Podcasts about Anna Lindh

VEM: Mona Sahlin.YRKE: FD politiker.AVSNITT: 678.OM: Huruvida (S) driver den politik Mona vill ha, tystnadskulturen i riksdagen, att jobba sig ur en depression, Jimmie Åkessons trovärdighet, pakten med Margot Wallström och Anna Lindh, vad hon är stolt över, cancel-kulturen nu och då och givetvis en hel del om att skriva autografer som Fru Kanin. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Mona Sahlin.YRKE: FD politiker.AVSNITT: 678.OM: Socialdemokraterna driver den politik Mona vill ha, tystnadskulturen i riksdagen, att jobba sig hur en depression, huruvida det är en medborgerlig skyldighet att engagera sig politiskt, vart klimatfrågan tog vägen, Jimmie Åkesson trovärdighet, behovet av politiska mötesplatser, pakten med Margot Wallström och Anna Lindh, cancelkultur, vad hon är stolt över och givetvis en hel del om att skriva autografer som Fru Kanin. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon har varit en stridbar politiker hela livet, men har alltid brottats med dåligt självförtroende. Hur går det ihop? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon har haft toppjobb i EU och FN, varit utrikesminister i fem år och har genom åren återkommande varit en av Socialdemokraternas populäraste politiker.Men sedan avgången som utrikesminister 2019 har Margot Wallström fört en mer tillbakadragen tillvaro, efter många år av stress som satt djupa spår.Som utrikesminister blev den till synes stridbara och självsäkra politikern både hyllad och kritiserad. För den nya ”feministiska utrikespolitiken” samt flera skarpa uttalanden och beslut som ledde till diplomatiska kriser. Som med Israel, när Sveriges regering erkände Palestina som självständig stat 2014.I den här intervjun försvarar hon det beslutet och berättar om hur hon ”utmålades som fan själv i Israel” efteråt. Hon hävdar också att Israel hade insyn i EU:s utrikesministermöten.”Sorgen ligger nära ytan”Margot Wallström föddes 1954, och växte upp i Kåge i Västerbotten, med pappa som jobbade på sågverket och mamma som var hemmafru.Den 11 september 2003 mördades hennes vän och kollega Anna Lindh. Hur har det påverkat henne?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Ambassador Olof Skoog, EU Special Representative for Human Rights, delivered the 2024 annual Anna Lindh Lecture on 19 November on the theme of “The Strategy of Human Rights.” This podcast episode is a live recording of the lecture as it was delivered at Lund University Hall.

VEM: Helena Bergström.YRKE: Skådespelare.AVSNITT: 654.OM: Att inte behöva provfilma för en roll på 26 år, biopicen om Anna Lindh, huruvida hon och hennes man glidit på en räkmacka i filmbranschen, att banda ens föräldrars skilsmässobråk, Colin Nutleys sista film och givetvis en hel del om Klas Klättermus-traumat.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Helena Bergström.YRKE: Skådespelare.AVSNITT: 654.OM: Att inte behöva provfilma för en roll på 26 år, biopicen om Anna Lindh, huruvida hon och hennes man glidit på en räkmacka i filmbranschen, att banda ens föräldrars skilsmässobråk, Colin Nutleys sista film och givetvis en hel del om Klas Klättermus-traumat.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken period i svensk politik skulle ni vilja göra en dramaserie om? Veckans fråga kommer från lyssnaren Alex som har sett på norska serien Makten. Schlingmann och Borg och bildandet av nya Moderaterna. Annie Lööf - från nyliberal Thatcher-beundrare till sossarnas samarbetspartner. Fälldins breda slips. Mona Sahlin, Margot Wallström och Anna Lindh och åttiotalets kräkklubb. Politikens Henrik Torehammar, Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson kan inte sluta pitcha. Producent: Tove Friman Leffler Ansvarig utgivare: Lisa Irenius

Linnea Wikblad menar att det är ren och skär rasism med pommes till kebaben! David Druid undrar varför kvinnor fryser så mycket! Ultraliberalen Javier Milei vann presidentvalet i Argentina, vi pratar med korren Love Lyssarides! Effie Karabuda berättar varför Sam Altman får kicken från Open AI! Journalisten Oisín Cantwell är Årets röst och berättar om fallen han aldrig glömmer, vi pratar Anna Lindh, Lasermannen och snippadomen. Babs Drougge på P3 Nyheter om varför man ska smsa innan man ringer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

- Radyoya Swêdê bea kurdî

Linnea Wikblad kämpar för att få David Druid intresserad av relationspsykologi! David Druid hävdar att ingen egentligen gillar kantareller eller svamp! Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson minns den före detta utrikesministern Anna Lindh och kritiserar regeringens hantering av koranbränningarna. Babs Drougge på P3 Nyheter om att Ashton Kutcher och Mila Kunis ångrar sitt stöd till That '70s Show-kollegan Danny Masterson. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Afrikansk svinpest - tamgrisar ska slaktas. Översvämningar I Grekland. 50 år sen militärkuppen i Chile. AI,läxor och skolan. Sten r frivillig svensk i Ukraina. Marocko efter jordbävningen. Turkiet efter jordbävningen. 20 år sen mordet på Anna Lindh. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidigare statsminister och socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson riktar kritik mot regeringens hantering av det förhöjda säkerhetsläget och vill utreda vad som täcks av lagen om hets mot folkgrupp. 11 September 2003 mördades utrikesminister Anna Lindh, Magdalena Andersson minns sitt första möte med Anna och berättar om sin relation med partikollegan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Gabriel berättar om en (lite tokig) olycka som hände igår och Åsskar läser upp listan över dom värsta sakerna som kan hända hemma. Dom diskuterar vad som är bra att göra om en bränner sig och Åsskar kommer fram till vilken som är den bästa maten att ha med sig när en bestiger Mount Everest. Därefter är det ett långt "Vad händer och fötter" om dagens speciella datum: 11e september. Gabriel berättar om det fruktansvärda terrorattentatet mot World Trade Center i New York och om den hemska militärkuppen i Chile, samt mordet på Anna Lindh och invasionen av Barcelona. Tillsammans reflekterar dom över hur människor som bryr sig och försöker hjälpa andra människor är som ljus i mörkret. Dom diskuterar även sexuella övergrepp och Rubiales puss på Jenni Hermoso efter Spaniens VM-guld, samt reflekterar över hur vi kan göra stor skillnad om vi tillsammans står upp för dom som blivit utsatta.  Dagens ord: celsius, sexuella övergrepp Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Det är 20 år sedan dåvarande utrikesminister Anna Lindh knivhöggs till döds. En som var med den där dagen var Eva Franchell. I P4 Extra Gästen möter hon Erik Blix i ett samtal om vänskapen och politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Max Pearson presents a collection of this week's Witness History episodes from the BBC World Service. We hear from Chilean politician Hermógenes Pérez de Arce, who helped oust President Allende in 1973. We also hear from the widow of folk singer Victor Jara, who was killed during the military coup. Our guest is Dr Camila Vergara, who is a historian and journalist from Chile, and a senior lecturer at the University of Essex Business School in the UK. She tells us more about the aftermath of the Chilean coup, and its lasting impact. Eva Franchell speaks about her friend, the Swedish foreign minister Anna Lindh who was murdered in 2003. In the second half of the programme, campaigner Frank Heweston shares his experience on Greenpeace's Arctic voyage to disrupt drilling on a newly built oil rig and we hear from a friend and promoter of Zanzibar's most famous musician, Bi Kidude. Contributors: Camila Vergara - historian and journalist from Chile, and senior lecturer at the University of Essex Business School. Hermógenes Pérez de Arce – Chilean politician. Joan Jara – widow of Victor Jara. Eva Franchell – Anna Lindh's former press secretary and best friend. Maryam Hamdani - friend and promoter of Bi Kidude. (Photo: President Salvador Allende. Credit: Bettman/Getty Images)

In 2003, Swedish Foreign Minister Anna Lindh was stabbed to death in a department store in the middle of Stockholm. The 46-year-old member of the ruling Social Democratic party, was tipped as successor to Swedish Prime Minister Göran Person, and an important international career was likely around the corner. Her murder caused national trauma in Sweden. Her press secretary and best friend, Eva Franchell, witnessed the murder. She speaks to Marie Fjellborg. An SMT production for BBC World Service, produced by Anna Iverson. (Photo: Anna Lindh in 2001. Credit: Getty Images)

2003 utsätts utrikesminister Anna Lindh för en knivattack i Stockholm. På plats finns blåljusfotografen Stefan Söderström som tar en av Sveriges mest omdebatterade och dyraste nyhetsbild någonsin. 20 år har gått sedan dåvarande utrikesminister Anna Lindh 2003 utsattes för en knivattack på varuhuset NK i Stockholm och senare avled. Nära varuhuset finns blåljusfotografen Stefan Söderström, en ung, frilansande pressfotograf som i sin bil lyssnar av polisradion och tar bilder när något händer. Bilder han sedan säljer till tidningarna. Stefan är först på plats tillsammans med polis och räddningstjänst och tar bilder på Anna Lindh när hon skadad förs ut på bår ur varuhuset. De enda bilderna från en händelse som kommer att skaka om Sverige i grunden. Pressfotografen Patrik C Österberg berättar här historien om en av Sveriges mest omtalade och dyraste nyhetsbilder. För det var många som kämpade om rätten till de unika bilderna från NK, bilder som kom att förändra fotografens liv och sätta igång en debatt om vad som kan och inte kan publiceras.Dokumentären är gjord 2023 av Patrik C Österberg.Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Henrik Torehammar besöker Sveavägen 68 och Socialdemokraternas hus. Platsen där hundratals journalister har häckat utanför i kylan. Joakim Jonsson, partikassör hos Socialdemokraterna, och Bengt Harju, vd för Socialdemokraternas hus, visar runt i huset. Samtidigt berättar de massor om allt som sker där inne. Längs vägen nämns Anna Lindh, Olof Palme och Håkan Juholt.

Hur ser en icke-militär väg ur kriget i Ukraina ut? Står Svenska Freds- och skiljedomsföreningen fast vid att det är fel beslut att skicka svenska vapen till Ukraina? Svenska Freds- och skiljedomsföreningen är den största aktören i den svenska fredsrörelsen och firade 140 år den 2 april. Idag har organisationen 10 000 medlemmar. Svenska Freds tror på en värld utan krig och jobbar för nedrustning och mot vapenexport.När Ryssland genomförde sin fullskaliga invasion i februari förra året sa Svenska Freds att Sverige inte borde skicka vapen till Ukraina. Nu när kriget är ett faktum har frågan om vapenhjälp lagts på is.– Vi har valt att inte driva den frågan, säger Kerstin Bergeå, som menar att Sverige skulle kunna ta en annan roll och vara medlande part i konflikten.Men Kerstin Bergeå säger också att Rysslands invasion är folkrättsvidrig och att Ukraina har rätt att försvara sig.Att det är en svår fråga för fredsrörelsen om Ukraina ska få vapenhjälp eller inte, bekräftar Kerstin Bergeå. Vissa av föreningens medlemmar menar att det inte är fredsrörelsens roll att driva den frågan, andra menar att den här situationen är exceptionell.– Vi har behövt samtala och ompröva och acceptera att vi inte har samma åsikt inom rörelsen och att det är ok, säger hon.“Mer osäkert i Nato än utanför”Svenska Freds är emot ett svenskt Natomedlemskap och anser att regeringens beslut att söka medlemskap i försvarsunionen är "en historisk felprioritering" som leder till "ökade spänningar och militarisering". Kerstin Bergeå säger att är mer osäkert att var med i Nato än att stanna utanför.– Nato har presenterats som "den enda vägen", men fredlig konflikthantering fungerar, säger hon.– Svenska insatser har förhandlat fram vapenstillestånd i Yemen och Anna Lindh förebyggde ett utbrott av storkrig i Makedonien 2001. Det finns fredsröster som visar på alternativ. Sverige kan känna sig tryggare om vi investerar i fredsbyggande, nedrustning och avspänning i världen. Det tror jag skulle göra Sverige säkrare.Kan man inte verka både för avspänning och demokratisering och ha ett starkt militärt försvar?– Går vi in i Nato så accepterar vi att ha kärnvapen. Vi har inte alls pratat om vad det innebär. Det är en politisk allians och du måste hålla dig väl med dina alliansvänner, även om de bryter emot folkrätten. Små stater som vi verkar ha lite svårt att hävda oss inom Nato. Jag ser stor risk med att vi går med i den här kärnvapenalliansen så oreflekterat.Lyssna på hela intervjun genom att trycka på pilen under bilden.Gäst: Kerstin Bergeå, ordförande Svenska FredsProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Mats Eriksson, politik och försvarsreporter EkotTekniker: Tobias CarlssonProducent: Margareta SvenssonIntervjun spelades in torsdagen den 6 april.

The Anna Lindh Foundation is an international network of civil society associations that aims to improve collaboration between the central European countries, North Africa and Middle East. In several countries, associations create national networks within this umbrella. In Luxembourg, the Anna Lindh Foundation has 31 member associations. On Local Matters, Benjamin George Coles interviews Karine Bouton, the Head of the Luxembourg network of the Anna Lindh Foundation. This is the third part of this week's Local Matters on participatory democracy.

Vuonna 2015 poliisi ampui Manhattanillä miestä, joka hyökkäsi vasara kädessään. Todistajien muisti vääristi tapahtumat, vaikka he pyrkivät kertomaan totuuden. Mikä sai todistajat kertomaan muunneltua totuutta? Vuonna 2003 ruotsalainen poliitikko Anna Lindh murhattiin ruotsalaisessa tavaratalossa. Miksi silminnäkijät antoivat vääriä tietoja murhaajan vaatetuksesta? Miten muistikuvia voidaan manipuloida johdattelevilla kysymyksillä? Dosentti Julia Korkman on oikeuspsykologian asiantuntijana. Hän kertoo miksi muistiin ei kannata luottaa sokeasti.

Helena Bergströms insatser för kulturen gör sådant avtryck att det inte bara hyllas - de görs dessutom i nya upplagor och uppföljare. 30 år sedan kultfilmen Black Jack, 30 år sedan Änglagård och nytt ljuddrama här på radion. Vi pratar om hennes vänskap med Anna Lindh och hur det var att regissera podden Före-Efter om just Anna Lindh. Mångsysslaren Helena tar även plats i årets Talangjury! Programledare: David Druid och Sara Kinberg

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. 2003 mördas Sveriges utrikesminister Anna Lindh inne på varuhuset NK. Dagarna efter mordet görs en gärningsmannaprofil med förhoppningen att hjälpa polisen in på rätt spår. Gruppen avskriver snabbt att dådet utförts av en lejd mördare, missbrukare eller psykiskt sjuk person, utan tror att mordet begåtts av en person som använde gärningen för att kommunicera med omvärlden. Hur nära verkligheten stämde gärningsmannaprofilen egentligen? Medverkande: Tom Pakkanen, rättspsykologOla Boija, kriminalinspektör och tidigare arbetat i GärningsmannaprofilgruppenJerzy Sarnecki, professor i kriminologiProgramledare: Olivia SandellProducent och reporter: Alice LööfTekniker: Krister OrretegProducerat av Filt

Attacks on emergency personell Anna Lindh school Gas relief WW2 bomb ** Please check out the show notes for the links to our sources. Donate: https://www.berlinbriefing.de/donate/ Twitter: @berlinbriefing Facebook: https://www.facebook.com/BerlinBriefing/ Mail: berlinbriefing@gmail.com

Vi er nået til det sidste afsnit i serien om mordet på Sveriges udenrigsminister Anna Lindh. Politiet har to personer i kikkerten. Den ene er en 35-årig mand, som har flere domme bag sig og den anden er en ung mand, som har opført sig mystisk i dagene efter drabet. Efterforskerne sætter nu alle kræfter ind på, at komme helt i mål. Spørgsmålet er bare om det er muligt at kæde en af de to mænd til drabet i butikscenteret eller måske dem begge? Der skal konkrete beviser til, hvis den rette gerningsmand skal kunne dømmes ved en retssag. Det må for alt i verdenen ikke ende som dengang i 1986, hvor det tog uforståeligt mange år at nå frem til en dom.     Podcasten er sponsoreret af Telmore Link til spørgeskema: Spørgeskema Link til TelmorePlay - mobilabonnement med streaming: TelmorePlay   True Story liveshow: Få billetter her

Sveriges udenrigsminister Anna Lindh er blevet overfaldet og stukket ned med en kniv ved højlys dag. Hele Sverige er i alarmberedskab og nyheden om det drabelige overfald giver genlyd i hele verdenen. Politiet og myndighederne er under et gevaldigt pres for at frem til den skyldige. Politiet arbejder på højtryk og får da også en lang række henvendelser fra borgere der mener at vide, hvem den mulige gerningsmand kan være. Hvad efterforskerne ikke ved er dog, at de slet ikke er på sporet af den rigtige mand endnu. De har flere gode beskrivelser af morderen og også nogle fysiske spor, men inden identitet. Nu gælder det bare om at finde gerningsmanden inden har forsvinder ud af landet eller går under jorden.   Podcasten er sponsoreret af Telmore Link til TelmorePlay - mobilabonnement med streaming: TelmorePlay   True Story liveshow: Få billetter her

I 2003 bliver Sveriges udenrigsminister Anna Lindh offer for et brutalt mord. Ikke siden Oluf Palme har en drabssag vagt så stor opsigt i vores naboland og nyheden om drabet sender chokbølger gennem hele landet og ud over resten af verdenen. En meget intensiv efterforskning bliver straks sat i gang og jagten på udenrigsministerens drabsmand begynder.   Podcasten er sponsoreret af Telmore Link til TelmorePlay - mobilabonnement med streaming: TelmorePlay Link til spørgeskema: Spørgeskema   True Story liveshow: Få billetter her

Ryska stridsplan kränkte svenskt luftrum. USA:s utrikesminister Antony Blinken om kriget i Ukraina. Inna i Cherson gömmer sig i källaren. Ryssland uppger att de tagit kontroll över kärnkraftverk. Ukrainarna strömmar till sociala medier för att hålla sig uppdaterade om kriget. Vännen skriver om Anna Lindh i ny biografi.

Inna i Cherson gömmer sig i källaren. Volontärer sluter upp för ukrainska flyktingar riskerar att vara i vägen. Ryska rymdmyndigheten hotar Internationella rymdstationen. Ukrainarna strömmar till sociala medier för att hålla sig uppdaterade om kriget. Vännen skriver om Anna Lindh i ny biografi. Uppgifter om omringade städer vad innebär övertagandet av en stad? Splittrad verklighetsbild för Rysslands befolkning. OPEC i möte om turbulensen på oljemarknaden. Har svensk offentlighet spelat ned det ryska hotet?

Från 2008, nu i högre ljudkvalitet. Utrikesminister Anna Lindh faller offer för ett våldsamt knivöverfall i Stockholm och polisen måste nu försöka undvika en ny, misslyckad Palmeutredning. Senare har gärningsmannen sagt till tidningen Expressen (28/8 2011) att han avskydde politiker på grund av sin egen arbetslöshet och bristande framtidstro. Jag svamlade för att få rättspsykiatrisk vård. Allt var påhittat. Jag hörde inte röster. Det var bara ruffel och båg. I efterhand inser jag att det var svagt att skylla sina egna misslyckanden på politiker. Det är inte politikerns fel att det har gått snett för en, att man inte hittat sig själv i tillvaron, sa han då till Expressen.En dokumentär av: Kristoffer Hansson. Publicerad: 2008. Avsnittet är något förkortat.

Kulturministern i debatt om kulturskapares villkor under pandemin, krigstrumpet från järnåldern väckt till liv, teater om mördade Anna Lindh och hennes väninna, dokumentär om rysk oppositionsledare

Eva Franchells bok "Väninnan", en inifrån-skildring av maktens korridorer på Rosenbad, kom 2009. Nu har "Väninnan" haft teaterpremiär. Jenny Teleman har sett den. och Eva Franchell är vår gäst. THE ALPINIST BERGSKLÄTTRAREN SOM DANSAR PÅ BRANTA KLIPPVÄGGARMarc Andre Leclerc är unik. Han klättar för sin egen skull. Han söker inte andras bekräftelse. Och han klättrar där det egentligen är omöjligt att klättra, där ingen annan klättrar. Nu kommer en dokumentärfilm om honom, The Alpinist, och vi har intervjuat regissören Peter Mortimer. ÄR DET BRITTISKA KUNGAHUSET PÅ RIKTIGT?I bioaktuella filmen Spencer får prinsessan Diana kritik av sin make, prins Charles, för att hon inte underordnar sig, inser att hon måste vara två olika personer en privat och en officiell, att hon måste göra saker som hon hatar för att monarkin och folkets kärlek bygger på hennes förmåga att låtsas. Så vad är det brittiska kungadömet för typ av fiktion? Frågan går till Jenny Alexandersson, hovreporter på Aftonbladet. MOLLY JOHNSONS KLASSIKER PANSARKRYSSARENRevolutionens stridsfartyg är på väg mot det lilla brukssamhället Grusviken - det är anslaget i boken Pansarkryssaren. Molly Johnson från Hofors i Gästrikland var bara 24 år när hon 1955 debuterade med den modernistiska romanen. Idén till boken fick hon när hon cyklade hem från Folkets Hus i Hofors, efter att ha sett Einsensteins film Pansarkryssaren Potemkin.

Per la rubrica Pionieri d’Europa, oggi conosciamo Anna Lindh, attivista e politica impegnata per la difesa dei diritti e delle minoranze prematuramente assassinata nel 2003. Alessandra Sasso

Mordet och detaljer kring mordet på vår dåvarande utrikesminister Anna Lindh.Musik: Hampus See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Extremistiska munkar får allt mer att säga till om i Myanmar, enligt demokratiaktivisten Khin Ohmar. De startar söndagsskolor där de för ut sitt hatbudskap mot etniska minoriteter, särskilt muslimer, säger hon till Ekot. Förbjudna att besöka vissa byar, nyfödda som inte registreras och vuxna som fråntas sina id-kort det är vad muslimer i Myanmar, tidigare Burma, allt oftare möter. Nu möter även andra muslimer och etniska folkgrupper en liknade diskriminering som rohingyerna utsatts för. Bakom den utvecklingen står den allt starkare rörelsen av extrema buddistiska ultranationalistiska munkar, berättar den burmesiska demokratiaktivisten Khin Ohmar. Det som är extra oroande är att andra muslimska grupper utsätts allt oftare. Vi hör om hur de fråntas sina id-kort, nyfödda registreras inte och kan därmed inte gå i skola. Det var precis så det började med rohingyerna och i vissa byar får inte muslimer ens resa igenom än mindre stanna, säger hon. Khin Ohmar, som fick Anna Lindh-stipendiet 2008, jobbade för en demokratisk utveckling av Myanmar redan under militärdiktaturen. Hon tvingades fly och har sedan dess bott och verkat från norra Thailand. Hon berättar vidare att de extremistiska munkarna får allt mer att säga till om i Myanmar och det är de som satt upp skyltarna. De sprider sitt hat mot etniska minoriteter, speciellt muslimer, runt om i landet. De har startat tusentals söndagsskolor där de för ut sitt hatbudskap mot även andra etniska minoriteter, säger Khin Ohmar. I höst är det parlamentsval i Myanmar. Mycket tyder på att Aung San Suu Kyi åter ställer upp för sitt NLD men kanske i en annan roll. Militärens parti, UNDP, gör ett försök att återta makten. De ultranationalistiska extremistiska munkarna har också bildat ett parti, berättar Khin Ohmar. De har registrerat sig och fått stort ekonomiskt stöd från de stora företagsledarna samt militären som öppet donerat pengar dit. De har redan organiserat stora demonstrationer med upp till 30 000 deltagare till stöd för regeringens politik mot rohingyerna, berättar hon. Men mycket tyder på att NLD kommer vinna även detta val och att Aung San Suu Kyi på något sätt kommer vara landets ledare för militären behöver henne, säger Khin Ohmar. De behöver en sköld framför sig och som sådan agerar hon perfekt. De hade inte kunnat få någon bättre, säger demokratiaktivisten Khin Ohmar till Ekot. Margita Boström, Ekot margita.bostrom@sverigesradio.se

On September 10, 2003, a man with a knife attacks and brutally stabs the minister of Foreign Affairs, Anna Lindh, inside a department store in the central parts of Stockholm. Anna is rushed to the hospital but dies the next day due to her injuries. This is the beginning of a manhunt to find the … Continue reading "38. Anna Lindh"

En vecka har gått sen mordet på utrikesminister Anna Lindh. Polisen intensifierar jakten på 35-åringen. Det leder till ett gripande utanför Råsunda Fotbollsstadion. Han hålls i förvar. Då kommer beskedet som kommer att förändra hela utredningen. Information kommer in om en annan möjlig gärningsman. Den andre mannen befinner sig i Solna inte långt bort från platsen där 35-åringen greps. Två spår – bara en mördare. Hur går polisen nu tillväga för att fälla rätt gärningsman? Det blir ett mycket hektiskt dygn på Polishuset. Leif Jennekvist som ledde utredningen berättar om tvivlen, bevisen och till slut hur de får fast Anna Lindhs mördare. Nu återstår frågan om motivet. Varför mördas utrikesminister Anna Lindh på varuhuset NK i Stockholm? Är motiven politiska eller personliga? Mail: fallen@ilikeradio.se

I veckans avsnitt av Uppstickarna möter programledarna Johanna Snickars och Karin Bäcklund den prisbelönade HR-bossen Katarina Berg. Hon berättar om bananskalen som tagit henne till att bli global HR-chef på Spotify, om hur man skapat svenskarnas drömarbetsplats och hur hon infört nydanande personalförmåner som lett till att bl a Barack Obama velat ta ett personligt möte. Dessutom delar hon varför man ska sluta göra "kreativa" jobbansökningar om du vill landa ett jobb på Spotify.Katarina är uppväxt på de sju haven och på sjukhus, med en svensk sjökapten till far och asiatisk "tiger mom". Hon är en åsiktsmaskin, har grav dyslexi, är introvert privat men ställer om till extrovert på jobbet. 2017 utsågs hon av tidningen Chef till Sveriges bästa HR-chef. Det som gjort henne framgångsrik menar hon är att hon varit duktig på att skapa diversifierade team som trivs ihop, vill åstadkomma nånting högre än en själv och vill göra det tillsammans. Hennes pragmatiska ledarfilosofi är att peka ut riktning, röja hinderbanan och vara i vägen så lite som möjligt. Katarinas bästa tips till unga rastlösa människor att det bästa sättet att få ett nytt spännande jobb är att göra ett bra jobb där man är. Spotify toppar ständigt employer brand listorna och tar emot ca 45 000 jobbansökningar varje månad och anställer 100-150 människor i månaden. Hon berättar hur de mer och mer arbetar med automatisering och algoritmer i ansökningsprocessen, men varför de rekryterar fler personer genom proaktiv manuell search än genom ansökningar. Katarina har tagit fram nya värderingsdrivna personalförmåner som t ex månaders betald föräldraledighet för alla medarbetare globalt och att medarbetare själva får välja vilka högtider de vill ta ut semester. Men hon berättar om kollegornas kritik mot henne som presentatör och kommunikatör, och hur hon under två år tog till sig alla råd - vilket gjorde att hon blev helt oförståelig. Därefter har hon lagt ner försöken att vara till lags och blivit en väldigt uppskattad föreläsare.Hon berättar varför hon ser upp till Anna Lindh som ledare, om hur hon höll på att missa sin största framgång då hon tackade nej till ett drömjobb vid 27 års ålder, och sin största fuckup då hon missade mellancheferna i en stor omorganisation. Därtill varför hon inte hör till fanclubben av DISC-analysen (de fyra färgerna) och varför man ska sluta träna upp det man är dålig på och fokusera på sina superkrafter istället. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

10 september 2003. Hasse Aro åker förbi varuhuset NK i Stockholm. Han möts av ett stort uppbåd av utryckningsfordon, ambulanser och polisbilar. Han väljer att kontakta Efterlyst-redaktionen. Uppgifter kommer in om att utrikesminister Anna Lindh har blivit knivattackerad. Skadorna sägs inte livshotande. Vi vet alla idag att så inte var fallet. På morgonen efter kommer beskedet att Anna Lindh dött av skadorna. Det blir några mycket intensiva dygn. Både för polisen och för medierna. Först ovissheten om vad om hänt. Sen kommer dödsbeskedet. Polisen jobbar för högtryck. Efterlyst gör om hela kvällens program. Signalement på en gärningsman kommer in. En röd keps och en kniv hittas. Vem är mannen som fångats på varuhusets övervakningskameror och som setts av vittnen? Tips från både allmänheten och från pålitliga källor som rättpsyk och häkten kommer in. Tipsen leder polisen in på spåret med ”35-åringen”. Till slut kan han gripas. Tidningarna fullkomligt exploderar. Men har polisen rätt gärningsman? Hasse Aro har träffat Leif Jennekvist som ledde mordutredningen och som senare gav ut boken ”Mordet på Anna Lindh – en polisutredning”. Jennekvist berättar om de intensiva dagarna i början av utredningen. Hur klarade polisen att genomföra sin utredning när pådraget från pressen att hitta mördaren var enormt? Mail: fallen@ilikeradio.se

När utrikesminister Anna Lindh avlider är hon den andra höga politikern i vår tid som mördas. Och den här polisutredningen får absolut inte gå som efter Olof Palme. Överåklagaren Agneta Blidbergs ansvar är tungt. Rätt person måste hittas och dömas. Hur ska hon leda utredningen?

Sverige var i chock efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Då åkte det svenska damlandslaget i fotboll till VM i USA - och fick ett helt land att jubla igen. Dokumentär av Martin Hedberg (2015) Medverkande: Mona Sahlin, Victoria Sandell Svensson och Marika Domanski Lyfors.

Sverige var i chock efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Då åkte det svenska damlandslaget i fotboll till VM i USA - och fick ett helt land att jubla igen. Dokumentär av Martin Hedberg (2015) Medverkande: Mona Sahlin, Victoria Sandell Svensson och Marika Domanski Lyfors.

Sverige var i chock efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Då åkte det svenska damlandslaget i fotboll till VM i USA - och fick ett helt land att jubla igen. Dokumentär av Martin Hedberg (2015) Medverkande: Mona Sahlin, Victoria Sandell Svensson och Marika Domanski Lyfors.

The European Commissioner for Competition, Margrethe Vestager, said on Monday that digital businesses should pay their fair share of tax in the EU. The Commissioner touched on a wide range of issues, from democratic control and the threat of power in the digital world to taxation and privacy. Vestager was delivering the 14th annual Anna Lindh lecture in Lund, Sweden. Her speech was titled “Democracy and Power in a Brave New World: Economy, Technology and Human Rights." "The digital transformation that we’re going through today is affecting almost every part of our world. We’re finding that we need to look again at the rules and regulations that govern our lives, to make sure they strike the right balance between the needs of the different parts of our society.

Vi firar Peter som har fyllt 31 år. Hurra! Fredrica minns tiden då hon var tio år och ville bli politiker och hade Anna Lindh som största förebild. Dessutom: om att gråta på en motionscykel, vara ofrivilligt duktig och den stora frågan om det är okej att ringa upp någon utan förvarning. 
Mejl: fedricaopeter@gmail.com!

Nûçeyên giring yên îro 19.06.2018 ji vê podkasta beê kurdî yê Radyoya Swêdê bibihîzin. . -- Pêkêkar: Sidki Hirori Derhîner: Besir Kavak

Mina Dennert snackar inte bara, hon gör. Som 2016 när hon upplevde att något måste göras åt det massiva näthatet. #jagärhär blev sättet som hon och likasinnade kunde hitta varandra i kommentarsfälten för att tillsammans stoppa hatet. Idag tar många mediabolag hatet på större allvar och #jagärhär har blivit en förening som vill stärka människor i att reagera och stå upp när andra bli utsatta för hat och hot. För sitt engagemang har hon fått flera priser, bland annat 2017 års Anna Lindh-pris. Lästips på podavsnittets webbsida

Nordmark Pod får besök av Mona Sahlin!Det samtalas om och att; surpises,att ha ett styrt liv, att fråga den 25 åriga Mona, livets val, regeringen, konstant eller icke konstant, musik, idrott, politik, göra saker för andra, tunnelbanan, maktens korridorer, jag vet inte, framtiden, tiden, snabb eller långsam, tips från Stieg Larsson, möta Nelson Mandela, vända kinden till, - hej jag är här igen, självdistans, sorgen efter Anna Lindh, inte vilja bli som alla andra, känsla av hopplöshet, att förlora sin son, förändringen efter sorg, ta vara på tiden, allt hör ihop, livet pågår, förkovra sig i det abstrakta, nyfikenhet och att aldrig sluta fråga.Avsnittet avslutas med Markus Krunegårds låt Korallreven & Vintergatan.Mäktigt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

PRESIDENT. Tarja Halonen berättar om arbetet som jurist inom den finska Fackföreningsrörelsen, via rollen som utrikesminister till ämbetet som landets första kvinnliga president. Tarja Halonen konstaterar att relationen mellan Finland och Sverige är god. Det finns dock ett par undantag, nämligen ishockey och Eurovision Song Contest. Hon har haft nära samarbeten med svenska kollegor som Anna Lindh, Lena Hjelm-Wallén och Margot Wallström. Presidenten berättar öppet att hennes första kärlek inte var så lyckad, romansen varade bara i drygt tre år. Sin nuvarande man Pentti Arajärvi har hon varit tillsammans med mycket länge, men under presidentvalskampanjen var de inte officiellt gifta. Då kallade hon honom för grannmannen. Tarja Halonen arbetar fortfarande med jämställdhet och att verkställa klimatavtalet. Om Tarja Halonen Finlands president under tolv år, tituleras fortfarande president Tarja Halonen. Historisk som den första kvinnan att inneha ämbetet. Suttit i riksdagen för Finlands socialdemokratiska parti, varit justitieminister och utrikesminister. Ett flertal internationella förtroendeuppdrag både under åren som president och efter det. Utbildad jurist och har arbetat som advokat och inom den finska fackföreningsrörelsen. Arbetar fortfarande aktivt, speciellt inom FN, för hållbar utveckling. Stark förkämpe för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Var under tidigt 80-tal ordförande i Seta, Finlands ledande organisation för hbtq-frågor. Producent: Soili Huokuna

Avsnitt 79 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. Komikern och senaste Tankesmedjan-medlemmen Marcus Berggren gästar podden för att prata om ett spår som skulle kunna förklara walkietalkie-observationerna. Nämligen den så kallade Barbrogruppen, enligt uppgift en samling blomkvistare ledda av ett bastant fruntimmer vid namn Barbro. Kan dessa underliga hobbyspanare ligga bakom ett ministermord? Dessutom om aliaset Jan Berg, att balla ur första dagen på nya jobbet, Anna Lindh-cosplay, och våta drömmar. Bland mycket annat. Håll till godo! Avsnittet presenteras i samarbete med min kommande soloföreställning ÅRET ÄR 2016 som kommer gå av stapeln i Tangopalatsets källare i Malmö den 28 december. Biljetter köpes på billetto.se/underproduktion! Ses där, det kommer bli svinfedt.

Henrik Frisk: Bipolär sjukdom är anledningen till att jag spelar och komponerar. Tonsättaren Karin Rehnqvist: Att komponera tränar upp känsligheten. Min melankoli tillhör känslospektrat och livet. Professionella kompositören och saxofonisten Henrik Frisk ger en unik intervju där han berättar om sin bipolära sjukdom. Birgitta Tollan är en av de få han talat med om detta. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och omgärdad av fördomar. Musiken var vägen ut ur lidandet för Henrik Frisk. Sjukdomen är anledningen till att jag spelar och komponerar, berättar Henrik Frisk. Musiken var vägen ut ur lidandet. Det var ett öppet fönster för kommunikation med andra människor. När jag lyssnar på min egen musik kommer jag närmast mig själv. Musiken får mig att förstå att jag finns på riktigt. Jag spelar saxofon därför mår jag bra. Punkt! Vinst på varje lott. Och det är ganska häftigt! Redan som liten pojke hade Henrik Frisk depressioner. Han bodde i Frankrike med sin familj och såg som 12-åring en TV-sänd konsert med popgruppen Police. Upplevelsen förändrade hans liv.Den internationellt mycket uppmärksammade tonsättaren Karin Rehnqvist har haft perioder av nedstämdhet. Jag har en vild hjärna som drar iväg. För mig är komponerandet ett sätt att koncentrera tanken och ge stadga i tillvaron, förklarar hon. Att ägna sig åt konst, att komponera, handlar om att träna upp sin känslighet. Då är det inte så konstigt att vara melankolisk. Det tillhör känslospektrat och det tillhör livet. Ständig lycka finns inte, säger Karin Rehnqvist, som vill att musiken skall stånga sig fram, ge motstånd och gestalta det som är bångstyrigt och brustet. När utrikesminister Anna Lindh mördades kändes det futtigt att komponera. Men i mitt verk Ljus av ljus, till minne av Anna Lindh, använder jag ljusa flickröster som en motbild till det mörka, till sorgen. Tonsättaren Jonas Bohlin är attraherad av dystopier och har skrivit flera verk utifrån svåra, smärtsamma teman. Jag är ingen religiös människa utan försöker hitta ett sekulärt förhållningssätt till vetskapen om vår egen dödlighet, berättar Jonas Bohlin, som skrev verket Holocene utifrån oro och ångest över klimathotet. Efter tre års arbetet med partituret blev Jonas Bohlin nedstämd och utbränd. Det här objektiva sättet att se på hela mänskligheten gör att man distanserar sig från själva livet för att studera olika uttryck för vår undergång. Det är att avskärma sig gentemot mänskligt levande och det har kostat på mycket mer än jag har kunnat förstå själv, säger Jonas Bohlin. Vi lyssnar även på musik av de unipolära och bipolära artisterna Brian Wilson i Beach Boys och Sting i Police.Musiklista:"Fire and Improvisation"Emil JonasonEmil JonasonLIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004  RehabAmy WinehouseAmy Winehouse, m fl     CP-SkräckMadodds (Fredrik Mbuyamba)MadoddsPrivat inspelning "Fire and Improvisation"Emil JonasonEmil JonasonLIVE in Konserthuset 25/9 2004 Ljus av ljusKarin RehnqvistText: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition.Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred HoneckInspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004 Messsiah. Del 2 scen 6: HallelujahG F Händel. Charles (A) Texten sammanställd ur Bibeln. Minkowski, Marc (Dir) Dawson, Lynne (Sop) Kozena, Magdalena (Sop)  Hellekant, Charlotte (Mezz) Asawa, Brian (Cten) Ainsley, John Mark (Ten) Smythe, Russell (Bar) Bannatyne-Scott, Brian (Bas) Les Musiciens Du Louvre (Grenoble) /På Tidstrogna Instrument  Good vibrationsBrian Wilson.                  The beach boysSingle 1966                                           NefertitiWayne ShorterHenrik Frisk, sax, Richie Beirach, piano-Frisk_BeirachHornblower RecordingsExpressions                    HR98103 Voices Inside my HeadStingThe PoliceZenyatta Mondatta                                Nostalgia Del Futura IIHenrik FriskHenrik Frisk, dator. Ars Nova stråkkvartett (ur Ensemble Ars Nova)Liveinspelning 1996, SR, producent Frank Sjöström Friday-13/3Henrik FriskHenrik Frisk, sax. Pli: Samuel Hälqvist, Nils Ölmedal, bas och Peter Nilsson, trummor.Live Victoriateatern, Malmö producent Ulf Rådelius Like SomeoneHenrik FriskHenrik Frisk. sax. Pli: Sten Sandell piano, Peter Nilsson, trummor            Live Victoriateatern, Malmö producent Ulf Rådelius Donna LeeCharlie ParkerCharlie Parker All Stars"The Original Bird"Savoy Jazz Records       ZD 71854 Ljus av ljusKarin RehnqvistText: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition.Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred HoneckInspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004 Teile dich NachtKarin Rehnqvist. Text: Nelly SachsLena Willermark, Estlands Filahrmoniska kör, Paul Hillier, dirInspelad i Tallin 20/10 2005, Niguliste kyrka Till den sovandeKarin RehnqvistOlle Persson, barytonPer Johansson, klarinett. Cristiano Gualco, violin, Paolo Andreoli, violin. Bo Håkansson, slagverk.Inspelad i Båstad 2009. Live SR P2 Kuolinitku Äidin haudalla/Dirge On The Mother's GraveFinska GråterskorItkuja Lamentsean 6420614440018 HoloceneJonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text.Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören.Inspelad av SR P2 HallelujahLeonard CohenJeff Buckley, sång, gitarr.CD:n GraceColumbia Records 

Nu lämnar han den politiska arenan efter 22 år i riksdagen. Hör Håkan Juholt tala ut om resan från fosterställningen under täcket till att ta på sig yolo-tröjan och ge ett "fuckfinger" åt "klegget". Håkan Juholt tog över det Socialdemokratiska Arbetarpartiet den 25 mars 2011, men lämnade ordförandeposten redan den 21 januari 2012. Det blev tio tumultartade månader som ledare för Sveriges största parti. 1994 klev han in i riksdagen, men söndagen den 11 september slutar Håkan Juholt som ledamot. Han har packat sina lådor och tagit trappan ner från maktens korridorer i riksdagshuset för allra sista gången.Den politiska arenan lämnar han med en blandning av vemod och stolthet på årsdagen av militärkuppen i Chile, terrordåden i USA och mordet på Anna Lindh. Världshändelser som har påverkat honom stort. I Söndagsintervjun i P1 berättar Håkan Juholt om den kärleksfulla uppväxten i Oskarshamn, sin känslosamma skilsmässa 2005 och om den både skakiga och skakande partiledartiden. Det är en berättelse om dålig självkänsla, att tvinga sig själv ner på bottnen och om att tidigt känna ordens makt. Yolo You only live once. KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Minnet av Anna Lindh, Bernie Sellout och Turkisk kupp by Markus och Malcom

Avsnitt 71 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. Kan Palmemordet ha skett av misstag? Det menar de som lagt fram den så kallade förväxlingsteorin, med grund i att Olof Palme och Sigge Cedergren påstås vara jäävligt lika. Särskild utvald för att granska detta påstående närmare är Erik Börén, som har vanan inne att förväxlas med poddens programledare (och vice versa). Dessutom en del om "35-åringen" i Anna Lindh-utredningen, att köra bilbana när andra har sorg, och en knasig Stefan och Christer-fars. Och så lanseras Suzanne Osten-teorin. Mycket nöje!Avsnittet presenteras i samarbete med föreställningen JOHANNES FINNLAUGSSON LÖSER PALMEMORDET, som kan beskådas på vimeo.com/fallfilm/jflp

FÖRFATTARE. Det var inte meningen att min bokserie skulle ta så här lång tid, men livet kom i vägen. Liza Marklund öppnar sitt Sommarprogram med att påminna lyssnarna om hur oerhört länge sen det var 1997: Sverige var en stormakt i tennis, världen oroade sig för millenniebuggen (dvs att alla datorer skulle krascha) och internet var modemuppringt. 1997 var också året då Liza Marklund sa upp sig från sitt tv-jobb för att börja skriva böcker. I Sommar i P1 berättar hon om allt som gjorde att bokprojektet drog ut på tiden: vännen Anna Lindh som mördades, allt pratande som framgångsrikt romanskapande kräver, engagemang för Unicef och hotade kvinnor. Och dotterns cancer. Vi får också veta att det inte finns kriminalromaner i diktaturer, hur det är att leva under hot från näthatare, samt att det är svårt för en feminist att sälja böcker i Dayton, Ohio. Musikaliskt innehåller Liza Marklunds mer udda inslag som Sovjets nationalsång och Ultima Thule. Om Liza Marklund Författare, 52 år. Född och uppvuxen i Pålmark, Piteå, bosatt i Marbella och Stockholm. Har sålt 15 miljoner böcker på drygt 30 språk. Författarskapet handlar mycket om mordgåtor, men också om utsatta, misshandlade kvinnor och om jämställdhet. I sommar kommer den allra sista boken om journalisten Annika Bengtzon, som inte bara var en av Sveriges första kvinnliga huvudkaraktärer i krimgenren utan också lärt läsarna mycket om livet på en tidningsredaktion. Parallellt med författarskapet har hon också gjort sig känd som kontroversiell debattör. Liza Marklund har varit Sommarvärd 1999. Producent: Henrik Johnsson

JOURNALIST, DOKUMENTÄRFILMARE. Tom Alandh, Sveriges meste dokumentärfilmare, verkar minnas varenda en av de hundratals personer han mött och porträtterat: hon som ångrade att hon aldrig lärde sig steppa, mannen på härberget som längtade efter ett hem, kåkfararen med författarambitioner, totalförlamade Jocke, en sliten Monica Zetterlund mot slutet av hennes liv. Han minns sitt eget liv också, grälen mellan sköra mamma och pappa Tarzan, med sin röda kärleksgåva till sportbil, det trygga stabila hemmet hos fosterföräldrarna i Norra Ängby. Deras konsumkvittoräknande. Vännerna. Barnen.  ”Hur många dagar minns man egentligen av ett år? Av ett liv?” Frågar sig Tom Alandh. Tillräckligt för att tillsammans med bilder mer inifrån tv- och filmjobb,  tankar om vad man gör med sitt liv, och minnesvärd musik leverera ett  Sommarprogram som nog får lyssnarna att själva minnas. Om Tom Alandh Journalist, dokumentärfilmare, 71 år. Född och bosatt i Stockholm. Har gjort över 100 dokumentärfilmer. Fick sitt stora genombrott 1987 med dokumentärfilmen om Nacka Skoglund, som gav honom Stora Journalistpriset. Har även tilldelats både Torgny Segerstedts frihetspenna och Publicistklubbens Guldpenna samt Kristallens Hederspris. Har porträtterat Monica Zetterlund, Cornelis Vreeswijk, Ingemar Johansson och Anna Lindh. Men framför allt har hans dokumentärfilmer handlat om okända personer på samhällets skuggsida. Arbetat på Sveriges Television sedan 1971. Inledningsvis med program som Fokus och Studio S. Producent: Måns Hirschfeldt

Döden. Utan krusiduller. Programmet tar avstamp i en bilolycka i Zimbabwe och leder vidare in till textens förmåga att trösta, musikens oumbärliga sätt att läka, via ilskans kraft och slutar i en jazzbegravning i New Orleans. Vi låter den vackra, fula och sorgesamma musiken breda ut sig i alla sina olika former och vi lyssnar på just döden. Ett personligt program där också programmakaren Sara Parkmans erfarenheter tar sin plats. Alexander Alvina Chamberland Svenskamerikansk performanceartist, författare och transaktivist som i detta program berättar om en av hens favoritkonstnärer och musiker- Diamanda Galás. Galás gestaltade AIDS-epedmien under tidigt 90-tal genom hennes verk Plague mass”. Ylva Eggehorn Sveriges mest uppskattade psalmtextförfattare som bland annat samarbetat med Benny Andersson. Har skrivit psalm 256 "Var inte rädd" som har sjungits under de flesta av Sveriges kollektiva sorgehögtider, bl a under Tsunamikatastrofen och mordet på Anna Lindh. Deltar i programmet om död och pratar om textens betydelse i sorgearbetet. Ricky Ricardi Arkivarie på världens största arkiv för en enskild jazzmusiker, Louis Armstrong house museum. Berättar om begreppet "Jazz funerals", en företeelse som har sitt ursprung i det tidiga 1900-talets New Orleans där jazzmusiker spelade glad jazz för att hedra den döda. Sara Parkman har gjort programmet, David Silva har varit producent och Munck är produktionsbolaget.

Vem ska få läsa din sjukjournal? I det elektroniska samhället blir det allt lättare att vara nyfiken - så hur vanligt är det egentligen med skvallerläsning av patientjournaler? Och finns det en konflikt mellan god vård och risken för spridning av känslig information? Kaliber handlar idag om vården och den personliga integriteten. - Här är ju vår dotters grav, så hit brukar vi åka. Anna och Tomas dotter blev bara några månader gammal. Hela sitt liv levde hon på neonatalavdelningen på ett sjukhus i södra Sverige. Samtidigt som flickan svävade mellan liv och död, började rykten om barnets hälsotillstånd, spridas på hemorten. Anna och Tomas tog så illa vid sig av händelserna att de inte vill vara med i en ny intervju om det de blev utsatta för. Men så här berättade paret för P4 Jönköping för ett par år sedan. Vi har också valt att kalla dem något annat: – Ja, det var ju väldigt grova ord om våran dotters tillstånd. Sånt vi inte ens hört från läkarna. Det var ju inte så roligt att höra ryktesvägen och det var då vi blev misstänksamma, var hon hade kunnat få den informationen ifrån, säger Tomas. Anna och Tomas begärde ut loggarna från dotterns journal. Då upptäckte de att personal som inte hade haft något med vården av deras dotter att göra läst i journalen. - Vi trodde ju inte det var sant, hur en människa kan vara så nyfiken att man går in i nån annans journal? Det var så oerhört kränkande och vi blev väldigt ledsna och arga på samma gång, fortsätter Anna. Det är en vanlig dag på en av avdelningarna på Falu lasarett. Patienter kommer och går. Och det är många saker och mycket information för personalen att hålla reda på. En sjuksköterska och en läkarsekreterare pratar om problem som dyker upp. Alla har vi nån gång kommit i kontakt med vården. När vi gör det, ska all information om de diagnoser, och den vård och behandlingen vi får,  antecknas i en journal. Förr fanns den här informationen bara på papper. Då var det ett begränsat antal människor som hanterade journalen, och hade möjlighet att läsa om dig. Men sedan kom den digitala tekniken - även till sjukvården. Och med tekniken - debatten om skvallerläsning av patientjournaler. Ett exempel är då statsrådet och tidigare metallordföranden Leif Blomberg dog efter en tids vård på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1998.  En kontroll visade att 26 anställda vid sjukhuset hade läst hans elektroniska journal, utan behörighet. Och några dagar efter mordet på utrikesminister Anna Lindh väcktes misstankar om att obehöriga hade varit inne och läst hennes elektroniska sjukjournal på Karolinska. Sedan kom patientdatalagen, som bland annat ska skydda vår personliga integritet när vi söker vård. Vad har hänt sedan lagen infördes? Hur säkra är systemen som ska skydda oss - håller de måttet? I Kaliber idag -  om balansgången mellan god vård och risken med allt mer öppet digitalt journalsystem. Patientdatalagen trädde ikraft i juli 2008. Den reglerar hur elektronisk information ska hanteras inom hälso- och sjukvården. Lagen infördes bland annat för att underlätta ett större utbyte av patientinformation mellan vårdgivare. För ju mer information den som ska vårda eller bota dig har om dig och din sjukdom, desto mindre risk för felbehandling och bättre förutsättningar för god vård.  Hans Wingstrand är läkare och är professor vid Lunds universitet och berättar om vikten rätt information. – Som läkare har jag ju nytta av att kunna komma åt patientens tidigare sjukdomshistorik, behandling och läkemedel, säger han. Nytt i patientlagen var bland annat möjligheten till sammanhållen journalföring - alltså möjligheten för fler än en vårdgivare att läsa din journal. Samtidigt som man ökade tillgängligheten till dina patientuppgifter, såg man också risker med öppenheten –  och lagen innehåller därför hårdare krav på vårdgivarna att skydda den personliga integriteten. Maria Bergdahl är jurist och expert på patientdatalagen. Under flera år jobbade hon på Datainspektionen med granskningar av lagen. – Personlig integritet är ju viktigt i samhället i stort idag med internet och alla uppgifter som delas på 0,1 millisekunder, men när det gäller sjukvården så är det ju dom känsligaste uppgifter som finns om en patient, samlade i journalsystem, säger Maria Bergdahl. Integritetskraven i lagen innebär bland annat spärrfunktioner, krav på begränsningar i behörighetstilldelningen, och kontroll av vilka som går in i din journal, via så kallade loggar. Nu har lagen funnits i sju år. Och problemen att följa den lika länge: 2011:  En majoritet av personalen i landstingen har ännu inte utbildats i patientdalalagen, PDL. Det framgår av siffror i den kommande SLIT -rapporten från Sveriges Landstings IT-chefer. 2013: En granskning  utförd av Datainspektionen visar att det blivit enklare för patienter att spärra journaluppgifter från att lämnas ut mellan olika vårdenheter och vårdgivare. Samtidigt är det anmärkningsvärt att man först nu, fem år efter lagens införande,  börjar satsa på att införa spärrfunktioner säger tillsynschefen på Datainspektionen till tidningen Vårdfokus. 2014: En ny SLIT-rapport visar att det återstår mycket anpassning av system, regler och rutiner samt utbildning av personal för att klara patientdatalagens krav. 2015: En omfattande granskning som datainspektionen gjort av  landstingen och regionerna i landet samt Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att samtliga  brister när det gäller riskanalyser över de anställdas tillgång till patientuppgifter. Flera vårdgivare får också kritik för att inte ha tydliga riktlinjer för loggkontrollerna. Det är Datainspektionen som är tillsynsmyndighet för patientdatalagen och som bland annat  kontrollerar att vårdgivarna har säkerhetsåtgärder för att skydda känsliga patientuppgifter. Sedan lagen började gälla har myndigheten granskat tillämpningen av lagen flera gånger. Den senaste, och mycket omfattande tillsynen,  blev klar i slutet av mars i år. – Vi har hittat väldigt många brister, det rör framförallt såna här saker som behörighetsstyrning, och åtkomstkontroll, som är två av dom här centrala frågorna i patientdatalagen. Men också i förhållande till patienters rätt att spärra sina uppgifter inom och mellan vårdgivare. Man har inte fullt ut följt de regler som finns i patientdatalagen då,  som är till skydd för patientens personliga integritet, säger Magnus Bergström, IT-säkerhetsspecialist, enheten för myndigheter, vård och utbildning vid Datainspektionen. Centralt i lagen är dom uttryckliga bestämmelserna att förhindra obefogad spridning av elektroniska uppgifter om patienter. Det innebär att bara de som verkligen behöver ska kunna se din journal och det som står om dig där. Och det är just här som vårdgivarna brister - än idag. Innan vårdgivaren bestämmer vilka som ska ha behörighet, ska en behovs- och riskanalys göras. Att det här inte görs innebär alltså vårdgivarna idag riskerar ha alltför vida och felaktiga behörighetstilldelningar, det vill säga att fler än de sjuksköterskor, läkare och andra som har med din vård att göra  kan se din journal. Läkaren Hans Wingstrand menar att vårdgivarna försummat och prioriterat bort sekretessfrågan: – Det finns idag i praktiken inte längre någon journalsekretess. Det kan man ju knappast påstå när 100 000-tals människor har tillgång att komma in och läsa din journal. I samtalet som sagt, och vid behandlingssituationer fungerar detta väldigt bra då vårdpersonal som sagt har hög moral när det gäller detta, men sedan dokumenteras detta i våra datoriserade journalssystem. Och då har inte längre personalen kontrollen över detta, och inte patienten heller. – Men om moralen är hög  - varför är det då ett problem att många har tillgång till uppgifterna i journalerna? – Ja, det är att det handlar om så många människor och även om vi vill tro gott om våra medmänniskor så är riskerna uppenbara att det missbrukas på något sätt och vid ett antal tillfällen. Att så många som 100 000-tals personer kan ha tillgång till din journal beror på något som heter nationell Patientöversikt. Det är ett system som alla landsting och regioner är anslutna till,  och som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med vårt samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. I ett stort grönvitt hus vid skogskanten i Stockholmsområdet bor Johanna med sin man, fyra barn och de tre katterna. –  I oktober så hela karusellen höll på det var en ganska jobbig period för alla, känns deppigt här hemma då köper vi två små kattungar, så blir det livat och roligt och det blev det, berättar Johanna. Johanna läser till läkare, men efter händelserna i höstas ifrågasätter hon nu sitt yrkesval. Efter att hon själv blivit opererad  tillstöter komplikationer och hon söker akutvård, två dagar efter varandra.  Vid besöken känner hon sig illa behandlad av vårdpersonalen, och upplever att de har förutfattade meningar om henne. Hon ber att få läsa sin journal. – Journalerna är saftiga och fulla av åsikter, hobbyanalyser och huruvida jag spelar eller inte eller om jag inte har smärta. Om min smärta var på riktigt eller inte. Jag tänkte var har ni stått och smugit på mig? Alltså det var så absurt. Så då tänkte jag - jag vill se - vilka har läst det här? Tack vare sina studier vet Johanna att patientdatalagen ger oss rätt att ta del av de inloggningar som gjorts till vår journal. Den informationen ska enligt lagen vara utformad så att patienten kan bedöma om inloggningen var befogad - eller inte. –  Och då när jag får hem dom här och sätter mig här i soffan med min man och börjar titta. Så ser jag ju att de här två akutbesöken på kanske sammanlagt 20 timmar, under loppet av ett, två dygn, så har det skett över 100 inloggningar. Och det har varit av mer än 20  sjuksköterskor och undersköterskor. Och om jag avrundar snällt - uppåt - så har jag haft kontakt med fyra sjuksköterskor. – Blev du förvånad över hur det såg ut i journalen och loggarna? – Ja jag blev jätteförvånad. Förskräckt. Och jag tänker att det kan vara mycket i en människas liv som man inte vill skylta med. Eller som man inte vill prata med vem som helst om, för det kanske är känsligt. Efter att i flera månader, utan resultat, försökt få en förklaring till inloggningarna från kliniken där hon vårdades, kontaktar Johanna Datainspektionen som uppmanar henne att göra en polisanmälan.  Polisen beslutar efter en dag att inte inleda någon förundersökning, med skälet att "uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats". Men hur är vanligt är det då att tillgången till våra känsliga uppgifter missbrukas? Att den mänskliga nyfikenheten tar över de sekretessföreskrifter man som sjukvårdsanställd har att följa hände förstås även innan patientdatalagen fanns. Men efter lagens införande - som alltså kräver kontroller av olovliga journalslagningar - verkar upptäckten av misstänkta fall ha ökat.  En genomgång som tidningen Vårdfokus gjorde 2012 visar att landstingen mer än fördubblat sina polisanmälningar på två år. Lena Jönsson, jurist på landstinget Dalarna, tror ökningen beror på just möjligheterna till upptäckt. – Det beror säkert på en förbättrad kontroll och medvetenhet. Jag tror inte antalet fall har ökat utan jag tror det är en ökad medvetenhet om integritet och sekretess, säger Lena Jönsson. Kaliber har frågat vårdgivarna runt om landet hur många dataintrång de upptäckt mellan åren 2010 och 2014, alltså de senaste fem åren. Flera svarar att de inte sammanställer sådana uppgifter och några uppger att de bara har koll för ett par år tillbaka. De 23 landsting, regioner och privata vårdgivare som svarat på våra frågor uppger att 200 fall noterats. Av dem har 90, mindre än häften, polisanmälts. 93 fall har lett till nån form av arbetsrättslig åtgärd - det vill säga muntlig eller skriftlig varning - eller avsked. Men att alla fall inte polisanmälts, betyder inte automatiskt att de inte var olagliga. Och flera som Kaliber pratat med tror att det finns ett mörkertal av olovliga intrång. Landstinget Dalarna till exempel, upptäckte att de misstänkta fallen av olaga intrång ofta fastnade hos verksamhetscheferna. Det är oftast de som har ansvaret för att kontrollera loggarna, så fall av misstänkta intrång utreddes aldrig. I Dalarna flyttade man därför ansvaret för anmälningar till juristen, Lena Jönsson. – Vi ser ju att det är en tuff sits för verksamhetscheferna att ta det ansvaret att göra en polisanmälan. Det finns ju en risk att det stannar där.  Och patienten behöver också veta att det sker en mer oberoende granskning. Sedan 2013 finns i Sverige 15 vårdåklagare, vilka utreder misstänkta brott begångna av vård och omsorgspersonal i deras yrkesutövning. Det är idag vårdåklagarna som utreder om de olovliga inloggningarna är brottsliga, så kallade dataintrång. – Ett slags ganska vanligt ärende är ju att folk som har tillgång till dom här systemen vill kolla sin granne, eller nån släkting eller något. Och dom har ju naturligtvis ingen rätt att gå in och titta i den journalen, utan det gör ju de av nyfikenhet. Och då blir det i alla fall ingen svårighet att säga att det får dom inte. Och det vet de ju själva att dom inte får. Så då är det ju mer en fråga om att komma på dem, säger kammaråklagare Zilla Hirsch, som är en av två vårdåklagare i Stockholm och fortsätter. – Och de anmälningar jag har, alla kommit till för att patienter själva har funderat över ”kan någon har varit inne i min journal” och då har patienten själv begärt ut ett loggutdrag och på den vägen är det. Jag har ju aldrig fått någon anmälan, notera de är bara tre men,  där sjukhuset själva via något säkerhetssystem eller någon stickprovskontroll, gjort någon anmälan och sagt att här har vi personal som varit inne i någon journal som de inte ska vara inne i.  Av de cirka 300 fall av vårdärenden som vårdåklagarna utrett de två år de funnits, handlar merparten, cirka 70 procent, om dataintrång och då i huvudsak i journaler. Men det är få som leder till åtal och fällande dom. – Ett  ärende som jag tycker är ganska intressant, där är det ju vårdpersonal som har varit inne i en journal och då blir det diskussion - om det var något de hade rätt att göra utifrån sina tjänsteuppgifter. Och där kan det nog bli en diskussion -  om det var rätt att gå in i journalen eller inte. I vissa fall kan det ju vara tydligt, om man har de här arbetsuppgifterna får man i alla fall inte titta i den delen av journalen eller så. Men en del andra kan det till slut bli svårt att säga. För vad ligger inom ramen för deras tjänst? Det kan ju bli svårt att avgöra, säger Zilla Hirsch. Eftersom Datainspektionens granskningar visat att många vårdgivare saknar både system och riktlinjer som styr upp kontrollerna - är det helt enkelt ingen som vet hur många som olovligen går in i din journal. Magnus Bergström på Datainspektion tycker att det här är ett problem. – Loggkontrollerna då,  de syftar ju till att kunna upptäcka och beivra obehörig åtkomst. Befattningshavarna som ska utföra de här kontrollerna måste ju då naturligtvis veta vad det är de ska kontrollera och vad de ska leta efter.  Det är en förutsättning för att de här loggkontrollerna ska bli verkningsfulla.  Har man inte de här riktlinjerna riskerar man att få en obehörig spridning av patientuppgifter. Och det är inte acceptabelt, säger han. Och läkaren Hans Wingstrand håller med om att dagens kontroller är bristfälliga: – Det säger sig självt att det görs 100 tusentals lagliga, helt legitima  inloggningar varje dygn inom svensk sjukvård och det säger ju sig självt att risken för åka fast för ett enstaka olagligt intrång, den är ju minimal. Dessutom är det ju så att OM det upptäcks - så ju skadan redan skedd. Då har någon varit in och läst din journal.  Men trots att det finns en lag och trots att tillsyner visat på brister, kan Datainspektionen bara konstatera problemen, och följa upp att vårdgivarna bättrar sig. Det finns inga sanktioner att ta till mot de vårdgivare som inte sköter sig. Något juristen Maria Bergdahl märkte av under sin tid på Datainspektionen. – Ett problem som jag ser det, är ju att om en vårdgivare inte lever upp till kraven i PDL, exempelvis när det gäller integritetsskyddet, så finns det inga sanktioner att ta till. Så bryter du mot lagen, så händer det egentligen ingenting. Exempelvis om det finns möjlighet till att vitesförelägga en vårdgivare,  det skulle ge mer muskler att man som datainspektionen som tillsynsmyndighetskulle ha lite mer muskler när man är ute och tillsynar. Och vårdåklagare Zilla Hirsch skulle gärna se att fler fall av misstänkta dataintrång hamnade hos henne och hennes kollegor: – I den rollen som jag har, som åklagare, så tycker jag alltid det är bättre om vi förutsättningslöst får titta på sakerna och utreda dem själva. Och då konstatera om man var behörig, eller inte, för att vi normalt sett utreder brott och det är det vi möjligen är lite bättre på än andra, säger hon. – Om man då sitter själv och gör bedömningen att … ”nä, det här får man väl ändå göra” Då sker en sållning och ur ett rättsperspektiv tycker förstås jag inte att det är bra.  Anna och Tomas, polisanmälde intrånget i den sjuka dotterns journal, och det gjorde även sjukhuset. Sköterskan åtalades, erkände ett dataintrång och dömdes till böter. Hon fick en varning av arbetsgivaren och jobbar kvar på sjukhuset. Kaliber borrar idag djupare i patientdatalagen - den lag som ska skydda vår personliga integritet när vi söker vård. Sekretessen inom sjukvården förväntas vara grundmurad. Men vi har kunna visa att det är lätt att läsa journaler som man egentligen inte får. Fler än dem som behöver inom vården har tillgång till din journal då landstingen och regionerna saknar behovs- och riskanalyser för behörighetstilldelningar. Kontrollerna av journalloggarna brister – då många vårdgivare saknar system och riktlinjer för kontrollerna. Och få av fallen som polisanmäls leder till åtal. Från början var det ju tänkt att lagen också skulle underlätta att ge  god vård , just genom att fler kan ta del av uppgifterna i vår journal? Men blev det verkligen så? Nej, inte enligt vårdgivarna i alla fall. I debatten har representanter för vårdpersonalen tyckt att lagen försvårar möjligheterna till god vård,  eftersom den ställer krav på HUR informationen får delas. Och man har haft svårt att tolka den delen av lagen som gäller vem som har rätt att titta i journalen, och NÄR vårdpersonal får ta del av journaluppgifter. Till exempel menar en del att det är oklart om det är tillåtet att följa upp hur det gått för en patient man vårdat tidigare.  Eller läsa in sig på patientens journal innan besöket. Hans Karlsson, är avdelningsdirektör på SKL, Sveriges kommuner och landsting och företräder alltså vårdgivarna. Han säger att de upplever lagen som krånglig och begränsande. –  Om konstruktionen är idag där man binder informationen till en organisatorisk enhet, snarare än till patienten , det skapar risker där vi inte kan upprätthålla god patientsäkerhet i alla delar. Jag tror så, att det finns patienter, som av olika och mycket berättigade skäl, inte vill att  deras information ska ses av fler. Och då ska man kunna spärra det. Men de allra, allra flesta, förutsätter nog att vården och omsorgen  har tillgång till informationen och är nog förvånad och snarare kritisk till det, säger Hans Karlsson. Och även Lena Jönsson på landstinget Dalarna ser problem med lagen: – I takt med att vården blir allt mer fragmentiserad , vi får allt fler privata vårdgivare, så får vi problem med att överföra information och att kvalitetssäkra informationen, och mäta vårdens resultat. Det gör också att patienterna får problem, informationen finns inte där man förväntar sig den. Många har nog blivit förvånade över att de tvingas bära runt på sin pappersjournal i denna digitala värld. Och anledningen till att man fortfarande inte kan leva upp till skyddet av patienternas integritet bättre, beror på tekniken , IT-systemen,  menar vårdgivarna Hans Karlsson och Lena Jönsson: – Det finns många befintliga system som inte har tillräckliga stöd som lagen kräver. De systemen kräver anpassningar som är väldigt kostnadskrävande, säger Lena Jönsson. –  Lagstiftningen har ju kommit på senare år och flera av vårdens IT-system fanns redan tidigare. Och det är ofta lite komplicerat att lägga till de här funktionerna, men jag upplever ändå att det finns ett väldigt målmedvetet och bra arbete för det här, säger Hans Karlsson. – Men det har gått sju år och fortfarande är man inte riktigt där? –  Nä, och som jag säger det är en komplex lagstiftning och många saker att ta hänsyn till och en administrativ rutin som ligger utöver de primära uppdraget att utöva vård och omsorg och det är många  behov som ska tillgodoses i ett it-system. Så frågan är vad som är viktigast för dig när du söker vård? Att veta att läkaren vet allt hen behöver för att kunna hjälpa dig - eller att kunna vara säker på att det du säger till doktorn, stannar mellan er? Eller kan man ta hänsyn till både och? Kaliber har idag granskat vården i it-samhället. Vi har kunnat visa att vårdgivarna har problem med att skydda vår personliga integritet. De lever inte upp till den lag som finns till för detta. Men nu finns ett förslag på ny lag för att ersätta patientdatalagen. 2011 – när lagen bara hade tre år på nacken - bestämde regeringen att utreda på nytt hur information ska hanteras inom hälso- och sjukvården. Man tyckte att den nuvarande lagen inte var tillräckligt bra för att hjälpa sjukvårdspersonalen att ta del av varandras uppgifter över vårdgivargränserna, till exempel mellan olika  landsting och mellan landstingen och kommunerna. Den här utredningen heter ”Rätt information på rätt plats i rätt tid” och var klar i april förra året.  Den föreslår två nya lagar; en socialtjänstdatalag och en hälso- och sjukvårdsdatalag. Från sjukvårdens håll ett efterlängtat lagförslag. De vill ha en ny lag – helst nu. Vårddirektören Hans Karlsson på Sveriges kommuner och landsting hoppas att regeringen sätter igång snart. – Ja, jag hoppas och tror att man på regeringskansliet daterar upp det här, alltså tittar på det igen och går till en lagstiftningssituation. Sånt tar tid men det är ändå viktigt att börja arbeta, säger han. ­–  Som jag ser det krävs det en lagändring för att ge teknikerna möjlighet att utforma behörighetssystem och kunna ge åtkomst till olika system, säger Lena Jönsson på landstinget Dalarna. Men flera tunga instanser är i sina remissvar starkt kritiska till den över 1000 sidor tjocka utredningen. Bland andra justitiekanslern, JK, och datainspektionen, som säger helt nej till lagförslaget med motiveringen att som JK skriver - integritetsaspekten verkar ha fått stå tillbaka för ett verksamhetsfokus, det vill säga din integritet får stå tillbaka för vårdens behov. I utredningen finns bland annat förslaget att patientuppgifter ska kunna delas ännu lättare än idag mellan verksamheter och vårdgivare  - mellan olika sjukhus, och mellan landsting och privata vårdgivare, men inte enbart inom vården, utan även till forskning och till socialtjänsten. Den innehåller också ändrade regler för möjligheten att spärra sin journal och att samtycket till sammanhållen journalföring tas bort. Du som patient ska inte längre behöva bli informerad om  - och säga ja till - att dina uppgifter sprids. Juristen Maria Bergdahl, expert på patientdatalagen, är ytterligare en som reagerat hårt på förslagen till ny hälso- och sjukvårdsdatalag. – Här är det också fråga om medbestämmande för patienten. Patienten ska känna att  man kan ta del av och göra skillnad i sin egen vård. Ett medgivande, till att exempelvis andra vårdgivare får ta del av ens journal, gör ju också att patienten har koll på vilka som vårdgivare är det som varit inne i min journal, säger hon. – Vad betyder det här rent konkret, om det skulle bli verklighet som du ser det? –  Det är lite av det som är problemet för i utredningen så saknas en heltäckande konsekvensanalys, vilket naturligvis gör att det är omöjligt att se konsekvenserna. Men man kan ju befara att det kommer bli sämre. Hur illa, det är omöjligt att säga. Även läkaren och professorn Hans Wingstrand har reagerat på det nya lagförslaget. – Jag kan inte citera men jag kan referera datainspektionens remissvar, om man ännu inte följer patientdatalagen av version 2008  är det inte dags att revidera den! –  Vad får det för konsekvenser för mig som patient? – Ja, du kan inte känna dig säker på att dina uppgifter som du lämnat stannat mellan dig och din närmaste vårdgivare, säger Hans Wingstrand. Förslaget till ny lag ligger idag hos socialdepartementet. När eller om den bli verklighet har regeringen inte bestämt. Och i nuläget kan alltså landstingen, regionerna och privata vårdgivare fortfarande  inte leva upp till den nuvarande patientdatalagen  - sju år efter införandet. – Jag har bara ett ord – oacceptabelt, säger Maria Bergdahl. Och under tiden så fortsätter de känsliga uppgifterna om oss snurra runt i de elektroniska journalsystemen, där tiotusentals personer har tillgång till dem, och kontrollerna brister. För Anna och Tomas blev den fruktansvärda tiden med dotterns sjukdom och död också en påminnelse om varför det är viktigt med personlig integritet och sekretess inom vården. – Ja, det är ju förskräckligt. Man ville ju inte tro att det var sant och framförallt tror man ju inte det ska hända för när man befinner sig på sjukhuset ska man ju känna sig trygg, för det som händer innanför väggarna med patienter och bland personal och så, att det alltid stannar där. Att det aldrig kommer utanför väggarna, säger Tomas. Och hemma hos Johanna har det blivit kväll och dags för katterna att komma in för natten  - och jag funderar över vad Johannas erfarenheter av att vara patient har betytt för henne. Hon har ännu inte, ett halvår efter hon var sjuk, fått någon förklaring av kliniken till varför över 100 inloggningar gjordes vid de två besöken. Och hon vill inte längre finnas med i något sammanhållet journalsystem: – Jag har bestämt mig för att gå ur. Jag tänker att det har jag inget att förlora på.  Så länge är ung och frisk. Om jag blir gammal eller dement eller multisjuk eller så, då kanske det är mer patientsäkert att ha en sammanhållen journalföring. Men inte nu. – Hur ser du idag efter den här erfarenheten på skyddet för den personliga integriteten i vården idag? – Det var verkligen ett uppvaknande. Och det känns obehagligt. Man läser ibland hur många som har åtkomst till journalsystemet, det kan vara allt från en vaktmästare till en sjukgymnast du aldrig träffar. Och om det här då inte följs, att bara den du får vård av får läsa,  ja, det ger en sur eftersmak, avslutar Johanna. Producent Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Så läggs nätet runt den misstänkte gärningsmannen i förhörsrummet. Förhörsexperten och utredaren Elin Nelly berättar om maktspel mellan förhörare och misstänkta gärningsmän. Vi kommer också att prata med före detta överåklagare Agneta Blidberg som bland annat höll i rättegången av mordet på Anna Lindh. Mordutredarna sänds söndagar i P3 20.03-22.00. Vi pratar om förhör, förhörsteknik, maktspel och relationer till de misstänkta gärningsmännen. Utredaren Elin Nelly vid människohandelssektionen i Stockholm berättar också hur det var att förhöra den så kallade ”Fotografen” som dömts för flera grova våldtäkter med sadistiska inslag och koppleri. Vi har även med före detta överåklagare Agneta Blidberg som var förundersökningsledare i Anna Lindh-mordet.

Fördjupningsreportage. Fallet med de två männen som för tolv år sedan skickades till Egypten är en av de stora politiska skandalerna i Sverige. Ledande kulturpersonligheter har de senaste veckorna attackerat Anna Lindh för hennes roll i beslutet. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Fördjupningsreportage. Del 4 av "Dagar som skakade Sverige" – historien om mordet på utrikesminister Anna Lindh. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Nähä, hösten här här. Dags att återgå till normala vanor. Det vill säga ett avsnitt i veckan. I dagens avsnitt: • IKO:s premiärfemmor och analys av dem. • OS – vilket sömnpiller. • Vad gjorde vi på 9/11, när Anna Lindh mördades och när Sverige vann OS i hockey? Test! • Havslätt – Oskarshamns bortglömda […]

OS-censur får kritik Nu är det ju som bekant dags igen - över 10.000 idrottare tävlar i 26 sporter allt från fotboll till segling. Men OS handlar inte bara om prestationer utan också om miljarder i sponsorpengar. Och bredvid kampen om medaljerna pågår en strid om det olympiska varumärket. I London 2012 är den striden hårdare än någonsin. Kritikerna talar om en censurolympiad - där märkespoliser drar genom gatorna. Och allt från utövarnas twitter och åskådarnas gympaskor till bageriernas bagels hamnar i skottgluggen. SVD i bråk med Pride om israelisk film Nästa vecka drar årets upplaga av Pride-festivalen igång i Stockholm. Men redan nu solkas festivalyran av ett bråk kring visningen av en israelisk HBT-film. Det började i tisdags med en artikel i Svenska Dagbladets kulturdel. Under rubriken "Pride kidnappas från vänster" berättade reportern Tobias Brandel om hur hotet mot festivalen har förändrats de senaste åren. 35-åringens förlorade heder I vår sommarserie om journalistiken inför skranket går vi tillbaka till mordet på Anna Lindh och mediernas bevakning av jakten på mördaren. Den så kallade 35-åringen greps av polisen men visade sig vara helt oskyldig. Ändå hade hans privatliv valsat runt i medierna och vissa reportrar till och med pekat ut honom som skyldig. 35-åringen valde att stämma en rad tidningar för förtal. Fredrik Johnsson tar oss tillbaka till de turbulenta dagarna efter mordet.

Professionella kompositören och saxofonisten Henrik Frisk ger en unik intervju där han berättar om sin bipolära sjukdom. Birgitta Tollan är en av de få han talat med detta om. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och omgärdad av fördomar. Redan som liten pojke hade Henrik Frisk depressioner. Han bodde i Frankrike med sin familj och såg som 12-åring en tv-sänd konsert med popgruppen Police. Upplevelsen förändrade hans liv. - Sjukdomen är anledningen till att jag spelar och komponerar, berättar Henrik Frisk. Musiken var vägen ut ur lidandet. Ett öppet fönster för kommunikation med andra människor. När jag lyssnar på min egen musik kommer jag närmast mig själv. Musiken får mig att förstå att jag finns på riktigt. Programmet sändes första gången i november 2009. – Jag spelar saxofon – därför mår jag bra. Punkt! Vinst på varje lott. Och det är ganska häftigt! Den internationellt uppmärksammade tonsättaren Karin Rehnqvist har haft perioder av nedstämdhet. – Jag har en vild hjärna som drar iväg. För mig är komponerandet ett sätt att koncentrera tanken och ge stadga i tillvaron, förklarar hon. – Att ägna sig åt konst, att komponera, handlar om att träna upp sin känslighet. Då är det inte så konstigt att vara melankolisk. Det tillhör känslospektrat och det tillhör livet. Ständig lycka finns inte, säger Karin Rehnqvist, som vill att musiken skall stånga sig fram, ge motstånd och gestalta det som är bångstyrigt och brustet. – När utrikesminister Anna Lindh mördades kändes det futtigt att komponera. Men i mitt verk Ljus av ljus, till minne av Anna Lindh, använder jag ljusa flickröster som en motbild till det mörka, till sorgen. Tonsättaren Jonas Bohlin är attraherad av dystopier och har skrivit flera verk utifrån svåra, smärtsamma teman. – Jag är ingen religiös människa utan försöker hitta ett sekulärt förhållningssätt till vetskapen om vår egen dödlighet, berättar Jonas Bohlin, som skrev verket Holocene utifrån oro och ångest över klimathotet. Efter tre års arbetet med partituret blev Jonas Bohlin nedstämd och utbränd. – Det här objektiva sättet att se på hela mänskligheten gör att man distanserar sig från själva livet för att studera olika uttryck för vår undergång. Det är att avskärma sig gentemot mänskligt levande och det har kostat på mycket mer än jag har kunnat förstå själv, säger Jonas Bohlin. Vi lyssnar även på musik av de unipolära och bipolära artisterna Brian Wilson i Beach Boys och Sting i Police. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

I serien "Trettio år i världen" sammanfattade Gunnar Erlandsson delar av sitt arbete som mångårig utrikesreporter. Den femte och avslutande delen innehåller bland annat intervjuavsnitt med flera statsministrar: Olof Palme när han reste i Centralamerika, Ingvar Carlsson i FN, Carl Bildt i Bosnien och Göran Persson i Israel och bland palestinierna. Vi hör också inslag med utrikesministrarna Sten Andersson, Margaretha af Ugglas, Lena Hjelm-Wallén, Anna Lindh och Laila Freivalds. Kungahuset, i form av kung Carl Gustaf, drottning Silva och kronprinsessan Victoria, får komma till tals. Bland annat hörs den intervju med kungen om förhållandena i Brunei som under vintern 2004 blev hett rubrikstoff. Sänt: 2005-06-24.

- Hade psykvården gjort sitt hade detta inte skett. Vi ser vården som den verkliga gärningsmannen. Anders Moqvist är pappa till Sabina. I september 2003, dagen efter mordet på utrikesminister Anna Lindh, mördas femåriga Sabina i Arvika av en psykiskt sjuk man. I serien Det svenska psyket berättar han om den dagen då hans dotter dödades på gården vid sitt dagis. Vid flera våldsdåd som inträffade under 2003, visade det sig att gärningsmännen haft kontakt med psykiatrin. Det ledde till en våldsam debatt och krav på reformering av den psykiatriska vården. Sedan dess har staten satsat nästan fem miljarder för att höja kvaliteten på vården. Det första programmet tittar närmare på om de statliga miljarderna sedan 2003 har inneburit någon förbättring. En rundringning som redaktionen för ”Det svenska psyket” gjort till ansvariga tjänstemän för psykiatrin inom samtliga landsting och regioner visar att pengarna hittills inte gjort särskilt stor skillnad.   - Ute i vården har vi inte märkt att vi fått en ökad budget. Snarare tvärtom, säger överläkare Herman Holm, tidigare verksamhetschef för psykiatrin i Malmö. - De som jag har haft kontakt med, vet inte ens om att det har skett satsningar, säger Nina Frohm, utredare vid Socialstyrelsen. Men man säger också att pengarna märkts på så sätt att man kunnat satsa på kompetenshöjning av personalen, och förbättrade samarbeten mellan landsting och kommun. I första delen av ”Det svenska psyket” medverkar de myndigheter som granskat en del av de statliga satsningarna och personal som arbetar inom psykiatrin idag. Och deras slutsats är att resultaten är otydliga. Kritiken kan sammanfattas med att det varit för lite pengar och att tidsperspektivet har varit för kort. Långsiktighet och tydliga mål för pengasatsningen saknas. De vittnar om att det har varit svårt att åstadkomma några stora förändringar när landstingen inte har vetat om den statliga satsningen kommer att fortsätta. Dessutom har psykiatrin svårt att hävda sig i en kamp om resurser med den somatiska vården, det vill säga kroppssjukvården. Eller som Jonny Samuelsson, som arbetar på en psykiatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, uttrycker situationen: – Det pratas så mycket bland politiker om satsningar i psykiatrin, men det är inget som vi som jobbar med psykiatri märker. För mig är det mest prat.

Sändning från minnesstunden för Anna Lindh.

Sändning från minnesstund för Anna Lindh 11 september 2008.

År 2003 fick Sverige sitt eget 11:e September. Tidigt på morgonen stod det klart att utrikesminister Anna Lindh avlidit till följ av de skador som uppstått i samband med överfallet på varuhuset NK i Stockholm. Ännu en gång hade Sverige mist en minister under dramatiska omständigheter och precis som efter mordet på Olof Palme var landet i chock. Men Sverige hade inte bara mist en av sina klarast lysande politiska stjärnor, en familj hade också mist en mor och en maka. Vid Olof Palmes begravning lovade en ung Anna Lindh att föra Olof Palmes budskap vidare. Sjutton år senare håller dåvarande statsminister Göran Persson samma tal till minne av Anna Lindh.