Podcasts about generaldirekt

Mars - där allt började, med frågan som fortfarande hänger kvar: har vi åkt dit än?Vi träffar Ella Carlsson, generaldirektör för Rymdstyrelsen och doktor i fysik med Mars som specialområde. Vi går igenom vad vi faktiskt vet om Mars idag – spår av vatten, en tunn atmosfär och tecken på aktivitet under ytan – och vad vi fortfarande inte har svar på. När kan människor åka dit? Vad är de största hindren? Och letar vi ens på rätt ställen efter liv?Det blir också en inblick i hur det faktiskt är att leva på Mars redan idag, i simulerade miljöer här på jorden, där allt från psykologi till trasiga toaletter blir en del av rymdforskningen. Har vi åkt till Mars än? Inte än. Men vi närmar oss!Har vi åkt till Mars än? är en populärvetenskaplig podd om rymden, framtiden och människans plats i universum. Med nyfikenhet och humor tar den sig an stora frågor: Hur långt har vi kommit i rymdforskningen? Vad krävs för att åka till Mars? Och varför är vi så fascinerade av den röda planeten? Programledarna intervjuar forskare, ingenjörer och astronauter, och förklarar allt från livets uppkomst till raketmotorer – begripligt och engagerande för alla som någon gång tittat upp mot himlen och undrat.Serien berättar inte bara om rymden – den använder rymden för att förstå vad det innebär att vara människa.Förutom ämnen som mörk materia, galaxer, ljusets hastighet, satelliter och odling av mat i rymden så har vi i tidigare avsnitt följt astronauten Marcus Wandts resa mot rymden och hans förberedelser inför uppdraget till ISS – från träning i Sverige och runtom i världen till hur det känns att stå på startplattan. Har vi åkt till Mars än? finns också som en juniorserie för mellanstadiet där barnens egna frågor står i centrum: Hur bygger man en bas på Mars? Vad döljer sig i ett svart hål? Och vad är solen gjord av? Serien har 20 avsnitt med tillhörande lärarhandledningar som gör vetenskapen tillgänglig och rolig.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands.– Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Klirr i kassan för RysslandI dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.– Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker.Hårdare tag mot skuggflottanSkuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan.– Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter.Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns.UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt. Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seLjudkällor: SR, SVTMedverkande:Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i StockholmLinus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets ForskningsinstitutLena Lindgren Schelin, Generaldirektör KustbevakningenKalle Isaksson, Vakthavande befäl på KustbevakningenClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, Producent

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Prompt er tilbage efter nytår, Marcel er sendt på barsel og tech-journalist Marie Høst overtager officielt stafetten. Henrik og Marie tager hul på 2026 med hver deres nytårsforsæt: Henrik overvejer, om det er nu, han skal skrue ned for AI-chatbots, mens Marie er nået til det punkt, hvor hun seriøst overvejer et armbåndsur - bare for at slippe for at hive telefonen frem hver gang, hun vil tjekke klokken. Grok, chatbotten fra xAI, har de seneste dage været centrum for massiv kritik. En række brugere på X har delt eksempler på, hvordan man med få klik kan tage et uskyldigt feriebillede og få Grok til at fjerne tøjet eller placere personen i en pornografisk situation. Er det ulovligt at lave billederne, hvis man ikke deler dem? Generaldirektør i DR, Bjarne Corydon, kommer forbi studiet. Han vil, som et led i DR's nye virksomhedsstrategi, øge tilstedeværelsen på sociale medier. Et fjendtligt terræn, hvor algoritmer puster til polarisering. Kan DR navigere i det? Det spørg' vi Bjarne om. Værter: Marie Høst, Tech-journalist og moderator; Henrik Moltke, Tech-korrespondent i DR. Gæst: Bjarne Corydon; DR's generaldirektør. I redaktionen: Buster Hoff.

Med den nye strategi har Bjarne Corydon truffet et tydeligt valg: DR skal være til stede dér, hvor unge allerede er. Sociale medier bliver en nødvendig del af public service-opgaven. Vi taler med ham om de konsekvenser, der er ved dén strategi - og om hvordan visionen bliver konkret. Medvirkende: Bjarne Corydon, Generaldirektør DR Didde Basse Rasmussen, fleksjobber og husforbier Marc Malmdorf Andersen, lektor i kognitionsvidenskab Vært: Morten Runge Producer: Inge Scheel Kelstrup Redaktør: Lasse Lauridsen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar. Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB.– Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris. Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen.– Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell.Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet. – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig.Text: Kalle GlasMedverkande:Mikael Frisell, Generaldirektör på MSBProgramledare: Claes AronssonProducent: Kalle Glas

Nyheterna Radio 12:00

Kan tillväxt och klimatomställning gå hand i hand? Svaret är ja när vi frågar Johan Kuylenstierna, Generaldirektör på Naturvårdsverket. Dagens avsnitt handlar om hur hållbarhet blivit en konkurrensfördel, hur tillståndsprocesser kan effektiviseras och varför samverkan mellan företag, myndigheter och politik är avgörande för framtidens tillväxt.

Generaldirektör Per Eleblad från Utbetalningsmyndigheten samtalar med Cecilia Andersson och Bjarne Darwall om omfattningen av felaktiga utbetalningar – som kostar staten 15–20 miljarder årligen. En problematik där 98 % av felen beror på den som söker, och där hälften sker medvetet. Vad krävs för att stoppa läckaget?

Det har været 1. maj, og Mette Frederiksen var smart nok til at holde sig væk fra larmen i Fælledparken. Hun har også haft travlt med IKKE at svare på journalisternes kristiske spørgsmål - f.eks. om pensionsalderen, ministrenes gigantisk høje lønstigninger eller Søren Gades dobbeltrolle som formand for Folketingets formand og Esbjerg Havn. I studiet sidder Jonas Kuld Rathje, Jakob Steen Olsen og Noa Redington, som gør os meget klogere på Bjarne Corydon, der nu skal være DRs nye Generaldirektør. Vi taler også om et læk i sagen om Henrik Sass, Anders Fogh Rasmussens sviner til Lars Løkke, og en ny roman, som vist er lige rigeligt inspireret af virkeligheden. Din vært er Ditte Okman og programmet er produceret af Sarah Bech. Følg Det, vi taler om i appen og lyt til nye episoder hver fredag.Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram.Vært: Ditte OkmanProducer: Sarah Bech Podimo-ansvarlig: Mette SøndergaardVideo: Sofus Chammon og Frederik SchultzKAPITLER 00:00 VELKOMMEN 03:10 CORYDONS NYE JOB22:00 1 MAJ VAR HÅRD FOR S31:50 METTE OG MINISTRENES LØNSTIGNING 42:45 ANDERS FOGHS SVINER TIL LØKKE54:20 MÆRKELIGT LÆK I SASS-SAG56:00 NY ROMAN ER BASERET PÅ METOO-VIRKELIGHED01:11:30 SARAH GRÜNEWALD SKED I BUKSERNESee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi fick möjligheten att sitta ned med Mikael Frisell som är generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I nästan en timme diskuterar vi totalförsvaret, vår plikt som medborgare, hur MSB ska utvecklas i och med att de blir Myndigheten för civilt försvar i början av 2025 och mycket mycket annat! Häng med på ett mycket intressant avsnitt!

Fuld fart på gris og sprut i Dubai, en Costaricaner i kaffekoppen, dansk rullegræs på havbunden i Costa Rica med piber og mursten, selv i sørøver-tiden havde Dansk Erhverv gang i noget eksport-eventyr, al kærlighed til alle expats der lytter med derude, die Weltmeister i varetægtsfængsling, et stramt og vidunderligt setup i Vatikanet, en kinesisk kopi af Peterskirken, ‘jeg går kun i sort, indtil de finder noget mørkere jeg kan have på', Trump og Zelensky på to Comwell-stole i Vatikanet, hvad med en krig mellem Pakistan og Indien - kunne det være noget i 2025?, ‘er der ild i kronhjorten?', lav en Lars Barfod på Indien og Pakistan, why are you doing this Donald-san?, turismen fra danskere til USA falder, ID på drone-riflen?, #ugenskrimnyt hele vejen rundt i Kongeriget, Trump er vores fugleskræmsel, ulveudspillet med paintball-merskandiser, og 'hvad vej pegede piberne?  - direkte på ulven' og vi går i gult med generaldirektør-Bjarne.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Der er blevet sat navn på DR's kommende generaldirektør. Navnet er Corydon, Bjarne Corydon. Han kommer fra en stilling som ansvarshavende chefredaktør på Dagbladet Børsen, men de fleste kender ham nok mest fra hans tid som dansk finansminister. I dagens K-Live ser vi nærmere på ansættelsen med en af Danmarks mest erfarne mediejournalister, Lasse Jensen. I Virkelig går Maya Tekeli i terapi, når hun taler med psykolog Frej Prahl. Han er aktuel en med en bog om, at alle mennesker er gode nok, som de er - men er det egentlig en fagbog eller en selvhjælpsbog? Medvirkende: Lasse Jensen, journalist og mediekommentator. Laura Ringo, forfatter. Frej Pram, psykolog og forfatter. Vært: Morten Runge. Producer: Casper Dyrholm. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Bjarne Corydon har fået de danske medier til at gå i gul bjælke. I dag er det nemlig blevet annonceret, at han tiltræder som generaldirektør for Danmarks Radio. Vi taler med manden i centrum, når Bjarne Corydon gæster dagens K-Live. Medvirkende: Uffe Juul Jensen Professor emeritus fra Institut for Kultur og Samfund på Aarhus Universitet. Søren K. Villemoes, journalist på Weekendavisen. Bjarne Corydon, kommende Generaldirektør for Danmarks Radio. Carsten Stage, lektor ved Institut for kommunikation og kultur på Aarhus Universitet. Vært: Morten Runge. Producer: Casper Dyrholm. Redaktør: Lasse Lauridsen.

I detta avsnitt av Har vi åkt till Mars än? bjuder vi in Ella Carlsson, den nya generaldirektören för Rymdstyrelsen, för en djupgående diskussion om rymdens framtid och Sveriges roll i den. Ella, som nyligen har avslutat sina första hundra dagar i sitt nya uppdrag, delar med sig av sina insikter och erfarenheter från rymdsektorn, och hur hennes bakgrund inom Försvarsmakten har format hennes ledarskapsstil. Ella Carlsson understryker vikten av att samarbeta mellan olika aktörer för att maximera Sveriges rymdpotential. I avsnittet utforskar vi de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss inom rymdprogram och rymdforskning. Ella berättar om den betydande finansiering som nyligen tilldelats svensk rymdverksamhet och hur detta kommer att påverka framtida rymdmissioner och utvecklingen av rymdteknologi. Med en passion för rymden som började i barndomen, ger Ella oss en inblick i de olika program som Rymdstyrelsen planerar att implementera, inklusive ett nationellt satellitprogram som syftar till att hantera klimatfrågor och andra globala utmaningar. Har vi åkt till Mars än? I serien diskuterar Marcus Pettersson och Susanna Lewenhaupt ämnen som liv på Mars, rymdutforskning och universums storlek. Hur klarar sig kroppen i rymden? Hur lång tid tar det att åka till Mars, och vad äter vi när vi kommer dit? Vad innebär mänsklig kolonisering av Mars? Dessa frågor är inte bara hypotetiska; de är centrala för vår förståelse av rymdresor och rymdengagemang. Har vi åkt till Mars än? ger en inblick om allt som händer i rymden, från svarta hål till satelliter.Har vi åkt till Mars än? är en rymdpodd som lovar att både informera och inspirera. Dyk ner i diskussionerna med Marcus och Susanna, och upptäck hur rymdforskning kan påverka vår framtid. Är du redo att utforska rymden med oss? Lyssna nu! Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Välkomna till ett nytt avsnitt av Har vi åkt till Mars än?I detta avsnitt dyker vi ner i den fascinerande världen av rymdverksamhet och de senaste nyheterna från den andra Rymddagen som anordnades av Rymdstyrelsen. Värdarna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson tar oss med på en resa där vi utforskar hur rymddata kan användas för samhällsnytta och hur Sverige kan stärka sin position inom rymden.Med ett stort intresse för rymdverksamhet i Sverige har Rymddagen på Rymdstyrelsen blivit en plattform för att samla aktörer från rymdindustrin, forskning och försvar. Ella Carlsson, generaldirektör på Rymdstyrelsen delar med sig av syftet med rymddagen och hur den bidrar till att skapa nätverk och samarbeten.Under avsnittet får vi lyssna på inspirerande samtal med Camilla Jönsson, handläggare på Naturvårdsverket, och Mattias Bengtson, Tf Chef för planeringssektionen på flygstabens rymdavdelning, som belyser hur rymddata kan användas för att skapa samhällsnytta. Vi träffar Karin Holmqvist, Head of Public & Government Affairs på SSC och Gabriella Stenberg Wieser, rymdforskare på Institutet för Rymdfysik, IRF och pratar om svenskt tillträde till rymden och rymdforskning. Med rymdstyrelsens ställföreträdande Generaldirektör Christer Nilsson diskuterar vi rymdstrategi och rymdlag, och så tar vi oss en framtidsspaning med astronaut Marcus Wandt!Har vi åkt till Mars än? Låt oss tillsammans utforska dessa frågor och mer i vår serie. Oavsett om du är en rymdentusiast eller bara nyfiken på rymdprogram och rymdmissioner, kommer du att hitta värdefull insikt och inspiration. Häng med oss på denna spännande resa genom rymden och upptäck hur Sverige kan bli en viktig spelare i den globala rymdekonomin!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Ja, det kommer såmænd også til at handle om clickbait i denne udgave af Lyt til KLF, men der er så meget andet på menuen, før vi når dertil. I anledning af DRs 100 års jubilæum spørger vi nemlig os selv på KLF, hvor gift vi er med DR? For der er ingen tvivl om, at Danmarks største public service-kanal fylder meget i vores bevidsthed og i vores gøremål. Vi fortsætter vores interviewrække om influencere – denne gang med et interview med biskop Peter Birch, som fortæller om en kampagne sidste år, hvor flere fik det i den gale hals, at influencere satte fokus på dåben. Dk4 sætter med en ny programrække med en lang række personligheder fra medier, politik og kultur fokus på, hvilke egenskaber DRs nye generaldirektør skal have. Det har fået KLF til at stille et par spørgsmål til værten Morten Hesseldahl. Bliv også klogere på vores analysearbejde på clickbait og bliv opdateret fra KLF-studiet.   Medvirkende: KLFs generalsekretær Mikael Arendt Laursen, tv-vært Morten Hesseldahl, biskop Peter Birch og analyseformidler Andreas Jensen. Vært: Malene Tonnung.   EKSTRAMATERIALE Dk4 kommer med forslag til DRs nye generaldirektør: https://klf.dk/dk4-kommer-med-forslag-til-drs-nye-generaldirektoer/ DR og KLF: En fortælling om et venskab: https://klf.dk/dr-og-klf-en-fortaelling-om-et-venskab/ 3 råd: Sæt rammer for din brug af nyhedsmedier: https://klf.dk/3-raad-saet-rammer-for-din-brug-af-nyhedsmedier/   Send meget gerne dine reaktioner ind her: https://klf.dk/reager/  Vil du gerne have et KLF-møde i kalenderen i din kirke eller forening? Så besøg http://book.klf.dk/ Hvis der er emner, du synes, at vi skal tage op i podcasten, er du velkommen til at sende en mail på podcast@klf.dk Hvis du har lyst til at støtte KLFs podcast og KLFs arbejde i det hele taget, kan det ske på Mobilepay: 76540. På forhånd tak for enhver gave! Hvis du ikke er medlem af KLF, er du meget velkommen: https://klf.dk/bliv-medlem/  

Generaldirektøren i DR er endelig ude af sit flyverskjul. Udmeldingen er noget af en omgang varm luft og hygiejnefaktorkommunikation. Til gengæld er satireprogrammet Tæt på Sandheden med Jonathan Spang's take på DRs famøse dokumentarproduktion allerede meldt til politiet for racisme. Man må sige at de favner bredt på vores alle sammens public service kanal.Vi topper den med en gennemgang af DRs håndtering af krisen, der er opstået i forbindelse med lanceringen af endnu en DR dokumentar, dog med drama som ekstra ingrediens: Slave af Danmark.Vi slutter med sidste udvikling i den vilde stalkersag, hvor der stadig er sås tvivl om, hvem det er mest synd for: stalkeren eller offeret? Martin Martensen-LarsenAnna Thygesen

Den 1 november 2025 tillträdde Mikael Frisell som ny generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Samtidigt offentliggjorde regeringen att myndigheten kommer att byta namn till Myndigheten för civilt försvar MCF. Den civila beredskapen utvecklas på många håll och ett nyligen beslutat totalförsvarsbeslut ska nu omsätts till handling. Folk och Försvar träffar Mikael Frisell för att samtala om hans nya uppdrag, vägen framåt och hur Sveriges arbete med civilt försvar och krisberedskap ska stärkas.

Generaldirektør Maria Rørbye Rønn er medvært i årets sidste Tabloid, der spørger: Er der for stor forskel på, hvem der kan lave undersøgende journalistik? På Viborg Stifts Folkeblad fik journalist Lasse Lundebjerg og hans kolleger bistand fra Gravercentret, da de gravede i historien om en lokal forretningsmand, der blandt andet viste sig at have levet ulovligt i Danmark i årevis. Men hvad koster den slags arbejde på redaktionen, spørger vi hans chefredaktør Andreas Søndergaard. Og er midlerne for ulige fordelt, når DR kan pumpe al slags journalistik ud i et privat marked, der kæmper om kundernes tid og kroner? Tidligere seer- og lytter-redaktør i DR Jacob Mollerup er på besøg for at tale om kritikken af TV2s Sorte Svane - og for at give et bud på rollefordelingen mellem politikere, generaldirektøren og DRs bestyrelse, der får ny formand efter nytår. Vært: Marie Louise Toksvig.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hun står i spidsen for hele Danmarks Radio og har gjort det i over 13 år. Generaldirektør Maria Rørbye Rønn har gennem sin tid som øverste chef for DR måttet kæmpe med både fordomme og skepsis om, hvorvidt hun var den rette til rollen. Til sit sidste måltid ser hun tilbage på en efterhånden lang karriere som direktør for Danmarks Radio - på de hårde tider og svære samtaler, men også på de ting, der gør, at hun stadig brænder for sit arbejde efter så mange år. Generaldirektør Maria Rørbye Rønn er ugens gæst i 'Det sidste måltid' på Radio IIII. Nekrologen er skrevet på baggrund af artikler fra DR.dk, Mediawatch, Den store danske, Lederstof.dk, Politiken, Femina, Kristeligt Dagblad, Ekstrabladet, Information, Politiken, Journalisten, Berlingske, Ud & Se, Weekendavisen, Dagbladet Ringkøbing-Skjern. Sendt på RADIO IIII første gang 7. april 2024See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nu i somras när det var dags för Almedalsveckan så fick jag frågan om jag ville livepodda där, och då tyckte jag att hon var en självklart gäst! Och nu kommer ni att få lyssna på den livepodden. Det är ett samtal om hur det egentligen står till med jämställdheten i Sverige och hur kunskap är makt att förändra. Och det där är ju en del av jämställdhetsmyndighetens uppdrag - utöver att säkerställa att jämställdhetspolitiken får genomslag - att just sprida kunskap. Men vilka utmaningar kan komma med det? Och hur sprider man kunskap om de här frågorna på bästa sätt? Det bollade jag och Lena lite grann den varm sommardag i Visby. Jag hoppas ni gillar vårt samtal, för det gjorde jag.  Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Omsorgspodden har besökt Almedalsveckan 2024. Där pratade vi en stund med Anna Eriksson, generaldirektör på DIGG. Vad kommer hända när AI-förordningen träder i kraft? Hur påverkar det kommunerna runt om i landet? Omsorgspodden leds i Almedalen av Cecilia Andersson och Anna Wernersson. Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

Nyheterna Radio 17:00

Hun står i spidsen for hele Danmarks Radio og har gjort det i over 13 år. Generaldirektør Maria Rørbye Rønn har gennem sin tid som øverste chef for DR måttet kæmpe med både fordomme og skepsis om, hvorvidt hun var den rette til rollen. Til sit sidste måltid ser hun tilbage på en efterhånden lang karriere som direktør for Danmarks Radio - på de hårde tider og svære samtaler, men også på de ting, der gør, at hun stadig brænder for sit arbejde efter så mange år. Generaldirektør Maria Rørbye Rønn er ugens gæst i 'Det sidste måltid' på Radio4.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt får vi träffa Robert Andrén från Energimyndigheten för ett spännande samtal om Energimyndighetens uppdrag, hur vi ska klara samhällsställningen, vindkraftens roll i systemet, och många andra spännande frågor.    Avsnittet produceras i samarbete med Zephyr. Zephyr utvecklar och driver energianläggningar så som vind, sol och energilagring. Jobba hos oss - Zephyr Länk till tjänsten som Commercial manager: https://zephyr.no/wp-content/uploads/2024/03/240304_CM_Zephyr.pdf   Vindkraftspodden hostas av Olle Hedberg och Erik Grönlund avsnitten produceras av Newera Energy: https://neweraenergy.se/vindkraftspodden    

Mays Sylwan växte upp i Palestina där leken blev livsviktig när situationen kändes som svårast. Som ung startade Mays en cirkusskola och idag är hon biträdande Generaldirektör på Clowner utan Gränser. Det var inte förrän i vuxen ålder som hon fick lära sig om apartheid och det satte ord på vad Mays hade upplevt hela sin uppväxt.

I det här avsnittet av Klimatpositivt! är vi glada att välkomna Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten. Det blir ett inspirerande samtal om Energimyndighetens viktiga roll i samhällsomställningen och om allt arbete som pågår för att Sverige och EU ska nå sina klimatmål. Vi får veta mer om aktuella initiativ och framsteg inom myndigheten; pilotprogrammet med Schweiz för handel med kolkrediter, styrmedel för CCS och CCU samt Roberts tankar och reflektioner kring Klimathandlingsplanen och Regleringsbrevet för 2024. Men framför allt får du lära känna Robert Andrén. Föredrar han BioCCS eller BioCCU, vindkraft eller kraftvärme? Missa inte detta avsnitt för en djupdykning i Sveriges energilandskap och de initiativ som driver landet mot sina klimatmål. Trevlig lyssning!

Elisabet Åbjörnsson Hollmark är generaldirektör för SiS, i P4 Extra gästen berättar hon bland annat om hur barn bokar rymningar via telefon, men besvarar också kritiken mot myndigheten och berättar om det tuffa arbetet som SiS har framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Brottsligheten i Sverige får väldigt stor påverkan på mängder av människors liv. Det gäller såväl den grova brottsligheten som mängdbrottsligheten, liksom andra former av brott. I det här avsnittet tas det upp om de som drabbas av det här och hur samhället kan hjälpa dem, med fokus på just Brottsoffermyndigheten. Generaldirektören Anders Alenskär berättar om vem han är. Vad Brottsoffermyndigheten är och vad de gör, Varför han tycker att brottsoffrens ställning behöver bli bättre och vad som är på gång kring det. Liksom vad som kan hända om man utsätts för ett brott.

Nyheterna Radio 10.00

En podcast om vår tids stora förändring och behovet av att ställa om   Med femtio procent fler platser på fem år har Yrkeshögskolan expanderat i raketfart under generaldirektör Thomas Perssons ledning. Och det är inte slut än – expandera mera är hans önskan, när digitalisering, automation och grön omställning förändrar arbetsmarknaden i grunden. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden berättar Thomas Persson om en världsunik utbildningsmodell med stor träffsäkerhet, om bristyrken och snabba skiften. Dessutom förklarar han vad data och it-branschen kan ha att lära av byggsektorn när det kommer till att få in fler kvinnor.   Tidskoder och citat. 1.51 Detta gör MYH. 2.37 Därför har yrkeshögskolan ökat antalet utbildningsplatser så snabbt. 3.25 Så bibehåller man kvaliteten när man står inför en så kraftig utbyggnad.  4.54 Borde utbildningsväsendet titta mer på hur yrkeshögskolan gör? 6.00 Om det faktum att många som idag pluggar kommer att jobba med jobb som idag ännu inte finns. 6.54 Så många får jobb efter avslutad YH-utbildning. 7.27 Därför vill Thomas att MYH ska expandera ännu mer. 9.35 Här råder det kompetensbrist på arbetsmarknaden.  11.27 Så gör man för att snabbt anpassa utbildningarna efter behoven på arbetsmarknaden. 13.40 Här skulle ordinarie utbildningsväsende kunna ha något att lära av MYH. 15.26 Så ser det ut med avhopp från IT-utbildningarna på MYH. 17.11 Så har andra branscher jobbat, som liksom data och it haft svårt att få in kvinnor. 19.13. Så ser kännedomen om YH som möjlighet ut. 20.56 Thomas om omställningsstudiestödet som finns sedan 2022. 22.35 Thomas Perssons Fem snabba favoriter. 25.14 Så påverkas yrkeshögskolan av AI-utvecklingen. 27.02 Om försöken att stoppa studenter från att använda AI. 28.04 Thomas Persson rekommenderar en gäst till kommande poddar. 28.59 Så följer du Thomas och MYH:s fortsatta expansion. 29.54 Det här ska Thomas göra när han stigit av sitt uppdrag i höst.

Under Almedalveckans andra dag fick vi chansen att prata med Lena Lindgren Schelin, Generaldirektör för integritetskyddsmyndigheten. Vi pratade med Lena direkt efter det seminarium hon medverkade i under onsdagen som benämndes ”Digitaliseringens utveckling och framfart; Hur påverkas ditt jobb? Dina barn? Hot eller möjlighet?” och diskuterade därav de frågor som dök upp under panelens samtal. Lena delar med sig med sina tanka om digitaliseringen och huruvida hon själv tror att den kan vara ett hot eller en möjlighet. Tusen tack Lena Lindgren Schelin för ett fint samtal! Under Almedalsveckan kommer Omsorgspodden släppa en serie kortare avsnitt som spelas in live i Visby. Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du kanske bara ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

Han tog över ratten på Transportstyrelsen mitt under en brinnande it-skandal som fällde två ministrar – samtidigt hade han ett regeringsuppdrag att utreda framtiden för självkörande bilar. Dagens poddgäst är en man som inte duckar för en utmaning – eller fem. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden hör ni generaldirektör Jonas Bjelfvenstam förklara vad som krävs för att vi ska få ut helautomatiserade fordon på svenska vägar, vem som ska ha ansvaret om den självkörande bilen kör på någon och hur Transportstyrelsen förändrat sin verksamhet efter it-säkerhetskalabaliken.  

Vilka är det som är ute efter att utöva desinformationskampanjer mot Sverige, vilka är deras mål och hur ska kommunikatörer bete sig? Magnus Hjort, (vik.) Generaldirektör för Myndigheten för Psykologiskt Försvar, gästar idag Kommunikaitonspodden.  "Det finns olika typer av skäl att man är med i en flock. Om man är bytesdjur så kan man välja flocken för att välja att undvika att bli fångad i massan. Rovdjur kan välja att samarbeta för att nå sina mål. Samma sak gäller sekter, att man inte mår bra och sällar sig till en gruppering som inte är bra men det blir ett slags kognitiv dissonans av det", säger Magnus Hjort när han gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Lyssna på hela avsnittet här.   

Roberto Maiorana, Trafikverkets generaldirektör, säger att han räknar med att den nya planeringssystemet som skapat tågstrul under senaste året ska vara i ordning i december. I veckan var det på håret att det bröt ut en tågstrejk, främst på grund av tågpersonalens missnöje med sena schemaändringar. En orsak till de sena ändringarna är Trafikverkets nya digitaliserade planeringssystem som sjösattes i december förra året. Systemet fungerar fortfarande inte fullt ut. Enligt EU-regler ska Trafikverket ge tågföretagen besked om ändringar, tex pga banarbete, 18 veckor i förväg, men nu kan det handla om några dagars framförhållning. Generaldirektör Roberto Maiorana tror att Trafikverket kommer att klara kravet på 18 veckors framförhållning i december i år.– Det är klart att vi förstod redan vid införandet att det här kunde ge oss utmaningar, men det har gett oss större utmaningar än vad vi hade förväntat oss, säger Roberto Maiorana.Syftet med det nya digitala planeringssystemet är att järnvägsspåren ska kunna utnyttjas bättre, med mer tågtrafik. Men införandet har alltså skapat stora problem i tågtrafiken det senaste året, för både tågföretag, anställda och resenärer - med sena besked om avgångar och schemaändringar för tågpersonal. Även näringslivet har drabbats då godstrafiken krånglat.Ber regeringen om två miljarder mer till vägunderhållVägar byggda före 70-talet som inte är anpassade till dagens tyngre fordon - i kombination med varmare vintrar - gör att många av de statliga vägarna är slitna. I årets budget fick Trafikverket en miljard extra till vägunderhåll. Men pengarna räcker ändå inte och nu har Trafikverket begärt 2 miljarder till för nästa år. I Trafikverkets budgetunderlag till regeringen står att "Nuvarande ekonomiska ramar innebär att vägnätet bryts ner i allt snabbare takt".– Under förra året investerade vi över 16 miljarder på förbättringsåtgärder men det blir för mycket ad hoc och nödreparationer och det gör att vägstandarden försämras på sikt och det är jag väldigt bekymrad över, säger Roberto Maiorana.– Vi vill ha bra vägar i Sverige och det blir ju till slut även kopplat till en trafiksäkerhet på väg.Kommer vi behöva acceptera att vissa vägar får hålla lägre standard än vad vi är vana vid?– Det blir ju i värsta fall en fråga om en prioritering och då blir det ett lågtrafikerat vägnät som kanske får stå i vägen för det. Men vi vill inte hamna där så därför jobbar vi med att få en förståelse för att vi behöver med medel. Och det här är något som är jätteviktigt för att vi ska få hela Sverige att fungera, säger Roberto Maiorana.Skenande kostnaderUnder flera år har Trafikverket kritiserats för dålig kostnadskontroll på infrastrukturprojekt. Enligt en granskning från Riksrevisionen 2021 så underskattar Trafikverket systematiskt kostnaderna för föreslagna investeringar. Och i Trafikverkets senaste förslag till infrastrukturplan stå det: ”De beräknade kostnaderna för ännu ej påbörjade investeringar i vägar och banor har i genomsnitt ökat med 50 procent sedan gällande plans fastställelse". Hur kommer det sig att de så ofta räknar fel?Gäst: Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket Programledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus i tågplanering vid KTHTekniker: Oscar ThorProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 19 maj i radiohuset i Stockholm.

Sofia Wallström, Generaldirektör för IVO, gästade Akutläkarpodden för ett samtal kring den nationella tillsynen av de svenska akutmottagningarna. IVO ”bedömer att patientsäkerheten inte kan garanteras” och har funnit allvarliga avvikelser som äventyrar patientsäkerheten, vilket lett till tillsynsbeslut mot flera sjukhus där lagar och föreskrifter inte följs. ”Minskningen av vårdplatser har gått för långt”. Men hjälper viten? Vi diskuterar bristen på en god arbetsmiljö, sjuksköterskeflykten, vad IVO anser om att arbeta ensam jour på akm före legitimation och vad som sker i den pågående juridiska processen mot regionerna. 

Hon övervakar övervakarna så att de inte övervakar för mycket, och räds inte att utfärda böter i mångmiljonklassen när företag som Klarna och Google slarvar. Som chef för Integritetsskyddsmyndigheten leder Lena Lindgren Schelin arbetet med att se till att våra personuppgifter skyddas från klåfingriga företag, stater och individer – och att vi inte tummar på den personliga integriteten när digitaliseringen går allt snabbare. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden hör vi Lena förklara vad de irriterande cookie-förfrågningarna ska vara bra för, varför integritetsskydd är nödvändigt för en hållbar digitalisering och hur skydd av personlig data och cybersäkerhet hänger ihop. Dessutom förklarar hon varför vi inte får lov att skicka personlig data till USA.

Det ryska hotet måste vi ta på allvar. Generaldirektören på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, menar att vi inte får vara naiva och tro att alla tänker som vi. Det finns mörka krafter som vill underminera demokratin och lamslå samhället genom cyberattacker och desinformation, bland annat i sociala medier. I sin forskning undersöker också FOI hur försörjningen av livsmedel, läkemedel och annat skulle påverkas i en krigssituation. Jens Matsson menar att det finns skäl att preppa för att klara krissituationer. Kontanter kan till exempel vara bra att ha hemma. Som en följd av säkerhetsläget skriker FOI efter smarta medarbetare. Redan i dag jobbar många naturvetare här och stortrivs. Så bra att FOI vann klassen ”Bästa arbetsgivare inom teknikbranschen” i Naturvetarbarometern 2022.

Hör om korridoren i regeringskansliet som kallas elefantkyrkogården dit petade generaldirektörer hamnar och om att SD:s Kent Ekeroth sökt jobbet som chef för Migrationsverket. Du hör också om när Centerpartiets nya ledare, Demirok friade till sin tjej men inte riktigt höll sitt löfte och om att det är mycket dockor vid politiska demonstrationer. Vi får också höra om årets heta kulturfrågor och om David är tillräckligt manlig. I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Jonathan BengtssonProgrammet spelades in den 17 februari 2023

Samhällsplanering, byggande och boende. Boverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för alla tre. Stora frågor, stor påverkan på samhällsbyggandet. Men hur går det till? Anders Sjelvgren är Generaldirektör för Boverket och i detta avsnitt pratar vi bl.a. om hur Boverket styrs, fokusområden just nu, vad som är på gång och massa andra spännande frågor om just samhällsplanering, byggande och boende. Ta kontakt: www.helakedjan.se

Roberto Maiorana är sedan 1 mars 2022 Generaldirektör för Trafikverket som den kommande 12-årsperioden (2022 till och med 2033) har en budget på nästan 900 miljarder kronor. Vad de ska göra med pengarna? Enligt deras egen beskrivning: "Göra Sverige närmare". Resor och transporter är nödvändiga för att Sverige ska fungera och Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen av infrastruktur för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Ta kontakt: www.helakedjan.se

Satiriker, musiker, skribent och journalist. “Nej, inte journalist”, markerar Jens Ganman direkt. “Säg aktivist. Det retar mina kollegor, aktivisterna på Public Service”. Jag håller inte med. Jag kallar mig själv journalist, och tror att det nog provocerar ännu mer. Samtalet fortsätter i samma konstruktiva anda.När vi pratar har han just publicerat sin intervju med Myndigheten för psykologiskt försvar, som en artikelserie i tre delar på sin publikation – Brev från Dårkolonien med Jens Ganman. (Läs dem här Del 1, del 2 och del 3.) Det är – som alltid när Ganman är i farten – vanvördigt, bitskt och underhållande, men med en allvarlig grundton. Generaldirektör Henrik Landerholm och hans kommunikationschef Mikael Östlund kan inte riktigt avgöra vad det är för slags person de har att göra med. Vi pratar om varför han ville intervjua Myndigheten för psykologiskt försvar, vilket såklart hade att göra med deras kampanj “Skratt som kan skada”. Givetvis kände Ganman sig träffad, vilket även gällde andra konträra röster. Vi pratar om statlig opinionsbildning, propagandans natur, om grupptänk, om att själv bli “audience captured”, om boken Älskade Public Service (Samizdat) som han skrivit ihop med Aron Flam, och om mycket annat. Om ni gillar det här samtalet med Jens Ganman så rekommenderar jag att ni börjar följa honom här på Substack: Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder. I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tobias Carlsson

I det här avsnittet tar vi med dig på en resa mellan Kiruna-Piteå-Lyon-Visby-Piteå och Umeå. Allt med en koppling till Norrbotniabanan såklart. Vad säger utvärderingarna om externa resecentrum? Kan man riva upp ett beslut om järnvägskorridor? Hur bra fungerar godsflödesanalyserna? Och vad är Trafikverkets nya Generaldirektör Roberto Maiorana orolig över? Ja, det är några av de frågor som vi tar upp. Vår allvetande lokförare, spelad av Olof Wretling, tänker positivt om Norrbotniabanans byggtid. Han shoppar (och hoppar) även loss på Stora Nolia i Piteå.

Den stora dagen är äntligen kommen - Sveriges lägsta studieskuld ska betalas tillbaka. I studion för att driva in de sista kronorna på David Druids studielån är ingen mindre än CSN:s generaldirektör Christina Forsberg. Frågan är om David har tillräckligt med cash på kontot?