Podcasts about kunskapscentrum

Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman. ReporterAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ny spelfilm om covid inom äldrevården och en dokumentär om Peter som överlevde 18 dygn i respirator och har fått en bättre syn på livet och döden. Båda påminner de om en tid som många av oss redan lagt bakom oss. Hur är det möjligt, hur är det för de som inte kunnat glömma, och kan vi prata om goda följder av pandemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya storfilmen ”Så länge hjärtat slår” är inspirerad av Johanna Sjövalls dokumentärer Det illojala vårdbiträdet om Stine som slog larm om missförhållanden på äldreboendet där hon jobbade, och nu väntas HD-domen i ärendet. Johanna berättar om sina egna intryck av hur svårt det var för anställda och anhöriga under pandemins första tid, och hur de fortfarande plågas.Sofia Kottorp har gjort något så överraskande som en upplyftande dokumentär om Peter som var ”ett andetag från döden” i covid, och som hittat ett sätt att hantera sin traumatiska nära döden-upplevelse och komma stärkt ur det hela.Och Lenas kompis Claes Löfgren har börjat tappa hoppet efter fyra år av postcovid som inte går över.Traumapsykologen Filip Arnberg förklarar hur det kan komma sig att de flesta av oss redan lagt denna svåra och märkliga tid bakom oss, och hur det är för dem som inte kunnat göra det.Medverkande: Johanna Sjövall, reporter Ekot; Sofia Kottorp, dokumentärmakare SR; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergPoddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Idag finns många olika preventivmedel för personer med livmoder och ansvaret har länge legat på framför allt kvinnor att skydda sig mot oönskad graviditet. Men snart kanske det blir ändring på det? I det här avsnittet pratar vi om hormonella preventivmedel för män. Gäst i programmet är Annette Aronsson, en av forskarna i en internationell studie om en preventivmedelsgel för cismän. Med i programmet är också Sofia Hammarström, forskningsansvarig på Kunskapscentrum för sexuell hälsa, som pratar om allmänhetens attityder. Vill du läsa mer finns här en länk till den forskning som Sofia refererar till.            Annette Aronsson och Sofia Hammarström 

Missnöjet växer i Kina mot landets hårda restriktioner för att hindra spridningen av covid-19. Efter snart tre år verkar allt fler få nog. Fungerar Kinas strategi mot pandemin? I programmet hörs Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Du hör också Richard Bergström, tidigare den svenska regeringens vaccinsamordnare under pandemin och Filip Arnberg, docent i psykologi och programchef vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.Programledare: Michael Borgert michael.borgert@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Varför söker män sällan vård för sexuella problem? Och hur påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och föreställningar om män, den vård som ges? Gäst i programmet är Tommy Pherson, utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa och som har forskat om män, maskuliniteter och vården för sexuell hälsoproblematik.   Tommy Pherson (foto: Per Wetterstrand)

Bakbloggaren om hur det var att lida av ätstörningar och älska bakning. Camilla Hamid är Sveriges största bakinfluencer och driver den prisbelönta bakbloggen My Kitchen Stories. Hon har även stora följarskaror på både Instagram och Youtube där hon delar med sig av bakinspiration under sitt riktiga namn.Camilla Hamid är också lärare i hemkunskap och har gett ut tre bakböcker.Camilla Hamid om sitt Sommarprat: Jag var ett bokslukande barn som hade få vänner, led av ätstörningar och älskade bakning. Idag lever jag ett liv med en man, två barn och en halv miljon följare på Instagram. Vem blir man då?Producent: Mattias ÖsterlundCamilla Hamid talar om ätstörningar i sitt Sommarprogram. Om du känner igen dig och behöver hjälp eller råd kan du bland annat vända dig hit:Frisk och fri Riksföreningen mot ätstörningarhttp://www.friskfri.se/Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) är en grupp forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biovetenskap (MEB) vid Karolinska institutet.https://www.atstorning.se/Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Många har någon gång tittat med kritiska ögon på den egna kroppen i spegeln eller börjat på någon diet men alla har inte drabbats av en ätstörning. Vad är det som gör att vissa utvecklar ett sjukligt förhållningssätt till mat och den egna kroppen? Det finns några olika kända anledningar, enligt forskningen. Orsakerna kan vara sociokulturella, psykologiska eller genetiska. Det sistnämnda gäller specifikt anorexi. Bantning, som är en av de största riskfaktorerna, tycks trigga igång vissa genetiska förändringar. Det kan ibland vara ofrivilligt, jag har haft patienter som fått cancer, där behandlingen gör att de har svårt att äta, de äter då mindre och mindre och börjar utveckla anorexisymptom. Om man har den genetiska variationen verkar det triggas av att man äter mindre, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi.När det gäller ätstörningar pratar man ofta om det som något som gäller barn och unga. Men en annan, lite mer dold, riskgrupp är mammor som tidigare haft en ätstörning. Enligt Anna Ehn som skrivit boken Mamma med ätstörning har en av tio gravida kvinnor en ätstörning. Först och främst  handlar det om att kroppen förändras och växer vid en graviditet, det kan kännas jobbigt för många. Det blir ett väldigt fokus på kroppen, vikten och på vad man äter. Många kanske hanterar sina symtom under graviditeten, men när barnet är fött försvinner den motivationen. Efter graviditeten kan man triggas av föreställningen att man ska gå ner gravidkilona snabbt. Det finns en föreställning om att det inte ska synas att man varit gravid överhuvudtaget. Sedan innebär ju föräldraledigheten ycket tid ensam, att rutinerna förändrats och sedan finns även de höga förväntningarna på att vara den perfekta mamman, säger hon.Gäster i programmet: Erika Nyman Carlsson, doktorerar inom ätstörningsfältet, Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi och Anna Ehn, journalist och författare till boken Mamma med ätstörning.Behöver du eller en närstående stöd? Hit kan du vända dig:Vårdguiden om ätstörningar. Ring 1177 eller gå till 1177.se.Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS.Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer i åldern 12-25 år.Shedo, ideell förening med syfte att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende.

This episode is in Swedish “Charlie får inte bara vara ännu en pinne i statistiken. Det var liksom dit mina tankar gick ganska tidigt och det säger ju nånting om att behöva hantera inte bara förlusten av nån man älskar utan också hantera orsakerna till förlusten.” Så säger Tanya Charif i samtalet om Queer Sorg som spelades in den 10 december 2020 via Zoom. Många i SAQMIs community har efterlyst samtal om sorg. Så i samband med konstnären Sam Hultins presentation av projektet Eva-Lisas monument om transaktivisten Eva-Lisa Bengtson som gick bort 2018, arrangerade SAQMI också ett öppet samtal om just sorg. Om hur queera sorgeritualer kan vara ett motstånd mot osynliggörande av queer identitet och om vikten av den queera gemenskapen eller den valda familjen i sorgeprocesser. Det här avsnittet av SAQMI Play är en något förkortad version av det samtalet. Medverkar gör Sam Hultin, konstnär som du kan höra mer av i den första delen av detta SAQMI Play-avsnitt och Tanya Charif, som är aktivist och utbildad socionom verksam i Göteborg. Tanya är specialiserad på normkritiskt inkluderingsarbete med särskilt fokus på kön och sexualitet. Den är även vice ordförande för HBTQ-rådet i Göteborg, utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa och startade GIA – Gays in Angered 2011. Vid några tillfällen plingar det till när Tanya pratar, det är för att samtalet ägde rum på zoom och vi släppte in publik som dök upp efterhand. Moderator Anna Linder Lyssna gärna på mer: Queer Story - podcast med Tanya Charif Hit kan du ringa om du behöver hjälp: Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälp. 1177 Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Mind 90 101 – Självmordslinjen. För dig som har tankar på att ta ditt liv eller för dig som är orolig för en anhörig. RFSLs stödmottagning - 020 34 13 16 Målgruppen är hbtq-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Bris - 116 111 Hit kan du som är upp till 18 år vända dig för att tala med en kurator. Credits SAQMI Play: Producenter: Anna Linder och Malin Holgersson Design och kod: Vincent Orback Komposition: Amanda Lindgren Klipp och mix: Malin Holgersson Ansvarig utgivare: Anna Linder SAQMI Play produceras med stöd av Kulturrådet och Stiftelsen Riksarkivarie Åke Kromnows Jubileumsfond

På vackra Österlen ligger Ecotopia, ett kunskapscentrum för en hållbar framtid. Här är alla hus byggda i organiska material och drivs av förnybar energi. Här anordnas det kurser i hållbart byggande, hållbar ekonomi och hur man lagar mat på vilda växter. Och framförallt pratas det mycket om ett paradigmskifte. Bakom visionen för Ecotopia står Karin Malmgren, som efter ett långt yrkesliv utomlands valde att flytta hem till Sverige i samband med pensionen. En gammal 1800-talsbyggnad på Österlen blev navet för kursgården som kom att växa fram lite i taget, och Karin, som inte har tagit ut en enda krona i lön, säger att "det här är mitt bidrag till samhället." Vi pratar om vad det innebär att bygga hus enligt ett permakulturtänk, vad ECG-redovisning är och hur det nya paradigmet kan komma att se ut. Läs mer på http://www.ecotopia.se/sv/ Vill du stötta podden? SWISH: 12345 83 647

För några år sedan ledde smittspårningar av klamydia till olika hem för vård och boende, så kallade HVB. Man upptäckte då att en liten grupp ungdomar stod för en stor del av all klamydia. Det handlade om unga med stor sexuell ohälsa men som vården inte riktigt uppmärksammat tidigare. Den här upptäckten la grunden till SEXIT.  SEXIT är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att unga som är sexuellt risktagande eller utsatta och/eller personer med erfarenhet av våld, ska identifieras och erbjudas relevant vård och stöd. I programmet medverkar Sofia Hammarström, utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa och doktorand vid Linköpings universitet. Sofia är en av grundarna till SEXIT och forskar även i projektet. Här hittar du information om SEXIT: https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/kunskapscentrum-for-sexuell-halsa/utbildningar/catch-up-sexit/ Sofia Hammarström, utvecklingsledare och doktorand

Åren 2014–2016 kom närmare 45 000 ensamkommande barn till Sverige. Många av dem mår psykiskt dåligt. Vad har vi lärt oss om den här gruppens behov? Vad har fungerat och vad kan den som möter och stöttar unga ensamkommande behöva tänka på? Lyssna på Henry Ascher, barnläkare, Johan Andersson, psykolog på BUP Region Skåne och Petra Rinman, chef för Kunskapscentrum för ensamkommande barn på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Forskning visar att hbtq-personer som grupp har sämre psykisk och fysisk hälsa. Det är en konsekvens av diskriminering, osynliggörande och våldsutsatthet. Samtidigt är det många som skjuter upp eller helt undviker att söka vård pga rädsla att få ett dåligt bemötande.  Hur kan verksamheter göra för att bli mer inkluderande och ge en likvärdig vård till alla? I dagens avsnitt medverkar Tanya Charif och Tommy Pherson. De är båda utbildare inom Västra götalandsregionens processutbildning för ett normmedvetet bemötande, hbtq-diplomeringen.     Tommy Pherson och Tanya Charif, båda utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa. 

Vad är egentligen PTSD? Och hur arbetar man för att hjälpa patienter som drabbats? Kerstin Bergh Johannesson berättar. Hon är medicine dr, leg psykolog och leg psykoterapeut och har i många år behandlat patienter med posttraumatisk stress. Hon har sedan 2002 varit knuten till Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet och var också under ett par år dess programdirektör.Programledare: Fritte FritzsonRedaktion: Agnes Rydberg Kullenmark och Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Många ensamkommande barn måste idag återvända till sina hemländer. Hur ser deras situation ut under asylprocessen och hur kan barnets bästa tas tillvara? Elisabeth Lindholm, projektledare i Strömsund berättar om hur bra samarbete mellan aktörerna kring ensamkommande barn skapas och behovet av förberedelser inför utvisning. Annica Dyberg, Samordnare - Ensamkommande barn i Umeå Kommun talar om hur hennes kommun arbetar och Elisabet Svedberg, Utredare, Kunskapscentrum för ensamkommande barn, Socialstyrelsen ger ett nationellt perspektiv.

Barnäktenskap är förbjudet i Sverige, ändå finns det minst 130 barn som kommit hit som uppger att de är gifta. Vilket regelverk gäller? Vilka är riskerna för barnen? Och hur kan socialtjänsten hantera de här komplexa frågorna? Lyssna på Viktoria, socionom, Tina Trygg, utredare på Kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga på Socialstyrelsen, Petra Rinman chef för Kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga på Socialstyrelsen och Maria Stensson, jurist på Socialstyrelsen.

När Stephanie blir tvångsinlagd har hon svält sig själv i elva år. Plötsligt stannar hennes hjärta. Men trots det ska hon fortsätta  i tre år till. I Verkligheten berättar Stephanie om hennes väg in och ut ur anorexian. Här kan du läsa mer om ätstörningar: UMO.se infosida för 13-25 som Sveriges landsting står bakom Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Ätstörning.se Kunskapscentrum för ätstörningar Reporter: Gurbet Aslan.

Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror. Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren François Molins kallat IS-barnen tidsinställda bomber. Konflikts Anja Sahlberg intervjuar forskaren Kader Abderrahim, författare till en bok om IS historia och organisation, Lydie vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen Nadim Houry på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade. Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med Patric Nilsson på Utrikesdepartementet. IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. Ivar Ekman intervjuar henne, och också överste Ryan Dillon, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren Salih Muslim, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava. Dessutom hör vi läraren Abdulkarim al-Madani, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar Leila al-Ahmad, som jobbar för organisationen Syria Direct.  Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där och vad gör det med oss? Konflikts Filip Kotsambouikidis pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts Robin Olin intervjuade psykologen Filip Arnberg på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor Daniel Monk, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York. Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  

När fler ensamkommande barn flydde till Sverige 2015 påverkades socialtjänstens arbete över hela landet. Men hur ser situationen ut nu, och på vilka sätt kan Socialstyrelsens Kunskapscentrum för ensamkommande barn vara till hjälp? Lyssna på samtalet om flickor, nätverkshem och psykisk ohälsa i väntans spår. Medverkar gör Anna-Karin Ödbrant, enhetschef Utredningsgruppen ensamkommande barn i Trollhättans kommun, och Petra Rinman och Elisabet Svedberg från Socialstyrelsen Kunskapscentrum. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (171020) 

Hur är det när man är en sån som har svårt att hitta ett hälsosamt mittemellan? Vi tänker fritt kring överprestation kopplat till mat, träning och livet. Om diagnoser, behovet av att få ett namn på sin störning, att förstå sig själv och att be om (och få!) hjälp. Är det svårare att våga söka hjälp när man kanske till en början möts av oförståelse för tvång och psykisk ohälsa i en kropp som ser frisk ut? Till vår hjälp i samtalet har vi Emma Forsén Mantilla, leg. psykolog och doktorand vid Kunskapscentrum för ätstörningar. Om skam, sjuka beteenden och vikten av att vi pratar om problematiken – oavsett terminologi.

Vi träffade Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi, för ett samtal om den fysiska aktivitetens påverkan på vår hälsa. Vi har länge känt till att ökad kondition är det bästa sättet att förebygga många hälsoproblem, framförallt hjärt-kärlsjukdomar (som orsakar en tredjedel av alla dödsfall i Sverige). Men ökad kondition måste inte betyda Vasaloppet. Det är vetenskapligt bevisat att vi kan förbättra vår hälsa genom att öka vår vardagsmotion och till och med bara genom att sitta stilla mindre. Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling (KHP) genomför studier som mäter hur mycket vi faktiskt rör på oss, inte bara hur mycket vi säger att vi rör oss. De flesta överskattar hur mycket de är aktiva och underskattar stillasittandet. Mats berättar att av de 16 timmar vi är vakna är ungefär 9 timmar stillasittande och resten lågintensiv aktivitet. Med undantag för den halvtimmen vi är aktiva på gymmet. Kort sagt: fokusera mindre på träning och mer på att röra dig i vardagen. Cykla till jobbet eller gå en promenad istället för att sitta framför tvn. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

På 80-talet när det hände en svår bussolycka i Norska Måbodalen fanns ingen beredskap för att ta hand om de överlevande och anhöriga. Man visste inte särskilt mycket om krisreaktionens faser och hade inte insett vikten av psykisk förstahjälpen. Idag ser det helt annorlunda ut och vi har ett utbyggt nät av kristeam runt om i landet. Dagens program handlar om vad som händer med de överlevande efter stora katastrofer och olyckor. Hur man bearbetar och vilken hjälp man får påverkar hur snabbt man återhämtar sig efter svåra händelser. Per Holmberg var en av de piloter som 1991 hjälpte till att nödlanda flight 751, händelsen kom att kallas miraklet i Gottröra. Han menar att bakgrunden som stridspilot tränat honom i att agera i pressade situationer, men samtidigt åldrades han tio år på de minuter det tog för planet att nå marken. Gäster i programmet är bland annat Filip Arnberg, Kunskapscentrum för katastrofterapi vid Uppsala universitet och Eva Håkansson, psykolog särskilt inriktad på kris- och katastrofhantering.