som många anser att insektsproduktion är mer hållbart än andra animaliska proteiner.Vi pratar med Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt, om hur utbredd industrin är idag, och med Francis Maugère, politisk rådgivare hos Eurogroup for Animals, om hur hållbar industrin egentligen är och vilka risker som finns. Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare. Kontakt: podcast@djurensratt.se Djurens Rätt gör med målinriktade kampanjer och politiskt påverkansarbete skillnad globalt för de djur som är flest och har det sämst. Är sedan 1882 Sveriges ledande djurrätts- och djurskyddsorganisation med fler än 50 000 medlemmar. Avsnittet spelades in i NBV:s poddstudio

Humor är helt avgörande för människans förståelse av både sig själv och andra utan humor är världen illa ute. Det menar prästen och satirikern Kent Wisti, just nu aktuell med essäboken Hädelsens helighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kent Wisti är gäst i dagens P1 Kultur.LENKE ROTHMANS LIV I TYGTygbitar, trådar, knappar, ett gammalt kvitto, ett klädesplagg – spår av liv, allt mot en fond av konstnären Lenke Rothmans egen historia som Förintelseöverlevare, född i Ungern, deporterad till Auschwitz, kom till Sverige med de Vita bussarna 1945. Nu visas en stor utställning med hennes verk, Liv som tyg, på Malmö Konsthall. Samtal med kritiker Mårten Arndtzén.MUSTAFAS OLIKA VÄRLDAR PÅ NYTT ALBUM Han har tidigare skrivit musik för artister som Justin Bieber, The Weeknd och The Jonas Brothers. Men när han gör egen musik så har han den amerikanska folken som grund. P1 Kultur har mött Mustafa inför hans nya album Dunya – arabiska för världen. ESSÄ: PLÖTSLIGT I DIMMAN FÅR JAG SYN PÅ JOSEPH CONRADDet har gjorts många försök att förstå och sätta etikett på Joseph Conrads författarskap. Mattias Hagberg berättar om novellen som innehåller nyckeln till mysteriet.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Den klassiska femmilen i Holmenkollen kan vara ett minne blott. I alla fall om den norska regeringen får bestämma. De vill nämligen att anläggningen ska fråntas att arrangera nordiska grenar inom skidåkning. Varför? Ja, det är en bra fråga. Dessutom ser skidåkarna nu ut att även få tävla på högre och högre höjder, vilket väckt raseri bland åkarna. Med: Anna Rydén Programledare: Demir Lilja

Terrorgruppen IS-Khorasan, förkortad som IS-K, har kopplats till flera terrordåd under 2024. Bland annat attacken mot en konserthall i Moskva där över 130 personer dödades. De har också försökt attackera OS i Paris, Taylor Swifts konserter i Wien och riksdagen i Stockholm. Gruppen tog även på sig ansvaret för attentatet i Bryssel förra året, där två svenskar dödades i samband med en fotbollslandskamp. Nu kallar FN dem för "det största externa terroristhotet mot Europa". Samtidigt som IS-K har ökat sin aktivitet kraftigt, varnar flera experter för att även IS är på uppgång igen. Vilka är IS-Khorasan? Hur sammankopplade är de egentligen med IS? Och hur oroliga behöver vi vara? Gäst: Fredrik Meiton, utredare vid Center mot våldsbejakande extremism och forskare. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: SVT, CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Just nu pågår en strid om hur människor ska få uttrycka sig på sociala medier. Politiker, nätjättar, journalister, opinionsbildare och vanligt folk befinner sig i en dragkamp mellan mer frihet eller mer regleringar. På ena sidan står de som vill begränsa så att inte trafficking, mobbing och desinformation ska få spridas på nätet. På andra sidan står dem som menar att ingen fullödig demokrati kan finnas om inte fri åsiktsbildning existerar. Båda sidorna har bra och fullgoda argument. Men går det att ha både och eller kommer den ena sidan vinna på den andras bekostnad? Det samtalar vi om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Aron Flam som är komiker, författare och producent av podden Dekonstruktiv kritik. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠⁠

Breakit Podcast är tillbaka med ett rykande färskt avsnitt! Den här veckan berättar reporterduon Hanna Åkesson och Åsa Johansson om allt det senaste från techsfären och det nya näringslivet. (02:08) Finland planerar att stoppa fyllekörning på elsparkcykel – är Sverige näst på tur? (03:31) Folkhälsomyndigheten kommer med nya hårda bud mot skärmtid för unga – vi reder ut hur det kan slå mot techbolag (och föräldrakåren) (12:55) Fem snabba nyheter från veckan:# Northvolt ska utmana Kina – men är nu beroende av landet.# Svenska Anysphere skapar buzz i Silicon Valley – håvar in nya miljoner. # Baseload Capital får in finansiellt bränsle – backas av Ikea och Gates.# Snaran dras åt kring Nvidia när monopolutredning trappas upp.# E-handlare uppmanar kunder till uppror efter att Stockholm vill rycka tillstånd.(15:40) Larmen duggar tätt – men är Shein och Temu verkligen ett hot mot svenska e-handlare? Vi analyserar läget och siar om framtiden.Och du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hotet om ett storkrig i Mellanöstern är ständigt närvarande i många människors vardag. SvD har på plats mött palestinier och israeler som lever i oron för en ytterligare eskalering. Hör Annica Ögren, nyhetsreporter, och Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker på SvD, berätta varför den utlovade attacken från Iran dröjer och hur hotet om eskalering påverkar livet i regionen. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget – och mitt i Östersjön ligger Gotland. En ö som sedan länge haft en militärstrategisk betydelse. Med kriget i Ukraina och Sverige och Finlands nya medlemskap i Nato har ön återigen hamnat i fokus. I veckan presenterade regeringen en ny nationell säkerhetsstrategi, då konstaterades det att Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sverige. Och med Rysslands allt mer aggressiva utrikespolitik där man provocerar fram situationer menar experter att man inte kan vara helt säker på vad Putin kan komma att göra. Senast i juni kränkte ett ryskt stridsflygplan svenskt luftrum över Gotland. Så hur ser hotbilden ut mot Gotland idag, skulle Sverige klara av att försvara ön vid ett väpnat angrepp och hur orolig behöver du vara som gotlänning? Gäst: Joakim Paasikivi, Militärexpert. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp: Sveriges Radio, SVT, Regeringens pressvideo.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Beredskapen mot fågelinfluensa har höjts runt om i världen. Smittan sprids numera inte bara bland fåglar, utan har även konstaterats hos djur som getter och kor. Experter menar att spridningen ökar risken för ett skräckscenario, där viruset till slut kan börja spridas även mellan människor. Men där är vi inte än. Här i Sverige är risken för spridning av fågelinfluensa låg, men för att vara på den säkra sidan håller Folkhälsomyndigheten ett extra öga på smittan och har börjat testa fler. Vad betyder det att fågelinfluensa börjat sprida sig till däggdjur? Hur troligt är det att det börjar spridas mellan människor? Och kan det leda till en ny viruspandemi? Gäst: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och generalsekreterare för Virus- och pandemifonden. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: Sveriges Radio, TV4, ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det är bara att tugga i sig. AI är här för att stanna. Frågan är nu hur AI kommer slå mot musikindustrin? De nya tjänsterna, två av de största heter Suno och Udio, oroar nu musikindustrin. Vad händer när AI kan skapa det musiker skapar på bara några minuter? Men trots att musiker oroar sig så säger grundarna av Suno att man inte skapat tjänsten för att konkurrera ut riktiga musiker, utan för att göra musikskapande roligt och tillgängligt för alla. Tjänsterna har fått kritik från artister som Billie Eilish, Katy Perry och Jon Bon Jovi, som skrivit brev till skaparna och bett dem att inte skapa en tjänst som underminerar eller ersätter musiker och artisters arbete. Hur stort hot är AI-tjänsterna mot musikindustrin? Hur ska man kunna höra att det är en AI-låt och kan vanlisar bli popstjärnor nu? Gäst: Björn Jeffrey, tech-analytiker på Svenska Dagbladet och i podden Techbrief. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: The Guardian, Youtube/AndreJikh. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Israel påstås vara ett skydd för världens judar. Men antisemitism och Israelhat finns idag främst i Mellanöstern och har till stor del uppstått som en reaktion mot Israels behandling av palestinier. Då är det absurt att tro att ett land i Mellanöstern skulle vara judarnas räddning, skriver Ulrika Carlsson i ett svar på Jehoshua Kaufmans Historien visar varför Israel behövs. Inläsare: Mårten Barck

Det Mörka Hotet fyller 25! Det är lite svindlande men muy-muy exiting. Vi har varit och sett den här pärlan på bio i veckan och fick som extra krydda se en scen ur kommande Acolyte. Hjärtligt välkomna till Rebellradion! Stöd gärna podden via www.buymeacoffee.com/rebellradion

Amerikanska techaktier har gått som raketer på börsen. Med två stora undantag – Tesla och Apple. Henning Eklund tror att förklaring finns i Kina, där produktkopiering och femårsplaner bäddat för utmanare som Xiaomi, Transsion, Oppo och BYD. Dessutom tittar Björn Jeffery närmare på Netflix nya chef för filmer, Dan Lin, och hans strategi för att stöpa om streamingmarknaden. ”The Golden Age of Television” är över och snart måste Adam Sandler leta efter ett nytt jobb. Plus: Krisen i Viaplay letar sig in i Banhofs styrelse. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med författaren och journalisten Jonathan Lundberg om hans senaste bok “Från världskrig till nätkrig - 100 år som formade Internet”. De pratar om Internet som hotet mot demokratin, vilka som var Internets ursprungsbefolkning, vad kärnan i anti-etablissemangsrörelsen är, om digitala communities som 2chan, 4chan och 8chan, vad trollning egentligen är, hur hippierörelsen är sprungen ur en stark längtan efter individualism, om PewDiePie och konsekvenskedjor, subkultur vs. mainstream, deplattformering, hur QAnon föddes och hur konspirationsteorier kan växa i den digitala undervegetationen.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27 mars. En gren av Islamiska staten har tagit på sig helgens terrordåd i Moskva. Nu höjer också myndigheterna i andra länder hotnivån. Varför angriper IS Ryssland? Och hur oroliga bör vi vara för dåd också i Sverige? Hör terrorforskarna Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan och Hans Brun på King's College i London diskutera terrorhotet med Andreas Ericson.

Efter terrordådet i Moskva i Ryssland har IS-grenen IS-K, som står för Islamiska staten i Khorasan, tagit på sig ansvaret för dådet. Den ryska polisen har häktat fyra män från Tadzjikistan som misstänks ligga bakom attacken. På en kvart får du veta hur starka IS är just nu och om Moskva-attacken är början på en ny terrorvåg i Europa. Med Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SVT, SR, ABC News, The telegraph, Hindustan times Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Daniel Riazats kandidatur till Vänsterpartiets partiledare kan vara farligare för högern än vad många tror och Pang orienterar sig i manliga könsnormer.

I mars 2022 stoppas en iransk man på Arlanda. Han har bott i Sverige i över ett decennium, men nu ser Säkerhetspolisen honom som ett hot mot rikets säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara veckor tidigare utvisades det iranska par som misstänks för att ha planerat mord på svenska judar. Också den här mannen kommer att utvisas.Han hade bland annat stått en iransk diplomat nära, en man som misstänks vara en iransk underrättelseofficer som skickats till Sverige under diplomatisk täckmantel.Det här är fjärde och sista avsnittet av ”Agenterna”, om Irans misstänkta attentatsplaner och underrättelseoperationer i Sverige.De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Jakob LalérHar du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

De stora svenska universiteten tränar inte längre landets framtida elit i avancerad svenska och därmed minskar även dess förmåga att tänka om Sverige. I dag är kursböckerna och all undervisning över grundnivå i nationalekonomi på engelska, med exempel hämtade från USA. Nationalekonomen Magnus Henrekson varnar i Kvartal Kulturs artikelserie Det hotade svenska språket för att svenskan riskerar att reduceras till ett språk för informella sammanhang. Inläsare: Staffan Dopping

Snart kommer AI att göra det möjligt att skapa trovärdiga imitationer av nästan vem som helst. Är det slutet för sanningen? Av Johannes Stenlund Inläsare: Johan Rabaeus

Nu startar Kvartal Kulturs artikelserie Det hotade svenska språket. För det trängs från flera håll: engelskan, chattsvenskan, läskrisen, men den kanske mest uppenbara utmaningen kommer genom invandringen. Ett fattigt staccato-språk breder ut sig. Är det dags att damma av rikssvenskan, undrar Ola Wong i del ett. Inläsare: Johan Rabaeus

Ett terrordåd i Belgien har kostat två svenskar livet – endast för att de var just svenskar. Hur ser hotbilden mot Sverige egentligen ut? Vem bär ansvaret för det skenande våld som på allt fler sätt drabbar Sverige? Och vad händer med ett samhälle som sätter strukturella förklaringsmodeller före rationella åtgärdsmodeller?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om HOTET MOT SVERIGE.

11 oktober. Gasledningen mellan Estland och Finland har förstörts. Skulle något motsvarande drabba svensk gasförsörjning skulle det få stora konsekvenser. Det säger Gustav Boëthius som arbetat med frågan på Energimyndigheten. Han och Patrik Oksanen diskuterar vårt beroende av gasledningar och annan viktig infrastruktur med Andreas Ericson.

Israel står inför det största hotet någonsin värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla och hopp. Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts Simon Moser tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin – och de som vill ge större utrymme för religionen.Vi hälsar på hemma hos Ruven Plevinski i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Han förklarar varför han tycker att det är hög tid att guds vilja får större utrymme i israelisk politik. Det är inte bara vi som har en gud – för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han.4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns Mika Almog, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon.Militär: Större hot än Israels alla krigMen det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån – de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten Micha Laurens. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han.Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren Boaz Haetsni.Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent Cecilia Uddén som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel.Programledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seProducent och reporter: Simon Mosersimon.moser@sr.seTekniker: Tim Kellerman