Podcasts about hvb

- Space Economy, was ist das überhaupt? - SpaceX-Aktie: Kursrakete oder Rohrkrepierer? - Mega-IPO: Beflügelt SpaceX auch OpenAI und Anthropic? - Weltraumwirtschaft: Warum ist sie erst jetzt aktuell? - Hebelwirkung: Wie profitieren andere Branchen? - CapEx-Rausch: im Weltraumsektor ein Problem? - Wer hat aktuell die Nas(a)e vorn im Space-Geschäft? - Space Industry: Was sind die künftigen Business Cases? - Space ist nicht so rosig wie es aussieht – wo liegen die Risiken?

Del 1 av 4. Det går rent ut sagt åt helvete för Miranda i högstadiet. Hon blir mobbad och utfryst. På rasterna börjar hon dricka alkohol inne på skoltoaletten. Hennes mamma tycker att skolan är en farlig plats. Att Miranda inte kan vara kvar där.Bit för bit vecklar en kaosartad tillvaro ut sig och den onda spiralen fortsätter. Missbruket blir ett faktum. Bråken med familjen är många. Miranda rymmer hemifrån. Hon börjar självskada. Hon blir tvångsinlagd på barn- och ungdomspsykiatrin. Till slut tas beslutet att hon ska flytta till ett HVB-hem. Det blir en trygg plats, äntligen, och kaoset börjar plana ut.Men snart ska en man komma in i hennes liv. En man som beskrivs som ett rovdjur.Medverkande:MirandaMirandas mammaHit kan du vända dig om du mår dåligt:Vid livshotande lägen, ring alltid 112.Om du behöver akut hjälp, kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning (hitta din närmastevia 1177 (https://www.1177.se/)).Bris: För dig under 18 år. Mejla, chatta (https://barn.bris.se/), ring eller smsa 116 111 (öppetdygnet runt).Kvinnofridslinjen: Alla oavsett ålder kan ringa eller chatta med Kvinnofridslinjen. Ring 116 016(öppet dygnet runt).Jourhavande medmänniska: Chatt (https://www.jourhavande-medmanniska.se/chatt/) ellertelefon nattetid: 08-702 16 80.Jourhavande präst hos Svenska kyrkan: Chatta(https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/chatta) eller ring 112 och be att få tala medjourhavande präst (alla dagar 21-06).“Miranda och Rovdjuret” är en serie i fyra delar av Matilda Blom. Exekutiv producent var Emilia Melgar Arnheim. Slutmix av Johan Kalén.Miranda heter egentligen något annat.Ansvarig utgivare Nicolas Leon.Stort tack till Staffan Löwstedt, Victoria Greve och Louise Andrén Meiton på Svenska Dagbladet och till Moa Soltanian Magnusson på Podme.Lyssna på nya serier från Podme Dokumentär och Rättegångspodden, helt utan reklam på Podme. Signa upp dig på podme.com och använd koden JUNI60, så får du 60 dagar gratis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Unsrer Experte Dr. Andreas Rees, Chefvolkswirt der HypoVereinsbank spricht in dieser Episode über: "WM 2026: Fußball Prognose – kennen wir schon den Sieger?" - Wie groß ist deine Liebe zum Fußball? - Italien nicht dabei: Trauert Mailand? - WM-Konjunktur: Was bringt sie der US-Wirtschaft? - Ticketpreise: Was denkst du über die Kontroverse? - WM-Turnierablauf: Fußball-Sudoku? - Wie funktioniert die KO-Runde mit 32 Teams? - HVB-Fußball-Modell: Welche Erklärungsgrößen nutzt es? - Fußballkultur – ist das messbar? - Wer wird denn nun WM-Sieger 2026? - Warum besagen die Wettbörsen etwas anderes? - Wie sind die Chancen der deutschen Mannschaft?

- USA/China – Trump/Xi: Warum sollte die EU genau zuhören? - „De-Risking“ der Lieferkette – wo steht die EU, wo die USA? - Wo bleiben die Fortschritte beim De-Risking? - Kann Europa überhaupt unabhängig von China werden? - China-Produktion direkt in der EU – realistisch? - China: Warum ist der Wirtschaftsriese am Kapitalmarkt ein Zwerg? - Wie investiert man in chinesische Aktien? - Wer investiert wie in China und umgekehrt? - Welche Rolle spielen Kryptowährungen? - China-Firmen: Warum gibt es kaum ausländische Aktionäre?

Immer freitags analysieren wir in unserem „Wochen-Podcast“ aktuelle Entwicklungen in der deutschen Banken-, Fintech- und Payment-Branche. Diesmal haben sich unser Redakteur Christian Kirchner und „Payment & Banking“-Experte Jochen Siegert den folgenden Themen gewidmet: #1: Der damalige Commerzbank-Chef Zielke hatte 2019 ein Mittelfristziel von 4% RoTE ausgegeben – was ist seitdem eigentlich passiert? #2: Beispiele wie die HVB oder die HCOB zeigen: In Bankorganisationen steckt offenbar reichlich Optimierungspotenzial #3: Als eine der ersten Banken beziffert die Coba ihr KI-Potenzial: Einmalige Kosten: 600 Mio. Euro. Jährlicher Wertbeitrag: 500 Mio. Euro #4: Die EHI-Zahlen zeigen erstens, dass bei den Debits von Mastercard und Visa ein irrsinniges Momentum drin ist #5: Die EHI-Zahlen zeigen zweitens, dass mobiles Bezahlen inzwischen eine unverhandelbare Commodity ist #6: Da können die Banken so viel moppern wollen wie sie wollen – den digitalen Euro wird niemand mehr aufhalten #7: Sechs Jahre lang hat sich Finanz-Szene an der Volksbank Brawo abgearbeitet – warum waren wir eigentlich immer so skeptisch? #8: Von Sal. Opp bis Voba Brawo – wenn Vorstände kleiner Banken plötzlich große Ideen verfolgen, ist Vorsicht geboten #9: Die sensationellen Baufi-Zahlen aus dem März – war's wirklich nur die Zinspanik? == Fragen und Feedback zum Podcast: redaktion@finanz-szene.de oder (auch anonym) über Threema: TKUYV5Z6 Redaktion und Host: Christian Kirchner/Finanz-Szene.de Coverdesign: Elida Atelier, Hamburg Postproduction: Podstars Hamburg Musik: Liturgy of the street / Shane Ivers - www.silvermansound.com

- Kevin Warsh: Wie verlief der Weg zum Fed-Chef? - Warum ist sein Inflationskonzept so umstritten? - ‚Getrimmte Inflation‘: Wie finden das die Aktienmärkte? - Entkoppeln sich nun Marktrenditen und Leitzinsen? - Was bedeutet der „Neue“ langfristig für die Märkte? - Was hat Warsh sonst noch auf dem Zettel? - Wird alles nun volatiler an den Märkten? - Wie am besten investieren in der „Ära Warsh“?

Pojke inte längre misstänkt för skolhot i Borlänge / Anställd på UD åtalas för brott / Stockholm har fått lista på HVB-hem med koppling till kriminella / Fortfarande spår i Sverige efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl / Många äldre kvinnor tränar ofta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Ring P1 från Göteborg om bland annat sekretess gällande HVB-hem, bränsleskatt, hemtjänsten och politiker som inte svara på frågor. Programledare Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Filen är redigerad av publicistiska skäl. (24/4 12:25) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Welche Politik- und Wirtschaftsthemen dominieren? - Warum ist diese Wahl für die EU und Budgetfragen entscheidend? - Wie schlägt sich Ungarns Wirtschaft im Vergleich zu Osteuropa? - Welche Schlüsselindustrien Ungarns prägen den europäischen Markt? - Wie beeinflusst die Wahl Ungarns Kapitalmärkte? - Iran aktuell: Entspannung oder Eskalation für die globalen Märkte?

- Ölpreisprognose: Warum jetzt angepasst? - Inflation: Haben Investoren den Risikofaktor auf dem Schirm? - Aktien: Was, wenn die EZB nun die Zinsen anhebt? - Hormus-Effekt: Wie lange noch belastend? - Droht schon ein ‚Minsky-Moment'? - Private Credit: schon so gefährlich wie ‚Subprime‘? - Dollar: Sicherer Hafen oder schon ein Mythos? - Emerging Markets: Ist der Trend noch intakt?

Prémiový výrobca áut nám ponúkol na test jazdený model EQS SUV s nájazdom 70-tisíc kilometrov. Zaujímal nás najmä stav auta a batérie po diagnostike. Že bude kapacity ešte viac ako v čase výroby sme ale nečakali. Tri roky a 70-tisíc najazdených kilometrov sú dosť dlhá doba a vzdialenosť na to, aby sa začali prejavovať nedostatky aj luxusného vozidla. Napríklad môžu vznikať vôle na nápravách, začínajú sa ozývať tyčky stabilizátora alebo silentbloky, karoséria začne strácať tuhosť a pri výjazde na obrubník vŕzga, môže sa spomaľovať infotainment alebo už nedisponovať pôvodnými funkciami z dôvodu vypršania prvých licencií. Mnohé automobily, najmä tie s koženými a plastovými interiérmi, zasa začínajú práve po troch rokoch aktívnej prevádzky vykazovať prvé materiálové nedostatky, vŕzgať či prichádzať o svoju pôvodnú povrchovú textúru.V prípade elektromobilov sa pridáva ďalšia a oprávnená obava o trakčný akumulátor. Na internete nájdete tisícky a tisícky vyjadrení, že po pár rokoch majú tak zdegradované batérie, že sa prakticky nedajú využívať a auto patrí čoskoro do šrotu. To nám medzičasom vyvrátil technologický novinár René Hubinský v podcaste Autobazar.EU.Mercedes-Benz však nie je automobilka, ktorá by ponúkala práve lacné a prvoplánové riešenia. Trakčné akumulátory sa od čias elektrickej B250e výrazne modernizovali, a tak napríklad nami testovaná EQS SUV disponuje vysokonapäťovou batériou s kapacitou až 282 Ah (108 kWh) s 10-ročnou zárukou. Zaujímavosťou je, že Mercedes-Benz v porovnaní s ostatnými výrobcami zákazníka nelimituje počtom rýchlonabíjaní. Automobilka dôveruje svojej technológii natoľko, že zákazníka nemusí obmedzovať a umožňuje mu využívať vozidlo tak, ako to skutočne potrebuje, vrátane nabíjania.Nami testovaný Mercedes-Benz EQS 580 4MATIC SUV s rokom výroby 2023 patrí už do druhej polovice produkčného roka, a tak má mierne výkonnejší akumulátor ako rovnaký model starší o niekoľko mesiacov.Videotest: Jazdený Mercedes-Benz EQS 580 4MATIC SUV po 70.000 kmVýchodiskový stavPohľad na špecifikáciu testovaného vozidla vyvoláva nadšenie. Vozidlo za bezmála 200-tisíc eur má azda všetko, čo čakáte od superluxusného vozidla. Sú tu masážne, ventilované a vyhrievané sedadlá, všetky elektronicky polohovateľné, auto má zrejme najvyspelejší automobilový infotainment sveta s naozaj funkčným hlasovým asistentom a vysokým apelom na funkčnú estetiku, tri obrazové plochy vzadu, opulentné priestorové pomery, no aj najvyššiu možná bezpečnosť pre posádku. Napríklad o číslo menší model EQE SUV získal v testoch EuroNCAP najvyššie možné hodnotenie bezpečnosti, zodpovedúci výsledok sa pripisuje aj väčšiemu EQS SUV.A potom tie jazdné vlastnosti, ktoré nemožno nazvať inak ako úchvatnými. EQS 580 4MATIC SUV s maximálnym výkonom závratných 400 kW (544 koní) a krútiacim momentom až 858 Nm môže konkurovať najlepším športovým SUV na trhu.A predsa dokáže jazdiť nevídane sofistikovane, komfortne, ticho a hladko ako guľa. Ak si ako vodič vyberiete komfortný jazdný režim a úplne vypnete rekuperáciu (pravou páčkou plus za volantom), je to skoro akoby ste jazdili Rolls-Royce. A taký dojem budú mať pasažieri vzadu.Testovaný model disponoval pohonom, ale aj natáčaním všetkých kolies - zadné sa natáčajú štandardne o 4,5°, v testovanej verzii až 10°. Vďaka tomu je pri nízkych rýchlostiach v meste a pri parkovaní toto veľké SUV nadmieru obratné, podstatne uľahčuje parkovanie a zmenšuje priemer otáčania až o jeden meter na 11 metrov. Bez aktívneho riadenia zadných kolies by SUV s týmto rázvorom mohlo mať priemer otáčania aj viac ako 13 metrov.Po 3 rokoch a 70 000 kmPri aute tejto kategórie a cenovej relácie prirodzene očakávame, že po troch rokoch od výroby a viac ako dvoch rokoch aktívneho jazdenia (celkom 70 000 km) nebude vykazovať takmer žiadne známky používania. Auto si síce nevyberá svojho majiteľa, a ten môže byť nedbalý. Preto musia byť všetky materiály použité pri výrobe odolné, trvácne, bezpečné.V testovanom EQS SUV sme si všimli mierne praskanie plastových dielov v interiéri, čo bol ešte pred pár rokmi často kritizovaný nedostatok interiérov značky. Dnes ho považujeme za vyriešený, ale táto EQS SUV sa s ním ešte stretávala. Je na mieste položiť si dve otázky: je pre nás vôbec dôležité, či bežne nekontaktné plochy po stlačení vrźgajú? A je toto nedostatok odpustiteľný pri aute s hodnotou takmer dvestotisíc eur? Odpovedzte si sami.Keď sme si prvý raz sadli do jazdeného EQS SUV, skutočne sme nepostrehli významnejší nedostatok, ktorý by nasvedčoval o strate pôvodných vlastností. Kontaktné plochy, ako volant, madlá dverí, sedadlá, lakťová opierka a páky za volantom, to všetko vyzeralo v podstate ako nové. Nepochybne automobilka vozidlo na náš test pripravila, ale detailing nezakryje väčšie materiálové nedostatky.Dôsledne sme kontrolovali celé vozidlo zvnútra a jediné miesto, ktoré trochu poukazovalo na predchádzajúce používanie, bola nadobudnutá patina kože napa na sedadle vodiča. Mnohí by si boli pomysleli, že to takto bolo už od výroby.Jeden príznak opotrebovania sme ale predsa len našli. Skrytý a nenápadný, skoro nepodstatný - poškodený prešívaný okraj podlahového koberčeka, evidentne poškodený každodenným kontaktom s podrážkami. Samotný povrch koberčeka však bol bez akýchkoľvek známok používania.Rýchlosť infotainmentu bola podľa nášho subjektívneho dojmu totožná s úplne novým Mercedesom. Naviac, fungovali tu všetky tie softvérové doplnky, ako hlasové ovládanie (v anglickom jazyku) aktivované povelom Hej, Mercedes. Hlasová asistentka vám nastaví klimatizáciu, nastaví cieľ v navigácii, zavolá na kontakt z vášho mobilu, otvorí kufrové dvere, strešné okno alebo pravé zadné okno - stačí o to požiadať. Dokonca vám povie vtip o BMW, ak si to želáte.Bezproblémové sa ukázalo aj prepojenie s mobilným telefónom cez apku Mercedes-Benz. S ňou viete ovládať funkcie vozidla na diaľku, napríklad si nastaviť časy odjazdu pre včasné vyhrievanie alebo vychladenie auta, naplánovať si trasu s nabíjacími zastávkami alebo kontrolovať servisné intervaly aj bez zapnutia auta.Ako vyzerá batéria elektromobilu po 3 rokoch?Najčastejší mýtus o elektromobiloch sa týka skorej degradácie ich akumulátorov. Tento mýtus je ale postavený na reálnych základoch, pretože komerčné elektromobily prvej generácie skutočne medzičasom prišli o takú kapacitu batérií, že sú v praxi málo využiteľné, typickým príkladom je prvá generácia Nissanu Leaf.Dnes je všetko inak, automobilky investovali miliardy eur do vývoja akumulátorov, spojili sa s autoritami v danej oblasti a trhu ponúkli podstatnejšie kvalitnejšie produkty.Možno sa pýtate, ako k tomu prídu tí prví majitelia, ktorí priskoro prišli o hodnotu svojich áut? Tu ale nachádzame súvislosť s technologickými inováciami a ochotou do nich investovať takzvanými early adopters. Tí sú ochotní akceptovať riziká, ako to bolo aj pri prvých skladacích telefónoch s ohybnými displejmi. Zatiaľ čo prvé Galaxy ZFold majú dnes všetky popraskané displeje, aktuálny Galaxy Z Fold7 je výnimočne odolným zariadením.Jazdený Mercedes-Benz EQS SUV prešiel testom kapacity batérie 16. januára 2026, teda iba niekoľko dní pred naším testom. Skúšky boli vykonané cez bratislavský XENTRY. Výsledky sú mimoriadne zaujímavé, najprv nás zarazili.Auto sa na diagnostiku dostavilo so stavom nabitia 79,20 percenta. Report z diagnostiky uvádza, že maximálny počet spínacích cyklov stykačov je 500 000 to - predstavuje mechanickú životnosť fyzických kontaktov, teda koľkokrát dokážu bezpečne zapnúť a vypnúť obvod predtým, než sa opotrebujú.HVB 1 a HVB 2 sú hlavné stykače navrhnuté tak, aby izolovali celú vysokonapäťovú batériu od zvyšku vozidla, keď je vypnuté alebo v prípade nehody.DCB sa aktivuje len vtedy, keď auto pripojíte k rýchlonabíjačke. Musí zvládať obrovské prúdy (často stovky ampérov), preto je konštrukčne veľmi robustný.OBC je stykač pre palubnú nabíjačku, používa sa pri pomalom nabíjaní. Keďže výkony sú tu nižšie (typicky 3,7 kW až 22 kW), býva tento stykač subtílnejší než DCB.Po troch rokoch od výroby auta boli tieto stykače využité najviac 3 636x, pričom palubný len 113x a rýchlonabíjací stykač iba 1 585x. Ostáva teda viac ako 498-tisíc nabíjacích cyklov.Podľa testu elektrický systém umožňuje max. prietok energie až 247,12 kWh.Najviac nás zaujímala reálna kapacita batérie. Zatiaľ čo podľa výrobných údajov malo byť 100% 282,00 Ah, po 3 rokoch od výroby a po prejdení 68 813 km mala reálna nameraná kapacita batérie 282,17 Ah. To znamená 100,1%. Neuveriteľný výsledok, akoby kapacita batérie po 3 rokoch ešte narástla. Samozrejme, že v skutočnosti kapacita nevzrástla, len reálna kapacita bola vyššia už od výroby, než výrobca uviedol. Tieto úchýlky na úrovni desatiny percenta sú úplne v poriadku.V praxi to znamená, že tento Mercedes v porovnaní s nominálnou kapacitou nestratil ani jediné percento kapacity. Fantastický výsledok, ktorý úplne odporuje tvrdeniam o skorej degradácii...

- Bringt die historisch größte Öl-Freigabe etwas? - Droht nun eine EU-Inflation von über 3%? - Ölpreisschock: Welche Branchen sind besonders empfindlich? - Frachtkosten und Umwege: Wie reagiert die Seefahrt auf die Krise? - Geraten nun weitere Lieferketten unter Druck? - Wo steckt aktuell noch Stress im Finanzmarkt? - Was heißt das für das Wachstum der Wirtschaft?

- Weltwirtschaft: Belastung wie beim Ukrainekrieg? - Aktienmärkte: Welche Risikoszenarien sind realistisch? - USA vs. Europa: Wo jetzt investieren? - Öl & Gas: Wer gerät am stärksten unter Druck? - Europa: Wie abhängig vom Golf Gas? - Gas vs. Öl: Warum die Preislücke? - Börse: Welche Branchen sind beim Gaspreis empfindlich? - Sicherer Hafen: Taugen US-Dollar, ‚Treasuries‘ und Gold noch? - Inflation: Wie reagieren EZB und Fed auf die Iran-Krise?

Digniin jaalle ah ee baraf lama filaanka ah Dad badan oo u gudbay shaqo iyo waxbarasho 2025 39 xarumood oo HVB oo la xiray

- ‚Buy European‘ – was steckt dahinter? - Warum jetzt? - Wer ist dafür, wer bremst? - Drei starke Argumente, die für ‚Buy European‘ sprechen? - Wo kann ‚Buy European‘ gefährlich werden? - Was sind die Implikationen für europäische Aktienmärkte? - Drohen teure Innovationskosten für Unternehmen? - Setzt KI die Softwarebranche weiter unter Druck? - Welche europäischen Aktien könnten davon profitieren?

- Was ist die wichtigste Makro-Aussage bei KI? - Wie nähern sich Anleger dem Trend? - Wann kommt der große Schub für die Wirtschaft? - Bringt die KI-Revolution Inflation oder Deflation? - Diktiert KI bald den Leitzins? - Arbeitsmarkt: Jobkiller KI? - Wer hat die besseren Karten? Die Rivalen China/USA oder doch Europa? - Datencenter-Bubble: Ein hohes Kreditrisiko? - Wer ist das nächste „KI-Opfer“ aus Anlegersicht? - Produktivität: das Mantra der ‚Tauben‘ bei Zinsen, Währung, Gold/Silber? - Sind Edelmetalle weiter wichtig im Portfolio?

- Ist für die Finanzmärkte die Grönlandkrise schon vorbei? - Der Trump-Rutte-Deal von Davos: Was sagen Investoren? - Hat der Konflikt für 2026 wirtschaftliche Folgen? - War‘ s das nun mit den Zoll-Konflikten? Wie robust ist die US-Konjunktur? Fed-Frage: weiterhin unter Bedrängnis? US-Anleihen: Ein Druckmittel gegen Trump? Nach der ‚Carney‘-Rede zur Abkopplung: Konsequenzen auf die Märkte? Portfolio: Wie neu gewichten nach dem Grönland-Konflikt?

- Was bedeutet „neue Weltordnung“ ökonomisch? - Venezuela-Krise: Geht es da echt nur um Öl? - Rohstoffaktien: Gewinner der Krise? - Was ist beim Ölpreis zu erwarten? - Welche Energie-Strategie verfolgen die USA? - Venezuela: Nun noch härtere Rivalität USA/China? - Was heißt das alles für den Mercosur-Deal? - Wie lauten die aktuellen Wachstumsprognosen? - Was passiert, wenn Grönland annektiert wird? - Grönlandkrise: Mehr Risiko am Aktienmarkt?

- Kevin Hassett: Hat er den Fed-Topjob schon? - Für welche Zinspolitik steht Hassett? - Niedrigzinsansatz: Was halten die Märkte davon? - Wieviel Macht hat ein Fed-Chairman wirklich? - Bekommt Europa nun auch Zinsgeschenke? - Steigt mit Niedrigzinsen die Inflation wieder? - Warum sind Schwellenländer wieder interessant? - Wie hängen Aktien und Geldpolitik zusammen?

- Welche Schlüsselthemen prägen das Jahr 2026? - Bekommt die deutsche Wirtschaft 2026 die Kurve? - Wird China Taktgeber für Europa? - Stolpert die US-Wirtschaft über höhere Zölle? - Bleibt die Fed unabhängig und welchen Kurs fährt die EZB? - Wie viel Potential steckt im Aktienmarkt? - Gold, Zinsen und US-Dollar – wie diversifiziert ins neue Jahr?

En tonårskille från Linköping planerar ett terrorattentat mitt bland tiotusentals besökare på Kulturfestivalen i Stockholm men planen avslöjas genom en hemlig Säpo-operation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Den här operatören från polisen agerade under förespeglingen att vara en person som ingick i våldsbejakande extremism miljöer”, säger åklagaren Carl Mellberg. Kulturfestivalen arrangeras mitt i centrala Stockholm i augusti. Det är landets största stadsfestival, förra året hade evenemanget två miljoner besökare. Det var här, mitt i publikhavet, som en 18-årig kille planerade att utföra ett terrordåd i Islamiska statens namn. ”Han radikaliserades ganska snabbt verkar det som”, säger terrorexperten Hans Brun. Hösten 2024 bor tonårskillen på ett HVB-hem, både hans föräldrar och personalen på boendet reagerar på hans intresse för IS och våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen inleder en operation mot honom, i hemlighet övervakar de allt han gör. Månaderna går och 18-åringens planer blir allt mer konkreta. På nyårsafton 2024 fattas ett ovanligt beslut, en hemlig operatör från polisen ska sättas in. Operatören utger sig för att själv vara extremist och syftet är att ta reda på hur seriösa attentatsplanerna är och också samla bevis. ”Att använda en infiltratör för att få fram kunskap och bevis om vad som egentligen försiggår, det är inte första gången men det är relativt ovanligt”, säger Hans Brun.Uppdatering: När rättegången avslutades 26 november yrkade åklagaren på minst 12 års fängelse för 18-åringen. Tingsrätten beslutade att 18-åringen ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, en tidigare undersökning har visat att han kan lida av en allvarlig psykisk störning. Programledare: Petra Berggren och Linus Lindahl Producent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I veckans avsnitt berättar vi om en tonåring, som under lång tid ska ha skapat problem på ett HVB-hem söder om Stockholm. Han ska ha heilat, spelat vit makt-musik, använt N-ordet och pratat om Hitler - och en septemberkväll tros han ha beväpnat sig själv med kniv, och försökt mörda en mörkhyad man i personalen. Senare i avsnittet berättar vi om något helt annat – om rättegången mot influencern Christofer Chrippa Lundström, som i veckan ställdes inför rätta för en rad olika brott. Reporter: Marcus Ulvsand Tips & kontakt: podcast@aftonbladet.se

- Wie selten sind ‚Seltene Erden‘ wirklich und wofür wird's gebraucht? - Gibt es Ersatz oder alternative Lieferländer? - Ist der US-China-Deal der Durchbruch – oder nur eine Atempause? - Werden sich USA und China weiter entkoppeln? - Europas Sandwich-Position: wie unabhängig werden? - ‚Seltene Erden': der China Dominanz für immer ausgeliefert? - Kann man in Industriemetalle direkt investieren? - Sind Halbleiter-Aktien noch attraktiv?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av inslaget om att förvaltningsrätten upphäver Ivo:s indragna tillstånd för ett HVB‑bolag, framstod det som att Ivo har påstått att företaget undanhållit information om kriminell personal. Det är fel, rätt ska vara att Ivo i den rättsliga processen framfört att företaget lämnat in felaktiga och förfalskade intyg till myndigheten.

Hur skyddar vi egentligen de mest utsatta barnen i Sverige… och vad händer när systemet som ska hjälpa istället sviker? I veckans avsnitt möter Bathina Michael Himmlegaard för ett starkt och viktigt samtal om verkligheten i våra SiS-hem.Michael delar med sig av sina erfarenheter från insidan… om flickor som utsätts… om maktlöshet, tystnadskultur och institutioner som ibland fungerar mer som en industri än som ett skydd. Samtalet går också in på skillnaderna mellan SiS-hem och HVB-hem… personalens ansvar… och hur bristande ledarskap gör att övergrepp ofta sopas undan istället för att utredas.Det blir ett samtal om hedersrelaterat våld… om hur polarisering skapar missförstånd… och om priset för dem som vågar säga ifrån. Framför allt handlar det om barnen… de vars röster alltför ofta inte hörs.Välkomna!Programledare: @bathina.philipson Produktion: @thepodfather_magnus

- Große Erwartungen: Wann kommt der wirtschaftliche Schub? - Bürokratie statt Tempo? Wann erreichen die Gelder die Unternehmen? - Wachstum: Wieviel bringt die Bazooka für 2026 und darüber hinaus? - Mehr Schulden: was heißt das für Renten, Euro und Gold? - Chancen für Aktien: Wer profitiert, und wo lauern die Fallstricke?

- China vs. USA – Handelskonflikt ‚Reloaded‘? - Seltene Erden: Wie stark ist die Wirtschaft von China abhängig? - ‚TACO Man‘: Ist Trump noch einer? - US-Aktien auf Rekordkurs: werden Risiken, Warnungen ignoriert? - Gold und Silber am Allzeithoch: ist der „Debasement Trade“ zurück? - Berichtsaison: was besagen die Gewinnentwicklungen?

SiS- tjejer är en organisation av och för kvinnor med erfarenhet av att ha varit placerade på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem.Sistjejer arbetar för att uppmärksamma och driva fram förändringar inom SiS-systemet, som har kritiserats för bristande hjälp och övergrepp mot de placerade ungdomarna, särskilt flickor.Möt Louise Neo och Linnea Johansson.Louise blev tvångsomhändertagen när hon var 12 år , det var år 2002.Under 1 års tid placerades hon i 32 olika akut/jour-och fosterhem och bytte 7 skolor. Med en tappad tillit till socialtjänsten blev hon fylld av ilska och började att agera ut dvs. säga ifrån. -Linnea i sin tur Blev placerad med akut-LVU juni 2019, då hon var 16 år på ett HVB. Hon Omplacerad Augusti 2019 på nytt HVB. Hennes Första SIS-placering var som 16 åring som följde med utredning, mycket stökigt där med bråk, vie och isolering större delen av tiden. Det här är ännu en historia om det fallerade SIS systemet och bristerna hos Socialen.Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll.Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar!Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** #Dialogiskt #dialogiskt#Dialog #VideoPodcast #Intervju #Interview #Youtube #Business #Sverige #Sweden #Stockholm #Entrepreneur #Podcasts #Podcast #Podcasting #Podcastlife #Podcaste#Podcastersofinstagram #Podcasters #acast #truecrime Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- US-Wirtschaft: Wie kommt sie mit Trump klar? - Sind die Tage einer unabhängigen Fed gezählt? - Ist die Fed für die Märkte schon abhängig? - War's das jetzt mit dem Zoll-Gerangel? - Wieviel Kapital wird in die USA verlegt? - Qualitäts-Aktien: Warum sie profitieren könnten? - Sneak Preview 2026: Was bringt das nächste Jahr?

Veckopanelen med Luay Mohageb, Bob Hansson och Madina Refoi under ledning av Staffan Dopping. Sverige och Ungern är i luven på varandra. Tidöpartierna vill införa ett tak för bidrag till familjer med fyra barn och fler. Amerikanska tv-programledare som uttalar sig förgripligt om den mördade Charlie Kirk kan köras på porten. S vill att polisen kvickt ska kunna stänga HVB-hem som drivs av kriminella, och SD-profilen Jessica Stegrud ångrar att hon filmade med sin mobil på Stockholms Central.

Veckopanelen med Luay Mohageb, Bob Hansson och Madina Refoi under ledning av Staffan Dopping. Sverige och Ungern är i luven på varandra. Tidöpartierna vill införa ett tag för bidrag till familjer med fyra barn och fler. Amerikanska tv-programledare som uttalar sig förgripligt om den mördade Charlie Kirk kan köras på porten. Socialdemokraterna vill att polisen kvickt ska kunna stänga HVB-hem som drivs av kriminella, och SD-profilen Jessica Stegrud ångrar att hon filmade med sin mobil på Stockholms Central.

- Lohnt sich Investment-Sparen wirklich so früh? - Was bringen Zinseszins und Durchschnittskosten? - Warum ist Trading so gar nicht wie Investieren? - Warum nicht gleich zum schnellen Geld per Bitcoin? - Was taugen Robot-Asset-Manager wirklich? - Die wichtigsten „Dos and Don‘ts“ ab 20 fürs Vermögen.

Momsen på mat ska sänkas föreslår regeringen / Göteborg slutar med HVB-hem där kriminella jobbar / Störningar av GPS över Östersjön allt vanligare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

- Was sind die wichtigsten Punkte des Zolldeals? - Wie groß wird der Schaden für die deutsche Wirtschaft? - EU-Investitionsversprechen: Wie soll das funktionieren? - Will Trump sogar noch mehr Konzessionen? - Inflationstreiber Zölle: Was macht die Fed? - Was bedeutet der Deal für Aktien, Renten und Devisen?

- Grüne Transformation: Wie hoch ist der globale Investitionsbedarf? - Was bewirkt der Klimatransformationsfonds der Regierung Merz? - Wie stark hat das Interesse an nachhaltigen Anlagen nachgelassen? - Inflation Reduction Act: Wieviel ist davon noch übrig? - Chinas Überproduktion: Wie könnte sich das weltwirtschaftlich auswirken? - Wasser in einer aufgeheizten Welt: Was sind die Risiken? - Himalaya: Was passiert, wenn der größte Wasserspeicher versiegt? - Wann erhält Nachhaltigkeit wieder mehr Konjunktur?

Immer freitags analysieren wir in unserem „Wochen-Podcast“ aktuelle Entwicklungen in der deutschen Banken-, Fintech- und Payment-Branche. Diesmal haben sich unsere Redakteure Christian Kirchner und Bernd Neubacher den folgenden Themen gewidmet: #1: Die Deutsche Bank vermag inzwischen die Erträge zu steigern, ohne dass gleich die Kosten wieder anziehen #2: Wie auch immer de Sanctis (und Hennen) das hingekriegt haben – selbst die Privatkundensparte reüssiert! #3: Wenn jetzt alle Sparten-Chefs liefern, stellt sich umso mehr die Frage: Wer wird die neue Nummer 2 hinter Christian Sewing? #4: Wie die DWS es hinkriegt, die Personalkosten zu senken, obwohl die Belegschaft wächst #5: Nicht nur bei der Deutschen Bank, auch bei der HVB springt das Zinsergebnis hoch. Wie das? #6: Nachfrage hoch, Margen hoch – warum im Kreditgeschäft unserer Banken jetzt wieder was gehen könnte #7: Gibt sich Orcel wirklich erst mal mit 29% zufrieden? Naja, solange die Commerzbank liefert ... #8: Schon wieder Ärger mit der Bafin – was genau ist bei N26 los? =================== Fragen und Feedback zum Podcast: redaktion@finanz-szene.de oder (auch anonym) über Threema: TKUYV5Z6 Redaktion und Host: Christian Kirchner/Finanz-Szene.de Coverdesign: Elida Atelier, Hamburg

I dagens avsnitt tittar vi närmare på Fredrik Lundgrens (Nytorgsmannens) liv. Vi tar också en titt på hur HVB-hemmet agerade när de två flickorna avvek. Och till sist ser vi också hur det är att leva med fotboja.Krimmagasinet onsdag ger er senaste nytt inom ämnena brott och straff under sommaren. På fredagstiden granskar vi fortsatt fallet Patrik Granevärn.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Glöm inte att sponsra oss på för att få fler och längre avsnitt! Gå in på patreon.com/krimmagasinet och donera en summa som podden får per månad. Till dig som inte stöttar på Patreon – tack för att du inte hoppar över reklamen! Inkomsterna från den är viktiga för att jag ska kunna jobba med just de här sakerna.Du kan också swisha ett engångsbidrag till nummer 123 356 17 01 (betalningsmottagare: Tobias Henricsson).Tipsa gärna vänner och bekanta om podden!Kontakt och sociala medier:https://www.facebook.com/prsmedia.sehttps://www.instagram.com/prsmediahttps://www.threads.net/@prsmediahttps://www.prsmedia.seinfo@prsmedia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- Börse Januar-Juni: Schlecht geht anders! - Tellerrand: Wo noch investieren – außer in Europa? - Aktien: Welche Branchen sind chaosfest? - Risiken: Welche sind die Top 3? - US-Kupferzölle – Was soll das denn werden? - ‚Triple B‘: Wie sehen die Aktienmärkte das US-Haushaltsgesetz? - Notenbanken: Was machen EZB und Fed im Rest des Jahres? - Portfolio: Wie im Politikchaos die richtigen Schwerpunkte setzen?

I mars 2024 släpps Nytorgsmannen villkorligt. Kritiken låter inte vänta på sig, hans återfallsrisk bedöms som hög. Åtta månader senare grips han misstänkt för våldtäkt på en 17-årig flicka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En höstdag i skånska Hörby. Utanför en mataffär står en 17-årig flicka och hoppas att någon ska köpa ut cigaretter till henne. Hon får napp hos en lite äldre kille. De byter nummer och börjar skriva till varandra. ”Det är en intensiv kontakt, en kontakt som är väldigt fokuserad på sprit, det erbjuds alkohol om hon vill komma hem till honom”, säger förhörsledaren Petra Johansson vid Skånepolisen. Flickan, är placerad på ett HVB-hem i trakten bland annat för sina missbruksproblem. Hon har ingen aning vem ”killen” är eller hans bakgrund. Att han egentligen är 37 år, och inte 28 som han säger till henne. Och att han är dömd för en lång rad sexbrott och känd för allmänheten som Nytorgsmannen. Den 19 juni 2025 dömdes Nytorgsmannen, eller Fredrik Lundgren som han heter idag, till 5 års fängelse för våldtäkt och en lång rad sexuella ofredanden mot sitt nekande. När det här avsnittet publiceras är det oklart om domen kommer att överklagas. Programledare: Petra Berggren och Jenny HellströmReportrar: Fanny Hedenmo och John Pira Producent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

För en månad sedan gjorde vi ett avsnitt om polisens katastrofala hantering av fallet med den 14-årige pojken Mohamed som försvann från HVB-hemmet han var placerad på och sedan hittades mördad. I dagens En grej till-avsnitt gör vi en uppföljning och har därför bjudit in advokaten Anwar Osman, som företräder Mohameds familj. Vi diskuterar polisens avfärdande behandling av Mohameds mamma, behovet av en omfattande extern utredning, nya detaljer som framkommit och vilken slags upprättelse Mohameds familj hoppas få. Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige galopperar. Kriminella organisationer tar över vårdcentraler och HVB-hem, vinner upphandlingar om infrastrukturprojekt och tvättar pengar i allt större omfattning. Även i grunden legitima bolag lurar till sig pengar från det offentliga genom systematisk dubbelfakturering och fusk. Högern, som gärna framställer sig som "tough on crime", verkar dock lindrigt intresserad av att bekämpa den här sortens kriminalitet, trots att den nu beskrivs som direkt systemhotande. Häng med på en spaning från Italien via USA, Ungern och tillbaka till Tidö-Sverige.Postproduktion av Hakuna Matata Produktion

Misstänkte mördaren var på rymmen från HVB-hem. Maxstraff för “monstret från Avignon”. Larm om allvarliga brister på HVB-hemmen. Stentavla med de tio budorden under klubban i New York – och far och son-duon som ville skriva den perfekta jullåten. Programledare: Magnus Thorén.

Poliser anmälde råttbajs och knark på HVB-hem men barnen fick bo kvar. / Skola, sjukvård och socialtjänst slipper anmäla personer utan uppehållstillstånd. / Klicka inte på länkar under Black week / De som sjunger i kör kan få bättre minne Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Under ett dygn i oktober 2023 så kulminerar våldsvågen i två brutala dåd. Fallen är snarlika. Utan någon förvarning så bryter en maskerad skytt sig in i villor där vanliga småbarnsfamiljer bor.När en 16-årig pojke grips så har han hunnit utföra tre mord och sju mordförsök.I ett dubbelavsnitt så går vi igenom hur ”Alexander” och ”Abdi”, som egentligen heter något annat, träffades på ett HVB-hem, för att kort därefter bli Foxtrotnätverkets mest brutala mordkommando.Vi berättar om familjerna som blev måltavlor i våldsvågen trots att de helt saknar koppling till gängkriminalitet. Och vi berättar om poliserna som rycker ut till brottsplatsen och får ta hand om små barn vars föräldrar har blivit skjutna. Gäst: Helena Trus, krimreporter på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson

Under ett dygn i oktober 2023 så kulminerar våldsvågen i två brutala dåd. Fallen är snarlika. Utan någon förvarning så bryter en maskerad skytt sig in i villor där vanliga småbarnsfamiljer bor. När en 16-årig pojke grips så har han hunnit utföra tre mord och sju mordförsök. I ett dubbelavsnitt så går vi igenom hur två pojkar träffades på ett HVB-hem, för att kort därefter bli Foxtrotnätverkets mest brutala mordkommando. Vi berättar om familjerna som blev måltavlor i våldsvågen trots att de helt saknar koppling till gängkriminalitet. Och vi berättar om poliserna som rycker ut till brottsplatsen och får ta hand om små barn vars föräldrar har blivit skjutna. Gäst: Helena Trus, krimreporter på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson

A round-up of the main headlines in Sweden on September 26th 2024. You can hear more reports on our homepage www.radiosweden.se, or in the app Sveriges Radio Play. Presenter: Dave RussellProducer: Sujay Dutt

Wakiilada baarlamanka ee cadaaladda ayaa dhaleeceyn culus u jeediyay guddoomiyaha gobolka Stockholm, Anna Kinberg Batra. Degmooyinka Iswiidhen ayaa sanadkii hore lacag dhan 200 milyan oo karoon siisay shirkado maamula guryaha dhallinyarada lagu haayo ee loo yaqaan HVB. Nin 40 jir ah ayaa lagu xukumay xabsi kadib markii uu si qarsoodi ah filim uga duubay gabdho wax ka baranayay iskuul ku yaala Karlstad oo uu ka shaqayn jiray.

Howlgallo wadajir ah oo ka dhacay Stockholm iyo dalka Latvia, ayaa waxaa shalay lagu xiray siddeed qof oo looga shakisan yahay inay galeen dambiyo maaliyadeed oo halis ah. Dad badan ayaa ku jeeda haya'adda qaabilsan qasab ku urruurinta deymaha ee Kronofogden si ay lacag uga helaan shirkadda Northvolt oo ay dhibaatadu saameysey. Guryaha dhalinyarada lagu hayo ee HVB ayaa loo baahan yahay in si wanaagsan loo baaro.

Efter en relativt lugn sommar, kanske den lugnaste på länge drar en våldsvåg igång i Malmö. Den senaste månaden har flera allvarliga våldsdåd inträffat och i många av fallen är de misstänkta väldigt unga personer de yngsta bara 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vi betecknar det som ett allvarligt läge, och det betecknar vi då som ett rött läge”, säger Stefan Sintéus, polismästare i Region Syd, kommenderingschef i Operation Frigg.Söndagskvällen den 11 augusti skjuts en 24-årig man i ena benet, det sker i närheten av Möllevångstorget. Mannen förs till sjukhus med allvarliga skador och kort efter skjutningen grips den misstänkte skytten, en 13-årig pojke. Enligt uppgifter till P3 Krim var pojken placerad enligt socialtjänstlagen men just den här helgen ska han ha haft permission. ”Jag blir förbannad för jag har ju sett det här mönstret över hela Sverige på senare tid med 13-14 åringar och man ser de här grova kriminella som styr den här verksamheten. De skickar de här barnen till slakt i princip”, det säger Patrik Andersson, kommissarie vid regionala underrättelseenheten hos polisen i Region Syd. Efter den skjutningen följer en månad med flera allvarliga våldsdåd i Malmö – explosioner med handgranater på flera platser och i slutet av augusti skjuts en 27-årig man ihjäl. Mordet sker mitt på dagen i stadsdelen Rosengård. En 18-åring från stockholmsområdet grips. Vid tillfället var han på rymmen från ett HVB-hem, han häktas senare.Varför det händer just nu och om det handlar om en eller flera konflikter, det kan polisen inte svara på i nuläget. Gemensamt för flera av dåden är att de misstänkta är unga personer, tonåringar – som i flera fall rest till Malmö från andra delar av landet för att utföra grova brott.Programledare: Petra Berggren och Linus Lindahl Producent: Jenny HellströmReporter: Elsa ÅbergLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal

Ring P1 från Malmö om bland annat kontrollen av HVB-hem, beteslagen för kor och vem som får medverka i Paralympics. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.