Podcasts about socialstyrelsens

I veckans avsnitt tar vi upp protesterna utanför Malmöseminariet om könsdysfori — när ångrarna steg fram för att berätta om vårdskador och en manifestation med bland annat RFSU, RFSL, Pride och Transammans mobiliserades för att tysta dem. Vi hör vittnesmål om kirurgi, långvarig smärta och hormonbehandlingars biverkningar, och vi diskuterar varför samtalet om risker så ofta möts av ilska istället för samtal. Anna-Karin återger vad experterna sa på seminariet, vi pratar om hur Socialstyrelsens riktlinjer har vuxit fram och vikten av att lyssna på ångrarna. Protesterna utanför mässan visade att kampen om det offentliga rummet pågår — och att friheten att tala måste försvaras även när ämnet skaver. This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Idrott-och ledarskapspodden. Det är dags för avsnitt 159 och i det här avsnittet får du möta Åse Lunde. Åse är specialist och expert inom kris-och katastrofledning och har en bakgrund som polis, bl.a. som operativ förhandlare i kris- och gisslansituationer. Hon är utbildad och certifierad vid nationella insatsstyrkan och även vid FBI Crisis (hostage) Negotiation School. Hon har även jobbat för FN och varit strategisk rådgivare i krishantering och krisberedskap vid Myndigheten för Samhälsskydd och beredskap och som strategisk rådgivare vid Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning vid Försvarshögskolan inom ämnen som resiliens, tidig förvarning & strategisk analys, kriskommunikation mm. Den här bakgrunden har lett till att Åse under större delen av sitt yrkesliv arbetat med några av de mest komplexa och krävande områdena i samhället – kris- och katastrofledning, civilt försvar och totalförsvar, både i Sverige och internationellt. Hon har agerat stabschef i några av de mest uppmärksammade kriserna i Sverige, som under pandemin och bränderna i Trängslet och Kagghamra, och har även arbetat för FN i konfliktzoner och efter naturkatastrofer och som expert för Socialstyrelsens krisledningsorganisation i samband med kriget i Ukraina. I avsnittet berättar Åse om hur man hanterar dessa komplexa situationer, hennes starka drivkraft att utveckla människors förmåga och kunskap, att hjälpa individer och team att växa, fatta beslut under osäkerhet och hitta vägar framåt i komplexa situationer. Åse har en sällsynt förmåga att se helheter, skapa synergier och stärka resiliens – något som är lika viktigt inom idrotten och i det ”vardagliga” ledarskapet som i krisledning. Åse kom tidigt i kontakt med Mental träning och i avsnittet berättar hon hur denna träning bland annat gav henne en viktig grundkunskap gällande vikten av att kunna behålla lugnet i tuffa situationer och varför det är så viktigt att alltid börja med dig själv för att sedan kunna hantera andra. Varmt välkommen till ett mycket spännande avsnitt fyllt av både kunskap och inspiration. Trevlig lyssning! Mer om Åse kan du läsa på https://www.resilientresult.com/ Och vill du veta mer om vad som händer i Jenny's verksamhet så går du in på www.jennyhagman.com eller följ henne på instagram @jenny_hagman Tack till Daily Sports som sponsrar hela säsong 18. Daily Sports är ett företag av kvinnor för kvinnor som producerar högkvalitativa kläder för att stärka kvinnors förmåga och vilja att vara aktiva och samtidigt känna sig bekväma och snygga, på och av golfbanan. Du som lyssnar får 15 % rabatt med koden JENNY15. Gå in på www.dailysports.se för att läsa mer och se de senaste kollektionerna. Tack till Daily Sports Vi önskar dig en fortsatt skön dag och kväll och ta hand om dig och varandra. Varma hälsningar Jenny och Team Train for Balance.

Jacob och Wille gästas denna vecka av allmänläkaren och forskaren Minna Johansson. Minna har de senaste åren fört en kamp för alla allmänläkare i Sverige för att de ska få lägga vårdens resurser på saker som är bevisat att faktiskt hjälpa deras patienter på ett effektivt vis samtidigt som det ökar chanserna för att den del de får av våra skattepengar ska räcka till. Framför allt har hon genom debatter i flera olika miljöer på ett bra sätt argumenterat för att vården idag lägger för mycket av sina resurser på åtgärder som påstås vara förebyggande men som i själva verket saknar evidens för att göra någon större nytta. Samtidigt som de har undanträngningseffekter på annan vård som gör att det blir svårare för de som faktiskt är sjuka att snabbt får den hjälp de behöver. Du kan till exempel läsa de här två artiklarna i läkartidningen, Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet på recept är inte starkt och Livsstilsråd kan skada och tränga undan annan vård enligt forskare. Minna har också en bra artikel i BMJ där hon för fram begreppet Time Needed to Treat som en betydelsefull parameter när man ska välja behandling inom vården, Sacrificing patient care for prevention: distortion of the role of general practice. För hennes forskning och arbete för att låta allmänläkare lägga mer av sin tid på saker som spelar större roll har Minna de senaste åren bland annat fått pris som ”Årets allmänläkarvän” av Svenska distriktsläkarföreningen och ”Årets Lejon” av Svensk förening för allmänmedicin. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:52) Introsnack - om Willes nya hund (00:06:40) Veckans gäst, Minna Johansson, allmänläkare occh forskare (00:08:25) Forskning som ett utlopp för frustrationen som kan uppstå när man jobba kliniskt på vårdcentral (00:10:58) Livsstilsråd är inte alltid önskade och även när de förmedlas på ett bra vis har de tveksam nytta (00:13:17) Problemet med undanträningseffekter när vården inte får prioritera själv (00:14:32) Time Needed to Treat som en viktig del att beakta när vi väljer vård (00:20:37) Ett beteende som är ett folkhälsoproblem ska bekämpas men kanske inte med individuella samtal (00:26:56) Det är lätt att bli lurad kring hur stor effekten för råd är om man jobbar med det privat (00:32:18) Socialstyrelsens levnadsvaneråd inom vården är enormt tidskrävande och har minimal effekt (00:36:21) Krav på att vården ska göra ineffektiva saker är en del av orsakerna till dagens problem (00:39:44) Vården behöver en struktur som tydligt ger prioriteringar till vården efter effekt och betydelse (00:42:00) Evidensen för att goda råd inom vården har effekt är ofta dålig (00:49:11) Ska man ha personer med lägre lön och kortare utbildning som ger råden istället? (00:54:26) Sociala medier och trender påverkar våra politiker som i sin tur tror på enkla lösningar (00:59:10) Interventioner från samhället som påverka allas liv är oftast mycket mer effektivt som förebyggande åtgärd (01:05:03) Att ge råd kan få negativa konsekvenser med (01:07:42) Som vårdgivare är det ofta svårt att veta exakt vad som orsakar vad och gissningar kan tolkas fel (01:13:52) Vården kan göras mer effektiv

I det tvåhundrafemtiosjunde avsnittet av podden pratar vi om psykoterapins negativa effekter. Gäst är Alexander Rozental. I den andra delen av intervjun pratar vi om det faktum att läkemedel måste godkännas av läkemedelsmyndigheter efter fas 3-prövningar innan de får användas i vården, vilket inte gäller psykoterapier. Vad tycker Alexander om det? Tror han att kraven på att redovisa läkemedlens biverkningar gör att dessa får en relativ nackdel gentemot psykoterapier?Christian frågar även varför bara var femte psykoterapistudie nämner negativa effekter. Vi får en expertfråga från Hanna Kataoka som är psykiater och doktorand inom beroende och psykiatri på Göteborgs universitet, som undrar varför terapi ofta ses som något ”gott” och läkemedel som något ”ont”. Vi pratar även om den slappa attityden till etisk prövning som funnits vid psykodynamiska lakansinlindningar och simulerade livmoderssammandragningar ­– en metod som kostat flera barn livet. Dessutom pratar vi om vårdens låga följsamhet till Socialstyrelsens riktlinjer och hur ofta psykoterapeuter informerar patienter om potentiella negativa effekter.Om du vill kommentera avsnittet finns Alexander på Instagram där han heter alexanderrozental och Christian på Twitter där han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning! Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjukt”Effekten” på Kulturhuset Stadsteatern: https://kulturhusetstadsteatern.se/teater/effektenSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butik Boka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  Socialstyrelsens nya rapport om personalen i äldreomsorgen avhandlas i avsnitt 106 av Podden om ett hållbart arbetsliv.  Bakom podden står Age Management i Sverige AB - AMSAB®,  www.agemanagement.se

Vi öppnar Socialstyrelsens kunskapsstöd "Att utveckla den dagliga verksamheten" från sommaren 2024 och bläddrar fram till kapitlet om kvalitet. Och vi lyckas bocka av allt från vad lagen säger till hur deltagarna och personalen ser på saken. Detta är också tråkigt nog Davids sista avsnitt av Betaniapodden då han sökt sig till nya jaktmarker, vart vi önskar honom all lycka och välgång! Tack David. 

Jag träffar Thomas Lindén: Government Chief Medical Officer / Knowledge-Based Policy of Health Care - och snackar lite om folkhälsan, Socialstyrelsens rekommendationer kring ett sunt leverne (inkl hur många glas vin som är OK per vecka) - narkotikautredningen, lärdomar från pandemin och beredskap - psykisk ohälsa (och hur man hanterar det), antidepp och hjälp att få - AI och individanpassad vård - framtiden för Sverige: ”Make Sweden Great Again”. Ett som vanligt spretigt samtal - hoppas att det kan ge några nya vinklar för en bättre framtid.

Vi tar avstamp från Socialstyrelsens kunskapsstöd "Att utveckla den dagliga verksamheten" för att prata om rätten att få utvecklas, vad det kan innebära och vad det skulle kunna kräva av oss som personal. Mycket nöje!  

Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt en P1 Dokumentär: Pubertet på liv och död familjernas kamp för barnens transvård för osaklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dokumentären skildras berättelser från familjer till barn med könsdysfori som påverkats av att Socialstyrelsens rekommendationer för hormonbehandling av unga har ändrats.Granskningsnämnden anser att framställningen av skälen till Socialstyrelsens förändrade rekommendationer gällande hormonbehandling av unga var missvisande då det framstod som att rekommendationerna ändrats som en direkt följd av debatten om transvård. Av ett uppföljande inslag i Studio Ett framgick att rekommendationerna i själva verket ändrades på grund av ett förändrat kunskapsläge och en växande ung patientgrupp. Programmet stred därför mot kravet på saklighet.Lyssna på dokumentären här

Vi tar en titt på ytan av vad som är Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för adhd och autism. Så att ni slipper. David lyfter fram svårigheterna i att nå ut till grupper som traditionellt varit svåra att nå bland annat på grund av språkförbistring. Tomas drar en lans för idén om att ökad kunskap aldrig är till negativ konsekvens när det kommer till diagnostisering av personer med adhd och autism. Vi pratar också kort om: chefer, beslutsfattare, myndighetssvenska, vårdinsatser, tolerans, stigmatisering, jämlikhet, Olivia Wigzell, DSM 5, sensorisk över- och underkänslighet, inkludering, livskvalitet, prevalens, folksjukdomar, kunskap, Juulia Järvdike, individuell plan, WeMind, utredningar, läkare, psykolog, styrkor, svårigheter, komorbiditeter, psykoedukation, positivt beteendestöd, barnkonventionen och den ständiga jakten på välmående!  

I två avsnitt har Krimmagasinet rapporterat om en kvinna som påstås ha injicerat sin dotter med insulin. Mamman misstänks ha gjort detta utifrån "barnmisshandel genom förfalskning av symptom", allmänt kallat Münchausen by proxy. I dag hör du om domen mot kvinnan, men även mer om det här fenomenet.Björn Lundin är Sveriges främste expert på barnmisshandel genom förfalskning av symptom, och har också yttrat sig på Socialstyrelsens begäran i fallet vi tidigare rapporterat om. I dag intervjuar vi honom om just det här fenomenet, och får mängder med information om det här ganska komplexa och svårtolkade fenomenet.Medverkande:Björn Lundin – barn- och ungdomspsykiater med inriktning på barnmisshandel genom förfalskning av symptomTobias Henricsson – programledareDu kan läsa mer om barnmisshandel genom förfalskning av symptom på Björns hemsida: https://www.bgfs.se/. På hemsidan finns också länkar till hans bok "Att skada sitt barn".Klippning och produktion: Tobias Henricsson/PRS Media.Glöm inte att sponsra oss på för att få fler och längre avsnitt! Gå in på patreon.com/krimmagasinet och donera en summa som podden får per månad.Du kan också swisha ett engångsbidrag till nummer 123 356 17 01 (betalningsmottagare: Tobias Henricsson).KONTAKT:E-post: krimmagasinet@prsmedia.seFacebook: www.facebook.com/prsmedia.seTänk om...? https://play.acast.com/s/tankomMinuter med mord: https://play.acast.com/s/minuter-med-mord/ Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundratrettioandra avsnittet av podden pratar vi återigen om sömn och sömnstörningar. Gäst är Markus Takanen. I den andra delen av fyra pratar vi om sömndiagnoser som insomni, restless legs syndrome (RLS) och obstruktiv sömnapné (OSAS). Vi pratar även om parasomnier, narkolepsi och hypersomni. Vad är kännetecknande för de här sömnstörningarna och hur vanligt förekommande är de? Dessutom fördjupar vi oss i sömnens betydelse vid olika psykiatriska diagnoser, som depression, bipolär sjukdom, ångestsyndrom, ADHD och autism. Hur vanligt är samsjuklighet i sömnstörningar, och hur viktigt är det att komma tillrätta med sömnen för att kunna må bättre?Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter där han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning! Recension “Sömn vid hälsa och ohälsa”: https://vadardepression.se/recension-somn-vid-halsa-och-ohalsa-pernilla-garmy-m-fl/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/Studier vi nämner:Ohayon, Maurice M. "Insomnia: a ticking clock for depression?." (2007).Wynchank, Dora, et al. "Adult attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and insomnia: an update of the literature." Current psychiatry reports 19 (2017): 1-11.Socialstyrelsens översikt över narkolepsi: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/narkolepsi/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trepartsöverenskommelsen och systemet med oberoende tvistlösningar har hittills varit ett misslyckande och lett till att parterna blivit mindre intresserade av att förhandla – det är ohållbart och lagstiftaren borde se över systemet, menar vår expertkommentator Viktor Mandel. Han kommenterar också Socialstyrelsens kartläggning över hemlösheten, utspelen om SBAB, demonstrationen mot regeringens passivitet – och Sernekes garantierbjudande i Karlatornet. Programledare: Anna Bellman.

Det går på en sekund - fallet. Men vad säger forskningen kring broddar och andra halkskydd och om hur man ska bete sig för att undvika att halka och falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor kan innebära stort lidande för den som drabbas. Det kostar också samhället 17 miljarder kronor varje år, enligt Socialstyrelsens utredning. Då handlar det om fallolyckor både utomhus och inomhus.Låg på is efter halka i nästan tre timmarI dagens Vetenskapsradion Hälsa får du höra om den 78-åriga kvinna som blev liggande på trottoaren i cirka 2 tim och 40 minuter efter en halkolycka i centrala Stockholm i måndags.Så mycket hjälper broddar vid halkaVi reder ut vilka halkskydd som är effektivast med universitetslektorn Glenn Berggård vid Luleå tekniska högskola. Forskaren Carl Bonander, verksam vid Göteborgs och Karlstads universitet, berättar om effekterna när kommuner delat ut broddar gratis till alla över 65 år. Från Socialstyrelsen finns Michaela Prochazka med som är samordnare för äldrefrågor, och berättar om vikten av att lära sig att ta sig upp efter ett fall, när det är möjligt.Medverkande är Lalla Thord, sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård, lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander, forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigeradio.seMED: Lalla Thord/ sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård/lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander/ forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka/samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.

Edward och Mats är tillbaka i sin poddkanal, med nya berättelser och insikter om godsaker och kulturhistoria. Mats är som vanligt värst, och kan den gång berätta att han deltagit i en slags ”Laver Cup”, fast med vinflaskor istället för tennisracketar. Detta för samtalet osökt vidare till poddparets åsikter om Socialstyrelsens skärpta rekommendationer för alkoholbruk, liksom en redogörelse för Edwards alltmer eskalerande turer med sin mobiltelefon.Dagens stora tema är ukrainsk mat och dryck, och med hjälp av bland annat kokboken ”Cmak; vårt ukrainska kök” berättar de tu om Ukrainas kulinariska traditioner, allt från borsjtj och bröd via syrad grädde, kvass, fläsk och Kievkyckling och Vorschmack. Mats redogör för landets vinproduktionshistoria och Edward smuttar på en rödbetsmartini – blandad av Gunilla – medan han förklarar varför det blir galet att säga ”dumplings” när man menar klimp, degknyten eller kokta piroger. Båda drömmer de om att en vacker och fredlig dag kunna fara till Kiev för att njuta av allt detta på plats.En glad lyssnare får veta vad det är för skillnad mellan köttbullar, färsbiffar och järpar – och dessutom vankas många råd om vad man redan nu bör förbereda inför advent och jul. Det är exempelvis hög eller mycket hög tid att ysta ostar och göra korv!Skicka gärna respons och frågor till: podden@edwardblom.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- Det at tage et andet menneskes stemme på sig, og sige 'jeg har et bud på, hvordan det er at være dig' - det er det mest magtfulde sted, man kan stille sig. Så vi skal virkelig gøre os umage.' Sådan siger psykolog Trine Uhrskov i denne episode om LA2(u), som er en videreudvikling af LA2 (Low Arousal 2) målrettet mennesker med udviklingshandicap, kognitive udfordringer og/eller intet verbalt sprog. I episoden bliver du klogere op både det tilstræbte indefra-perspektiv, 'Trivselsøer' og 'Nøgleordslytning' - og hvordan uenighed kan være en motor til faglighed. Brug podcasten til at sætte gang i den faglige snak om LA2(u): Download disse refleksionsspørgsmål  Besøg Socialstyrelsens hjemmeside for at se mere om LA2 Medvirkende: Nanine Elmeskov, socialpædagog på Krogsbølleparken, Center for Handicap Lolland og Trine Uhrskov, psykolog, udvikler af LA2/LA2(u) og indehaver af Sopra 

Välkommen till CRA-podden! CRA-podden är en fri podcast om hantverket att behandla missbruk med Community Reinforcement Approach (CRA) Adolescent Community Reinforcement Approach (A-CRA) och Community Reinforcement Approach and Family Training (CRAFT). CRA är en vetenskapligt beprövad behandlingsmetod för missbruk och har sin grund i KBT Kognitiv beteendeterapi) och MI (motiverande samtal). CRA rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruks- och missbruksvård. A-CRA, som riktar sig specifikt till ungdomar och unga vuxna samt CRAFT som riktar sig till närstående som vill hjälpa en närstående med missbruksproblem, bygger på CRA. Den här podden vänder sig till dig som vill bli, eller vill bli en bättre missbruksbehandlare med dessa CRA-metoder.  Här finner du poddbloggen   Värd:  Lena Olsson-Lalor Fil.Mag.Klin. Psyk. Leg psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt rektor på Grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Lena utbildade sig i Community Reinforcement Approach redan 2004 och har lång erfarenhet av att utbilda inom CRA.   CRA-podden produceras av Vinovus AB - Bli en bättre behandlare www.blienbattrebehandlare.se Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se

Ann Heberlein i bråk med Moa Wallins nya podd Fas 3, Socialstyrelsens nya alkoholrekommendationer, Fernando Botero, och Karin af Klintbergs serie Kungen och Jag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Kristofer Andersson om kulturveckan som gått.

Magnus tar den här veckan med Jocke österut på en 'På spåret'-inspirerad tävling. Det pratas platser för måltidsintag, skäggfrisyrer och saker man kan göra med ett blästerskåp. Detta och mycket annat får ledigt plats när vi tar ut svängarna och bryter mot Socialstyrelsens nya rekommendationer. Vi ber om ursäkt och önskar er alla en riktigt […]

Dricker du mer än tio starköl per vecka? Eller minst fyra glas vin en kväll i månaden? Då ska du erbjudas vård, enligt Socialstyrelsens nya rekommendationer. - Socialstyrelsen uppgraderar sina råd om riskbruk av alkohol: stöd bör erbjudas den som dricker tio standardglas eller mer per vecka, eller fyra standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. - Anledningen till rådets ändring är ny forskning som visar att män löper större risk för alkoholrelaterade skador, inklusive ökad risk för cancer, än tidigare trott. - De nya råden gäller både män och kvinnor, med 2024 som planerat släppdatum för en uppdaterad version av riktlinjerna efter ändringen. Det gäller mao att passa på nu innan årskiftet... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den som dricker fyra 33-centilitersöl, eller mer, vid ett och samma tillfälle ska erbjudas hjälp av vården. Socialstyrelsens nya rekommendationer har fått många svenskar att känna sig som alkisar. En av dem heter Edward Blom.Sen pratar vi om att Sverige befinner sig något av en turkisk rävsax. Parallellt med Nato-tjafset försöker Sverige nämligen få den ökända gängledaren Kurdiska Räven utlämnad, och i går hotade Ebba Busch med att dra in Turkiets bistånd. Något hon verkar ha ångrat under morgonen.

Max FÖRSENADE nostalgi kvart och en försenad En analys av Håkans Björn Skifs-ifieringOisin Cantwell i stor comeback! Om första domen om involverande av underårig i brottslighet!Fotbollspanelen med Danne Larsson idag om bög-hatet i turkiet och svenska landslagets MEGAkris!Heta potatisar med Legendariska Skådespelaren Johan Rabaeus!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter två skjutningar och en explosion får polisen i Nyköping förstärkning. Nytt besked om Toves dödsorsak. Åtal efter spiontillslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under den senaste veckan har två personer skottskadats i Nyköping och under natten till torsdag skedde en explosion. Nu får polisen där förstärkning. Och i Göteborg inleder polisen en särskild händelse efter två sprängningar i flerfamiljshus inom loppet av tio minuter.Hovrättsförhandlingarna om mordet på Tove har skjutits upp flera gånger eftersom en av försvararna till de två livstidsdömda tjejerna velat få mer klarhet i hur Tove dog. Åklagaren begärde därför att Socialstyrelsens rättsliga råd skulle granska det rättsmedicinska utlåtandet, och i veckan kom deras besked.Vi berättar också om åtalet efter det spektakulära spiontillslaget i Nacka förra året.Har du tips så hör av dig till oss:Mail: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15Instagram: p3krimpodden

Om att sverigedemokraterna har tröttnat på att det dröjer för regeringen att få till gårdsförsäljning av alkohol. Vi får höra om hur Socialdemokraterna är som opposition och om förra S-ministern Anders Ygemans Yotube-karriär. Dessutom får vi höra om demonstrationen i Socialstyrelsens trapphus som ledde till att sjukdomsstämpeln på homosexuella togs bort 1979. I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in den 31 mars 2023

I detta avsnitt diskuterar Lotta, Marie och Peik Socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård och insatser för autism och ADHD, samt vad det innebär.

I vårt sista avsnitt av säsongen undersöker vi temat queer kamp. Hur har den queera kampen sett ut tidigare och hur den ut nu? Hur skildras den queera kampen i litteraturen/kulturen och hur har litteraturen/kulturen använts för den queera kampen? Vi läser böcker, ser på film, undersöker sociala medier och studerar queera manifest.____________________Queer kamp, del 101.15 Det sista avsnittet!04.50 Utdrag ur texter om queer kamp.16.25 Texter i skärningspunkten mellan aktivism och litteratur.27.45 Studiebesök på Socialstyrelsens trappa.32.00 Den queera kampens historia.____________________MedverkandeGäster: Jan Hammarlund, Saga Becker, Maria Hymna Ramnehill.Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Teknik och klippning: Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.____________________På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”-Det behöver bli mer attraktivt att söka vård i primärvården, den behöver stärkas!” ”-Vi vill att hela hälso- och sjukvårdssystemet skall utvecklas i den goda och nära vårdens anda” I detta avsnittet av Nära-vårdpodden uppmärksammar vi Socialstyrelsens rapport om omställningen och samtalar med Iréne Nilsson Carlsson, folhälsoråd och ansvarig för Nära vårdfrågorna på Socialstyrelsen. Vi pratar om vikten av ett långsiktigt arbete, att vi måste bli bättre på att samarbeta över gränserna, digitaliseringen, det hälsofrämjande och inte minst skapa strukturer som stödjer detta.

I denna veckans radiosändning bjuds det på intervju med självaste Barbro Westerholm. 1979 var hon den som klev ut på Socialstyrelsens trappa och lovade att avskriva homosexualitet som en psykisk sjukdom. Bland mycket annat är hon riksdagsledamot för Liberalerna, och i år har hon suttit i riksdagen i hela 27 år! Vi snackar vad som hänt, vad som sker just nu och lite om vad framtiden har att erbjuda. Missa inte!(Värt att tillägga: avsnittet spelades innan Nyamko Sabuni avgick)Medverkande: Sara Rydberg, Richard Wahlström & Barbro Westerholm

Det här är ett av två avsnitt som handlar om organisering av kommunal hälso- och sjukvård. Vad kan vara utmanande i arbetet med kommunal hälso- och sjukvård, och hur kan man på ett framgångsrikt sätt möta dessa utmaningar? Tema för det här avsnittet är samverkan. De två avsnitten är en del av Socialstyrelsens arbete med att stödja omställningen till en god och nära vård. Lyssna på Catrin Engberg Tukia, enhetschef och chef för sjuksköterskorna i Borgholms kommun, och Agneta Höglund Petersson, enhetschef för rehabenheten och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i samma kommun. Samtalet leds av Ragnhild Mogren Svensén, utredare på Socialstyrelsen.

Det här är ett av två avsnitt som handlar om organisering av kommunal hälso- och sjukvård. Vad kan vara utmanande i arbetet med kommunal hälso- och sjukvård? Och hur kan man på ett framgångsrikt sätt möta dessa utmaningar? Tema för det här avsnittet är god och nära vård. De två avsnitten är en del av Socialstyrelsens arbete med att stödja omställningen till en god och nära vård. Lyssna på Björn Klemedsson, verksamhetschef, Bodil Fälth, medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), och Therese Finn, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Alla tre kommer från Ängelholms kommun. Samtalet leds av Ragnhild Mogren Svensén, utredare på Socialstyrelsen.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en äldreomsorgslag och lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen. Utredningen leds av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. SNS bjuder in till samtal om uppdraget med representanter från kommun, region, akademin och funktionsrättsrörelsen. Medverkande Paula Blomqvist, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland (deltar via länk) Ejja Häman Aktell, avdelningschef för vård och omsorg i Skellefteå kommun Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige (deltar via länk) Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen och särskild utredare för Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare vid SNS.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att reda ut hur vårderbjudandet kring behandling för klimakteriebesvär ser ut i landet och att ta reda på hur mycket kvinnor vet och är förberedda på klimakteriet, samt vad man önskar stöd för och av vem. Utredningen visar på stora nationella skillnader både vad gäller de besvär kvinnor söker för och vad regionerna erbjuder. Syftet med undersökningen är att förbättra vården, berättar Socialstyrelsens ansvariga utredare, Christina Strååt i avsnittet. Vi får också höra hur vården uppfattar sin egen kompetens, vad man har förutsättningar ett erbjuda olika insatser och att det finns en stor skillnad i inställning till hormonbehandling. Kvinnor skattar sina besvär olika men även var och hur vill man helst ha en vårdinsats och av vilken profession. Det finns mycket att regera över, visste du t ex att de flesta vill veta vad de kan göra själva och bara 10% känner sig förberedda på klimakteriet trots att det är proaktiva insatser man främst önskar?Läs mer på www.klimakteriepodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om du någon gång undrat hur Socialstyrelsens masterminds bakom Bastjänstgöringen har tänkt, så är din chans här och nu i detta avsnitt! Vi intervjuar drömgästerna Ragnhild Mogren Svensén, utredare och Anders Kring, jurist som är en duo med en perfekt kombination av juridik, pedagogik och erfarenhet där varje ord och syfte har värderats noga i målbeskrivningen. De har även samrått med utvalda aktörer inför framtagande av BT. Yes yes vi två var med på ett hörn! Bonus: Varför försvann vetenskapligt projekt och vad ska vi säga när det inte längre heter SOSFSen??!!

I det hundrasjuttioåttonde avsnittet av podden pratar vi återigen om psykiatrins framtid och statens roll i sjukvården. Gäst är Kerstin Evelius. Det här är den tredje delen av fyra och här berättar Kerstin mer om hur man kan tillgängliggöra psykoterapi för fler. Kan app-psykologer vara en del av lösningen, och hur ska man i så fall se till att de bolagen inte får betalt för att behandla friska patienter?Kerstin berättar även om bristen på psykiatrispecialister och varför psykiatrisjuksköterskor gör så stor skillnad. Dessutom pratar vi om det faktum att freudianer har infiltrerat sjukvården i Göteborg, vilket Vetenskap och Folkbildning och Charlotta Sjöstedt avslöjade nyligen – hur kan man få sjukvården att följa Socialstyrelsens rekommendationer om evidensbaserad vård? Kerstin utbildade sig själv på en psykodynamiskt inriktad utbildning på Stockholms universitet i början av 90-talet, här berättar hon om den smått religiösa stämningen som gjorde att hon i efterhand övervägde att på skoj stämma universitetet på en krona. Om du vill kommentera avsnittet finns Kerstin på Twitter där hon heter psykiskhalsa, även Christian finns där och heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning!Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktKerstins rapport ”För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt”: https://www.regeringen.se/48ddbb/contentassets/906430d9feb248e984afbed18a37e65c/for-att-borja-med-nagot-nytt-maste-man-sluta-med-nagot-gammalt---forslag-for-en-langsiktigt-hallbar-styrning-inom-omradet-psykisk-halsa-sou-2018_90.pdf Köp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-04-22 / "Vetcov - 60 Minuter" spelas in live och allt som diskuteras bygger på era frågor som ni skriver till oss under samtalets gång på chatten. Värdar denna gång: Jan Lötvall, Gunnar Steineck och Ola Stenqvist. 00:00 Välkommen 00:59 Ny medlem – Ola Stenqvist 02:25 Gunnar och Ola om nuvarande läget i Sverige 05:34 Socialstyrelsens rapport 07:24 Vad menas med "flytta patienter" 08:20 Om indiska varianten kommer – vad gör FHM då? 10:40 FHM nämner munskydd på sin PK 11:46 Pandemin och positiva effekter 12:41 Anders Tegnell står och bara hittar på 14:08 FHM vill nu jämföra sig med Belgien 15:21 Kan en ny pandemi ligga runt hörnet? 17:17 "Krama barnbarnen igen" – helt galet 19:49 Stötta oss gärna 20:58 Körer och smittspridning 24:46 Tvätta händerna - helt onödigt 28:03 Lagstifta andningskydd på Valborg 29:41 Tips: Krister Forsberg och andningsskydd 32:09 Flockimmunitet - Sveriges strategi 35:19 Tvingas ta av munskydd vid vaccinering 37:05 Anafylaktisk chock 38:38 Prova spotta med munskydd på! 39:55 Droppsmitta och aerosolsmitta – förvirring 41:50 Tips om Lisa Meylers insändare 42:29 Av med munskyddet på systembolaget? 43:50 ”Grå tinningarnas charm” 44:21 Fjärde våg i höst 46:36 Ny strategi kan hindra fjärde våg 48:12 Nya modifierade vacciner 49:06 mRNA – fantastiskt 52:04 En svullen lymfkörtel… 54:04 Promenera ute utan andningsskydd 55:05 Skolavslutning snart 56:08 Skolan till hösten – vad tror vi? 58:23 Nollvision från Vetenskapsforum covid-19 58:53 Något måste göras nu, på en gång 59:39 ”Platta ut kurvan” 01:00:11 Gunnar ber om din hjälp 01:01:13 ”61 minutes!” Avslutning Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: vetcov19.se/bli-medlem/ Du kan även donera till vårt arbete: vetcov19.se/donera/

Reaktioner på regeringens ANDTS-strategi från oppositionen Norge och rusreformen efter att AP sänkt förslaget  Socialstyrelsens rapport om kvinnor och narkotika Kanadas nya konsumtionssiffror. Konsumtionen har ökat efter legalisering. Den siffra som visade på kraftig nedgång för 15-17 år är nu åter på samma nivå som innan legalisering

I veckans podd firar vi Tobias & Carolas SuccéPremiär i Lets Dance!Gabriel i drama med grannarna på Mallorca.Vi rasar över Socialstyrelsens beslut angående att män som har sex med män inte får ge blod.Vi hyllar Molly Sandén för hennes Oscars-nominering!Och till sist väcks känslor i veckans lista.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sara tror att hon ska på fest. Men hon lockas till en byggplats där fyra unga tjejer hoppar på henne. Hon misshandlas och knivhuggs. Igår avslutades rättegången. Men frågan är vem som har gjort vad? Händelsen inträffar i oktober 2020. Sara anländer till centralstationen i Göteborg där hon möter upp en vän. Hon tror att hon ska på fest. Men kort efter blir hon ledd iväg till en byggarbetsplats. Det hon inte vet är att en tjej hon är osams med väntar där tillsammans med ytterligare två personer. Snart blir hon påhoppad och huggen med kniv. Men frågan är vem som höll i kniven? Igår avslutades rättegången som handlar om mordförsök alternativt synnerligen grov misshandel. Domen väntas inom några veckor. Det är inte klart hur rätten kommer döma men vad som är klart är att fallet sticker ut. Det rör sig om ett grovt våldsbrott och alla åtalade är unga kvinnor. De senaste sju åren har antalet personer som får uppsöka vård för knivskador ökat. Överrepresenterade är männen i åldrarna 20-40 år men även bland kvinnor har antalet skador ökat. Socialstyrelsens statistik över vård efter knivvåld: ÅR KVINNOR TOTAL 2008 - 132 2009 - 132 2010 - 97 2011 - 80 2012 - 81 2013 - 79 2014 - 96 2015 - 104 2016 - 98 2017 - 99 2018 - 105 2019 - 117 Summa: 1220 ÅR MÄN TOTALT 2008 - 779 2009 - 662 2010 - 596 2011 - 600 2012 - 540 2013 - 597 2014 - 638 2015 - 626 2016 - 691 2017 - 734 2018 - 718 2019 - 802 Summa: 7983 Källa: Socialstyrelsen Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Åsa Nilsson - åklagare Erica Sommerfors - försvarsadvokat Emma Andersson - trygghetsvärd Västtrafik "Sara" - brottsoffer "Fridas" pappa - far till en av de åtalade "R" - vän till en av de åtalade   Producent: Viktor Papini Reportrar: Lova Nyqvist Sköld, Mette Carlbom Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

Sara tror att hon ska på fest. Men hon lockas till en byggplats där fyra unga tjejer hoppar på henne. Hon misshandlas och knivhuggs. Igår avslutades rättegången. Men frågan är vem som har gjort vad? Händelsen inträffar i oktober 2020. Sara anländer till centralstationen i Göteborg där hon möter upp en vän. Hon tror att hon ska på fest. Men kort efter blir hon ledd iväg till en byggarbetsplats. Det hon inte vet är att en tjej hon är osams med väntar där tillsammans med ytterligare två personer. Snart blir hon påhoppad och huggen med kniv. Men frågan är vem som höll i kniven? Igår avslutades rättegången som handlar om mordförsök alternativt synnerligen grov misshandel. Domen väntas inom några veckor. Det är inte klart hur rätten kommer döma men vad som är klart är att fallet sticker ut. Det rör sig om ett grovt våldsbrott och alla åtalade är unga kvinnor. De senaste sju åren har antalet personer som får uppsöka vård för knivskador ökat. Överrepresenterade är männen i åldrarna 20-40 år men även bland kvinnor har antalet skador ökat. Socialstyrelsens statistik över vård efter knivvåld: ÅR KVINNOR TOTAL 2008 - 132 2009 - 132 2010 - 97 2011 - 80 2012 - 81 2013 - 79 2014 - 96 2015 - 104 2016 - 98 2017 - 99 2018 - 105 2019 - 117 Summa: 1220 ÅR MÄN TOTALT 2008 - 779 2009 - 662 2010 - 596 2011 - 600 2012 - 540 2013 - 597 2014 - 638 2015 - 626 2016 - 691 2017 - 734 2018 - 718 2019 - 802 Summa: 7983 Källa: Socialstyrelsen Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Åsa Nilsson - åklagare Erica Sommerfors - försvarsadvokat Emma Andersson - trygghetsvärd Västtrafik "Sara" - brottsoffer "Fridas" pappa - far till en av de åtalade "R" - vän till en av de åtalade   Producent: Viktor Papini Reportrar: Lova Nyqvist Sköld, Mette Carlbom Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

En del av de som insjuknat i covid-19 behöver långvarig rehabilitering för att bli återställda och kunna komma tillbaka efter sjukdomen. Vilka insatser behövs? Och hur ska hälso- och sjukvården svara mot detta behov? Lyssna på Judith Bruchfeld, överläkare och docent i infektionssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, Cecilia Winberg, tillträdande förbundsordförande för professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna, och Thomas Lindén, chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

En god hälso- och sjukvård förutsätter att det finns en bra samverkan mellan den kommunala hälso- och sjukvården och regionernas hälso- och sjukvård. Vilken betydelse har samverkan haft för att klara utmaningar under covid-19-pandemin? Och vilka lärdomar har dragits? Lyssna på Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, Jeanette Andersson, strateg för nära vård på VästKom, och Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

De med kronisk lungsjukdom är den grupp med underliggande sjukdomar som hade ökad risk för att dö i covid19 på IVA i Sverige i våras. Det visar en ännu inte publicerad studie. Det handlar om vad som hände med de drygt 1 500 patienter som under pandemins två första månader lades in på intensivvårdsavdelningar, IVA,  i Sverige. Det som avgör risken att dö i covid19 på  IVA, i Sverige allra mest är ålder och kön. Men huvudförfattaren till studien, professor i intensivvård, Michelle Chew, tycker det är förvånande att man kunde se att de med kronisk lungsjukdom blev en sådan tydlig riskgrupp för de med underliggande sjukdomar.  Hon samtalar med professor i intensivvård, Jonas Åkesson vid Lunds universitet och professor i infektionsmedicin Håkan Hanberger, expert för Socialstyrelsens särskilda covid19 databas. Linda Blom, med typ 2 diabetes, och Victoria Älverstad, med en ovanlig lungsjukdom, finns också med i samtalet.

Har du set DRs drama Ulven Kommer? -Det har vi også! Vi har inviteret hovedforfatter Maja Jul Larsen ind for at stille en masse spørgsmål om sagsbehandler-Lars, mærkelige forældre, æsler i plejefamilier og meget mere. Vi prøver at finde rundt i Hollys vaklende fortælling og det er blevet til en livlig samtale med masser af grin. Så lyt med og bare roligt -der er ingen spoilers, selvom vi prøvede at få plottet listet ud af Maja. Serien: https://www.dr.dk/drtv/serie/ulven-kommer_211992 Hvis du skriver opgave så anbefaler vi at kigge i Socialstyrelsens udgivelser: https://socialstyrelsen.dk/born/anbringelse/udgivelser -Herunder bla. "Håndbog for det gode anbringelsesforløb i familiepleje". Børns Vilkår udgiver hvert år deres rapport: "Svigt af børn i Danmark." https://bornsvilkar.dk/wp-content/uploads/2020/05/Svigt-Rapport-2020_web.pdf Hvis du er interesseret i anbringelse af børn med funktionsnedsættelser, så har Ankestyrelsen netop udgivet denne: https://ast.dk/publikationer/anbringelser-uden-samtykke-af-born-og-unge-med-funktionsnedsaettelse

Under våren 2020 såg vi att särskilda boenden för äldre drabbades extra hårt av covid-19, med stor smittspridning. Vad låg bakom den dramatiska utvecklingen? Vad har vi lärt oss? Och hur kan de särskilda boendena förbereda sig för att hantera covid-19 framöver? Lyssna på Helena Gustafsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska på Frösunda omsorg, Maj Rom, projektchef på Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Nu finns nya siffror på hur många funktionsnedsatta som har dött av corona-viruset på LSS-boenden i Sverige. Och det är värre än för befolkningen som helhet. Risken för att dö av covid-19 är större för de som bor på LSS-boenden än hos övriga befolkningen, visar myndigheten Socialstyrelsens siffror. Du får också höra om hur så kallade Bitcoin-bedragare luras på internet. En kvinna som klickade på en facebook-annons berättar hur hon blev lurad och nu måste sälja allt hon har.

Sörmland är den region som hittills drabbats hårdast av covid-19 sett till befolkningsmängden. Det skulle kanske komma ett trettiotal patienter, enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar, men verkligheten blev en helt annan. På Mälarsjukhuset i Eskilstuna blev det kaotiskt när patienterna började strömma in.   Hos oss blev det snabbt väldigt många patienter, och det var ju ingen som kunde föreställa sig det över huvud taget. Det var ju liksom en chock, säger specialistsjuksköterskan Elin Norås, som jobbar på de tre covid-intensivvårdsavdelningarna. Man såg inte att någon blev bättre och undrade hur länge det här skulle hålla på. På Mälarsjukhuset blev man överrumplade, eftersom Folkhälsomyndighetens prognos hade förutspått att 30 personer med corona skulle behöva intensivvård där under hela pandemin. Men istället blev Sörmland den region som drabbats hårdast av covid-19 sett till befolkningsmängden. Två månader efter att man ökade från sju intensivvårdsplatser till 30 har över 84 covid 19-patienter vårdats där. Karin Frisell är överläkare och medicinskt ledningsansvarig på intensiven på Mälarsjukhuset. Både hon och intensivvårdssköterskan, Elin Norås, beskriver hur kaotiskt det varit sedan slutet av mars, och den extrema stressen när 14 svårt sjuka covid-patienter i respirator ligger på rad och vårdas i samma lokal.   Jag kanske har tre patienter som är jättesvårt sjuka. De har respiratorer, och någon kanske har dialysapparat. Börjar jag göra något på ena patienten, så piper det på den andra sängen så måste jag gå dit och byta en pump. Då kanske det piper från respiratorn på säng nr 2, då måste jag gå dit och suga bort slem i halsen. Och då hinner jag inte göra färdigt det jag tänkt att göra förrän det piper på nästa. Det har varit mycket hela tiden.  Alla patienter har varsin ventilator, som larmar för olika saker. Alla har också kurvor med hjärtslag som också larmar, sprutpumpar som ger ifrån sig ett ljud när de börjar bli tomma, så alla dessa medarbetare som är i samma rum samtidigt. Skyddsmaskerna gör också att man inte kan prata i vanlig samtalston, utan kollegor blir hesa, för att de måste prata med så hög röst hela tiden. Man kan inte använda vanligt kroppsspråk längre, när de är helt täckta av skyddskläder. Det är ju ansträngande för hjärnan. Det är klart att de är jättetrötta. Själv har Karin Frisell bara haft någon enstaka ledig dag de två senaste månaderna. Hon är den som ska ha helikopterperspektiv på intensivvårdspatienterna, och fått larma när det varit fler patienter än dom kunnat hantera. Och hon skickade ut ett nödrop till socialstyrelsen, om att de snabbt behövde både fler respiratorer och mer personal. I respiratorförrådet är det så fullt av lådor, slangar och apparater, att det nästan är svårt att ta sig fram. Karin Frisell och Elin Norås går igenom olika typer av respiratorer. Det är lite rörigt här inne nu i apparatförrådet. Vi skickade ett nödrop, här ser du det står Socialstyrelsens beredskapslager. De heter servo900. De var väldigt heta på 80-talet. De ser ut att komma från 80-talet? Ja, de kommer från 80-talet. Vi har träffat så många respiratorer, för oss spelar det inte så stor roll, vi kan lösa det. Det har visat sig att det inte är så hälsosamt att ligga för länge i en narkosapparat. De är till för att ligga i åtta timmar och inte åtta dygn. Mycket av personalens tid har gått till att tvätta och byta respiratorer eftersom de sjukaste covid-patienterna behövde de bästa respiratorerna. Behov av personal var enormt. De fick hjälp av vårdpersonal från andra regioner som Örebro, Blekinge och Jämtland, men framför allt från andra avdelningar på sjukhuset och från andra sjukhus Sörmland. Maria Claesson som är operationssköterska i Katrineholm i vanliga fall är en av dem som nu jobbar i Eskilstuna. Vad är skillnaden för dig nu och jobba på IVA? Allt. Det ingenting som är sig likt, det är bara nya arbetsuppgifter. Dra upp läkemedel, byta läkemedel  i pumpar, omvårdnad det brukar vi aldrig göra på det här viset. Hur är det då? Det är intressant, samtidigt som det är lite skrämmande, just för att jag ser mängden patienter som är skrämmande. Jag vet inte hur jag ska förklara det men det är en konstig situation. I vanliga fall jobbar inte Maria Claesson med så sjuka patienter i vanliga fall, och att göra det har varit omskakande. Personalen, som nu fått två timmar längre resväg till och från jobbet, bussas från Katrineholm till Eskilstuna. Då kan vi prata av oss med varandra i bussen liksom så att man har släppt det när man kommer hem. Arbetsdagarna blir ju längre, tack vare att vi har en timme hit och en timme hem. På flera sjukhus ges en snabbutbildning till de som får nya uppgifter, men överläkare Karin Frisell och intensivvårdssjuksköterskan Elin Norås skakar på huvudet. Vi har ju inte hunnit snabbutbilda personal i förväg, som det har stått att andra sjukhus har gjort. Det gick ju från noll till hundra på två dagar. Den personalen som tack och lov har velat komma hit och jobba har fått lära sig i skarpt läge. Skulle du säga att det är lika patientsäkert nu som annars? Det är en svår fråga, det heter att vi bedriver vård med samma krav på säkerhet som i vanliga fall. Vi har försökt hitta system att hålla ordning på trycksår och sådana saker som det har visat sig att de här patienterna har i mycket högre utsträckning än i vanliga fall. Det är för vi har sämre materiella resurser, vi är inte lika många runt patienten som i vanliga fall. I början när patienten är så svårt sjuka då kanske vi inte ens kan vända en patient för att kroppen inte klarar av det, men det också varit att vi inte har hunnit, och det är klart att patienten hellre vill överleva med trycksår än att inte överleva. Elin Norås brukar i vanliga fall skriva dagbok till patienterna, så att de kan läsa vad som hänt medan de varit sövda, men det har hon inte haft en chans att göra nu. Men hon försöker alltid hålla dem i handen när hon pratar med dem. Även om man är djupt sövd så pratar vi med patienten. Jag berättar vad jag heter, vad klockan är, vad jag ska göra. Det gör vi med alla patienter, och det har vi haft tid att göra även med de här patienterna. Efter att ha hört hur ansträngt det varit på andra håll i Europa och världen är intensivvårdssköterskan Elin Norås, också lättad över att ingen av deras intensivvårdspatienter behövt dö ensam. När en patient inte kommer att klara sig, flyttas den till ett enskilt rum, dit den närmaste familjen fått komma och ta avsked, trots att det egentligen är besöksförbud. I normala fall så har ju anhöriga sett sin närstående under den här intensivvårdstiden. Alltså, ser du din anhöriga ligga med massor av slangar, svullen i kroppen, annan hudfärg, du ser alla apparater, du blir det lättare att förstå att oj,  vad svårt sjuk min anhöriga är. --Nu har de kanske följt med till akuten, de pratar i telefon innan de sövs, och sedan tre veckor senare får de komma hit och ta farväl. Hela den biten har den anhörige gått miste om det, det blir en stor chock. I Ingen i hela Sverige kan föreställa sig hur det på en intensivvårdsavdelning och hur en så här svårt sjuk patient ser ut, det är går liksom inte att förklara för det är ofattbart för människor att förstå. Ett mått på intensivvård, berättar överläkare Karin Frisell, är att räkna antalet timmar patienterna ligger i respirator. Förra året hade Mälarsjukhuset 18 000 timmar på hela året. Och nu har snittet varit 22 000 respiratortimmar på en månad. Varför just Sörmland blivit så drabbat är det ingen som vet. Det finns inte några färdiga analyser. Nu blir det bara gissningar utifrån patienterna som kommer in, och många av dem har varit överviktiga, berättar Elin Norås och Karin Frisell. Det som vi har sett som verkar vara en stor riskfaktor är ett högt BMI. Sörmland har många med högt BMI. Det har vi märkt i åratal, på förlossningen och på operation, det är inget nytt för oss. Men att de skulle bli så sjuka i covid-19, visste vi inte. Så det var lite av en överraskning. De flesta som ligger hos oss har någon form av underliggande sjukdom, det kan räcka med en lätt diabetes eller en blodtrycksmedicin, som vi i vanliga fall inte reagerar över. Men trots att det lugnat ner sig lite de senaste veckorna, är många är oroliga för hur de ska orka om det kommer en andra våg. Men då kommer det finnas en bättre förberedelse, menar överläkaren Karin Frisell. Och i rollen som medicinskt ledningsansvarig på intensiven har hon redan nu svarat på många frågor från andra regioner.  Det ringer varje dag frågar om vid vi gjort, och hur man kan förbereda. Om det kommer en andra våg, då har vi en helt annan förberedelse och vi kommer veta hur vi ska lägga scheman, hur många vi ska ha vid varje pass.  Den här uthålligheten som vi måste ha nu, det är det tuffaste, att det inte tar slut, att det pågår vecka efter vecka, säger överläkare Karin Frisell, på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Karin Wirenhed karin.wirenhed@sverigesradio.se

De med Parkinsons sjukdom tillhör inte någon riskgrupp för Covid-19.Hör Håkan Widner, Professor och Överläkare i Neurologi på Skånes Universitetssjukhus, om Socialstyrelsens rapport om riskgrupper som kom den 17 april.

Dom i Falcon Fundsmålet. Coronaspridningen får flera länder att införa övervakning av sina medborgare. Hemtjänsten i coronatider. Dödssiffrorna i Sverige. Sociala pekpinnar mot corona. Antalet tester för covid-19 ska utökas kraftigt. Socialstyrelsens nya bedömning om vilka som ingår i riskgruppen. Mias föräldrar har båda haft corona - hur är det med dem nu? Halmstads hemslöjdsförening slöjdarbetar viralt. Bilförsäljningen rasar men flera bilmärken börjar nu öppna sina fabriker igen

I det hundrasextionde avsnittet av podden fortsätter vi tala om förlossningsdepressioner. Det här är del två av tre av vår serie om förlossningsdepressioner och gäst är forskaren och barn- och ungdomspsykiatrikern Pär Höglund. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, drabbas mellan 10–20 procent av alla kvinnor som föder barn av perinatal-depression – det vill säga den bredare definitionen av förlossningsdepression där man även räknar tiden innan förlossningen äger rum.I det här avsnittet talar vi generellt om förlossnings-/perinatal-depression och fokuserar sedan på den födande kvinnan, för att i den sista delen fokusera på depression hos partners. Vad säger SBU:s och Socialstyrelsens rapporter egentligen om forskningsläget, vilka behandlingar som är mest effektiva och hur man söker vård i olika delar av landet? Pär och Christian berättar hur de själva och deras partners upplevt att MVC och BVC har hanterat frågan.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt får vi träffa Kenneth Johansson som är ordförande för Statens Medicinsk-etiska Råd. Kenneth har tidigare varit ordförande för både socialutskottet när han satt i Riksdagen och ordförande för Socialstyrelsens donationsråd. I avsnittet pratar vi om den politiska processen bakom ett beslut, de statliga utredningarna, hur Kenneth engagerat sig för frågan tidigare, Socialstyrelsens roll och några av de viktiga etiska frågorna som finns.