Podcasts about guldgruva

LinkedIn har blivit ett användbart verktyg för främmande stater som vill värva spioner utomlands. Även i Sverige finns det många exempel. Vissa personer är lättare än andra att rekrytera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Kevin Mallory återvänder hem efter en resa till Kina misstänker han att amerikanska myndigheter är honom på spåren. Han har sålt hemligstämplad information, som kan vara livsfarlig för tidigare kollegor inom den amerikanska underrättelsetjänsten, till den kinesiska regimen. Det är ett meddelande på LinkedIn som är startskottet för denna spionhistoria.– Den information som han faktiskt lämnade över innehöll namn på personer som i hemlighet arbetade för CIA, och som med sannolikhet skulle ha riskerat sina liv om de ovetandes om hans förräderi hade rest tillbaka till Kina, säger Carolina Angelis som är säkerhetsrådgivare på Truesec.Liknande värvningsförsök som det som Kevin Mallory nappade på görs i många länder, även i Sverige. Det kan börja med ett meddelande med en fråga om personen vill hålla ett föredrag eller utföra konsulttjänster mot bra betalning. Den brittiska underrättelsetjänsten MI5 säger att åtminstone 20 000 försök att värva britter via LinkedIn eller liknande professionella nätverk har gjorts under perioden 2018-2023 av kinesiska agenter. För Sverige finns ingen liknande statistik men problemet är stort även här.– Tyvärr är det vanligare än man tror. Det kan handla om olika typer av sociala medieplattformar. LinkedIn är inte den enda men det är ett exempel på en sådan, säger Fredrik Börjesson som är it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must.Mycket avslöjas på LinkedInLinkedIn används mest i professionella syften. Det gör det särskilt användbart för underrättelseagenter. Användarna är väldigt öppna för dialog med främmande personer inom sina yrkesområden och lämnar gärna ut mycket information om sin studie- och yrkesbakgrund och det de arbetar med för stunden. Det är ofta lätt att skaffa sig en bild av vilka specialistkunskaper en person har genom att följa denne på LinkedIn.–Så det skiljer LinkedIn mycket från andra sociala nätverk, säger Börjesson.Medverkande:Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec. Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must.Tony Ingesson, lektor på Lunds universitet.Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonReporter: Sara SundbergProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, CBS News, Times Radio, The Print, Försvarsmakten, FBI

Hur bygger man ett världsledande community för nördar? Och vad krävs för att skala upp ett företag med hjälp av riskkapital? Det och mycket mer tar vi upp i veckans avsnitt av Företagarpodden. Gunther får besök i studion av Johan Attby. Han är serieentreprenör, ängel-investerare och har bland annat grundat Fishbrain, världens största app för sportfiske. 2015 utsågs han till “Founder of the Year” i Sverige. Nu är aktuell i rollen som General Partner på Norrsken Foundation. Hur mäter man och värdesätter företag som satsar på impact och hållbarhet? Och hur gör man för att få investerare på kroken? Här får du svar. Lyssna nu!

Vår världskända gäst och tillika kommunikationsexpert Antoni Lacinai är tillbaka i Säljpodden och denna gång för att prata om mässförsäljning. Vilka är de typiska misstagen säljare gör på mässor?Är mässor underskattade av företag oftast inte ställer ut?Hur vinner man någons intresse på bara ett par sekunder?I dagens avsnitt får du höra Antoni och Leonardo diskutera sina bästa och värsta erfarenheter från mässor och vad du som säljare kan göra annorlunda för att lyckas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förslaget om elprisstöd har äntligen kommit. BMW tror att vätgas är det nya hippa och Volvos nya elektriska SUV EX90 är på gång. Gruvor, gruvor, hela världen pratar gruvor och så fortsätter vi succeserien elbilsskolan som i detta avsnitt handlar om laddning hemma och på resa.

I Sverige produceras ungefär 350 miljoner ton avfall per år. Men var tar allt vägen och hur gör du för att återvinna så mycket material som möjligt? I veckans avsnitt av Logistikpodden möter vi Daniel Carlberg, VD för Norditek och expert på avfallshantering.Han berättar hur du kan spara enorma kostnader genom att ta hand om avfallet på plats, var den största mängden avfall kommer från och hur du kan hantera förorenade massor.Var går gränsen för vad som kan återvinnas? Hur kan du ta hand om avfall som är en mix av olika material? Vad krävs för att återvinna ännu mer? Allt detta och mycket mer hör du i veckans avsnitt av Logistikpodden.Höjdpunkter i veckans avsnitt:01:22 Vilka är Norditek?08:00 Hur mycket kan man återvinna?16:21 Avfallshanteringens största utmaning25:05 Vad kan du som privatperson göra?26:58 Hur ser det ut om 5 år?Vill du veta mer om Daniel och Norditeks arbete? https://norditek.se Redigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com

Varje år försvinner två miljarder i bedrägerier - och majoriteten hamnar hos den organiserade brottsligheten. Veckans gäst är polisens bedrägerichef Jessika Nilsson.

Lånebolaget Bynk – som lagt hundratals miljoner kronor på reklam – byter namn till Rocker, Visa köper fintechbolag för 50 miljarder kronor och så pratar vi om kinesiska Tiktok som nu vill börja tjäna pengar på sina användare. Men hur ska svenska företag ställa sig till den kontroversiella appen? I det här avsnittet hörs ett svagt pip i bakgrunden under intervjun med vår Silicon Valley-korrespondent Miriam Olsson Jeffery. Vi ber om ursäkt för dagens lite sämre ljudkvalitet och jobbar på att lösa problemet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Offentlig upphandling omsätter närmare 700 miljarder kronor om året men det är få småföretagare som tar del av kakan. Hur kan fler få ta del av denna guldgruva? Veckans gäst heter Magnus Johansson och är Företagarnas expert på offentlig upphandling. Han är utbildad jurist och kommer närmast från en tjänst som biträdande enhetschef på Konkurrensverket där han även har mångårig arbetserfarenhet som sakkunnig. Företagarnas undersökningar visar att 27 procent av de små företagen (0-49 anställda) deltar i offentlig upphandling, men Företagarna arbetar för att denna siffra ska öka. Genom att få in fler anbud från små företag förbättras även möjligheten för offentlig sektor att göra bättre affärer för skattepengarna. I veckans avsnitt får du fler konkreta tips om hur du kan vinna fler affärer till ditt företag. Lyssna nu!

Vi återkopplar till AI/BOT avsnittet där vi nämnde nyttan med chatt historik för att träna BOTar. Det finns nämligen så mycket mer att tjäna på att ta tillvara på chatt historiken.

I veckans Stil ska vi göra några nedslag i skönhetsbranschen, en snabbrörlig genre som ofta och snabbt snappar upp tecken i tiden. Idag kan vi se en helt ny typ av framgångsrika entreprenörer inom makeup som får mer konventionellt lagda typer att tugga fradga och fråga sig hur i hela fridens namn detta är möjligt. De har ju inte gjort någonting mer än att synas, är en vanlig invändning. Det handlar förstås om de makeupmärken som inte drivs framåt med hjälp av traditionell reklam, utan av sociala medier en hel del drivna kvinnor. En av dem blev nyligen utsedd till världens hittills yngsta self made miljardär i dollar av den amerikanska finanstidningen Forbes, Kylie Jenner. Hon är bara 21 år och därmed ännu yngre än vad Mark Zuckerberg var då han 23 år gammal fick samma utnämning. Bakom Kylie Jenners finansiella framgångar står emellertid smink. Kylie Cosmetics heter hennes företag som är värderat till över 900 miljoner dollar. Ungefär nio miljarder kronor. Kylie Jenner är dessutom ensam ägare till företaget. Men hon är däremot långt ifrån ensam om att som ung kvinna satsa på just smink och styra över både innehåll och image, och inte minst sättet det marknadsförs på. Internet och framför allt sociala medier har skapat helt nya möjligheter att sälja både det ena och det andra, men när det gäller just makeup har det visat sig vara en synnerligen gynnsam genre om man har en bra idé och många hängivna följare, som man vårdar väl. Det har även artisten Rihanna bevisat genom att skapa en makeupserie som lett till att hon numera har ett helt eget modehus under beskydd av det franska lyxkonglomeratet LVMH. I veckans program tittar vi närmare på fenomenet "clean", att saker och ting  från makeup till mat  ska vara rena och fria från tillsatser. Vi diskuterar också fåfänga med Amelia Adamo och Malena Ivarsson. Och så pratar vi färger med färg- och ljusdesignern Bengt Ahlin. Veckans gäst är Jesper Matsch, delägare och medgrundare av CAIA Cosmetics.

Den här veckan diskuterar vi hur vårt lärande har förändrats i och med intåget av YouTube och liknande plattformar. Hur står sig egentligen en produktmanual gentemot att se någon använda prylen? Därtill har både Jezper och Magnus köpt nya Apple Watch Series 4 och har såklart åsikter som behöver vädras, medan Johan tar pulsen på sin sambo som fått prova livet med smartwatch… Detta och mycket mer i veckans avsnitt! Ur veckans innehåll Feedback App-specialen från 2015 Teamviewer LogMeIn Screens Ämnen Learning in the modern age Johan hämtar Magnus drönare ur träd Slipsknut från The Matrix (The Merovingian knot) Apple Watch Series 4 Apple Watch Series 3 En podd om teknik Hemsida Skicka feedback Livechatten Köp vår snygga t-shirt med EPOT-tryck Annonsera hos oss Om oss Social media En podd om teknik på Twitter En podd om teknik på Facebook En podd om teknik på Instagram Jezper på Twitter Johan på Twitter Magnus på Twitter

Att vår elektronik kostar pengar är förmodligen ingen nyhet, men den är bokstavligt talat en guldgruva. Återvinner du din elektronik? https://www.theverge.com/2018/4/23/17270960/electronic-waste-urban-mining-materials-recycling Musik: https://jukedeck.com

Jag har läst och går igenom boken om NIKE, skriven av grundaren Knight, med titeln "Driv". Vi går igenom bland annat varför nybörjare och okunniga kan vara en GULDgruva.

Just nu pågår Sveriges största rättegång någonsin - och den handlar om det som kallats den organiserade brottslighetens nya födkrok: bedrägerier mot välfärdssystemen. Det är kanske det perfekta brottet. Ingen komplicerad penningtvätt behövs - ingen riskabel hantering av knark eller vapen. Det ger en säker inkomst som stadigt tickar in från en källa som aldrig sinar. Och framförallt: brottsoffret är ansiktslöst, anonymt. På en gång ingen och envar. Ingen av oss är direkt bestulen - ändå drabbas vi alla. Det handlar om ett storskaligt svindleri med bidragspengar. Just nu pågår en av de största och dyraste rättegångarna i svensk historia. En känd företagare och före detta politiker i Södertälje misstänks vara huvudman för en liga som plundrat välfärdssystemen på miljoner. Och det är bara en av flera liknande härvor som nystats upp den senaste tiden. Vissa menar att hemtjänst och assistans blivit den organiserade brottslighetens nya födkrok.

Skellefteå AIK:s resa från konkursmässig förening till dominerande stormakt inom svensk ishockey. Reporter Alexander Lundholm.

Margareta Lundberg satt utan att ha själv ha en aning om det på en enorm guldskatt. I dag är det inte många som minns henne men på 1920 talet kom reportrar resande från när och fjärran för att träffa henne. Den unge släktforskaren Anton Rosendahl är ättling till Margareta och han har slagit sig ner på fastubron till hennes gamla stuga i Boliden. - Margareta Lundberg var min mormors mormor. Hon föddes i Bjurliden här utanför Boliden och hette Gustafsdotter Marklund i efternamn som flicka. När hon var 28 var gifte hon sig med Johannes Lindström från Bjurvattnet och dom fick tre barn tillsammans. Men 1897 dog Johannes av en njurinflammation. Margareta bodde kvar i Bjurvattnet ett tag men fick göra dagsverken för 50 öre per dag för att klar sig, Det yngsta barnet var då halvår, berättar Anton Rosendahl. Två år senare gifte Margareta om sig med drängen Karl Eliasson Lundberg från Jörn som var tio år yngre än Margareta. De flyttade till Fahlmark där de köpte ett hemman söder om Skellefteå. Efter några år flyttade de vidare till Bjurliden där de hann bo i ett år innan Karl hastigt dog i lunginflammation. Då var Margareta gravid med sitt femte barn. 1924 upptäckte man guldfyndigheter på Margaretas mark som hette Fågelmyran. Hon blev kontaktad av gruvbolaget som ville köpa hennes mark. De erbjöd henne 20 000 kronor eller betalt per ton guld som de skulle bryta i gruvan. - Men Margareta valde 20 000 kronor med ett villkor att byborna skulle få jobb i gruvan. Efter det började samhället Boliden växa fram. Innan dess var det bara skogs- och myrmark här. Och det var faktiskt ett feltryck på kartan som gjorde att samhället fick namnet Boliden istället för Bjurliden. Skellefteåbladet 13 augusti 1927 Våra läsare ha så ofta hört änkefru Margareta Lundbergs namn förekomma i samband med tillkomsten av Västerbottens Klondyke, att det kan vara på tiden att vi presenterar henne och hennes gård. Det var ju fru Lundberg som från sina ägor sålde den mark där Bolidens gruva sedermera öppnats. Inte visste hon den gången att det var miljonvärden å egna ägor hon avyttrade för 20 000 kronor. I hennes och lekmannens ögon var ju Boliden endast en myr, där ingen odling var påtänkt och där skogen inte ens hade gynnsam jordmån att växa uti. I mitten på juli månad år 1925 var det som man riktigt började förstå att någonting förestod å hennes ägor upp vid Boliden. Byn som bestod av 7 á 8 grannar var förut nära nog isolerad från yttervärlden. Där fanns en 6 km lång väg. Men den borde hellre ha hetat stig. Nu har Bjurliden i hast fått en bred och fin landsväg dragen mitt genom byn. Bjurlidsbönderna i gemen ha också i materiellt hänseende kommit åtskilliga pinnhål högre upp tack vare den snabba utveckling som gått över dessa trakter. Mången menar naturligtvis att fru Lundberg sålt billigt. Men hon är nöjd med var hon fått. Och hela bygden har ju fördel av att initiativet till gruvdriften togs och därmed försörjningsmöjligheter för så många människor skapades. Anton Rosendahl tar fram några fotografier han har i sin släktforskning. Han var bara 19 år när han tog över sin mormors fotografier och andra släkthandlingar och har på så sätt blivit familjens historiebärare. Veckojournalen december 1928 Härreligen, ha herrn rest så olyckligt långt bara för å tala vä en gammkärring? Ja, då gétt han väl få stiga in! Margareta Lundberg i Bjurliden , en pigg och kry 61- åring vars friska utseende vittnar om ett kärnsunt liv i skog och mark, på åker och äng, och vars hår ännu knappt företer en enda grå strimma, håller just på med att baka våfflor, under det att hennes unga och verkligt täcka döttrar syssla med bak och lördagsrengöring. Mor Lundberg som genom den lyckliga omständigheten att malmfyndigheter upptäckts på hennes utmarker,  sitter nu som pensionär med 1800 kronors årlig pension och dessutom som kapitalist- ty hon har ju fått 20 000 kronor för gruvan och skogen. Hon är nöjd med sin lott och njuter i fulla drag, om hon också då och då får höra att hon gjort en dålig affär. När hennes grannar som inte nått något alls eller endast en obetydlighet, av den feta steken påpeka att Bolidens gruva ju helt och hållet låg på hennes mark och att den skulle vara värd miljoner under det att bolaget betalat blott 20 000 och livräntan för hela härligheten svarar hon: -Ja, jag ägde en guldgruva i 25 år och hade inte varken glädje eller ett öres nytta av den. Skulle jag då inte vara nöjd, då jag nu på gamla dar just genom bolaget själv fått det bra och ser hur tusentals andra människor fått det bra genom att jag sålt den för mig och för vem som helst här uppe värdelösa marken? Hade inte bolaget kommit hit så hade Bjurliden idag varit vad den var för sex sju sedan, en liten gudsförgäten vildmarksby som alla andra här i Norrlands obygder. Och Boliden, ja det hade varit en värdelös mark, där inte ens skogen trivs. Anton tycker att Margareta gjorde rätt att sälja marken med villkoret att byborna skulle få jobb. -När hon fyllde 60 år fick hon en gratifikation från gruvbolaget på 250 kronor i månaden resten av livet. Och jag vet att hon tyckte det var viktigare att ha hälsan i behåll än att bli förmögen. Margareta hann uppleva när gruvsamhället växte fram innan hon dog 65 år gammal. Hon fick en gata uppkallad efter sig och där finns också hennes hus som man flyttade dit. -Och parken här i Boliden har döpts till Margareta parken för några år sedan. Vilken rätt har markägare att säga nej? Om Boliden hade bestämt sig för att köra bort Margareta Lundberg från sin mark så hade de sannolikt kunnat göra det. Det säger Ulf Jensen som är professor i juridik vid Lunds universitet. -Tvångsmetoderna ser egentligen likadana ut idag som de gjorde på 20-talet när Boliden etablerade sig, berättar han. -Bolaget kan först ägna sig åt prospektering, vilket innebär att de med tvång kan få rätt att leta efter mineraler på någon annans mark. Markägaren blir då ersatt för markintrånget.  Är prospekteringen lyckad kan man få rätten att bryta mineraler, också det med tvång. Bakgrunden är att samhället har betraktat mineraler som så viktiga att de krävt särskilda rättigheter. Inte minst under världskrigen var det viktigt att av beredskapsskäl ha tillgång till egna mineraler. Den speciella starka rättsliga ställning som gruvnäringen har, har djupa historiska rötter, man får leta nere på Vasatiden för att hitta dem. Falu koppargruva och sala silvergruva har båda varit oerhört viktiga för Sveriges ekonomi. Sala var för övrigt helt i kronans ägo från första början. -Gustav Eriksson Vasa drev  linjen att allt som inte ägdes av bönder eller adel tillhörde kronan, däribland mineralerna, säger Ulf Jensen. -Så det är en linje  som funnits väldigt länge, att staten äger mineralerna, konstaterar han När det gäller gruvbrytning finns det tre aktörer, säger Ulf Jensen. - Markägaren, exploatören och staten. Vem av dessa tre som haft rätt till vad vid en gruvbrytning, det har skiftat genom historien. När Margareta Lundberg sålde sin mark, 1924 gällde en gruvstadga från 1880-talet som delade marktillgången mellan markägaren och exploatören. Den uppdelningen försvann 1938, då jordägarandelen togs bort nästan helt, så att istället staten och exploatören delade på vinsten. Jordägaren fick 1% av vinsten, och den sista procenten försvann till sist helt på 1974. Margareta Lundberg hade alltså rent lagligt rätt till hälften av värdet på det man plockade upp ur hennes mark. Eftersom Boliden bröt över 100 ton guld hade det blivit stora summor. Men det fanns förstås en hake. Hon måste i så fall gå in som delägare i bolaget och ha samma skyldigheter när det gällde investeringar på platsen, i maskiner, hus och så vidare. Så för att bli sådär ruskigt rik så måste hon ha haft väldigt gott om pengar att investera. Expropriationshandlingar Det är inte bara gruvnäringen som har tvingat till sig mark från enskilda jordägare. Runt förra sekelskiftet formades en lag om tvångsköp, eller expropriering. Det var framförallt när järnvägen skulle fram som lagstiftningen behövdes. I arkiven finns många spår av dessa tvångsköp. Mona Bergman som jobbar som arkivarie på Landsarkivet i Härnösand visar att det finns många av de här handlingarna i arkivet. Hon har tagit fram en dombok med exprorationshandlingar från Njurunda tingslag i Västernorrland när Ostkustbanan skulle dras. - Många brev handlar om människor som inte fått ersättning, som den här mannen. Han vill ha ersättning för de 29 träd bolaget tagit bort från hans ägor. En annan stor exproriationshändelse var när Gävles nya kyrkogård skulle byggas. Andra områden kan röra till exempel krafledningar och landsvägar. Arkivtips Från 1800- talet fram till 1950- talet var det en exproriationsnämnd som sammankallade till expropriationsmöten. Ordföranden tillsattes av landshövdingen och fick sitta i tre år. Handlingarna finns idag på Landsarkiven.

Nähä, hösten här här. Dags att återgå till normala vanor. Det vill säga ett avsnitt i veckan. I dagens avsnitt: • IKO:s premiärfemmor och analys av dem. • OS – vilket sömnpiller. • Vad gjorde vi på 9/11, när Anna Lindh mördades och när Sverige vann OS i hockey? Test! • Havslätt – Oskarshamns bortglömda […]