Podcasts about ersta sk

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Fredrik Lindström är programledare och författare som har gjort både tv-program och skrivit böcker om svenska språket och Sveriges historia.Bi Puranen är docent i ekonomisk historia och författare. Från 1996 har hon varit generalsekreterare för World Value Survey.Lars Trägårdh är historiker och professor i historia vid Ersta Sköndal högskola. Hans forskning kretsar kring olika aspekter av välfärdsstaten och och det civila samhället. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt samtalar Monika Neukirchen med Jörgen Krantz om hur vi med hjälp av de förmågor som tränas i improvisationsteatern bättre kan rusta oss som ledare i en tid då förändringstakten ökar och förutsägbarheten blir allt mer begränsad. Vi pratar om myten att vi skapar våra egna liv medan vi i verkligheten skapas i mötet med varandra, och om att luta sig in i vår gemensamma berättelse. Jörgen är skådespelare och lärare i improvisationsteater och han arbetar pedagogiskt, konstnärligt och upplevelsebaserat med ledarskap- och organisationsutveckling. Han är socionomutbildad på Ersta Sköndals Högskola samt utbildad inom systemteori och psykodrama.

Men hur tar man ansvar när det inte går att förutse beslutets konsekvenser? Vi är inte längre Homo Sapiens Sapiens, människoapan som vet att hon vet. Vi vet att vi inte vet. Om Tomas Brytting:Tomas Brytting är professor emeritus i organisationsetik vid Marie Cederschiöld högskola (f d Ersta Sköndal Bräcke högskola). Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Hur sjutton ska man kunna lära sig något om man tror sig vara ofelbar? Om Tomas Brytting:Tomas Brytting är professor emeritus i organisationsetik vid Marie Cederschiöld högskola (f d Ersta Sköndal Bräcke högskola). Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

- Jag vet inte varifrån den kommer den där envisa tron på att allt, trots allt, kan bli bättre och att även det hemska går att uthärda men det är något som jag verkligen är tacksam över. Om Tomas Brytting:Tomas Brytting är professor emeritus i organisationsetik vid Marie Cederschiöld högskola (f d Ersta Sköndal Bräcke högskola). Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Fredrik Lindström är programledare och författare som har gjort både tv-program och skrivit böcker om svenska språket och Sveriges historia. Bi Puranen är docent i ekonomisk historia och författare. Från 1996 har hon varit generalsekreterare för World Value Survey. Lars Trägårdh är historiker och professor i historia vid Ersta Sköndal högskola. Hans forskning kretsar kring olika aspekter av välfärdsstaten och och det civila samhället. De har alla tidigare varit med i enskilda avsnitt i Hur kan vi? I det här samtalet möts de för första gången för att i ett längre samtal utforska svenskheten, svensk kultur, värderingar och tro för att förstå vad som händer när nya grupper av människor från andra kulturer bär med sig sina värderingar och hur mötet mellan svenskar och invandrare kan bli mer av ett ömsesidigt lärande och ett samarbete som gynnar Sverige. Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

Lars Trägårdh gästar gänget. Lars är kulturhistoriker och doktorerade i historia på UC Berkeley med inriktning nationalism, folkhemmet, välfärdsstaten, individualism och religion. Lars har forskat och undervisat vid både Barnard College, Columbia University och Linköpings universitet. Idag är han Professor knuten till Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) samt flitig skribent och debattör hos Dagens Nyheter, Axess, SvD och Sydsvenskan.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Trägårdh gästar gänget. Lars är kulturhistoriker och doktorerade i historia på UC Berkeley med inriktning nationalism, folkhemmet, välfärdsstaten, individualism och religion. Lars har forskat och undervisat vid både Barnard College, Columbia University och Linköpings universitet. Idag är han Professor knuten till Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) samt flitig skribent och debattör hos Dagens Nyheter, Axess, SvD och Sydsvenskan.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Listan på svält, död och förtryck är lång. De gamla grekerna menade att tragedier gjorde publiken till bättre och ädlare människor. Själv börjar jag känna mig rätt stryktålig. Om Tomas Brytting:Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Men i praktiken, när saker och ting ställs på sin spets, då blir det lätt vår egen grupp eller vårt eget samhälles intressen vi försvarar. Om Tomas Brytting:Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Hur ska vi orka tänka och tala om detta ständigt upprepade lidande, all denna död och den rädsla som drabbar så många och helt oförtjänt? Om Tomas Brytting: Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Trots att det är fem år sedan Alexander gick bort händer det att Gunilla Falk låtsas att han sitter inne i sitt rum och spelar dataspel. Hon tycker om att tänka att han fortfarande finns. När 18-åriga Alexander gick bort i mars 2017 blev det tomt i villan hemma på Hisingen. Kvar fanns Thomas och Gunilla Falk med sorgen efter sonen. Hör dem berätta om hur de kunnat gå vidare trots den svåra förlusten. Psykoterapeut Lilian Pohlkamp som också är lärare och forskare på Ersta Sköndal Bräcke högskola pratar om sorg, ensamhet och svårigheten med att förlora ett barn.

När helgar ändamålet medlen? Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Att välja tillit är att ingå i ett starkare avtal med livet än att bara gå på känsla eller kräva fullständiga faktaunderlag. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.s

Det finns en grupp som inte litar på andra, som inte har tilltro till samhället eller tycker sig kunna förlita sig på andra medborgare. De kallas låg-litare och de är en källa för oro för statsvetare.Historiskt sett har vi svenskar känt ett högt förtroende för institutioner och funktioner, däribland oss i media. Men gruppen som inte litar på myndigheter och de oberoende nyhetskanalerna tycks vara växande. Lars Trägårdh är historiker och leder han ett stort forskningsprogram kring den sociala tillitens villkor och historiska rötter i Sverige, vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Han forskar också kring det svenska samhällskontraktet och har tillsammans med Henrik Bergren skrivit den lika omtalade som underhållande boken “Är svensken människa?” i vilken de skärskådar den svenska identiteten. Vad man kan göra för att få låg-litarna att lita på samhället igen? Är det ens möjligt? Det är några av de frågor som avhandlas i detta avsnitt.Bokrekommendationer:Landet utanför: Sverige och kriget - Henrik Berggren. Philosopher's Economist - Carl Wennerlind Det svenska missnöjet - Johanna Lindell, Lisa Pelling. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det där med att ha ett kall det låter så fint men jag vet ju att många far illa under den parollen. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Om våld mot kvinnor och den politiska striden om ordet genus. Är Istanbulkonventionen vägen framåt eller ett hot mot traditionella värden? Hör om Turkiet, Polen och kvinnorna som drabbas av våldet. Medverkande: Alice Jonsson och Michelle Carlsson, gymnsister i Linköping, Feride Acar, professor emeritus Middle East Technical university, Johanna Nelles, Council of Europe, Hasan Deniz, Acev, Hasan Aydogdu, pappa, Beril Eski, frilansjournalist, Semra, Istanbul, Hilal Kaplan, kolumnist Daily Sabah, Karolina Pawlowska Ordo Iuris Polen, Helena, som utsatts för misshandel, Rosita Grönfors, Rom- och resande kvinnojour Täby, Per-Olof Andersson, socialchef i Motala kommun,  Maria Eriksson professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola Reportrar: Lisen Elowson Tosting, Beril Eski, Robin Olin, Marcin Antosiewicz Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se

Vilket förtroendekapital har forskningen hos allmänheten idag och hur kan det utvecklas i framtiden? Hur politiserad är forskningen och vilka krav ska ställas på forskarna när det gäller att skapa nytta och bidra till samhällets lösningar? I ett glatt argumenterande samtal möter vi generalsekreteraren för Vetenskap och allmänhet Cissi Billgren Askwall och professor Magnus Karlsson, chef för Ersta Sköndal Bräcke Högskolas centrum för civilsamhällesforskning, som vanligt tillsammans med Framtidsstudions värd Fredrik Torberger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur påverkar föräldrars erfarenheter och uppfattningar av hälsa, idrott och kön deras barns delaktighet i det mångkulturella Sveriges idrottsrörelse? I Sverige har idrott under de senaste 100 åren blivit en del av den svenska folkrörelsen med målet att nå alla. En ny studie från Delmi belyser varför flickor är underrepresenterade baserat på intervjuer med föräldrar födda i Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Anders Kassman, docent i sociologi och Åsa Kneck, medicine doktor med inriktning mot vårdvetenskap, båda verksamma vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola, berättar mer om hur förutsättningarna ser ut för döttrar till utrikesfödda föräldrar att delta i den svenska idrottsrörelsen.

En tredjedel av arbetskraften arbetar hemifrån under pandemin, enligt SCB. För en del har det varit en lättnad att slippa alla transporter för andra har arbetet blivit allt mer gränslöst. Vad gör man om man har svårt att göra annat än att jobba på varje ledig stund? Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet förklarar var gränsen går mellan att arbeta för mycket och arbetsnarkomani. Det är personligheten och mentala komplikationer som avgör om vi trillar dit eller ej. Karsten Thurfjell som är dagens sidekick berättar hur svårt det är att dra gränsen mellan fritid och jobb när man jobbar med sin hobby. Sofia Modigh tidigare arbetsnarkoman och numera utvecklingschef på IOGT-NTO fick höra skämtsamma kommentarer om hur mycket hon jobbade. Det var först när hon gick in i väggen som hon förstod att det var ett problem hon behövde ta tag i. I Sverige är det ovanligt med vuxenadoptioner. Hur ser reglerna ut och vad förändras rent juridisk för en person som blivit adopterad som vuxen. Johanna Schiratzki professor i välfärdsrätt vid Ersta Sköndal Bräcke högskola berättar hur reglerna ser ut för vuxenadoption. Det handlar om att välja rätt familj för livet, berättar hon. En adoption är en mer permanent förändring än ett äktenskap Och så handlar det om pandemins oväntade vinnare: plastikkirurgerna. Efterfrågan på skönhetsingrepp ökar och orsaken anses vara att många tillbringar tid i digitala möten där man möter sitt eget ansikte. Programledare Louise Epstein Sidekick Karsten Thurfjell Producent Niklas Runsten

Varför får personer med cancer fatigue och vad kan man göra åt det? Jag har mött Carina Lundh-Hagelin, som är specialistsjuksköterska inom palliativ vård och docent och lektor vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola i Stockholm, som delar med sig av sina kunskaper. Hon har bl a disputerat om fatigue och skrivit flera rapporter i ämnet. … Fortsätt läsa Fatigue – ingen vanlig trötthet Avsnitt 76

Mitt år, liksom ditt, har varit fullt av händelser, dom flesta små, som droppar i en vindlande flod. Vad ska tas med? Räknar jag dropparna är jag förlorad. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

- Ska vi leva normalt trots pandemin måste väl även det oövertänkta och knasiga få finnas? Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Man säger att ögonen är själens spegel. Det stämmer ju inte! Läpparnas form visar minst lika mycket av mitt inre. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

I detta avsnitt möter vi Johan von Essen. Johan är professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskar på civilsamhället och ideellt engagemang. Johan ger oss en bild av hur det ideella engagemanget ser ut idag och vi pratar om hur det förändrats och om och på vilket sätt engagemanget kan se annorlunda ut mellan olika åldersgrupper. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ersta Sköndal Bräcke högskola har för sjätte gången studerat svenskarnas ideella engagemang. Anna Magnusson möter en av forskare bakom rapporten, Johan von Essen. De resonerar om engagemanget är stabilt och hur det kan påverkas av en individualisering och professionalisering. Klippning och produktion: Martin Wicklin, Tredje Statsmakten Projektledare och intervjuare: Anna Magnusson, Bapelsinen för Ideell Arena

Avsnitt 23 av Omvårdnadspodden gästas av Inger Ekman, sjuksköterska, seniorprofessor och f.d. föreståndare för centrum för personcentrerad vård och Elin Hjorth, barnsjuksköterska och doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

Det är tur att politiska visioner inte bestämmer vad som ska anses vara sant och falskt, tänker jag. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i tillsammans - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal. Ett virus har spridit sig över världen. Det har tagit många människoliv och förändrat livet i grunden för många av oss. Men vem åsyftas med detta oss? Vad betyder den aktuella - globala - krisen för de gemenskaper vi ingår i och för det mesta tar för givna? Vilka av dem stärks och vilka stressas? Är det familjen, nationen eller FN vi kan ty oss till när stormarna går? Har den svenska hanteringen av pandemin något att göra med vårt speciella sätt att se på det gemensamma? Och vad händer när den omedelbara faran är över? Vilka kollektiv är bäst lämpade att klara framtidens utmaningar? Filosofiska rummet tar sig denna vecka an våra gemenskaper, deras grund och gränser, tillsammans med Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet; Daniel Lindvall, sociolog och föreläsare i demokrati och klimatfrågor samt Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Men ömsesidighet har också en mindre vacker baksida. Det är ju inte bara tjänster som kräver återbetalning. Även oförrätter är en form av obalans som i rättvisans namn behöver korrigeras. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

I Mexiko kommer hjälpen den här gången från oväntat håll. Olika maffiagrupperingar delar ut gratis matpaket till de fattiga. Snacka om att utnyttja ett krisläge. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Allt fler män väljer att sterilisera sig samtidigt som forskare menar på att mäns spermakvalité blivit allt sämre. Hör om männens beslut om att operera bort sin fertilitet och om dom män som tagit den andra vägen till "det goda faderskapet". Studio: Lars Henningsohn, överläkare och urolog, Karolinska, Niklas Envall, tidigare barnmorska på RFSU, nu lärare på barnmorskeutbildningen Högskolan Dalarna och Roger Klinth, som har forskat om familjepolitik och fäder, numera är rektor vid Ersta Sköndahl högskola. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Podden Landet firar det hundrade avsnittet genom att bjuda in tre kända personer i ett lite längre samtal än vanligt. Tre gäster med helt olika perspektiv bjuder på sina tankar kring landsbygderna nu och i framtiden - en internationellt belönad varumärkeskonsult, en känd professor i historia och en berömd tänkare och folkbildare. Medverkande: Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Högskola, Stockholm Frida Roberts, VD på designbyrån Söderhavet, varumärkeskonsult. Bodil Jönsson, tänkare och folkbildare

Om vi män åtminstone kunde bli bättre på att erkänna att vi ibland känner oss ensamma, svaga och beroende så skulle vi leva längre. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

jag vet att det låter otidsenligt, men forskarna på Nobelmiddagen, med noblessen som publik, är ett exempel på att det äkta och sanna fortfarande lever och värdesätts. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Att konsumtionen som en samlad effekt skapar ett omänskligt samhälle, det orkar man inte ta ansvar för som individ. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Avsnitt 10 av Omvårdnadspodden gästas av Henrik Lerner, biolog, filosof och lektor på Ersta Sköndal Bräcke högskola och Kerstin Uvnäs Moberg, läkare vid Karolinska institutet och professor i fysiologi.

När en patient blir så sjuk att hen blir långtidssjukskriven – vad innebär det för patientens barn? Hur påverkas barnens vardag med en sjuk förälder och hur kan de bli delaktiga, inkluderade och informerade om sin förälders sjukdom? Vad är barnens behov av hjälp och stöd? Lyssna på Charlotte Oja, allmänläkare, Maria Eriksson, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och Merike Hansson, utredare Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (2019-10-18).

Nu stiger temperaturen sakta men säkert i det som kallas utsatta områden. Jag ser intervjuer med boende som ändå vägrar låta sig skrämmas och som istället sluter sig samman och lyfter fram det som är positivt. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet.  "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

De fem barnen i Ystad som varit isolerade från omvärlden i nio år väcker många tankar om isolering, tillhörighet och normalitet. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Vilka är vi egentligen? Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden?  Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och tipping points utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat. Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som Roy Scranton, vars uppmärksammade essä Learning to Die in the Anthropocene kommer på svenska till våren. I Filosofiska rummet diskuterar vi undergångens innebörd med filosofen Karim Jebari, verksam vid Institutet för Framtidsstudier, Pella Thiel, ekolog och ordförande i Omställningsnätverket och Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Julklappar för 80 miljarder! Det är ohållbart, så frågan är: Vad hoppas vi egentligen få ut av föremålen på våra önskelistor? Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Att vägra vara rädd är ett ställningstagande mot terrorism. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Thomas har lyssnat på porrstjärnan Stormy Daniels nya bok. Hon skriver att det är hästarna i hennes liv som mildrat hennes ångest och fått henne att överleva i en värld av sexuella övergrepp, missbruk och dödshot. Hästens terapeutiska förmåga Thomas har lyssnat på porrstjärnan Stormy Daniels nya bok. I USA är hennes affär med Donald Trump och efterföljande försök av Trump att tysta henne centrala i debatten inför mellanårsvalen. Men Thomas har fastnat för någonting annat. Stormy Daniels skriver att det är hästarna i hennes liv som mildrat hennes ångest och fått henne att överleva i en värld av sexuella övergrepp, missbruk och dödshot. Vi ska tala om hästens terapeutiska förmåga med Gunilla Silfverberg, professor i vårdetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.  Mitt instrument - violin  I vår serie om symfoniorkestern är det idag dags för det dominerande instrumentet violinen. Gäst: Åsa Hallerbäck Thedéen, Sveriges Radios Symfoniorkester.  Gastronomiska Akademien Louise är ledig för att hälsa på sitt första barnbarn så bisittare är idag kulturredaktionens Karsten Thurfjell som också är ständig sekreterare i Gastronomiska akademien där också kungen är ledamot. Thomas ska fråga honom om Svenska Akademien inför sammanträdet idag har någonting att lära av den Gastronomiska Akademien. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Karsten Thurfjell Producent: Ulrika Lindqvist 

Vi får höra Maria berätta om hennes första möte med socialtjänsten och om hennes ambivalens inför att ta emot hjälp och skydd.  Maria beskriver hur socialtjänsten och handläggarnas bemötande hjälpte henne och hennes barn till ett liv fritt från våld. Vi får också träffa Veronica Ekström fil. dr i socialt arbete och lektor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola beskriva socialtjänstens arbete med våldsutsatta vuxna. Vilka möjligheter och utmaningar finns för socialtjänsten idag?   

Det talas mycket om utsatthet idag om utsatta grupper och utsatta områden men länge talade man om fattigdom och sedan om utslagning, marginalitet, social exkludering och utestängning. Varför har språkbruket skiftat genom tiderna? Terminologin har betydelse eftersom det med ett visst språkbruk följer en viss föreställningsvärld och vissa typer av sociala interventioner, menar Lars Svedberg som är seniorprofessor vid Ersta Sköndal Högskola. Helene Gülenay är jurist och styrelseledamot i the Global Village som bl a arrangerar politikerveckan i Järva norr om Stockholm. Hon är själv uppväxt i ett s.k. utsatt område. Att sätta stämpeln "utsatt" på en förort påverkar människorna som bor där på ett negativt sätt, menar hon. Olle Hägg olle.hagg@sverigesradio.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Kan man ändra folks värderingar? Går det som ledare att ändra en organisationskultur? Och hur gör man i så fall? För att diskutera de här frågorna har vi bjudit in Anna Serner och Tomas Brytting. Anna är vd på Svenska filminstitutet och Tomas är professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Båda har jobbat mycket med värderingar, Anna med att öka jämställdheten och mångfalden i filmbranschen och Tomas har funderat mycket på det här med värderingar, etik och kultur. Samtalsledare: Camilla Gjerde, Statskontoret

Politiska krav uttrycks allt oftare i termer av mänskliga rättigheter (MR). Den utvecklingen behöver ifrågasättas, menar Lars Trägårdh, historiker och professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Dels urvattnas idén om rättigheter när man inte gör skillnad mellan skydd mot övergrepp å ena sidan och allmänna målsättningar och offentliga åtaganden å den andra. Dels krockar MR-retorikens absolutistiska och globala karaktär med demokratin, som bygger på kompromisser och äger rum på nationell nivå. Lars Trägårdh samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Johan Von Essen är ansvarig för utbildningen på avancerad nivå samt docent på Institutionen för socialvetenskap på Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Vi pratar mycket utifrån forskningsprogrammet ”Medborgarundersökning om medborgerligt engagemang i Sverige”. Frågor som exempelvis:[...]

Riyadh Al-Baldawi är psykiater på Orienthälsan och docent vid Ersta-Sköndals Högskola. Under större delen av sin läkargärning i Sverige har Riyadh arbetat med och forskat inom migration och hur människor anpassar sig i ett liv på flykt. I det här avsnittet pratar vi om den normala reaktion, som kallas migrationsrelaterad stress. Det uppstår som en följd av den belastning människan upplever efter en påtvingad flytt till ett annat land. Vi pratar även om att PTSD (Post Traumatisk Stress) inte drabbar alla människor som kommit från ett annat land. Riyadh har träffat många människor på flykt, asylsökande och människor som försöker anpassa sig till sin nya livsmiljö. Därför är det här avsnittet relevant för alla som arbetar i skola, elevhälsa, sjukvård, politik och socialtjänst. Det är även relevant för alla som försöker förstå en annan människa i ett livssammanhang ingen kanske någonsin önskat sig. Hur kan vi finnas där som medmänniska? Riyadh Al-Baldawi nås på r.baldawi@orienthalsan.se För kontakt med Kristina är det lättast att maila till kontakt@hjarnpodden.se  

I denna podcast möter vi Marta Reuter, forskare i statsvetenskap vid Stockholms Universitet samt Stockholm Center for Civil Society Studies och Handelshögskolan i Stockholm, och Anna Carlstedt, tidigare ordförande för Röda Korset, IOGT-NTO och Forum, med lång erfarenhet från folkrörelsesverige och nu nationell samordnare av insatser för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism samt forskare på Ersta Sköndal Bräcke högskola.  I samtalet beskrivs den spelplan och de förändringar som sker när både den politiska och den finansiella makten inte längre är kopplade till den nationalstatliga arenan. I ett samtal om var gränserna ska dras för det  politiska arbetet och i vilken form arbetet ska drivas får vi en bild av vad det innebär att förhålla sig till nationalstaten som arena i ett organisatoriskt sammanhang. Vill vi först och främst värna den form som ligger inbäddad i folkrörelsemodellen och de värden som modellen står för (medlemskap, nära engagemang och demokrati) eller handlar det i första hand om hur vi bäst organiserar oss för att driva de egna frågorna?

Hillary Clinton förlorade därför att så många tyckte att hon och hennes parti inte hade tillräckligt mycket att erbjuda. Många som röstade på Donald Trump hade föga förtroende för honom, men de upplevde ändå att han riktade sig till dem och talade om deras framtid. Demokraterna har i alltför hög grad kommit att ta vissa grupper för givna och visa begränsat intresse för andra. Det är en hållning som inte fungerar. Det anser historikern och USA-kännaren Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal högskola. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Tina och Mattias diskuterar den växande hälsoklyftan med Per Nilsson, rektor för Ersta Sköndal Högskola och ledamot av regeringens kommission för jämlik hälsa. I veckan presenterade kommissionen sitt delbetänkande som lyfter fram faktorer som är avgörande för hälsan och hur dessa kan påverkas. Vi analyserar dem ur idrottens perspektiv.

En podcast om det svenska engagemanget med Dilsa Demirbag Sten, grundare och verksamhetschef Berättarministeriet, Johan von Essen, docent i systematisk teologi och livsåskådning vid Ersta Sköndal högskola, Lars Svedberg, professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Högskola, Brit Stakston, mediastrateg och Thomas P Boje, professor i sociologi på Roskilde Universitet. Moderator Anna Magnusson, ledamot i IDEELL ARENAs styrgrupp. Seminariet var en del av LedarskapsArenan 2016.

Nationalismen var en viktig kraft för att en gång få demokratin på plats, och nationerna utgör fortfarande arenan för dagens demokratiska arbete. Det finns starka skäl att motarbeta de aggressiva formerna av nationalism, men det är samtidigt viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet. Det menar Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust. Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust? Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av Johan-Mathias Sommarström och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, Johanna Melén, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om värderingar med två tyska damer. EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill. Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns Annika Ström Melin, EU-kännare, författare och skribent och Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist, ulrika.bergquist@sr.se

Holger möter Tomas Brytting, professor med bakgrund från Handelshögskolan i Stockholm. Känd från bl.a.  P1:s "Tankar för dagen”, numera verksam på Ersta Sköndal Högskola, i gränslandet mellan ekonomi och etik.» Läs mer om Holger» Musiken kommer från Hannah Svenssons album Each little moment. Läs mer här.

Är det slöseri att låta kompetenta 67-åringar gå omkring och dra på stan och golfbanan? Fler och fler pensionärer vill vara delaktiga och bidra med sina kunskaper även efter att man lämnat yrkeslivet. Det här avsnittet handlar om samhällsengagemang bland nyblivna pensionärer. Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal, diskuterar äldres roll i framtidens Sverige och lägger fram tankar om en gemensam samhällstjänst för äldre och yngre. Vi möter pensionerade lärarrna, Ann Ljungberg och Maud Gustafsson, som driver språkcafé för invandrare, Eva Hellström som bl a arbetar som  som sjukhusvärd och Ingemar Holm, pensionerad projektledare på Centrum för publikt entreprenörskap i Skåne - en spindel i ett nät av människor som vill engagera sig i samhällsbygget. Och så träffar vi några av 2080 års pensionärer. Programledare är Agneta Nordin och bisittare Karen Söderberg. Producent Lars Mogensen. Programserien Pyramiden handlar om blivande och nyblivna pensionärer på jakt efter livets mening. Och om civilsamhällets behov av engagerade medborgare i en tid när medellivslängden ökar och pensionskassan sinar. Kontakta oss gärna på pyramiden@sverigesradio.se

Julen står för dörren. En tid då svenskarna är beredda att skänka pengar till behövande medmänniskor. Är välgörenheten tillbaka i Sverige och vad innebär det för den som ger och den som får? Vilka val fattar vi när tiggaren sträcker ut sin hand och hur mycket styrs vi av det dåliga samvetet? Ett Människor och tro där lyssnarna uppmanades att ringa och ge sin syn på givandets glädje och baksida. I panelen: Anna Johansson, socialchef för Stadsmissionen i Stockholm, Jenny Lindroth, chef för den sociala verksamheten på Situation Stockholm och Erik Blennberger, etiker vid Ersta Sköndal högskola.

Det är den största riktade satsningen regeringen gjort mot ungdomsbrottslighet på många år - Sociala insatsgrupper för unga kriminella. När pilotprojektet avslutades förra hösten talades det om "remarkabla resultat" och att "nästan alla har ändrat sin livsstil". Kaliber har gått tillbaka och granskat vad projektet egentligen resulterade i. Det är den största riktade regeringssatsningen mot ungdomsbrottslighet på många år. Projektet med sociala insatsgrupper har framställts som en succé. Kaliber granskar och finner felaktiga siffror, bristfällig utvärdering – och tveksamma slutsatser.    – Känner du igen Fredrik här? – Du var i bibilioteket… – ”Bad boys, bad boys”… ”polis, polis, potatisgris”… – Snälla, du ska ju sjunga ”Ett, ett två – farbror blå, vad händer då” – 112 Aina ju, säger Fredrik Malm. Fredrik Malm är polis i området Vivalla i Örebro – ett av ställena som var med i försöket med sociala insatsgrupper – och ”på pappret ett problemområde”, säger han. I ett hörn av Vivalla centrum öppnade ett lokalt poliskontor för några år sen. – Jobbar man lokalt så är man inte bara polis – utan de säger mitt namn. För att kunna påverka måste man har relationer. Det räcker inte med uniformen för att få respekt, man måste visa vem man är. – I början kunde de få skit när jag gick runt i uniform och hälsade. Alla i sällskapet kanske inte pratade svenska,  – ”vad pratar de om, golar han eller?”.   Vi flyttar oss bakåt i tiden, till hösten 2012. Det är presskonferens på Rosenbad i Stockholm. Två ministrar, rikspolischefen och höga tjänstemän står på podiet inför församlade media. Beatrice Ask, justitieministern, inleder: – …ett arbete med det som vi kallar för sociala insatsgrupper, som handlar om konkreta insatser visavi ungdomar som riskerar rekryteras till kriminella nätverk eller har svårt att ta sig ur kriminella gäng. Men låt oss backa bandet ännu lite till. I Kaliber förra veckan kunde du höra om hur unga från runt 11-årsåldern utnyttjas för att göra äldre kriminellas grovjobb som stjäla, hota, förvara skjutvapen och stora mängder narkotika. Vår granskning visade att de så kallade ”springpojkarna” utgör en rekryteringsbas för kriminella nätverk – och att fenomenet är spritt i stora delar av landet. Och för att försöka hejda utvecklingen med kriminella gäng tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå åtgärder för att strypa rekryteringen. 5000 unga i Sverige – riskerar rekryteras till kriminella nätverk. Den bedömningen görs i utredningen.   Ur utredningen kom också idén med att bilda sociala insatsgrupper på lokal nivå av socialtjänst, polis och skola. Regeringen skriver på sin hemsida att projektet med sociala insatsgrupper är ”den största riktade satsningen mot ungdomsbrottslighet som regeringen gjort på många år”. Samarbetstanken är inte ny: sedan 1940-talet har olika regeringar pekat på att socialtjänst och polis bör jobba närmare varann med att förebygga ungdomskriminalitet. Men ett stort hinder är att det finns stark sekretess mellan myndigheterna. Det innebär till exempel att socialtjänsten inte kan säga till polisen vilka åtgärder de sätter in mot en ungdom. Det nya i SIG-projektet är att den som tackar ja går med på att sekretessen bryts mellan inblandade parter. Är man under 18 år ska föräldrarna också göra det. Rikspolischef Bengt Svensson på presskonferensen: – Det som är det annorlunda i det här är att man utgår från individen. Här är det explicit vad ”Kalle” behöver. Tillsammans med ungdomen ska polis och socialtjänst och eventuellt andra myndigheter som kopplas in komma fram till en åtgärdsplan – och vem som ansvarar för vad. En åtgärd kan till exempel vara att en ungdom inte ska röra sig ute efter en viss tid på kvällen, eller jobba med sitt bemötande mot polisen. I pilotprojektet, som riktade sig mot 15 – 25-åringar, var totalt ett drygt 90-tal ungdomar med. Försöket pågick juni 2011 till september 2012 på 12 utvalda platser, i Örebros Vivalla – men också från Boden i norr till Malmöstadsdelen Hyllie i söder. Ingen penningspåse följde med satsningen.   Maria Larsson, barn- och äldreminister: – Rikspolischefen uttryckte sig som ”banbrytande” när vi hade vår dragning här innan på förmiddagen. Jag tror att det kan bli det. Än så länge har det inte pågått så länge – ändå är det remarkabla resultat. Rikspolischef Bengt Svensson, intervjuas av Sveriges Radios Ekot samma dag: – Det har gått väldigt bra. Så långt som vi ser efter ett år har många brutit med sin kriminella bana. Nästan alla har ändrat sin livsstil – och väldigt, väldigt många har slutat begå brott. Justitieminister Beatrice Ask flaggar för att projektet kommer fortsätta: – Det blir en fortsättning, jag är oerhört engagerad i detta. Det visas statistik också, tårtdiagram. Projektledaren på Rikspolisstyrelsen tar upp Linköping som exempel. 17 deltagare var med i piloten. Under pilotprojektet har bara fem anmälts för nya brott, medan tolv inte gjort det, säger hon. I samband med presskonferensen om projektet har rikspolischef Bengt Svensson haft en debattartikel införd i Svenska Dagbladet. Rikspolischefen skriver att han vill att arbetet med sociala insatsgrupper sprids. Han tar – Linköping – som exempel och att statistiken visar att 12 av totalt 17 ungdomar inne projektet inte misstänkts för nya brott och de fem som gjort det – har märkbart minskat sina kriminella aktiviteter: ”Vi ser att vårt arbete har gjort skillnad. (...) Även om givetvis andra faktorer kan ha bidragit i dessa fall, tror vi oss ändå kunna påstå att de sociala insatsgrupperna har betydelse och ger effekt.” Återigen Linköping alltså. Såväl i presskonferensen som i debattartikeln refereras det till Linköping. Och alla tycks vara eniga – pilotprojektet med de sociala insatsgrupperna är en framgång. En kille vi kan kalla för ”Affe” är en av dem som det här verkligen handlar om. Han är 20-25 år gammal och har haft social insatsgrupp bara i några månader när vi träffar honom. Pilotområdena fortsatte att arbeta på det här sättet när projektet var över. Vi träffar honom i en svensk storstad. Han berättar att han kom in i kriminaliteten som 13-14-åring när han började sälja mindre mängder knark. – Såg man en jacka som kostade 500 så kunde man inte gå till föräldrarna för de hade det inte. Det var så det började. Med åldern blev allt tyngre, mängderna man sålde och fängelsedomarna blev tyngre. Sen tidiga tonåren har ”Affe” haft kontakt med socialtjänsten och han har dåliga efterenheter av bland annat ett ungdomshem som han menar var som en skola i brott. – De borde inte ha låst in mig när jag var 15 i tron att jag skulle komma ut som en bättre ungdom. För låser du in en ung kille med massa unga som har ett destruktivt beteende – inte fan kommer han bli bättre. ”Affe” avancerade i den kriminella världen. Tills det en dag bara tog stopp. Han avtjänade ett fängelsestraff när han fick ett religiöst uppvaknande. När han muckade hade han själv bestämt sig för att lämna det gamla livet bakom sig. Sen, efter att han kom ut och efter att han själv hoppat av gänget, kom han i kontakt med socialtjänsten och den sociala insatsgruppen. Eftersom han är så missnöjd med den hjälp han fått tidigare har han inte skyhöga förväntningar på sociala insatsgruppen. Men han vet vad han vill  hjälp med. – Från deras sida att kunna hjälpa med det man är hjälpt utav och inte vad de anser man är i behov av. Att de lyssnar och förstår vad man behöver hjälp med. Skulle det ha sett annorlunda om du inte haft den här kontakten? – Ja, det tror jag nog. Eftersom för att kunna nå dit jag nått nu, så först måste man ändra sin mentalitet. Alla gör det på olika sätt. För mig var det religionen som fick mig att ändra mitt levnadssätt. När man gjort det behöver man hjälp på många sätt. För jag vet inte hur man söker till utbildning till exempel, jag har aldrig gjort det. Ekonomi – hur fan klarar jag mig på en viss mängd pengar varje månad? – Generellt, är att det är segt i alla system. Men de gör sitt bästa. – Jag skulle säga att det är lite bättre trots allt. De är snabbare att hjälpa än vanliga soc. Har du fått mer insatser än vad du skulle haft annars? – Nja, vet faktiskt inte… Jag skulle säga att inte som det ser ut just nu har ingenting ändrats. Men eventuellt i framtiden. För att trots allt – det är ganska nytt ändå. Du lyssnar på Kaliber – om de sociala insatsgrupperna – den största riktade satsning mot ungdomskriminalitet som regeringen gjort på många år. Det här projektet som killen vi kallar ”Affe” hoppas ska hjälpa honom i framtiden – har politiker och Rikspolisstyrelsen, redan höjt till skyarna. Vi vill se vilka belägg som finns för framgångsbilden. Vi börjar med att titta närmare på siffrorna från Linköping, de som Rikspolisstyrelsen valt att lyfta fram flera gånger. Det som RPS presenterade då var att bara 5 av de 17 som deltog i projektet hade misstänks för nya brott under tiden de var med i pilotprojektet. Vi på Kaliber begär att Linköpingspolisen ska ta fram anmälningsstatistiken igen – fast åt oss. När vi granskar den ser vi att det är 10 av de 17 deltagarna som under pilotprojektet misstänktes för nya brott. Alltså inte fem som Rikspolisstyrelsen hävdade utan dubbelt så många. När vi borrar djupare visar det sig att förklaringen är att Rikspolisstyrelsen fått ut felaktiga siffror från pilotprojektet i Linköping. Och att Rikspolisstyrelsen inte dubbelkollat dem. RPS har stått på presskonferensen och pratat och Bengt Svensson har skrivit i Svenska Dagbladet – om siffror som var fel. Siffror som visade ett avsevärt tydligare – och bättre resultat än hur det verkligen ser ut. Men det slutar inte där. Rikspolisstyrelsen valde också att presentera siffror från endast ett av de 12 pilotområdena. Och innan de gick ut och berättade om resultatet, visar vår granskning, att de inte hade skickat ut nån förfrågan till alla pilotområden om liknande uppgifter. Så, det gör vi. Och när vi frågar tar fyra pilotområden till en jämförbar sammanställning åt oss. Låt oss påminna oss om vad rikspolischef Bengt Svensson sa: – Så långt som vi ser efter ett år har många brutit med sin kriminella bana. Nästan alla har ändrat sin livsstil – och väldigt, väldigt många har slutat begå brott. På de fem ställena vi haft möjlighet att granska har sammanlagt mer än hälften av deltagarna misstänkts för nya brott från att de gick med i social insatsgrupp och till då pilotprojektet formellt tog slut. Talen är så små att det är svårt att dra slutsatser av dem, men det är inte alls som de resultat Rikspolisstyrelsen presenterade. Vid presskonferensen har alltså Rikspolisstyrelsen har berättat om anmälningsstatistik som inte stämde och valt att inte ta med siffror från andra. En annan sak som man valde att inte ta upp under presentationen på presskonferensen är att Rikspolisstyrelsen faktiskt beställt en oberoende utvärdering. Ersta Sköndals högskola i Stockholm levererade den i god tid inför presskonferensen. Forskarna konstaterar att samarbetet mellan socialtjänst och polis har utvecklats i pilotområdena. Men att ”det är svårt att utläsa ett tydligt utfall för den sociala insatsgruppens påverkan på deltagarnas kriminalitet. De delgivna misstankarna pendlar upp och ned under hela uppföljningsperioden. Det går där med inta att koppla arbetssätt till utfall i kriminalitet” skriver de. I Vivalla i Örebro visar statistik över anmälningar vi begärt ut att efter att de kom med i en social insatsgrupp har alla de fyra deltagarna anmälts för nya brott – två av dem under pilottiden. Och Vivallapolisen Fredrik Malm är han inte nöjd med det. – Det konkreta resultatet – jag tycker kanske inte vi nådde fram till några bra för individerna då. Det mest positiva var att vi lyfte fram behovet att samverka mycket, mycket tydligare. Vi har ett bra samarbete med soc och skola, men måste kunna spetsa till det när det gäller de ungdomar som är kriminella. Han räknar upp en rad problem de stötte på: Polisen och soc hade olika syn på projektet, olika tidsperspektiv, både polis och socialtjänst hade hög personalomsättning. När det gällde deltagarna valde man i vissa fall ut fel personer. Och så har det varit vissa problem med att få folk att vilja gå med – att ge samtycke till att sekretessen bryts. – Det är klart att jag hade nog hoppats på mer. Man är obotlig optimist och att det här var lösningen – att får man bara komma med i SIG så går allt bra… men så enkelt kanske livet inte är alla gånger. Även om Fredrik Malm inte tycker de sociala insatsgrupperna har varit en succé här – så hoppas han det blir bättre med tiden. Efter att ha gått på sparlåga ett tag ska Örebro nystarta SIG nu till hösten i omstöpt form. – Jag tror på själva idén och ser inte hur vi skulle kunna göra på ett annat sätt. Beatrice Ask besökte ju Örebro. Varför skrattar du? – Ja, men det är ju så. Det är ju politik också… Hur framställdes projektet för henne? – Jo, men i det läget gick det ju bättre då. En kille från projektet var med och då gick det ju bra. När man räknar siffror och avhållsamhet från brott – det är väl en sanning med modifikation. Men som projekt och hur vi ville jobba och så – det kan jag väl var ärlig med tycker var bra. De involverade ministrarna och rikspolischefen var ju väldigt positiva. Minns du, kände du igen dig i den bilden? – Nej, det gjorde jag kanske inte utifrån det lilla perspektivet jag hade. Så att underlaget vi hade var nog för litet för att göra en jättebra bedömning på om själva projektidén är bra eller dålig.   Professor Johannes Knutsson har specialiserat sig på utvärderingar av polisens arbete. Han är i dag verksam vid Politihögskolen i Oslo. Och han är skarpt kritisk till att projektet med sociala insatsgrupper framställts som framgångsrikt. Det finns det nämligen inga belägg för, menar han. – Mycket av det här är någon form av ganska enkel retorik. Men vad är substansen i det hela? Enligt Johannes Knutsson går det inte med underlaget som finns att utvärdera om det är den sociala insatsgruppen som påverkat deltagare som inte begått brott under projekttiden. Man borde lagt upp det som ett experiment hos ett antal kommuner istället, menar han, med jämförelsegrupper som inte haft insatsgrupp. Enligt honom är det det enda sättet att ta reda på om en metod fungerar. Man har tagit upp Linköping som ett exempel… – Man kan inte dra slutsatser från sifforna. – Att skriva på det sättet, det är ju inte seriöst. Får jag läsa högt? Man skriver: ”Vi ser att vårt arbete har gjort skillnad. Bland de ungdomar som tackade ja till att delta finns flera som helt avhållit sig från kriminalitet under projekttiden”. Det är inte seriöst. De kan inte se det. Det är inte möjligt som det här är upplagt att säga någonting sånt. Alla verkar överens om att det är bra om polis och social samarbetar. – Ja, det är väl bra. Men fortfarande vet vi ju ingenting om substansen – samarbete är inget mål i sig, det är ju vad samarbetet utmynnar i som är det centrala. Det har beskrivits som en framgång av ministrar och rikspolischef? – Jag tror att skulle kräkas på mig själv om jag skulle säga någonting sådant efter att ha läst de här publikationerna. Jag kan inte se det vare sig när jag läser Rikspolisstyrelsens rapport eller Sköndalsrapporten. Det verkar ju finnas flera kommuner som är jättenöjda med det här arbetssättet? – Ja, men det är väl dokumenterat i forskningslitteraturen att upplevelser kan man inte lita på. Man måste ha mycket strikta bedömningskriterier för att kunna säga någonting. Vad har det här gått ut på? – Min tanke är att det var fråga om att skapa en slags positiv bild av att man gör något åt ett svårt problem. Det är ganska allvarlig kritik? – Ja. Du tycker att du har belägg för det? – Det är de tankar jag får när jag ser hur det här genomförts. Professor Johannes Knutsson tycker dessutom att det är ett stort problem med metoden att bara de som självmant gått med på att vara med i projektet omfattas av det. – Kriminalitet innebär att vi har människor som drabbas. Vi har offer, lidande, ungdomar med stor risk för socialt elände och förtidig död. Att vi inte har dokumenterade metoder att bryta det här tycker jag är väldigt allvarligt. I vår granskning kommer vi fram till att Rikspolisstyrelsen har dragit slutsatser på ett bristfälligt underlag och framställt projektet som en framgång. Och så var det ju det där med att siffrorna från den ort man valde redovisa inte ens stämde. Rikspolischefen Bengt Svensson vill inte ställa upp på intervju. Istället får vi prata med Anders Hall, som är chef för polisavdelningen som håller i projektet med sociala insatsgrupper. Bengt Svensson säger att väldigt väldigt många slutar med brott, är det så? –Av den rapportering vi fått från pilotområdena så är det så, eller låter så. Vad baseras det på siffror ni fått in från pilotområdena? – Nej, vi har inte begärt in siffror. Vi har frågat pilotområdena vad deras uppfattning är. Sifferunderlaget för att säga att väldigt väldigt många har slutat begå brott är inte så stort? – Nej, men det sifferunderlaget finns ju i så fall hos varje pilotområde. Varje pilotområde har ju förhoppningsvis en uppfattning om hur det gått hos dem. Då säger de till oss att ”vår uppfattning är att många minskat eller upphört med sin kriminalitet”. När vi får en likartad bild från alla pilotområdena så drar vi den slutsatsen. Men det behöver följas upp med en utvärdering med kontrollgrupp enligt konstens alla regler. Vi har ju kunnat begära in uppgifter från fler ställen. Hade inte ni kunnat göra det också? – Det var begränsat med tid som stod till vårt förfogande när vi skulle sammanställa rapporten Det var det sätt vi gjorde på då. Med det ni vet idag – är det så att väldigt väldigt många slutar med brott som rikspolischefen sagt? – Inte helt och hållet. Och det har inte föresvävat oss att så skulle vara fallet heller. Men han sa ju så? – Han sa inte att de för all framtid slutat att begå brott. Det här är en svårbearbetad… Jo, han säger att ”och väldigt väldigt många har slutat att begå brott”. – Så såg det ut på den tiden vi hade presskonferensen. Att de därefter begått brott – du kan inte begära att han ska ha kunskap om framtiden. Men han kanske ska ha belägg för det han säger då? – Det hade han också, det byggde på den bild vi hade fått från pilotområdena. Om det i efterhand framkommer information som ger en annan bild, så kan vi ju rimligtvis inte lastas för att vi inte kände till information som inte fanns.  Polisforskaren Johannes Knutsson ser det här som ett politiskt beställningsjobb. Har ni känt er pressade av regeringen att presentera goda resultat? – Nej. Anders Hall medger att de inte säkert vet om det är sociala insatsgrupperna som påverkar personer som inte anmälts för nya brott under projektperioden. Borde ni inte haft ett mer noggrant underlag sett i backspegeln? – Den helhetsbedömning vi gjorde grundade vi på de omdömen och de erfarenheter vi fått in från pilotområdena och den utvärdering vi fått in från Ersta Sköndals högskola. Sen använde vi i en debattartikel ett sifferexempel från Linköping, om det i efterhand visat sig att det fanns fel i det sifferexemplet så är det naturligtvis olyckligt.   Hur väl tycker du att de siffror ni redovisade beskriver hela pilotprojektet? – Jag tycker att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av pilotprojektet. Erfarenheten var att vi fick unga människor med en tungt kriminell historik att i bästa fall avstå från brott eller i annat fall minska sin brottslighet. Justitieministern, Beatrice Ask, var ju också med på presskonferensen i november och har besökt alla pilotområdena. – Det är ingen tvekan om att samhället måste bli bättre på att samordna insatserna. Vi kan inte ha det på det sättet att skola, socialtjänst, polisen och andra jobbar i liksom på sitt eget sätt och inte pratat med varann för det gör att vi misslyckas med de här ungdomarna. Det här kallas den största satsningen som regeringen gjort på många år mot ungdomskriminalitet. 5000 unga riskerar rekryteras in i kriminella nätverk och den här satsningen nådde ett 90-tal med varierande framgång. Vad ska ni göra åt problemet nu? – Vi har gjort väldigt många olika saker när det gäller ungdomar och ungdomskriminalitet. Men underskatta inte att man tar tag i problemet med de ungdomar som är allra mest riskbenägna. Vi måste hitta bättre arbetsmetoder och då måste man börja någonstans. För de här ungdomarna riskerar annars i längden en väldigt tråkig framtid. Kommer det här projektet verkligen åt de tyngsta, de som verkligen är på väg åt fel håll? – Ja, tillräckligt många för att vi ska ha fullt upp att arbeta med. Någonstans måste man börja.    Enligt Beatrice Ask förs konkreta diskussioner om att följa upp metoden mer seriöst som hon säger – hur ska hon återkomma till. Men innan dess – nu i september ska det hållas uppstartskonferens, ett 30-tal nya kommer och stadsdelar tar över projektet med sociala insatsgrupper.   Tillbaks till Vivalla och polisen Fredrik Malm. Det var stökigt här helgen innan och ungdomar kastade sten mot polisen, tände på bilar och en del av en skola. – Vårt nya fönster som kom. Håller det för sten nu? Jag har några inne på rummet så jag kan testa. – Det ska vara säkerhetsglas det här. Det kastades inte bara sten på polisens fönster – utan också mot Fredrik. Många kommer fram den här dagen och frågar hur läget är. – Träffa dom dig? – Nej, jag klarade mig. – Varför gjorde de så? – Slog de dig? – Nej, de träffade inte. Wallah, gud var med mig! Vad kände du då? – En stor ilska, jättearg, besviken, ledsen. Du sa själv att du är en romantiker? Hur är det att jobba här, är det lite tröstlöst ibland? – Jo, men ibland – man lägger ner engagemang och så går det ändå snett. Visst kan det kännas tröstlöst – men man får inte ta sig själv på för stort allvar heller. Hur många minuter i livet träffar vi de här ungdomarna? Det är bara att se till att de minutrarna blir positiva. Handlar det om brott ska de ingripandena var tydliga också. Det är det svåraste här – att skapa relation och sätta gränser. Det är att vara en tydlig vuxen egentligen. –  Tjenare! – Tja! – Ute och fingår? Reporter: Kina Pohjanen Producent: Lisa Helgesson Exekutiv producent: Eskil Larsson

What's so great about Sweden? The British left has long been obsessed with Sweden. Now the Conservatives are too. Little wonder: the country always tops the global charts for happiness and social cohesion; its economy is dynamic and its deficit is low. In this week's Analysis, Jo Fidgen investigates the "Swedish model" and the British obsession with it. She finds the country is more conservative than people think, with its centre-right government's generous welfare state depending on very traditional notions of trust and social cohesion. At the root of Swedish conservativism is what the experts call a "Swedish theory of love" - in which the state is seen as the defender of the individual. Could this idea ever work for Britain? Sweden has provided a blue-print for David Cameron's Conservatives and their "Big Society" reforms, but many in Sweden argue that they are being misunderstood by Britain's Tories. Jo also looks at how, as Sweden struggles to become more multicultural, the "Swedish model" itself may in fact be unravelling. Interviewees include: Anders Borg, Swedish finance minister Samuel Englom, Chief Legal Adviser at the Swedish trade union federation (TCO) Fraser Nelson, Editor of The Spectator magazine Sofia Nerbrand, Swedish centre-right thinker Nalin Pekgul, Swedish Social Democrat member of Parliament Lars Tragardh, Professor of History at Ersta Sköndal University College Marcus Uvell, President of the free market think-tank Timbro Producer: Mukul Devichand.