Podcasts about krigets

Den ukrainska författaren Viktoria Amelina dödades av en rysk robot sommaren 2023. Nu kommer hennes efterlämnade manuskript om kriget ut på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den då 37-åriga Viktoria Amelina dödades i en robotattack mot en pizzeria i staden Kramatorsk i östra Ukraina hade hon just skickat det ofärdiga manuset till sin nya bok till flera vänner. Nu kommer boken ut på svenska med titeln ”Se kvinnorna se kriget” i svensk översättning av Ola Wallin och med förord av kanadensiska författaren Margaret Atwood. Boken handlar om en rad ukrainska kvinnor som på olika sätt gör motstånd mot Ryssland under den fullskaliga invasionen av Ukraina. Amelina själv la sitt skönlitterära skrivande åt sidan efter februari 2022 och reste istället runt i landet och dokumenterade ryska krigsbrott.Hör först kulturredaktionens Fredrik Wadström i samtal med Jenny Teleman om den nyutkomna boken och följ sedan med till Ukraina och möt några av Amelinas närmaste vänner.Medverkande:Tetyana Teren, tidigare ordförande i ukrainska PENOleksandra Matvijtjuk, Center for Civil Liberties i Kiev som 2022 mottog Nobels fredspris

Spansk-amerikanska kriget 1898 utlöstes av en olycka den 15 februari när det amerikanska pansarskeppet USS Maine exploderade och sjönk i Havannas hamn på Kuba. Kuba var spansk och det amerikanska fartyget var på plats för att skydda amerikanska intressen och amerikanska medborgare.Händelsen blev den tändande gnistan i en konflikt mellan Spanien och USA om in flytandet i Västindien och på Filippinerna. Kriget 1898 skapade ett amerikanskt imperium och avslutade Spaniens ställning som kolonialmakt på det västra halvklotet.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett kort men ändå på många sätt betydelsefullt krig. Kanske tillhör det spansk-amerikanska kriget 1898 de lite bortglömda militära konflikter som trots allt har fått stora konsekvenser.USA tog i och med kriget på allvar steget fullt ut mot att bli en imperiemakt. Detta var inte en självklarhet. USA hade under 1700-talets slut skapats genom en frihetskamp bort från det brittiska styret. Nu i slutet av 1800-talet fanns starka krafter som ville utveckla USA till en imperiemakt.Kriget 1898 brukar i Spanien betecknas som den stora katastrofen. Spanien var långt ifrån sina fornstora dagar på 1500- och 1600-talet då landet var en ledande stat i Europa och världen. Kriget mot USA kom synnerligen ovälkommet och den spanska regimen hade inga resurser att föra kriget, men måste samtidigt anta utmaning för att inte riskera att få hemmaopinionen mot sig.Krigets utgång med förlusten av allt det som återstod av besittningarna i Västindien och Filippinerna innebar att Spanien var en europeiska stat med mindre områden i Nordafrika. En mental kris infall sig som faktiskt i slutänden tvärtemot vad man hade kunnat tänka sig stärkte spanjorerna. Ur katastrofen 1898 föddes en vitaliserat Spanien. Den nya generationen av spanjorer blickade framåt och lade imperiet bakom sig.Kriget blev ur militär synvinkel en blygsam historia. Framföra allt handlade det om hur den överlägsna amerikansk flottan snabbt besegrade den spansk flottan. På Kuba landsteg en amerikansk expeditionskår som så småningom kunde intag Santiago. På Filippinerna kontrollerades Manila snabbt, men det amerikanska maktövertagandet blev inte så enkelt på övriga delar av ögruppen. På kriget 1898 följde ett inbördeskrig mot filippinska separatister som inte ville leva under amerikanskt styre.Den som vill läsa vidare kan med fördel välja Angus Konstams San Juan Hill 1898 : America's emergence as a world power (1998) eller Joseph Smith The Spanish-American War : conflict in the Caribbean and the Pacific, 1895-1902 (1994).Lyssna också på Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas.Bild: Spanskt infanteri på Filipinerna under Spansk-amerikanska kriget 1898, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi blickar ut mot världen och frågar oss var kulturen hamnar under krig och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJUFör befolkningen i Gaza innebär vapenvilan en lättnad efter 15 månaders krig och enorm förödelse. Men vad händer nu? Var ska man börja? Vår reporter Helene Alm fick tag på den palestinska författaren Yousri AlGhoul som bor i norra Gaza, och bad honom sätta ord på tillståndet. Ett samtal om var kulturen och skrivandet hamnar i ett läge där han samtidigt ska försöka återskapa ett nytt hem till sin familj, i ruinerna av det gamla.REPORTAGEVi får även höra del två av Fredrik Wadströms reportageserie om kulturlivet i Ukraina i skuggan av kriget. Denna gång om hur kulturen har mobiliserat sig både som en del av motståndet och för att skapa någon form av normalitet och bearbetningsyta för resten av samhället. Och det börjar på en jazzklubb i centrala Kiev där en insamling pågår till stöd för militärförbandet som en musikerkamrat från klubben, numera tillhör. SAMTALFörfattaren Kenneth Hermele gästar P1 Kultur för att prata om sin nya bok ”Den vilda rättvisan, Judisk hämnd efter förintelsen”. Där han bland annat ställer sig frågor ”var går gränsen för hämnden – och vem har rätt att utkräva den? Och hur?”. En bok som berör flera aktualiteter i världen just nu. ESSÄI den fjärde och avslutade delen i OBS serie ”Poesi efter Auschwitz” hör vi om den mest uppmärksammade av de poeter som hade Förintelsen som övergripande tema: Paul Celan. Och det handlar om en enskild dikt som tar avstamp i ett mycket speciellt möte, nämligen det mellan Celan och Martin Heidegger. Författaren och skribenten Mikael van Reis berättar om när den överlevande poeten mötte den beundrade filosofen som aldrig bad om ursäkt för sin tid som nazist.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

De senaste dagarna har slagit mot militära djupt inne i Ryssland men än så länge råder tystnad om attackerna från Kreml. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

I februari 2022 inledde Ryssland den fullskaliga invasionen av Ukraina och kriget har skapat en fruktansvärd förödelse hur har kulturlivet klarat sig och förändrats under de tre år som snart har gått? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag inleder P1 Kultur en reportageserie om det ukrainska kulturlivet i skuggan av kriget. I tre inslag berättar han om hur ukrainska kulturarbetare fått ställa om till en ny verklighet, där ständig oro, ryska raketattacker och utegångsförbud präglar tillvaron. Samtidigt blomstrar kulturen, uppfinningsrikedomen är stor när det handlar att hitta nya uttryck och nya scener. Följ med till den ukrainska huvudstaden Kyjiv där kulturredaktionens Fredrik Wadström, som också är programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland, visar vägen till ett kulturliv som vägrar att ge sig."OM FRIHET" AV TIMOTHY SNYDERDen framstående amerikanska historikern och författaren Timothy Snyder har i flera böcker undersökt hoten mot demokratin, totalitarismens mekanismer och det auktoritäras återkomst. Nu kommer hans "Om frihet" ut på svenska, där han beskriver den politiska filosofin bakom frihetens principer, men också hur han själv och andra tänkare ser på frihetens betydelse i en tid där den är allt annat än säkrad. Mattias Berg har läst.DE NOMINERADE ROMANERNA TILL ROMANPRISET 2025Nu är det klart vilka fyra romaner som är nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2025 och som årets Lyssnarjury ska läsa. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg, som också leder romanprisdiskussionerna och Anna Tullberg, Romanprisets producent, kommer till studion för att berätta om romanerna och hur vägen fram till en segrare i april ser ut! De nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2025:”Allätaren” av Martin Engberg”Helga” av Bengt Ohlsson”Den första boken” av Karolina Ramqvist”Tänkarens testamente” av Jessica SchiefauerDAGENS ESSÄ: ULF KARL OLOV NILSSON OM SAMBANDET MELLAN VANSINNE OCH SKAPARKRAFTPsykiskt lidande har länge kopplats samman med konstnärlig kreativitet. Svensk statistik bidrar med lite välkommen torr fakta till debatten, konstaterar Ulf Karl Olov Nilsson, som tar sig an en fråga som sysselsatt oss sedan antiken – den om galenskapens förhållande till kreativitet.Programledare Thella JohnsonProducent Maria Götselius

Romanen Amadoka av den ukrainska författaren Sofia Andruchovytj handlar om krig, folkmord och vardagsliv i Ukraina under de senaste hundra åren. Boken är på över 800 sidor men i Sverige ges den ut i två delar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu i vinter har den drygt 500-sidiga ”Amadoka 1” kommit ut. Fortsättningen kommer i en egen volym under 2025. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat Sofia Andruchovytj för att bland annat tala om det som boken hämtat sin titel från: den forntida europeiska jättesjön Amadoka som kanske har funnits - eller kanske inte.

Möt den ukrainska författaren till Amadoka i ett reportage av Fredrik Wadström. Dessutom: Filmvåren inleds med programsläpp till Göteborg filmfestival! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SAMTAL: FILMKRITIKER EMMA ENGSTRÖM OM KOMMANDE GÖTEBORG FILMFESTIVALDet har bara gått några dagar på 2025 och redan har filmåret rivstartat. De första tre månaderna är de mest hektiska i filmbranschen med galor och storpremiärer. Och ett säkert vårtecken är den 48:e filmfestivalen i Göteborg, som drar igång i slutet av månaden – programmet släpps under tisdagen. Hör vår filmkritiker Emma Engström om vad det blir för festival.REPORTAGE: UKRAINSKA SOFIA ANDRUCHOVYTJ TAR SIG AN FÖRINTELSEN I STORVERKET ”AMADOKA”En av Ukrainas främsta författare, Sofia Andruchovytj, är aktuell på svenska med "Amadoka" – som handlar om krig, folkmord och vardagsliv i Ukraina under de senaste hundra åren. Den ukrainska utgåvan är på över 800 sidor men i Sverige ges den ut i två delar. Nu i vinter har den drygt 500-sidiga "Amadoka 1" kommit ut. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat Sofia Andruchovytj för att tala både om den – och den senaste romanen skriven mitt under brinnande krig.VERKET SOM VÄRKER: ”NIGHTHAWKS” AV EDWARD HOPPERI Verket som värker är det ni lyssnare som får komma till tals om ett kulturellt verk som betytt särskilt mycket. För Martin Landgren är det nästan trettio år sedan han som ung och orolig pojke fick se en klassisk målning i dova pastellfärger. Den föreställer fyra människor i en nattupplyst amerikansk bar på 1940-talet. P1 Kulturs Anna Tullberg träffade Martin Landgren för att höra om det verk som än i dag värker i honom.FÖLJ MED BILDNINGSRESAN TILL PRAG – MED KATARINA WIKARSFör alla som behöver inspiration till en weekendresa i vår bjuder vi den här veckan på fyra nedslag i europeiska städer. Vi kallar det Bildningsresan – serien som guidar oss till kulturens huvudstäder. I dag går färden till de dimhöljda broarnas stad: Prag! Guider är kulturredaktionens Katarina Wikars och författaren Cecilia Hansson.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

I veckans avsnitt av Påjobbetpodden gästas vi av Sam Joukhadar, rekryteringschef på SEB, som delar sin inspirerande resa från Syrien till Sverige. Sam berättar om hur han 2014, i skuggan av arabiska våren, lämnade sitt hemland för att skapa ett nytt liv i Sverige – ett land han tidigare bara besökt som turist. I samtalet reflekterar Sam över de första åren i sitt nya hemland, kulturkrockarna och utmaningarna, men också de möjligheter som ledde honom vidare till sin tid på Wise IT och hans nuvarande roll. Med utgångspunkt i boken Den äldste sonen, skriven av Elisabeth Wohlfahrt, delar han också sin gripande berättelse om att lämna sin fästmö bakom sig och välja en framtid i ett främmande land. Missa inte detta starka och tankeväckande avsnitt om integration, mod och att skapa sig ett nytt liv i en ny värld!

Välkommen till vardagspreppings boktips; kortare avsnitt med reportage, rapporter och andra icke skönlitterära skrifter. Idag sitter Patrik ensam i studion och berättar om boken Krigets vägar : två år som volontär i Ukraina, vilken är skriven av Jonas M. Författaren har jobbat stenhårt med att stötta Ukraina från krigets absoluta början och i denna reportagebok, delar han med sig av både glädje och sorg, helt osminkat.  

Att gå på teater trots ständiga bomblarm, att skriva ny ukrainsk dramatik, att lämna den ryska skuggan som kastats över teaterscenerna. Följ med P1 Kulturs Fredrik Wadström till krigets Kiev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Möt även teater- och musikkritikern Sofia Nyblom som gjort flera resor till Ukraina och skrivit om teatrarna som en del i det ukrainska civilförsvaret. Just nu befinner hon sig på en konferens i Prag om musikens roll i krigets Ukraina.TILL MINNE AV FILMAREN SERGEJ PARAJANOV – 100 år"I filmens tempel finns ljus, bilder och verklighet – Sergej Parajanov var mästaren i det templet.” Citatet kommer från Jean-Luc Godard och beskriver den armeniska regissören Sergej Parajanov – vars filmer inte sällan hamnar högt upp topplistor som rankar filmhistorien. I år är det 100 år sedan han föddes i den georgiska huvudstaden Tbilisi i dåvarande Sovjetunionen och det här firas stort runt om i världen – inte minst i Armenien och Georgien. Frilansjournalisten Jacob Hallerström åkte dit.FÖRINTELSEN PÅ PAPPER – MÖT DANIEL PEDERSEN SOM SKRIVIT ”I NATT OCH ASKA”Vad kan litterär gestaltning säga om 1900-talets brutalaste folkmord? Möt författaren Daniel Pedersen som skrivit boken I ”Natt och aska: Förintelsens litteraturer”. Han menar att litteraturen är det enda konstnärliga medium som kan närma sig brottets omfattning. P1 Kulturs Nina Asarnoj har träffat Daniel Pedersen.KLASSIKERN: ”IN THE AIR TONIGHT” OCH ETT HISTORISKT TRUMSLAGP1 Kulturs Saman Bakhtiari tar oss tillbaka till Phil Collins historiska trumslag på dryga 2 sekunder i låten ”In the air tonight”, som för evigt förknippas med 80-talet. En effekt som senare kom att kallas för gated reverb.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Henrik Arvidsson

Många undrar varför jag skrivit en så mörk roman, berättar Goran Vojnovi för P1 Kulturs reporter Lina Kalmteg. För att vi lever i mörka tider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Goran Vojnovićs första roman ”Blattejävlar” blev en succé i hemlandet Slovenien när den kom ut 2008. Den handlar om tonårskillen Marko som söker sig själv efter kriget i det forna Jugoslavien.Goran Vojnović sa att han aldrig skulle skriva en uppföljare, men världsläget gjorde det omöjligt att inte återvända till Marko. Nu i höst kom den fristående romanen ”Blatten återvänder” på svenska.P1 Kulturs Lina Kalmteg har träffat Goran Vojnović.

Saher, 16 år, skulle ha varit i skolan den här dagen. Nu sitter han i lägenheten i Gaza City och tittar på nyheterna, när en bomb spränger väggen. Det är den 7 oktober 2023 och ett krig har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Hamas terrorattack mot södra Israel den sjunde oktober 2023 svarar Israel med intensiva attacker mot Gazaremsan. Saher och hans två systrar, 14 och 4 år gamla, som är födda och uppvuxna i Sundsvall, hamnar mitt i de urskiljningslösa striderna mellan terrorstämplade Hamas och Israel.När Sahers bästa kompis Noor dödas i ett israeliskt flyganfall förstår  Saher att det här kriget inte liknar de tidigare krigen i Gaza. Han och familjen flyr från sitt välbärgade bostadsområde och söker, som tusentals andra, skydd på Al-Amal-sjukhuset i södra Gaza. I över hundra dagar bor syskonen där.Kriget lämnar djupa spår i syskonen som samlar alla sina krafter för att överleva vardagen i det belägrade sjukhusområdet i hopp om att till slut lyckas ta sig ut ur Gaza och åka vidare till mamma, som väntar i Sundsvall. En dokumentär från 2024 av Lama AlshehabyProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonLyssningstips: Tidigare avsnitt av P1 DokumentärSjunde oktober och Israels traumaVår man i krigets Gaza - Sami Abu Salem Skräddaren i Gaza Sprickan i Israel Jerusalem, staden alla vill äga

Efter andra världskriget intensifierades det sovjetiska spionaget i Sverige, i synnerhet under kalla krigets mest spända årtionden. Sverige, som geografiskt och strategiskt befann sig i en viktig position mellan öst och väst, blev en arena för hemliga operationer. Här opererade både militära och civila underrättelseagenter under täckmantel av diplomatiska tjänster, journalistik eller affärsverksamhet.Ett av de mest kända fallen av sovjetiskt spionage i Sverige är Stig Wennerström, en överste inom det svenska flygvapnet som under många år läckte känslig information till Sovjetunionen. Hans förräderi, som avslöjades 1963, orsakade en djup kris inom det svenska försvaret. En annan betydande agent var Stig Bergling, en tidigare säkerhetspolis som på 1970-talet spionerade för GRU, den sovjetiska militära underrättelsetjänsten.Detta är det andra av två avsnitt om Moskvas spioneri på Sverige. I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, som är aktuell med boken "Moskvas spioner – Ryska agenter och svenska förrädare.”Sveriges roll i det sovjetiska underrättelsenätet ska inte underskattas. Landet var inte bara ett mål i sig, utan också en plattform för att spionera på andra västmakter. Via Sverige kunde sovjetiska agenter och kurirer ta sig till och från Västeuropa utan att väcka misstankar. Det neutrala Sverige tillät även ett relativt öppet samhälle, vilket gjorde att spioner kunde verka under täckmantlar som annars skulle ha varit omöjliga i mer kontrollerade länder.I takt med att kalla kriget intensifierades blev den svenska säkerhetstjänsten, Säpo, allt mer medveten om det sovjetiska hotet. Trots detta hade Sovjetunionen under lång tid framgångsrikt lyckats infiltrera svenska institutioner. Under 1980-talet började dock motåtgärderna ge resultat, och flera sovjetiska agenter avslöjades eller kastades ut ur landet.Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning förändrades förutsättningarna för det ryska spionaget i Sverige. Många av de gamla strukturerna avvecklades, men hotet försvann inte helt. Ryssland fortsatte att bedriva underrättelseverksamhet, även om metoderna anpassades till de nya förhållandena.Bild: Stig Wennerström, svensk överste och en av 1900-talets mest ökända sovjetiska spioner i Sverige. Hans förräderi avslöjades 1963 och orsakade en djup kris inom det svenska försvaret. Stig Wennerström då han häktades i Stockholms tingsrätt sommaren 1963.Källor: Agrell, Wilhelm. Moskvas spioner: Ryska agenter och svenska förrädare. Historiska Media, 2024.Musik: Blue Carnival Harmonica v Yagull Music, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Översiktsserien fortsätter. Det kommer handla om kalla krigets slut, murens fall, Gorbatjov, Sovjetunionens upplösning, Jeltsin, en ny världsordning, USA:s roll som enda supermakt, Kinas massaker på himmelska fridens torg, Nicaragua igen, Manuel Noriega och invasionen av Panama. Bild: Bush och Jeltsin skriver under START II avtalet 3 januari 1991 i Moskva. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten! Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur översikt USA:s historia- Liberty, Equality, Power: A history of the American People, John Murrin, Paul Johnson, James McPherson, m.fl.- Give me liberty: An American history, Eric Foner- America: A concise History, James Henretta, Rebecka Edwards, Robert Self- Inventing America: A history of the United States, Pauline Maier, Merrit Roe Smith, m.fl.- Nation of Nations: A narrative history of the American republic, James West Davidson, Mark Lytle, m.fl.- The American Pageant, David Kennedy, Lizabeth Cohen, Thomas Bailey- Making America: A history of the United States, Carol Berking, Robert Cherney, m.fl.- America: A narrative history, George Brown Tindall, David Emory Shi- The American Promise: A history of the United States, James Roark, Maichael Johnson, m.fl. - The American People: Creating a nation and a society, Gary Nash, John Howe, m.fl.- Of the People: A history of the United States, James Oaks, Michael McGerr, m.fl.- The enduring vision: A history of the American People, Paul Boyer, Clifford Clark, m.fl.Litteratur för denna era:- Deadlock and disillusionment, Gary Reichard- The age of Reagan, Sean Wilenz- The American Century, LaFeber, Polenberg, Woloch. - American Dreams: The United States since 1945, H. Brands- Recent America: The United States since 1945, Dewey Grantham- Restless Giant, James Patterson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den regelbaserade världsordningen är hotad från flera håll. Dels från allt fler militära attacker mot exempelvis sjukvårdsinrättningar, dels från AI och autonoma vapensystem. Vi håller på att dras in i krigets retorik och logik, skriver Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet. Inläsare: Mårten Barck

Under ett rutinmässigt spaningsuppdrag över Östersjön den 13 juni 1952 försvinner en av flygvapnets DC-3:or. Tre dagar senare skjuts ett svenskt obeväpnat sjöräddningsplan ner av sovjetiskt jaktflyg – Catalinaffären är ett faktum.Under det kalla kriget bedrev Sverige en omfattande signalspaning, ofta i samarbete med flera Natoländer, mot Sovjetunionen. Något som Sovjetunionen var beredd att göra allt för att stätta stopp för.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker och professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit böckerna Sprickor i Järnridån – Svensk underrättelsetjänst 1944-1992 och Catalinaaffären.Efter andra världskriget var det svårt att få underrättelsematerial från Sovjetunionen med hjälp av spioner på plats. Därför blev signalspaning en viktig metod för att samla in information om Sovjets militära försvar. Svenska signalspaningsplan kom att flyga nära sovjetiskt luftrum för att samla information.Det insamlade materialet kom också att användas i samarbetet med andra västmakters underrättelsetjänster. Detta gick direkt emot Sveriges officiella hållning att vi var neutrala.Sovjetunionen var beredd att gå långt för att sätta stopp för signalspaningen från flygplan. De hade redan skjutit ner amerikanska signalspaningsplan när de senare sköt ner den svenska DC-3:an över internationellt vatten.Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovännerBild: Den nedskjutna Catalinan strax efter nödlandningen. Bilden tagen från Münsterlands däck, Wikimedia, Public Domain.Musik: Queaky Clean av Jon Presstone, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige tog sig igenom andra världskriget utan att drabbas av krigets fasor som sina nordiska grannar, men med ett något skamfilat rykte.Sverige hade förklarat sig neutralt vid krigsutbrottet 1939, som många små stater i Europa, men lämnade ett stort materiellt stöd till Finland under Vinterkriget. Efter den tyska ockupationen av Norge tvingades den svenska samlingsregeringen böja sig för långtgående krav från Nazityskland.Detta är den tredje delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Sverige hade tillsammans med andra småstater tvingats bevittna hur stormakterna Storbritannien och Frankrike sålde ut det lilla demokratiska Tjeckoslovakien till det expansionistiska Nazityskland. Men det skulle bli värre. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen, Finland tvingades kämpa för sin existens mot det mäktiga Sovjetunionen och Danmark och Norge ockuperades av Tyskland.20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början men bara sju av dessa klarade att upprätthålla denna neutralitet under hela kriget. För att skydda sig mot potentiella angrepp höll Sverige en hög militär beredskap och en massiv uppgradering av landets försvarsresurser. Över en miljon svenska män inkallades till militärtjänst. De mest omfattande beredskapshöjningarna skedde under vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen, liksom efter Tysklands anfall på Danmark och Norge. Vid dessa tidpunkter var ibland mer än 300 000 män mobiliserade.En viktig faktor i Sveriges neutralitet var landets export av järnmalm till Tyskland, som var avgörande för den tyska krigsindustrin. Trots internationell kritik fortsatte Sverige att exportera järnmalm till Tyskland under hela kriget, även efter det blev klart att Tyskland skulle förlora kriget.För att hantera varubristen och avspärrningen från omvärlden införde Sverige omfattande ransonering av varor och livsmedel. Dessutom uppmuntrades privat odling och tillverkning för att kompensera för bristen på importerade varor.Trots brist på resurser lyckades Sverige genomföra en imponerande upprustning och modernisering av sin militära förmåga under kriget. Detta omfattade allt från förbättrade vapensystem till nya telekommunikationer.Sveriges neutralitetspolitik och anpassning under andra världskriget har varit föremål för mycket debatt och kritik. Vissa hävdar att Sverige borde ha gjort mer för att motstå Nazityskland och hjälpa de allierade. Andra pekar på de komplexa och svåra utmaningar som landet stod inför under denna period.En av de mest kontroversiella aspekterna av Sveriges agerande under kriget är relationen till Nazityskland. Trots sin formella neutralitet gjorde Sverige en rad eftergifter till Tyskland, inklusive tillåtande av tyska militärtransporter på svenska järnvägar och export av järnmalm till den tyska krigsindustrin.Bild: Luftvärnssoldater på post i december 1943 med 7,5 cm lvpjäs m/37. Plats: höjderna vid nuvarande vattentornet i Ystad, Sverige. Källa Carl Gunnar Rosborn, Wikimedia Common, PublicMusik: När fyrarna tänds igen av Frita-Gustaf Sylvain med Ulla Billquist och Willard Ringstrands Orkester, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Sverige under andra världskriget: När historien vägrade vändaKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ep. 37 Krigets krav, ledarskap och skapandet av krigsförband med arméförvaltare Kenneth Felldén by RekylPodden

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Karolinerna, soldaterna med sina karaktäristiska blåa rockar som tjänade under Karl XI och Karl XII, har blivit symboler för Sveriges tid som europeisk stormakt. Deras offensiva stridstaktik, disciplin och moral gjorde armén till en av Europas bästa.Karolinernas stridstaktik var mycket offensiva med hårda närstrider med blankvapen. Disciplinen var sträng och soldaterna förväntades att upprätt under elden följa sina officerare i striden utan att klaga. Men den höga stridsmoralen skulle i längden inte rädda karolinerna från undergången.Detta är första delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karolinerna, vars namn härstammar från det latiniserade formen av namnet Karl, bildades efter Karl XI:s reformation av den svenska armén och flottan med det yngre indelningsverket under 1682. Den enväldige Karl XI satsade på att förbättra Sveriges armé och flotta, dess utbildning och välstånd.Indelningsverket innebar att meniga soldaterna fick ett torp med ett stort kök som också blev sov- och vardagsrum. Ju högre rang man hade, desto fler rum fick man – en löjtnant hade exempelvis 3 rum och kök. Med torpet kom en åker, och ett ängstycke.I slutet av 1690-talet var indelningsverket infört i nästan alla de landskap i det svenska riket i vilket det skulle vara bas för rekryteringen. Vid krigsutbrottet 1700 kunde den svenska krigsmakten mobilisera 76 000 man, varav 14 000 man i Finland. Denna siffra var dubbelt så många i förhållande till folkmängden som något annat europeiskt land.Under slutet av 1600-talet hade en allians bildats mellan Danmark, Polen och Ryssland med målet att återerövra de landområden som tidigare varit under deras kontroll. Danskarna ville återta de förlorade landskapen kring Skåne och Holstein-Gottorp. Polackerna hade som mål att erövra svenska Livland och ryssarna strävade efter att erövra provinser i Baltikum.Kriget inleddes med en serie angrepp mot Sverige från olika håll. Sachsen invaderade Livland den 12 februari 1700 utan en krigsförklaring, följt av att danskarna i mars anföll hertigdömet Holstein-Gottorp, som var ett svenskt förbundet område styrt av Karl XII:s svåger Fredrik IV. Och den 20 augusti 1700 förklarade tsar Peter I av Ryssland krig mot Sverige. Ryssarna gick till anfall mot svenska Ingermanland.Bild: Vivat Carolus av Gustaf Cederström, Public DomainMusik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Kriget som avgjorde Skånes framtidKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Efter flera aktioner - samtal om högerextremismens tillstånd i Sverige just nu. Gäst: Jonas Trolle från Center mot våldsbejakande extremism.Reportage från Boden om Sverige som ”uppmarschområde”, försvarsspråk för Sveriges roll i Nato där Sverige ska underlätta för andra länders styrkor att ta sig till gränsen mot Ryssland. I veckan gjordes den första operationen då amerikansk trupp tog sig genom Sverige.Eurovisionveckan är igång. Hör Sveriges Radios medarbetare Tina Mehrafzoon som tillsammans med Edward af Sillén kommenterar Eurovision i år.Exklusiv rapport från krigets Jemen. Johan-Mathias Sommarström rapporterar från en klinik för svårt undernärda barn i södra Jemen.Krönika Katarina Barrling.Panelen med Veronica Palm, NSD, Patrik Kronqvist, Expressen, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet.I andra timmen:Förhandlingar om vapenvila i Gaza pågår. Hur nära är en eventuell vapenvila? I helgen kom nyhetsrubriker om framsteg i förhandlingarna, men förhoppningarna tonades ner på lördagskvällen.20 år sedan EU-utvidgningen då 10 nya medlemsstater kom med i unionen. Blev det som förväntat? Hör korrespondenterna Andreas Liljeheden, Carina Holmberg och Pontus Mattsson.Förutom EU-valet 9 juni hålls också en rad lokala folkomröstningar runt om i landet. Varför finns ett behov av dem? Räcker inte de ordinarie valen till?30 år sedan folkmordet i Rwanda. Hör Lars Arrhenius som nyss släppt sin bok "Lejonmyran”, en skildring av barndomen i Rwanda och Burundi.Reportage om abortfrågan i Polen där striden om landets restriktiva abortlagstiftning tagit ny fart.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Helene BennoTekniker: Tor SigvardssonProducent: Cecilia Tengmark

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur fri är journalistiken på Tiktok? I jakten på de unga nyhetskonsumenterna som i allt högre grad flyr journalistikens egna plattformar, så är det många nyhetsredaktioner som publicerar innehåll på TikTok. Plattformen som används av drygt 3 miljoner svenskar dagligen. Men Tiktok, som ägs av kinesiska ByteDance, ställer redaktionerna inför nya utmaningar och etiska överväganden.Det handlar dels om risken för att användardata hamnar i händerna på den kinesiska staten. Men också något annat som borde få medier att resa ragg - nämligen att visst innehåll tycks döljas i användarflödena eller tas bort helt - ja helt enkelt censureras. Är det rimligt för svenska medier att underkasta sig ett slags “redaktörskap” från ett kinesiskt bolag?Reporter: Fanny Hedenmo och Martina PierrouAllt osäkrare dödssiffror i krigets GazaHur räknar man de dödade i krigets dimma? Sedan kriget mellan Israel och Hamas startade den 7 oktober har rapporteringen av dödstalen blivit en mer eller mindre daglig del av nyhetsflödet.Bakom de här siffrorna döljer sig stridande men också många civila och barn bland dom som dödats. Samtidigt används dödstalen som en bricka i informationskriget - från båda sidor i konflikten - i ett läge när inga internationella oberoende medier finns på plats i Gaza.Förutsättningarna för att beräkna dödsoffer har blivit markant svårare sen kriget startade - så var kommer de här siffrorna som vi hör i medier egentligen ifrån ? Hur tillförlitliga är de? Och hur ska medier förhålla sig till de? Reporter: Josephine Schneider

John Fernström sjätte symfoni, som sällan spelas i Sverige, framförs söndagen 28 april i konserthuset Orgelsalen i Lviv i västra Ukraina. Konsertarrangören Taras Demko i Lviv säger att det just nu är viktigt för ukrainarna att bygga broar till andra kulturer. Luhansks filharmoniska orkester, som ska framföra symfonin, har varit på flykt undan den ryska invasionen i tio års tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Fredrik WadströmProducent: Anna Tullberg

Dessutom om skattebråket mellan Lidingö och Malmö, om dejtingprogam på tv och varför vi är galna i listor Godmorgon, världen! är Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:* Sex månader sen Hamas attack på Gaza och Israels kraftfulla svar* Israelfrågan en svår balansgång för USA:s president * Konflikt mellan Malmö och Lidingö om det kommunala utjämningssystemet* Presidentval i Slovakien* Krönika av Katarina Barrling* Veckans panelI andra timmen:* Hur påverkas den kristna tron om forskare upptäcker liv i rymden?* Läget i Ukraina* Krigets influencers rapporterar från Tel Aviv och Gaza* Kulturspaning: Varför är vi så förtjusta i listor?* Varför lockar tv-program om dejting?* Kåseri av Mark LevengoodProgramledare Nina BennerTekniker Linus SjöholmProducenter Cecilia Tengmark och Margareta Svensson

Kalla kriget inleddes i Berlin med Berlinblockaden 1948 och slutet inleddes med Berlinmurens fall 1989. Berlin var utan tvekan kalla krigets huvudstad där två system, separerade av en mur, spionerade på varandra.Berlin var en ruinstad efter andra världskriget. De allierade hade delat upp staden i fyra ockupationssektorer. Men snart började spänningarna mellan de allierade västmakterna och Sovjetunionen att öka, och Berlin blev en källa till konflikt.I denna livepodd av Historia Nu som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023 samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med böckerna Berlinmurens fall (2023) och Det dramatiska 80-talet (2022).Sovjetunionen och de allierade i Väst litade aldrig på varandra under andra världskriget och när den gemensamma fienden Nazityskland besegrats skulle spänningarna växa till ett kallt krig. Berlinblockaden 1948, när Sovjetunionen förhindrade införsel av varor till Västberlin som kontrollerades av Västmakterna, är en naturlig start på kalla kriget. Och Berlin är tveklöst Kalla krigets huvudstad.Blockaden var ett svar på införandet av en ny valuta i det som skulle bli Västtyskland. Sovjetunionens avsikt med blockaden var att tvinga de västliga makterna att ge upp sina sektorer i Berlin och lämna staden under sovjetisk kontroll. Det var ett försök att krossa Västberlins ekonomi och tvinga de västliga makterna att överge staden.För att rädda Västberlin flög de västliga makterna in förnödenheter till Västberlin i en massiv flygbro, där hundratals flygplan flög dag och natt för att förse staden med mat, bränsle och andra nödvändigheter. Berlinblockaden och Luftbron blev snabbt en symbol för kalla kriget. Det var en tydlig demonstration av den ideologiska och politiska konflikten mellan öst och väst.Under kalla kriget var Berlin också en spionernas huvudstad. Både öst och väst använde sig av spioneri för att få information om fienden. Det var här som spionutbyten ägde rum och där spioner från båda sidor rekryterades och avslöjades.Den 13 augusti 1961 byggde östtyska myndigheter med Sovjetunionens goda minne Berlinmuren, som murade in Västberlin och skilde familj och vänner från varandra, samt blev en symbol för den delade staden och den skarpa skiljelinjen mellan öst och väst. Muren blev den tydligaste symbolen för den totalitära kontrollen som östtyska regeringen hade över sina medborgare.I den 26 och 27 oktober stod sovjetiska och amerikanska pansarvagnar öga mot öga mot varandra vid gränsövergången Checkpoint Charlie efter problem för amerikanska diplomater att fritt passera gränsen mellan Väst och Östberlin.Det nästan slumpartade Berlinmurens fall den 9 november 1989 var början på slutet på det kalla kriget och en ny era för Berlin och Tyskland. Det var en historisk händelse som firades över hela världen och som ledde till återföreningen av Öst- och Västtyskland. Berlinmurens fall innebar också slutet på Berlin som kalla krigets huvudstad. Staden blev istället en symbol för en ny tid av fred, enighet och frihet.Bild: Berlinmuren vid Niederkirchnerstrasse mellan Kreuzberg och Mitte, 1988, av Roland Arhelger, Wikipedia, CC BY-SA 4.0Lyssna också på Berlinmurens fall – en oväntad händelse som förändrade världen.Musik: Upstairs Downstairs av The Mountain, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inga utländska journalister släpps in i Gaza. Men Sami Abu Salem, palestinsk journalist som hjälpt Sveriges Radios Cecilia Uddén i 15 år, bor där och hans röst blir nu vår röst i Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget i Gaza - som följt på Hamas terrorattack 7 oktober - har pågått i fem månader idag den 7 mars, när det här dokumentären släpps. Inga utländska journalister har kommit in i Gaza under den tiden, med undantag för korta dagsturer inbäddade med Israels militär. Detta har lett till svåra problem för alla internationella medier att bevaka kriget i Gaza. Sveriges Radio har haft en unik tillgång i den palestinske journalisten Sami Abu Salem. Sami har samarbetat med Sveriges Radio i 15 års tid, som fixare, översättare och producent. Samma dag som kriget inleddes efter Hamas attack den 7 oktober, började Sami Abu Salem leverera röstmeddelanden till Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén. Han har gjort intervjuer på mobilen. Han har skickat miljöbeskrivningar och reflektioner. Han har berättat om sin egen rädsla på nätterna i Gaza till ljudet av stridsplan, sin rädsla att se någon han känner i bårhuset. Och han har spelat in sin egen 5-åriga dotter när hon gråter för att hon glömt sin leksak när familjen var tvungen att fly för fjärde gången i Gaza.Ett program från mars 2024 av Cecilia Uddén och Sami Abu Salem.Producent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardsson

Om tecken på en begynnande svältkatastrof i Gaza. / Om att det går bra för de internationella pingstkyrkorna i Sverige - har Svenska Pingst något att ta lärdom av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den humanitära katastrofen i krigets Gaza förvärras dag för dag. Rapporter från FN visar att man nu står inför en svältkatastrof som framförallt drabbar kvinnor och barn. Varför är det så svårt att nå fram till de hungrande människorna i Gaza? Hör Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, som bland annat jobbar med bistånd i Palestina.Det religiösa landskapet i Sverige förändras hela tiden, inte minst på grund av migrationen som gjort att samfund från hela världen nu finns här. Ett tydligt exempel på den här förändringen märks inom pingstkyrkan. Vi besöker två olika pingstkyrkor, den ena med rötter i Afrika och den andra i Sydamerika: den latinamerikanska pingstkyrkan Iglesia nueva creación i Sollentuna och till the redeemed christian church of God, RCCG Solution Centre i Solna.Hör Tillarh Mukasa, pastor i RCCG Solution Centre i Solna, pastor Andrei Peréz i Iglesia nueva creación i Sollentuna och Paul Orlenius, ansvarig för arbetet med migrantförsamlingar inom Pingst Sverige.Programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Liza Youhanan

KGB-översten Oleg Gordievskij arbetade under elva år för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Gordievskij avslöjade spioner som svenske Stig Bergling och norske Arne Treholt, briefade västledare som Margaret Thatcher och Ronald Reagan inför toppmöten och förhindrande ett kärnvapenanfall från det allt mer paranoida Sovjetunionen.Oleg Gordievskij växte upp i en KGB-familj, men blev spion åt väst eftersom han avskydde det sovjetiska systemet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren med författaren Ben Macintyre som skrivit boken Spion och förrädare – Kalla krigets största spionhistoria. Samtalet är på engelska.Gordievskij var son till en NKDV-man, föregångaren till KGB, som arbetat för säkerhetstjänsten under den stora terrorn på 1930-talet. Gordievskij växte upp tillsammans med andra familjer som arbetade för den ryska säkerhetstjänsten. Vid tidig ålder lärde han sig tyska. Som en KGB-trainee, tillbringade han sex månader i Östberlin när Berlinmuren byggdes.Gordievskijs besvikelse över den grå totalitära världen i Moskva på 1960-talet bara ökade. Men det var den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 som drev Gordievskij mot väst. Han bestämde sig för att bekämpa det kommunistiska systemet inifrån.I augusti 1968 började han sända hemliga signaler till danska och brittiska underrättelsetjänster om att han kanske var villig att samarbeta med dem. 1974 gick han med på att överlämna hemligheter till MI6, vilket han betraktade som "inget mindre än att underminera det sovjetiska systemet". Efter att han lärt sig att tala engelska blev Gordievskij placerad i London i juni 1982. Han avancerade stadigt i graderna med hjälp av hemlig hjälp och manipulation från MI6.Bild: Oleg Gordievskilj i KGB-uniform. Montage. Wikipedia, Public Domain.Musik: At The Crossroads av Jayson Wayne Brown, Storyblocks AudioLyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I sedvanlig ordning tar Historiepodden ledigt för att med pompa och ståt fira trettonhelgen, men för att ni inte ska lämnas helt ensamma kommer här ett dubbelavsnitt ur arkiven från 2017 som avhandlar den europeiska politiken under perioden åren före andra världskriget. Det blir Chamberlain som viftar med papper och Hitler som smider planer, det blir Rhenlandet och det blir Tjeckoslovakien. Vi hörs nästa vecka med ett ordinarie avsnitt! Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stödet till Ukraina dalar och vid fronten står det still. President Zelenskyjs har motvind och det kan Ryssland dra nytta av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om man jämför hösten 2022 med hösten 2023 blir det tydligt: Stödet till Ukraina har minskat med nästan 90 procent, enligt Kielinstitutet.Det är en stressig situation för ett land som kämpar för sin överlevnad. Från ukrainsk sida har man tydligt sagt att det vore förödande om USA slutar hjälpa – en risk som tornar upp sig som ett mörkt moln på himlen. Än en gång är Zelenskyj i Washington för att träffa president Biden och stärka stödet till Ukraina.– Den stora hypen kring Zelenskyj har börjat lägga sig. Det finns flera i den amerikanska toppskiktet, framför allt bland republikaner, som tycker att USA har gjort sitt och vill dra ner på stödet till Ukraina, säger Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent för Sveriges Radio.Kriget har hamnat i ett dödläge vid fronten vilket kan gynna Ryssland. Den ryska kalkylen är att väst ska tröttna på kriget förr eller senare. Dessutom är kriget inte existentiellt på samma sätt för Ryssland som för Ukraina.– Jag skulle säga att viljan att inte förlora och därmed bli förnedrad av en eventuell förlust är ofantligt större än viljan att vinna just nu, säger Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Krigets fram- och motgångar blir svenska lärdomarDen svenska Försvarsmakten släppte nyligen en rapport om lärdomar från kriget i Ukraina. Under snart två års tid har det ju funnits möjlighet att analysera stridstekniker, vapenanvändning och strategier och det verkar finnas en grej som sticker ut.– Jag skulle säga att de största lärdomarna är att vi behöver kunna hantera drönare, säger Michael Claesson, chef för Försvarsstaben.Teknikutvecklingen har gått väldigt snabbt och det har blivit tydligt att det går åt stora mängder drönare. Experter som försökt göra uppskattningar säger att Ukraina gör av med tiotusentals drönare i månaden. Det svenska försvaret är inte i närheten av att ha den mängden.Medverkande:Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent, Sveriges Radio. Michael Claesson, chef Försvarsstaben.Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Oprah Winfrey Show, MSNBC, Reuters, ABC News, NBC, Komsomolskaja Pravdas Youtube-kanal, The Sun, BBC, CTV News, regeringens webb-tv.

Den hemliga militära underrättelseorganisationen IB skapades under kalla kriget för att övervaka inre hot och senare underrättelseinsamling utomlands. Den demokratiska kontrollen var minimal och organisationen begick brott som inbrott och otillåten åsiktsregistrering.När vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront i maj 1973 i en serie artiklar avslöjade IB blev det aldrig något rättsligt efterspel för ansvarig inom IB. Istället åtalades och fälldes journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt deras källa IB-mannen Håkan Isacsson.I detta poddavsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius som är aktuell med boken Spionjakt i folkhemmet - Ett halvsekel med IB-affären.IB, som står för Informationsbyrån eller Inhämtning Birger, var en hemlig svensk underrättelseorganisation som opererade under kalla kriget. Organisationen var underställd Försvarsstaben. Dess huvudsakliga uppgift var att samla in utländsk underrättelseinformation, men det utfördes även inhämtning av information inom Sverige, särskilt relaterat till kommunism och dess relationer med främmande makter.IB:s skapande var resultatet av en serie händelser och beslut som sträckte sig över flera årtionden. Grundläggande var den svenska regeringens oro över potentiella hot mot nationens säkerhet, både inifrån och utifrån. Genom en överenskommelse med socialdemokraterna fick Försvarsstaben tillgång till den socialdemokratiska arbetsplatsorganisationen i arbetet med att övervaka kommunister på arbetsplatser.IB som organisation avslöjades 1973 genom artiklar i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront, vilken tolkade IB som "Informationsbyrån". Effekterna av den så kallade IB-affären blev att IB inordnades som en officiell del av Försvarsstaben enligt förslag från 1974 års underrättelseutredning.Avslöjandet av IB ledde till omfattande debatt och kritik, både inom Sverige och internationellt. Kritikerna hävdade att organisationen hade brutit mot flera grundläggande demokratiska principer, inklusive rätten till privatliv och frihet från statlig övervakning.Trots avslöjandet och kritiken fortsatte IB att existera, om än i nya former. Birger Elmér slutade som chef 1975, men viss verksamhet fortsatte fram till hösten 1978 när Stig Synnergren slutade som ÖB.IB-affären har fortsatt att vara en källa till kontrovers och debatt inom Sverige. Vissa ser den som ett exempel på överträdelser av medborgerliga friheter, medan andra hävdar att IB var nödvändigt för att skydda nationens säkerhet under kalla kriget.Ytterligare läsningAgrell, Wilhelm. Sprickorna i järnridån - svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Historiska Media, 2002.Lodenius, Anna-Lena. Spionjakt i folkhemmet: ett halvsekel med IB-affären. Historiska Media, 2023.Bild: Birger Elmér i tidningen Folket i Bild Kulturfront, Wikipedia, Public Domain.Musik: Summer Funk av Jon Presstone, Storyblocks AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Hela världens kalla krig (del 1).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av Hollands mest kända scenkonstnärer och en mimartist i världsklass, Karina Holla, iscensätter krigets fasor i Warrior Women. P1 Kulturs reporter Helene Alm har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Föreställningen bygger på den belarusiska författaren Svetlana Aleksejevitjs bok Kriget har inget kvinnligt ansikte, där 300 kvinnor från hela Sovjetunionen berättar om hur de stred under andra världskriget.Karina Holla drabbades av den otroliga humaniteten i Aleksejevitj bok.”Hon är så otroligt ärlig och så djupt mänsklig, och jag älskar henne för det. Det fick mig att tänka att det kanske var tid att prata djupare om kriget och tänka OK nu ska jag se fasorna i ögonen.”Warrior Women är ett samarbete mellan Karina Holla och teater Giljotin i Stockholm.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nya positioner i Israel-Palestina-frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terrorgruppen Hamas massakrer på israeler väcker avsky i omvärlden och fördömds av svenska politiker. Regeringen stoppar nu utvecklingsbiståndet till palestinska områden och det pågår en debatt bland Tidöpartierna om att dra tillbaka erkännandet av Palestina.Samtidigt ser vi ett slags politiskt uppror mot Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar inifrån hennes eget parti. Dadgostars fördömande av Hamas våld väcker reaktioner hos dem som menar att man samtidigt måste lyfta fram Israels våld mot palestinier. Hur allvarlig är kritiken för partiledaren?Israel-Palestina-konflikten är en fråga som väcker starka känslor i svensk politik och har gjort länge. 1974 träffade Olof Palme som första regeringschef från Väst PLO-ledaren Yassir Arafat och Sverige har sedan dess ansetts ha ett särskilt engagemang i frågan, inte utan kontroverser. Hur blev det så?Vi pratar också om de så kallade gängsamtalen mellan regeringen och oppositionen. Vad kom fram på mötet? Och kommer det att förändra något?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Legoknektar har i princip funnits så länge människan har fört krig. Men under senmedeltiden växte landsknektarna i omfattning, eftersom det gav kungarna större frihet att föra krig utan att först förhandla med folket. Dessutom krävde den militärtekniska och taktiska utvecklingen en större specialisering och professionalism av soldaterna.Under 1480-talet började ärkehertigen Maximilian, efter att han genom giftermål kommit i besittning av det rika Burgund, att avlöna legoknektar. Landsknektarna beväpnade sig med långa pikar och stred i fyrkantsformationer. Lönerna var högre än för skickliga hantverkare och det lockade till sig adepter från hela Europa. Men om pengarna tog slut bytte landsknektarna ofta herrar.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Martin Neuding Skoog som är verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm.Redan under antiken var betalda legosoldater väl etablerat och greker slogs på exempelvis på persernas sida i kriget mot Alexander den store. Många germaner stred som legosoldater i senromerska härar. Senare under medeltiden i Europa fick betalda landsknektar en allt viktigare roll vid krigsföringen.Den danska kungen Kristian I utnyttjade 80 tyska fotknektar och ett okänt antal böhmare som värvats i Kiel i sitt tåg i Sverige år 1452. Vid slaget vid Brunkeberg år 1471 deltog 200 tyska fotsoldater som värvats i Lübeck.Gustav Vasas värvning av tyska landsknektar år 1522 genom Lübecks försorg var en viktig nyordning. Efter detta höll Gustav Vasa sig permanent med tyska landsknektar och det var en förklaring till framgångarna i kampen mot den danska kungen Kristian II.Bild: “Die fünf Landsknechte“ av Radierung von Daniel Hopfer, från 1530Musik: Fürth uns an landsknecht av George von Frundsberg Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Jina Amini dödades av den iranska polisen blev det början på en våg av protester som fortfarande pågår, trots regimens våldsamma attacker mot den egna befolkningen. Amini var inte bara kvinna utan också kurd, vilket gjorde hemma dubbelt utsatt. Gäst i det här avsnittet är Ala Riani, som skrivit boken ”Krigets dotter” om sin egen och sin familjs liv som kurder i Iran och senare på flykt. Hennes berättelse handlar om kurdernas situation i Iran och om hur det präglar en familj och ett folk att leva i förtryck.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag är det stora kill-tackar-dagen. Linnea Wikblad kommer åter en gång fram till att hon är Sveriges mest manstillvända kvinna. David Druid är en kille. Skådisen och debattören Ala Riani om sin nya bok "Krigets dotter". Journalisten Johar Bendjelloul berättar om allt vi behöver veta inför kvällens deltävling i Eurovision där Loreen är med. P3 Nyheters Babs Drougge om att småbarnsföräldrar löper mindre risk att dö än jämnåriga utan barn. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Det första puniska kriget pågick i tjugo år innan något resultat kunde nås. Kriget böljade fram och tillbaka. Medan Rom dominerade landkrigföringen på Sicilien och tvingade Karthagerna till gerillataktiker, dominerade Karthagerna till sjöss och såg till att landstriderna aldrig blev definitivt avgörande. Först när den Romerska Republiken lärde sig att hantera sjökrigföringens konst, byggde en stark flotta och fick vindarna på sin sida, skulle kriget nå någon form av slut. Det sista stora slaget under första puniska kriget år 241 f.v.t. var också ett sjöslag. I mars detta år, vid Siciliens västra spets, nådde konflikten sin kulmen genom slaget vid de Egadiska öarna, varefter ett fortsatt krig blev omöjligt för Karthago.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt det första puniska kriget mellan republiken Rom och det puniska handelsimperiet Karthago, 261-241 f.v.t.Tiden efter Alexanders död 323 före vår tideräkning präglades länge av ständiga maktkamper mellan de olika kungarikena runt Medelhavets östra delar. Det som en gång varit ett Makedonskt imperium under Alexander bröt samman i flera riken som slogs för att befästa sina positioner och få inflytande över viktiga handelsvägar. Det var huvudsakligen de östra och grekiska kungarikena, Ptolemaierna och Karthagerna som utgjorde de huvudsakliga spelarna i denna maktkamp runt Medelhavet. Under mitten av 200-talet f.v.t. kom dock detta att förändras radikalt. I väst klev republiken Rom fram och grep makten över hela den italiska halvön. Denna nya maktspelare skapade friktion i området som snart skulle leda till nya krig, krig som skulle leda Rom från att vara en liten stadsstat i Medelhavets periferi, till att bli ett imperium i sin egen rätt. Krigets direkta orsaker var rotad i Roms expansion. Under 260-talet f.v.t. befann sig den grekiska stadsstaten Taras på italienska halvöns sydöstra spets isolerad och under hårt tryck från den romerska republiken. I desperation vände sig Taras österut till den grekiska kungen av Epiros, Pyrrhus. Pyrrhus såg en möjlighet till grekisk expansion västerut genom Taras bedjan. Republiken Rom visade sig dock inte vara någon lätt motståndare och snart var republiken och Pyrrhus involverade i ett krig som inte ledde någon vart. När Pyrrhus drog sig tillbaka förtvinade Taras under Roms tyngd och nu fanns inte längre några buffertzoner mellan Rom Karthago kvar. När sedan det karthagiska inflytandet över Sicilien kom i gungning var konflikten mellan dessa stormakter ett faktum. År 261 f.v.t. bröt kriget ut.Bild: Detalj från Ahenobarbus-reliefen som visar två romerska fotsoldater från andra århundradet f.Kr. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om en värld i upprustning och ett Norden i Nato:s tecken. Neutraliteten som idé ifrågasätts nu på flera håll i Europa. Ett år av fullskaligt krig i Ukraina har skakat om det mesta, även hela länders syn på sin roll i världen. Vi följer med svenska förband och amerikanska marinkåren under den största övning försvarsmakten hållit på mer än 25 år, Aurora23. Samtidigt går demonstranter i protesttåg i Göteborg för att försvara Sveriges neutralitet. Både militärer och Nato-motståndarna tror på fred, men inte riktigt på samma sätt. Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som varit neutralt på grund av brist på andra alternativ, säger Pascal Lottaz som forskat kring hur neutrala länder manövrerat politiskt genom historien. Han blev inte särskilt förvånad när Sverige valde att ansöka om medlemskap i Nato.Vem är neutral?Hans eget hemland, Schweiz har neutraliteten inskriven i sin grundlag men där debatteras begreppet flitigt nu. Vad betyder det egentligen att vara neutral? Landet pressas att ta ställning efter det stora anfallskriget mot Ukraina och det här har varit ett omskakande år för schweizare som ser neutraliteten som en del av sin identitet, lika naturlig som schweizer-ost.Krigets svallvågor har nått hela vägen till Östasien och Japan som nu satsar stort på sitt försvar. Landet har länge valt att förhålla sig neutralt till konflikter men nu ifrågasätts gamla premisser. Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seReportar: Tilda Johansson, Daniel Alling och Björn DjurbergTekniker: Lisa Abrahamsson.

När strider bryter ut i Kongo-Brazzaville blir missionsarbetaren Lars Anders Larsson fast i ett gästhus som ligger vid frontlinjen. Nu måste han fly innan det är för sent. Lars Anders Larsson reser 1997 till Kongo-Brazzaville för att hjälpa till att bygga upp landet som skakats av ett inbördeskrig. Hemma i Sverige har han fru och fyra barn.Hela familjen har i omgångar rest till de båda Kongo-republikerna för att på Svenska missionsförbundets uppdrag jobba med bland annat hälsoprojekt. Lars Anders Larsson är van vid att hantera riskfyllda situationer. Men det han nu möter är farligare än något han tidigare upplevt.Nya stridigheter blossar upp och det gästhus som Lars Anders bor på hamnar mitt i frontlinjen. Läget för Lars Anders och de andra som sökt skydd på gästhuset blir värre dag för dag, och han måste komma på ett sätt för dem att fly.Programmet är gjort 2023.Reporter: Niklas StormProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Elvira Björnfot

Trots att Tyskland kapitulerat, Hitler begått självmord och de allierade segrat, försöker den tyska regeringen få inflytande över Tysklands framtid gentemot de allierade segerherrarna som de facto bestämmer.

Nu är det slutet av april 1945 och det tyska försvaret av Berlin har brutit samman. Genomförandet av kapitulationen efter 8 maj såg dock olika ut för olika förband. För många tyska förband handlade det om att försöka hamna i amerikanska fångenskap istället för sovjetisk.

I slutet av april 1945 inser till och med Hitler att kriget är förlorat. Ändå fortsätter de decimerade tyska förbanden intensivt att försöka göra motstånd. Dethleffsen och de andra stabsmedlemmarna försöker panikartat organisera försvaret av Berlin.

Vi får höra Dethleffsens beskrivning av stämningen i Hitlers bunker våren 1945 när tyska armén förtvivlat försöker hålla stånd i både öst och väst.

Nu inleder vi en ny serie om den tyske generalen Erich Dethleffsen. Från stabsbefattningar i 4:e armén på östfronten till Berlins fall.

Har vi äntligen hittat det perfekta ämnet? Robin får i detta avsnitt chansen att prata om Västerbotten och gamla lumparminnen från Umeå universitet samtidigt som Daniel Hermansson får ställa upp svenska och ryska soldater i formationer. Vi ska prata om sista gången (eller senast?) det var krig inom det svenska rikets gränser.Detta är den sista episoden av de händelserika finska krigen som i sin tur är en liten del av de massiva Napoleonkrigen. En liten skärva av någonting mycket större alltså. Mycket nöje!--LäslistaHårdstedt, Martin, Finska kriget 1808-1809, Prisma, Stockholm, 2006Bergström, K-G, Nöd och död: den ryska ockupationen i norr 1809, Historiska media, Lund, 2020Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukrainas president Zelensky uppmanar ryska styrkor att lämna Cherson-området i södra Ukraina. Och nyligen skapade en bilbomb i Moskva rubriker över hela världen. På en kvart får du veta om kriget i Ukraina har gått in i ett nytt läge, och vad som kan bli Rysslands nästa drag. Med Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutet.