Podcasts about norrlands

Myten! Ikonen! Norrlands stolthet! Ja, ÄNTLIGEN gästar denna oefterhärmliga artist podden!

VI HOPPAS NI HAR TYCKT DET VAR KUL, ROLIGT OCH MYSSIGT! tack för att ni har lyssnat! We love you! Den sista del av kärleksdramat med Iben, Roy Nader och Marcus är också med i detta avsnitt! Enjoy

Är det någon lyssnare som missat att Robin har skrivit en bok? Det är svårt att tänka sig. All PR som krävs för att någonting man gjort ska få genomslag är verkligen tjatigt. Man känner sig ibland lite störig. Robin HAR verkligen skrivit en bok och det är en superbra julklapp till alla som:1. Har någon slags relation till Norrland och eller2. Gillar historia och eller3. Tycker om vackra böcker.Den heter ”Historien om Norrland: Dimmans land” och finns ute i handeln. Men det är inte därför det här avsnittet tar oss högt upp i Arjeplogs fjällvärld. Och sedan Pitevägen ner till kusten. Nasafjäll är en av stormaktstidens mest intressanta berättelser. När Sveriges involvering i det stora tyska kriget 1634 såg som mörkast ut ; när kungen var död, sammanhållningen borta och krediten likaså. Då hittar en samisk man en blänkande sten. Det är varför Västerbottens län föds, det är varför Carl Bonde hoppas på ett Norrland som kan bli ett svenskt Västindien och det är varför staten för första gången försöker kolonisera lappmarken med nybyggare.Mycket nöje!——Läslista:Bromé, Janrik, Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia, Nordiska bokhandeln, Stockholm, 1923Westin, Gunnar, Olofsson, Sven Ingemar & Liedgren, Jan (red.), Övre Norrlands historia D. 3 Tiden 1638-1772, Norrbottens och Västerbottens läns landsting, Umeå, 1974Forsgren, Eric, Nasafjäll - Silverfjället: ett omänskligt gruvprojekt, Eric Forsgren, [Lidingö], 2008Awebro, Kenneth (red.), Silvret från Nasafjäll: arkeologi vid Silbojokk, Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1989 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Norrlands integration i den svenska staten var en komplex och långvarig process som präglades av både framsteg och konflikter. Regionen gick från att vara en perifer del av riket till att bli en central del av Sveriges ekonomi och politik. Samtidigt förblev Norrland en plats av motstånd och kulturell mångfald, där olika folkgrupper fortsatte att forma sin egen identitet och historia.Under tidig medeltid betraktades Norrland som ett avlägset och delvis okänt område för den svenska centralmakten. Regionens betydelse låg framför allt i dess rikedomar av naturresurser, särskilt pälsverk, som var en eftertraktad handelsvara i Europa. Den svenska statens närvaro var begränsad, men handel och lokala maktstrukturer spelade en viktig roll.Detta är det andra av två avsnitt om Norrlands historia där programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren och historiepoddaren Robin Olovsson som är aktuell med boken Historien om Norrland – Dimmans land: från istid till hungerår. De så kallade birkarlarna, en grupp handelsmän med kungligt sanktionerade rättigheter, blev en viktig länk mellan den svenska staten och Norrland under medeltiden. De fungerade som handelsmän och skatteindrivare i områden där centralmaktens kontroll ännu inte var etablerad. Genom sitt inflytande över handeln med samerna lade de grunden för en ekonomisk integration av regionen, även om detta ofta skedde på bekostnad av samernas självbestämmande.Under Gustav Vasas regeringstid (1523–1560) började den svenska staten på allvar stärka sin kontroll över Norrland. Detta var en del av Gustav Vasas bredare projekt att skapa en stark och centraliserad stat. Norrland, med sina stora resurser av skog, malm och pälsar, sågs som en viktig tillgång för rikets ekonomi.Ett viktigt steg i denna process var kronans övertagande av birkarlarnas rättigheter. Gustav Vasa avskaffade deras privilegier och inrättade i stället en mer direkt statlig kontroll över handeln med samerna. Samtidigt påbörjades en omfattande kartläggning av Norrlands resurser, och kronan började aktivt uppmuntra kolonisering av regionen. Svenskar från södra delen av riket lockades att bosätta sig i Norrland genom olika förmåner, vilket ledde till en gradvis förflyttning av svenska bosättare in i området.Karl IX visade senare ett allt större intresse för Norrland. Och under den svenska stormaktstiden (1611–1718) blev Norrland en central del av rikets ekonomiska strategi. Naturresurser som skog, järnmalm och vattenkraft utgjorde grunden för Sveriges ekonomi och militärmakt. Gruvdriften i regioner som Bergslagen och Norrbotten expanderade snabbt, och Norrland försåg stormakten med de resurser som krävdes för att upprätthålla dess militära ambitioner.Koloniseringen av Lappmarken, som påbörjades under 1600-talet, var en central del av denna ekonomiska expansion. Staten försökte integrera de nordliga områdena genom att etablera nybyggen och kristna den samiska befolkningen. Kyrkan spelade en viktig roll i denna process, och missionärer sändes ut för att sprida kristendomen och svenska värderingar. Samtidigt försökte staten stärka sitt grepp om regionens handel och naturresurser genom att införa skatter och andra administrativa åtgärder.Musik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall SoundcloudBild: illustration av aktiviteter hos samer och finnar: män som spetsar och röker lax.Abstrakt/medium: 1 tryck: träsnitt. Historia om de nordiska folken, Wikimedia Common. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår finske bokspanare Lena gästar oss igen och ger oss många fina barn och ungdomsboktips. Det blir allt från robotar, läskiga sagoväsen till kärlek. Vi avslutar genom att tipsa om en roman med en far och dotter fast på kalfjället och så tycker vår historieälskande bokspanare att vi alla ska grotta ner oss i Norrlands historia. Gäst: Lena Sågfors; Seinäjoki stadsbibliotek Vi tipsar om dessa böcker: Chop Chop – en tapper jordbos berättelse av Linda Bondestam Mantikoran av Maria Turtschaninoff Slättens systrar av Malin Klingenberg Ingen början inget slut av Ellen Strömberg Smugglarnas skatt: en julberättelse i 24 kapitel av Axel Åhman Till träden av Ella-Maria Nutti Historien om Norrland av Robin Olovsson

Norrland utvecklade en egenartad kultur under forntiden, präglad av jakt, fiske och fångst, samt tidiga handelskontakter med både öst och väst. På ett område som upptar halva Sveriges yta möttes olika människor, språk och traditioner.De första norrlänningarna kom från olika håll för 10 000 år sedan. Från väster kom grupper som rörde sig inåt landet från den norska Atlantkusten och från öst migrerade grupper från Karelen och Ryssland.Detta är det första av två avsnitt om Norrlands historia där programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren och historiepoddaren Robin Olovsson som är aktuell med boken Historien om Norrland – Dimmans land: från istid till hungerår.Att människor kom från både väst och öst präglade regionens tidiga historia och skapade en mångfaldig kulturell grund. Och Norrlands historia har inte alltid passat in i 1800-talets nationalistiska historieskrivning.Norrlands historia präglas av interaktioner mellan olika folkgrupper, där samer, kväner, finnar och senare svenska nybyggare delade regionens vidsträckta landskap. Dessutom har externa influenser, från vikingar till handelsförbindelser med Ryssland och Östersjöområdet, spelat en avgörande roll i att forma de kulturella och ekonomiska mönstren i regionen. Norrlands tidiga befolkning var inte isolerad, utan en del av större kulturella och ekonomiska nätverk. Redan under stenåldern ser vi tecken på kontakter med andra regioner.De tidigaste spåren av mänsklig aktivitet i Norrland har hittats på platser som Aareavaara nära Pajala, där arkeologiska fynd visar att människor redan för cirka 10 000 år sedan rörde sig i området. De tidiga invånarna i Norrland levde i huvudsak som jägare och samlare.Fynd från platser som Vuollerim, där en stenåldersbosättning grävdes fram, ger en bild av hur dessa tidiga samhällen fungerade. Vuollerim, som dateras till cirka 6 000 år sedan, visar att människorna redan då levde i organiserade grupper och byggde permanenta strukturer som hyddor. De rörde sig mellan säsongsbaserade läger beroende på vilka resurser som var tillgängliga under olika tider på året. Ett sofistikerat system av basläger och mindre jaktstationer gjorde det möjligt att maximera nyttjandet av naturens cykler.Landhöjningen, som skedde snabbare i Norrland än i andra delar av Sverige, förändrade kontinuerligt kustlinjer och skapade nya områden för bosättning och jakt. De älvar som meandrar genom regionen blev inte bara viktiga för fiske utan fungerade också som transportleder och kulturella sammanlänkningspunkter.Samerna är en av de äldsta kontinuerliga folkgrupperna i Norrland och har befolkat området i tusentals år. Deras livsstil har traditionellt kretsat kring jakt, fiske och renskötsel, aktiviteter som anpassats till regionens karga klimat och varierande natur. Samerna utvecklade ett nomadiskt levnadssätt där renskötseln spelade en central roll, särskilt under senare historiska perioder.Bild: Carta Marina, skapad av Olaus Magnus år 1539, är en detaljerad och fantasifull karta över Norden. Olaus Magnus lade ner tolv års arbete på kartan innan den trycktes i Venedig år 1539. Kartan utgjorde ett förarbete till Olaus Magnus storverk Historia de gentibus septentrionalibus – Historia om de nordiska folken, och av kartans bilder återfinns över hundra även i boken. Wikimedia Common. Public DomainLjud: Electra To The Baltic Sea Full. Giuseppe Rizzo. Storyblock AudioLyssna också på Samerna och koloniseringen av Norrland.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I filmen Det kunde varit vi får vi följa Glada Hudik-teaterns Emma Örtlund, Ida Johansson och Pär Johansson på en resa tillbaka till en tid då intellektuellt funktionsnedsatta sattes på anstalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På vägen besöker de bland annat Vipeholm och träffar de forskare och författare som intresserat sig för hur människor med intellektuella funktionshinder behandlats i Sverige historiskt. Alla tre gästar P1 Kultur.REPORTAGE: NU KOMMER ”HISTORIEN OM NORRLAND” – MED ROBIN OLOVSSON I ”DIMMANS LAND”Historieläraren och Historiepoddens programledare Robin Olovsson har inspirerats av Vilhelm Mobergs ”Min svenska historia” när han nu berättar Norrlands historia i boken som fått underrubriken ”Dimmans land”. Vår reporter Helene Alm träffade författaren för ett samtal om ”Norrland”, historieskrivning och industrin som landsändans förgörare och möjliggörare.REPORTAGE: UMESAMISKA PÅ SCEN NÄR BOKEN ”NÄR VI VAR SAMER” BLIR TEATERSerieromanen ”När vi var samer” följer dess författare Mats Jonsson i upptäckandet av det samiska arv som tystats ner och delvis gått förlorat i hans familj. Och när den nu blir pjäs på Västerbottensteatern så spelas den både på svenska och hans släktingars språk: Umesamiska. Reporter Anton Bennebrant har besökt repetitionerna av den unika uppsättningen.KRITIKSAMTAL: SÅ BRA ÄR SALLY ROONEYS NYA ROMANSally Rooney är aktuell med sin fjärde roman, ”Intermezzo”, som ges ut samtidigt på en rad språk och beskrivs som en litterär händelse. Hur väl motsvarar den förväntningarna, och vad är det som gör Sally Rooney till en av sin generations stora författarstjärnor? Litteraturredaktör Lina Kalmteg i samtal.ESSÄ: EVA-LOTTA HULTÉN OM DEN EGENTLIGA BEFOLKNINGSKRISENDet talas mycket om befolkningsminskningen. Varför föds det allt färre barn och hur ska samhället klara kriserna det medför? Eva-Lotta Hultén tycker i dagens essä från OBS att det är hög tid att byta perspektiv och betrakta ett ännu större hot: befolkningsökningen.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

I februari i år var Lars Ersäng på Norrlands universitetssjukhus i Umeå och fick en DBS (Deep Brain Stimulation) inopererad i hjärnan. Lars har varit med tidigare i Parkinsonpodden och pratat om triathlon som han tävlade i efter att han fått diagnosen Parkinsons sjukdom. Hör Lars om operationen och livet efter att han fick en DBS inopererad.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av Navamedic, Transcutan AB, Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie. Navamedic, Transcutan AB,Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie, har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag var vi på jakt efter WOW-upplevelser, vi fick ta del av olika historier som fick oss att säga "WOW"! Imorse fick vi också finbesök av Norrlands stolthet Pontus Johansson som har tagit sig hela vägen hit för att bjuda Roger på världens äckligaste kaffe.

Hur går det egentligen till när man får en DBS (Deep Brain Stimulation) inopererad i hjärnan? Vilka Parkinsonsymtom är den bäst mot? Hur vet man om DBS eller pump passar mig bäst? Hör Patric Blomstedt, Neurokirurg och Anna Fredricks, DBS sköterska, båda på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av Navamedic, Transcutan AB, Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie. Navamedic, Transcutan AB,Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie, har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sven Hallström är en respekterad advokat i Umeå i mitten av 1900-talet. Han försvarar samer och småbönder. Och han är nazist. Vinner Tyskland kriget är han redo att ingå i en ny svensk regering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotek Ur arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibilotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Ny bryter det andra världskriget ut. Sven Hallströms engagemang för det Tyska riket eskalerar. Men hemma i Umeå drabbas hans familj, med judiska band, av det ena dödsfallet efter det andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotekUr arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibliotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör ett av världens största.De lär sig prioritera bland skottskadadeHit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.Det händer när kulan träffar kroppenEn av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges Radio tillåtelse att använda materialet.Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Programmet sändes första gången 25 april i år.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.ostman@sr.se

Emil kommer att bli golfproffs, Victor gör bort sig totalt i Norrlands enda Ica-butik och Joel kommer kanske eller kanske inte att bli strandsatt i de grekiska bergen. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

Det är semestertider och vår dynamiska duo fascineras över Norrlands storhet. Om man inte jämför med en farm i Australien. Magnus har fått extra långa armar och Jocke har lärt sig ta hand om krukväxter. Högt och lågt i sommarpodden framför andra. Väl mött och ha en riktigt fin helg! Vill du stödja poddens framtid? Vi […]

Följ med till jättesjukhuset i Sydafrika dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Johannesburg opereras skottskadade dygnet runt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Bloggade om traumavårdenStefan Sjödin, som har jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com”Kunde föra förvånansvärt mycket”- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt att vi använder inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programmet sändes första gången 18 april i år.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Den 12 april 1917 påbörjade Lenin en resa genom Sverige, som skulle sluta i Ryssland och i en förändrad värld. Dan Jönsson reflekterar över resan och historiens obönhörliga framfart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2017-04-12.Tidigt i april ligger den svenska landsbygden fortfarande försänkt i vinterdvala. Från tåget känns det som om det glider ihop när Skånes leråkrar, småländska höglandets torvmossar och nedre Norrlands barrskogar och myrmarker träder fram i en och samma sepiatonade gråskala med sina svarta avlövade grenverk, vissna gräsmarker och djupa plogfåror där den stålgrå himlen speglar sig i vattenpölarna. Början av april brukar vara kylig, och det var den 1917 också.I byn där jag bor passerar stambanan över Kävlingeån, när tåget rullar över bron sjunger det lite dovare i skenorna ett par sekunder, och jag tänker mig att det måste ha gjort det då också, den där kvällen den 12 april när Vladimir Lenin och hans trettioen reskamrater åkte förbi just här på väg från exilen i Zürich till Petrograd och revolutionen. Jag undrar om de lyfte blicken genom fönstret, när tåget slog till sina gnisslande bromsar och stannade till på stationen. Vad de tänkte? Vad de såg?För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist.Antagligen ingenting, såvitt jag förstår. Lenin hade tagit nattåget från Malmö till Stockholm och borde ha passerat här i byn vid tiotiden på kvällen. Så dags gick ett litet skånskt brukssamhälle knappt att urskilja från ett upplyst tågfönster: gatubelysning var ovanligt, och en torsdag hade nog de flesta bybor gått och lagt sig. För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist.Vänsterjournalisten Otto Grimlund, som var med på tåget, har berättat att Lenin under hela resan outtröttligt pratade politik och förhörde sig om läget inom den svenska vänstern. Var stod Hjalmar Branting i krigsfrågan? Hur mådde hans fängslade vän Zeth Höglund? Hur var stämningen bland vänstersocialisterna? Lenin, berättade Grimlund, vilade inte en minut, och missade heller inte tillfället att hamra in sin ståndpunkt, att den ryska revolutionen var början på en ny epok, men att den omedelbart måste övergå i en socialistisk omvälvning, och det imperialistiska världskriget i ett globalt inbördeskrig.Resan var ett våghalsigt företag. ”Om sex månader är vi antingen ministrar – eller hängda” säger vännen Karl Radek till Lenin när de går på tåget i Alexander Solzjenitsyns stora romansvit ”Det röda hjulet”. Och det är sant att det var nära ögat flera gånger. Först de schweiziska gränsvakterna, som knappt ville släppa igenom sällskapet. Så den långa väntan i Berlin när tåget hade missat färjan mellan Sassnitz och Trelleborg.I Stockholm var det slut på pengar, och Lenin och hans sällskap fick ihop till biljetterna tack vare en panikartad insamlingsaktion bland svenska kamrater, där riksdagsmannen Fabian Månsson lyckades vigga en hel hundralapp – motsvarande nästan tretusen kronor idag – av statsministern och högerledaren Arvid Lindman, på villkor att man snabbt fick Lenin ut ur landet. I Haparanda fanns en engelsk vaktpost som hoppades kunna stoppa Lenin från att passera ryska gränsen, men förgäves väntade på order. Och så vidare.Men historien är obönhörlig. Författaren Stefan Zweig, som bodde i Zürich samtidigt som Lenin, har i sin lilla bok ”Sternstunden der Menschheit” beskrivit resan genom krigets Europa som en av ”mänsklighetens ödesstunder” – tillsammans med exempelvis upptäckten av Stilla Havet och komponerandet av Marseljäsen. Zweigs historiska miniatyrer är läsvärda, inte för att de väcker frågorna om vad som kunde hänt om ödet velat annorlunda, utan tvärtom, för att de inte gör det. Historiens avgörande ögonblick är för Zweig inte de laddade vändpunkterna, utan stunderna när energin i de stora förloppen bränner ihop och kristalliseras.Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik.Tonen är lågmält odramatisk, i avsnittet om Lenin blir de vanemässiga promenaderna mellan hemmet och biblioteket i Zürich något som förebådar obevekligheten i tågets långsamma framåtskridande mot den triumfartade ankomsten till Finlandsstationen i Petrograd. Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik.Jag tänker att det hade varit ett perspektiv i Lenins smak. Enligt hans historiesyn drevs utvecklingen framåt av objektiva lagbundenheter, där de subjektiva faktorerna – som till exempel små ettriga revolutionärer i slitna vinterkläder – i bästa fall kunde hjälpa dialektiken lite på traven. Var de objektiva faktorerna inte på plats skulle det visa sig, och hela företaget misslyckas. För Lenin låg historien redan utsträckt framför honom, som en väg: vad det handlade om var att orientera sig och hinna före. Jag tror att vi har svårt att förstå en sådan syn idag, i vår postmoderna konsumtionskultur, präglad av individualism och konstruktivism, och med vår förkärlek för personbiografier och kontrafaktiska resonemang. För att bli meningsfull måste historien bli en berättelse, en fiktion tillrättalagd i efterhand, full av avgörande individuella vägval och dramatiska vändpunkter där allt kan hända. I själva verket kan det inte det. Så snart man fogar in de där avgörande ögonblicken i ett större sammanhang verkar de betydligt mindre avgörande.Den engelska historikern Catherine Merridale gör just det i sin intressanta bok ”Lenins resa”. Merridale gör själv om tågresan, och rensar rejält bland efterhängsna skrönor, myter och propagandalögner. Men framför allt låter hon alltså Lenins resa bli en spegling av de världspolitiska skeenden som drev fram den. Kriget, som våren 1917 var inne i ett dramatiskt skede: USA:s inträde nära förestående, Tyskland i desperat behov av avlastning på östfronten, och den ryska februarirevolutionen som plötsligt fick en separatfred att verka inom räckhåll. Lenin som satt fast i Schweiz, besluten att ta sig hem till varje pris men inspärrad av Rysslands allierade i ententen som vägrade låta honom passera av rädsla för bolsjevikernas fredslinje. Tyskland som plötsligt såg en möjlighet, Lenin som grep den.”Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering.”Han tog en stor politisk risk: att resa genom fiendeland var att bädda för anklagelser om landsförräderi. Det berömda plomberade tåget var därför ett oeftergivligt krav: den ryska vagnen skulle ha exterritoriell status, för säkerhets skull drogs ett kritstreck på golvet som inga tyska myndighetspersoner fick passera. Alltsammans detaljer som med tiden blev avgörande inslag i den postrevolutionära fiktion som skapade den här legenden, med alla dess svenska anekdoter. Från brakmiddagen på Savoy i Malmö till den nattliga slädfärden över Torne älv mot ryska gränsen. Och förstås det där besöket på varuhuset PUB i Stockholm, där Lenin köpte ny kostym, och någon i sällskapet föreslog att han kanske också borde skaffa sig en bättre överrock. Varpå Lenin ilsket ska ha svarat: ”Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering.”Så blev det. De objektiva faktorerna var på plats. De visade sig också vara på plats för det som följde: av Lenins reskamrater, skriver Merridale, försvann nästan alla inom tjugo år i Stalins utrensningar, arkebuserade eller i arbetsläger. Hundra år senare försöker vi fortfarande få ihop berättelsen, inbilla oss att den kunde tagit en annan väg, att det betydde något att historien åkte förbi just här, just oss. Men det gör det kanske inte, tänker jag där jag står i fönstret och föreställer mig hur Lenins tåg stannade till på vår station. Att han inte såg någonting berodde väl på att det inte fanns någonting att se.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturCatherine Merridale: Lenins resa – vägen till revolutionen 1917. Översättning Claes Göran Green. Historiska media.Stefan Zweigs ”Sternstunden den Menschenheit” utgavs med fem exempel i första upplagan, antalet växte så småningom till fjorton. På svenska som ”Odödliga ögonblick i mänsklighetens historia”, i flera upplagor från 1938 till 1961.

Skotten leder till oförutsedda effekter i kroppen. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade. Blodbristen leder till ovanliga kreativa lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika är ett av världens största sjukhus. Tusen skott- och knivskadade kommer in under en tremånadersperiod.De lär sig prioritera bland skottskadadeHit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.Det händer när kulan träffar kroppenEn av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges radio tillåtelse att använda materialet.Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.ostman@sr.se

I veckans podd summerar vi Gabriels fantastiska 50-års fest!Tobias har varit på Norrlands-turné med blodigt slut..Las Vegas levererar!Hur många felbokningar kan man göra under ett liv?Och till sist listar vi tre personer vi skulle vilja byta liv med.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel är en produktion av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svensk vårdpersonal mötte tusen kniv- och skottskadade när de utbildades vid ett av världens största sjukhus Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Stefan Sjödin, som jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela Cagee, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Jonatan har sett den nya generationen växa upp och frodas. K har haft fel om mångkultur och backar efter att ha sett Norrlands mörka sida. Det handlar om en norrman som firar ett mål med att njuta i ensamhet, en peruan med ett konstigt och ett normalt namn samt ett par syskon och om skillnaderna mellan svenskar och italienare. På söndag kommer Della Papa. Lyssna i värmen på underproduktion.se

När Jenny flyttade till en gård öppnade hon en liten salong i ett av uthusen. Idag äger hon inte mindre än elva salonger utspridda över Norrland. Målet är glasklart - att bli Norrlands frisörentreprenör nummer ett! Men hur har den här resan sett ut och hur går man från noll till elva salonger inom loppet av några år? Det vill vi såklart ha svar på - Välkomna! Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

Det är storm i vårt område denna podd och både Fredrik och Torbjörn befinner sig inomhus. Vi bevakar denna storm noggrant och mer information finns på skogsforum.se. Vi pratar också om virkespriserna i norrland som är allt annat än muntra. Något måste göras. Sedan har EU delbeslutat om en certifieringsrams för kolkrediter och vi gör en djupdykning i detta ämne.

24 februari återvänder Battle of Botnia med 9:e upplagan av organisationens storslagna MMA-galor och denna gången till Boden. Norrlands och en av Sveriges främsta organisatörer besöker Boden, som för första gången får proffessionella MMA matcher på hemmaplan. Vi går igenom matchkortet samt framtidsplaner tillsammans med Ronnie Bergman, Mikael Lindgren som båda är med och arrangerar samt Tom Qvarfordt som är inofficiell talangscout för organisationen. För den som inte kan närvara kommer galan sändas på Aftonbladet, NSD.se och kuriren.nu. Biljetter till galan Använd koden: KBK30 för rabatt på köpet. Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok

Från livesändningen den 10 februari   Åttondelsfinal 3 med Sophies frågefrossa (Ft Adam) är här! En spännande frågesport där lagen Norrlands guld möter Sommaren i Palalda!   In och lyssna!   I studion: Sophie Jalkesten, Adam Karlsson, Aisha Sundgren, Lina Aili Spjälle, Samuel Sääf, David Eriksson   Radiosvallet stöds av studentkåren i Sundsvall (sks) och journalistförbundet i Sundsvall (JFS).

Fluent Fiction - Swedish: Frozen Friends: A Tale of Laughter and Growth on Ice Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/frozen-friends-a-tale-of-laughter-and-growth-on-ice Story Transcript:Sv: En vinterdag i vårt Norrlands frostbitna hjärta, Stockholm, vilade en vit snötäckt Kungsträdgården.En: One winter day in the frostbitten heart of our Norrland, Stockholm, a white snow-covered Kungsträdgården rested.Sv: I den del av parken där en konstgjord isrink var placerad, stod två gestalter framträdande.En: In the part of the park where an artificial ice rink was located, two figures stood prominently.Sv: Den ena gestaltens namn var Erik och den andra Sofia.En: The name of one figure was Erik and the other Sofia.Sv: Erik, en ung man av 25 år, var bekant för att vara en klumpig jätte vars koordination kunde jämföras med en nyfödd giraff.En: Erik, a young man of 25, was known for being a clumsy giant whose coordination could be compared to a newborn giraffe.Sv: Sofia, å andra sidan, var en av de mest graciösa skridskoåkare i Stockholm.En: Sofia, on the other hand, was one of the most graceful skaters in Stockholm.Sv: Erik gled, eller snarare, skjut över isen med skräck i ögonen.En: Erik glided, or rather, stumbled across the ice with fear in his eyes.Sv: Hans armar svingade och benen vacklade, hans kropp var en visuell representation av kaos.En: His arms swung and his legs wobbled, his body a visual representation of chaos.Sv: Hans skridskor skar genom isen likt en yxa i en trästock, inte alls som Sofia hade instruerat.En: His skates cut through the ice like an axe in a log, not at all as Sofia had instructed.Sv: Sofia, å andra sidan, pryade över isen som en svan över stilla vatten.En: Sofia, on the other hand, glided over the ice like a swan over still water.Sv: Hennes rörelser var mjuka och harmoniska mot hans hårda, skrapande glid.En: Her movements were smooth and harmonious compared to his rough, scraping glides.Sv: "Bred ut dina fötter lite mer Erik, och luta dig framåt!En: "Spread your feet a bit more, Erik, and lean forward!"Sv: " ropade Sofia från en rimfrostig bänk i närheten.En: Sofia shouted from a frosty bench nearby.Sv: Erik gjorde som han blev tillsagd, hans stora fötter utbredda likt ankors.En: Erik did as he was told, his large feet spread like flippers.Sv: Men hans kropp började vicka farligt, och med ett plötsligt utbrott av skratt, slog Erik på sin stora stjärt.En: But his body began to wobble dangerously, and with a sudden outbreak of laughter, Erik landed on his large rear.Sv: Sofia stod upp, fnittrade kringgående, för att hjälpa sin klumpiga vän.En: Sofia stood up, giggling, to help her clumsy friend.Sv: "Se till att ditt balans ligger på framdelen av skridskon!En: "Make sure your balance is on the front part of the skate!"Sv: " sa Sofia, som stod framför Erik nu.En: Sofia said, standing in front of Erik now.Sv: Igen försökte han, ännu en gång placerade han vikten framåt, men det ledde endast till att han skrapade sitt ansikte över den frusna ytan.En: He tried again, once again placing his weight forward, but it only resulted in scraping his face over the frozen surface.Sv: Han pustade för att få bort isflingorna från sitt ansikte.En: He blew to remove the ice flakes from his face.Sv: Och där låg han igen, på den gnistrande isen, blickande upp på Sofia med ett leende.En: And there he lay again, on the glistening ice, looking up at Sofia with a smile.Sv: "Ska vi inte ta en paus?En: "Shall we take a break?"Sv: " erbjöd Sofia, mer för sin egen magratels skull.En: Sofia offered, more for her own amusement.Sv: Återstående av dagen spenderades över koppar av varm choklad, inbäddade i varma filtar och glada skratt.En: The remaining part of the day was spent over cups of hot chocolate, wrapped in warm blankets and joyful laughter.Sv: Medan Erik slutligen inte blev en mästerlig skridskoåkare den där dagen, lärde han sig något mycket mer värdefullt - ingen förlorar verkligt när de har vänner redo att hålla dem uppe, eller åtminstone att tillhandahålla en varm kopp choklad efter komiska fall.En: While Erik didn't become a masterful skater that day, he learned something much more valuable - no one truly loses when they have friends ready to hold them up, or at least provide a warm cup of chocolate after comical falls.Sv: Det viktiga är ju inte hur många gånger man faller, utan hur många gånger man är villig att stå upp igen.En: The important thing is not how many times you fall, but how many times you are willing to get up again.Sv: De tillbringade resten av eftermiddagen med att skratta åt Eriks många fall och fiaskon, med Sofia kärleksfullt skämtande med honom hela tiden.En: They spent the rest of the afternoon laughing at Erik's many falls and failures, with Sofia lovingly teasing him all the while.Sv: Den dagen, mitt i Stockholms vintriga kärna, delade två vänner en dag att skratta, lära och mogna tillsammans.En: That day, in the midst of Stockholm's wintry core, two friends shared a day to laugh, learn, and grow together. Vocabulary Words:One: Enwinter: vinterday: dagfrostbitten: frostbitnaheart: hjärtaNorrland: NorrlandStockholm: Stockholmwhite: vitsnow-covered: snötäcktKungsträdgården: Kungsträdgårdenrested: viladeartificial: konstgjordice: isrink: isrinklocated: placeradfigures: gestalterstood: stodprominently: framträdandename: namnyoung: ungman: manclumsy: klumpiggiant: jättecoordination: koordinationcompared: jämförasnewborn: nyföddgiraffe: giraffgraceful: graciösaskaters: skridskoåkareglided: gled

Trots att det är mer än tre år sen vi levde mitt uppe i pandemin, så försvinner inte covid-19. Men forskningen kring covid fortsätter och vid Norrlands universitetssjukhus har forskare upptäckt att covid-19 kan leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Bland annat så riskerar man att drabbas av t ex stroke, hjärtinfarkt och propp i lungan månaderna efter man haft covid. Även om de som nu insjuknar i någon variant av covid kanske inte blir så sjuka, så finns det flera i landet som lever med långtidscovid, som alltså inte blir av med viruset i kroppen. Hur stor är risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom om man blir smittad? Kan man förebygga långtidscovid och hur kommer hösten och vintern bli med infektioner? Gäst: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och generalsekreterare i Virus- och pandemifonden. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Jag ville jag vore grisen hos Montaigne. Så säger Bodil Malmsten i denna personliga essä om mannen som gav essägenren dess namn: Michel de Montaigne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades först år 2010.Att jag kom att läsa Montaigne beror på en folkbildningsbesatt professor som tyckte att jag behövde Montaigne och skickade alla tre essäerna i Jan Stolpes översättning till huset där jag bodde i Finistère på franska atlantkusten.Alla behöver Montaigne – det var bara det att för mig var det femtio år för sent.Vad jag hade behövt var att läsa Montaigne från början, när jag – i och med att jag lärde mig läsa - började forma någon sorts tänkande från första klass i folkskolan i inre Norrlands fjälltrakter. Jag hade behövt Montaigne som stöd för att tänka för mig själv, som mig själv, för att vara mig själv på mina villkor.Att jag inte fick essäerna när jag bäst behövde dem beror på att där jag kommer ifrån var Montaigne och hans essäer ett okänt begrepp.Klassföreståndaren var mer inne på utantillärning av psalmer, kroppsaga och skamvrå än på Montaigne, det var som på Montaignes tid, även om Montaigne inte gick i någon liten B-skola i Norrlands inland.Montaigne gick i en progressiv skola där han placerats av sin – för sonens räkning – extremt ambitiöse far.Jag tänker på Montaigne, hans farsarv, hans slott, hans torn, hans bibliotek, hans fru - alla hushållsnära tjänster han fick och slapp betala för, hans privilegierade självkritik, jag tänker – från Montaigne och till min uppväxt, mina magistrar i byskolan i Norrlands inland och fjälltrakter.När magistern kom in i klassrummet skulle flickorna niga och pojkarna bocka.En gång såg inte magistern att jag neg och lappade till mig.– Här niger vi.Vilka vi? Men det sa jag inte, det enda jag sa var att jag neg.– Jag neg, sa jag.Och han lappade till mig igen.Det var inte för att jag inte neg som han dängde till mig. Han retade sig på mig och hade väntat på ett tillfälle att dänga till mig och jag vet varför han gjorde det.För att han måste, han ville lära mig en läxa som hans uppgift var.Det handlade om min personlighet, om hur jag verkade vara och hur jag var.Kaxig på ytan och uppstudsig, strykrädd inuti.Varken eller och både och.En dubbelgångare till mig själv med motsatta egenskaper och motsatt personlighet.Så var det och så är det.Montaigneskt.Men säg det till magistern och han lappar till mig den dag som i dag är.Att komma in på läroverket var inte fy skam där jag kommer ifrån och där jag kommer ifrån vet man allting om skam.Skammen är min arvedel.Skammen och några kubik granskog som jag ärvde och sålde så fort arvsskatten var betald.Michel de Montaigne ärvde ingen skam eller också gjorde han det och essäerna är hans sätt att utmana skammen, att bemästra den, att undersöka hur långt han kan vågar gå för låta sig bli sedd som Montaigne, essäernas Montaigne, den för essäbruk tillsnyggade och motsägelsefulle Montaigne.”Blyg och oförskämd, kysk och kättjefull, pratsam och tystlåten, hård och känslig, snillrik och korkad, sur och snäll, lögnaktig och sanningsenlig, lärd och okunnig och frikostig, girig och slösaktig…” skriver Montaigne.”Någon tar anstöt, det kan inte hjälpas. Det är bättre att han tar anstöt en enda gång än att jag själv gör det varenda dag; det vore ett ständigt slaveri.”Visst, monsieur Montaigne, det är bättre att andra tar anstöt en och annan gång än att man gör det själv varenda dag, självklart är det bättre, ändå gör jag inte annat än granskar anstötlighetsgraden – anstötlighetskoefficienten - i mina ord och meningar, ständigt slaveri, så har jag det.Omontaigneskt.”Vad tjänar det till att lära känna tingen om vi förlorar all den frid och ro som vi annars skulle ha och om vetandet sätter oss i sämre läge än Pyrrhons gris? ” skriver Montaigne.”När filosofen Phyrron en dag var ombord på ett fartyg i storm så uppmanade han dem som var rädda att titta på en gris ombord som inte alls brydde sig om stormen.”Jag ville jag vore grisen hos Montaigne, Pyrrhons gris.Någon har räknat ut frekvensen av ordet jag i Montaignes essäer, jag vet att jag har antecknat uppgiften, men jag kommer inte åt den.Mitt Montaignematerial – essäerna, böckerna om Montaigne och alla mina Montaigne anteckningar ligger i en felmärkt flyttkartong bland alla andra felmärkta flyttkartonger i det vindskontor som hör till lägenheten i Stockholm där jag tillfälligt och i andra hand bor efter min flyttning från Frankrike.Det är som det är med allting, jag har det men jag kommer inte åt det.Totalt omontaigneskt.”Det är mig själv jag målar.”Kan han säga! Han är ju sig själv till skillnad från alla mini-Montaigne, det här är mitt trettonde försök att få ihop den här essän, tretton sömnlösa nätter, månader, år.Sedan jag öppnade en hemsida har jag gjort mer än trettio inlägg om Montaigne och det var med Montaigne som mental sponsor och garant jag skrev min första bloggtext:”Hade Montaigne levt nu och inte mellan 1533 och 1592 hade han direkt insett vilket behändigt verktyg internet är och skaffat sig en blogg.Den flytande bloggformen hade varit perfekt för Montaigne. Där hade han kunnat lägga till nya tankar och löpande kunnat visa ”vilket vidunderligt fåfängligt, skiftande och fladdrande ting människan är.””Världen är en evig gungbräda” skriver Montaigne. ”Allt i den gungar oupphörligt: jorden, Kaukasus klippor, Egyptens pyramider – de gungar allmänt och de gungar särskilt. Själva beständigheten är inget annat än en långsammare gungning…”Det gungar allmänt och det gungar särskilt, jag blir sjösjuk.Montaigne har ju redan sagt allting bättre eller stulit det från de gamla grekerna.Allt som finns att säga har han sagt om vanan, om lidandet – ”den som är rädd för att lida han lider redan för att han är rädd”, om njutningen med att klia sig – ”Jag kliar mig mest på öronen, som periodvis kliar inuti.” Om den njutning man får av andras gillande: ”Bland alla njutningar finns det ingen som är farligare… än den njutning man får av andras gillande.”Han har skrivit om sina njurstensanfall, om döden och döendet, om lärdom, resor, vänskap, skrivande – jag vill lära mig av Montaigne, men det är för sent, jag har ingen grund.Jag måste börja från början varenda gång, jag skäms och beklagar mig över mina oöverstigliga skrivproblem, jag kan inte skriva och även när jag gör det så känns det inte så.En gång fick jag ett brev från en läsare som ville trösta mig för mina skrivproblem, särskilt problemet med den stora romanen, den som ska bli tredje delen av en trilogi där jag för länge sedan – obegripligen - har skrivit de första två.Hej Bodil!Jag är uppfylld av beundran av ditt författarskap o längtar efter din Stora Roman.Jag föreslår att du gör som Moigntain (eller vem det nu var) och skriver om dig själv och du ska sen ha en romans med en av dina litterära idoler, ni får varandra och han dör på slutet.Ok, jag vet att han är död men nån konstnärlig frihet kan man väl ta sig...Ta ut ett fett förskott, lycka till!Ett så fint tröstbrev och ändå är jag otröstlig, jag kan lika litet skriva min stora roman som min essä om Montaigne.Jag vill lära av Montaigne men jag lär mig inte, så går det inte till.Man kan inte lära gamla hundar sitta.Gamla hundar måste lära sig själva eller stå tills de stupar.Jag vill inte stupa stående, jag ska göra som Montaigne, dra mig tillbaka från offentliga uppdrag och viga mitt liv åt mitt lugn och mina sysslor, jag ska rista in mitt uppdrag i en takbjälke som Montaigne.”I Herrens år 1571, 38 år gammal, den sista februari, på sin födelsedag, drog sig Michel de Montaigne tillbaka, sedan länge led på slavtjänst vid domstol och i offentliga ämbeten...””Det hänger på din vilja, inte på antalet år, om du har levt tillräckligt.””Jag har försonat mig med detta liv med sten”, skriver Montaigne ”i det finner jag saker som ger mig tröst och hopp.”Bodil Malmsten, författare (1944–2016)Litteratur:Michel de Montaigne: Essais, Larousse, 2002På svenska:Michel de Montaigne, Essayer. Bok 1 (Jan Stolpe, översättare) Stockholm, Atlantis, 1986Michel de Montaigne, Essayer. Bok 2, (Jan Stolpe, översättare) Stockholm, Atlantis, 1990

Sarit fortsätter samla in era osannolika anekdoter och gastkramande äventyr från vägarna! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus. Kvällspasset fortsätter samla in berättelser som utspelat sig längs vägen!Lasse Stefanz-sångaren värmde sig i polisbilDansbandsikonen Olle Jönsson är med och avslöjar hur Lasse Stefanz fördriver tiden i turnébussen och delar med sig av minnen från sina många mil längs vägarna. Bland annat om när värmen i bussen gick sönder i Norrlands inland.Vi får också höra om när lyssnaren Klas-Göran råkade inleda ofrivillig biljakt, när Anna blev utslängd från en minibuss på Nya Zeeland och i extramaterialet svarar Sarit, Alexander och Ludde på vilka de är i bilen.

Vad sover vi i om natten? Finns det några konspirationsteorier man kan tro på i smyg och vad kommer folk vara nostalgiska över om 50 år? Ha nu en Baila Chiki Chiki-vecka och ställ dina frågor på @thefragaratenkompisofficial på instagram

GRÖNT STÅL ska göra Norrland världsledande i klimatomställningsarbetet, och historiskt oöverträffade summor skattemedel och kreditgarantier haglar därför nu över de gröna satsningarna.   Kan ett politiskt “superdepartement” verkligen accelerera Norrland? Hur påverkar stöd, bidrag och kreditgarantier de gröna satsningarnas riskbenägenhet? Och vad händer med ett samhälle där all kritik av politiska prestigeprojekt avfärdas som oseriöst nonsens?   Dessa frågor tar jag upp i veckans videokrönika om “NORRLANDS GULD” STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Programmet är en repris från 1 november 2022.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Dikt: "Allt mitt är mitt" Uppläsning: Mattias Alkberg DIKTSAMLING Inga bekymmer-bekymret (Teg Publishing, 2022)MUSIK  Johan Lindström: Humming shipsEXEKUTÖR Johan Lindström septettMattias Alkberg föddes 1969 i Boden. Efter att som barn flyttat runt i Sverige med familjen hamnade han till slut i Luleå där han blivit kvar.Han debuterade som poet 1992 med "Separerade ägg"och har sedan dess utkommit med ytterligare nio diktsamlingar.Är även musiker/artist och gett ut ett trettiotal album under eget namn och tillsammans med The Bear Quartet.Som forfattare och latskrivare gor Alkberg ofta en slags balansakt vid ruinens brant, pa bade ett personligt och ett samhalleligt plan.Han har fått flera stipendier, bl a Svenska akademiens Gerard Bonniers stipendiefond, Taubestipendiet, Stig Sjödinpriset, Norrlands litteraturpris och Rubus Arcticus. 

Dikt: "Galge" Uppläsning: Mattias Alkberg DIKTSAMLING Tidiga Exploited (Teg Publishing, 2021)MUSIK Staffan Mårtensson: Hommage 222EXEKUTÖR Stockholm Chamber JazzMattias Alkberg föddes 1969 i Boden. Efter att som barn flyttat runt i Sverige med familjen hamnade han till slut i Luleå där han blivit kvar.Han debuterade som poet 1992 med "Separerade ägg"och har sedan dess utkommit med ytterligare nio diktsamlingar.Är även musiker/artist och gett ut ett trettiotal album under eget namn och tillsammans med The Bear Quartet.Som forfattare och latskrivare gor Alkberg ofta en slags balansakt vid ruinens brant, pa bade ett personligt och ett samhalleligt plan.Han har fått flera stipendier, bl a Svenska akademiens Gerard Bonniers stipendiefond, Taubestipendiet, Stig Sjödinpriset, Norrlands litteraturpris och Rubus Arcticus. 

Dikt: "Naturens hämnd" Uppläsning: Mattias Alkberg DIKTSAMLING: Tidiga Exploited (Teg Publishing, 2021)MUSIK Balmorhea: 5 EXEKUTÖR BalmorheaMattias Alkberg föddes 1969 i Boden. Efter att som barn flyttat runt i Sverige med familjen hamnade han till slut i Luleå där han blivit kvar.Han debuterade som poet 1992 med "Separerade ägg"och har sedan dess utkommit med ytterligare nio diktsamlingar.Är även musiker/artist och gett ut ett trettiotal album under eget namn och tillsammans med The Bear Quartet.Som forfattare och latskrivare gor Alkberg ofta en slags balansakt vid ruinens brant, pa bade ett personligt och ett samhalleligt plan.Han har fått flera stipendier, bl a Svenska akademiens Gerard Bonniers stipendiefond, Taubestipendiet, Stig Sjödinpriset, Norrlands litteraturpris och Rubus Arcticus. 

Dikt: "Kärleksdikt" Uppläsning: Mattias Alkberg DIKTSAMLING: Inga bekymmer-bekymret (Teg Publishing, 2022)MUSIK Göran Wennerbrandt/Olle Eriksson: She danced with meEXEKUTÖR Tiny IslandMattias Alkberg föddes 1969 i Boden. Efter att som barn flyttat runt i Sverige med familjen hamnade han till slut i Luleå där han blivit kvar.Han debuterade som poet 1992 med "Separerade ägg"och har sedan dess utkommit med ytterligare nio diktsamlingar.Är även musiker/artist och gett ut ett trettiotal album under eget namn och tillsammans med The Bear Quartet.Som forfattare och latskrivare gor Alkberg ofta en slags balansakt vid ruinens brant, pa bade ett personligt och ett samhalleligt plan.Han har fått flera stipendier, bl a Svenska akademiens Gerard Bonniers stipendiefond, Taubestipendiet, Stig Sjödinpriset, Norrlands litteraturpris och Rubus Arcticus. 

Dikt: "Jag såg en frusen hundskit" Uppläsning: Mattias Alkberg DIKTSAMLING: Inga bekymmer-bekymret (Teg Publishing, 2022)MUSIK Christian Dyresjö: Till fotsEXEKUTÖR Christian Dyresjö, gitarr Mattias Alkberg föddes 1969 i Boden. Efter att som barn flyttat runt i Sverige med familjen hamnade han till slut i Luleå där han blivit kvar.Han debuterade som poet 1992 med "Separerade ägg"och har sedan dess utkommit med ytterligare nio diktsamlingar.Är även musiker/artist och gett ut ett trettiotal album under eget namn och tillsammans med The Bear Quartet.Som forfattare och latskrivare gor Alkberg ofta en slags balansakt vid ruinens brant, pa bade ett personligt och ett samhalleligt plan. Han har fått flera stipendier, bl a Svenska akademiens Gerard Bonniers stipendiefond, Taubestipendiet, Stig Sjödinpriset, Norrlands litteraturpris och Rubus Arcticus. 

DIKT ur sviten Luleå + UPPLÄSNING Mattias Alkberg DIKTSAMLING: Inga bekymmer-bekymret (Teg Publishing, 2022)MUSIK Eiwor Kjellberg: PolarpolskanEXEKUTÖR Eiwor Kjellberg bandMattias Alkberg föddes 1969 i Boden. Efter att som barn flyttat runt i Sverige med familjen hamnade han till slut i Luleå där han blivit kvar. Han debuterade som poet 1992 med "Separerade ägg"och har sedan dess utkommit med ytterligare nio diktsamlingar. Är även musiker/artist och gett ut ett trettiotal album under eget namn och tillsammans med The Bear Quartet. Som forfattare och latskrivare gor Alkberg ofta en slags balansakt vid ruinens brant, pa bade ett personligt och ett samhalleligt plan. Han har fått flera stipendier, bl a Svenska akademiens Gerard Bonniers stipendiefond, Taubestipendiet, Stig Sjödinpriset, Norrlands litteraturpris och Rubus Arcticus.

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Aspen är både vanlig och viktig. Över tusen arter är knutna till den. Vi sänder från Långängarnas naturreservat utanför Sandviken. Norrlands ädellövträd - så brukar trädet asp ibland kallas.Ett av Sveriges vanligaste lövträd, och ett av de viktigaste för den biologiska mångfalden. Inte minst i norra Sverige där det normalt sett inte växer ädellövträd som ek, bok eller lind. Över tusen andra arter är knutna till aspen.Vi ägnar ett helt program åt aspen och sänder från Långängarnas naturreservat strax utanför Sandviken i Gästrikland, ett reservat som är känt för sina gamla och stora aspar. Här kan man till exempel se den ovanliga och vackra aspfjädermossan.Förhoppningsvis kommer vi att få höra de gulnande löven darra i vinden och spillkråkan som flyger mellan olika håligheter i de gamla asparna.Medverkar gör Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lotta Delin, Naturskyddsföreningen Gävleborg, Magnus Stenmark, entomolog från Gävle och fågelfotograferna Lennart och Lasse Pettersson. I programmet hörs också entomolog Bengt Ehnström, Tändsticksmuseets intendent Ann Johnsson och botanist Berit Berglund.Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Jenny Berntson Djurvall.

Joakim Kusti Paasikivi, född 20 augusti 1960 i Stockholms finska församling, är en svensk överstelöjtnant. Han är (år 2022) lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm. Paasikivi blev en offentlig person 2022 då han ofta anlitades av media att som expert kommentera det ryska "angreppskriget" på Ukraina. Paasikivi är av finländsk och estnisk härkomst och har både svenskt och finländskt medborgarskap. Åren 1979–1980 gjorde han värnpliktsutbildning vid Nylands brigad i Finland och på Norrlands dragonregemente i Arvidsjaurs garnison i Sverige. Under sin karriär har Paasikivi bland annat varit sektionschef och sedan chef för en underrättelse- och säkerhetsgrupp på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Tidigare har han varit lärare vid Baltic Defence College i Estland. Han är sonsons son till Finlands tidigare president Juho Kusti Paasikivi, och som tog över efter ingen mindre än Gustaf Mannerheim. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I Solcellskollens 74:e avsnitt gästas vi av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och ledamot för det Klimatpolitiska rådet. I avsnittet vävs två parallella historier samman: en om industrialiseringen av Norrland och en om miljöfrågans ursprung och framväxt.  Vi tar avstamp i Framtidslandet, Sverkers doktorsavhandling om industrialiseringen av Norrland under tidsperioden 1870-1920. Vi får dels höra om migreringen till norra Sverige och de investeringar i sågverk, gruvor, tågräls och vattenkraftverk som låg till grund för utvecklingen — och dels om samhällsdebatten och de olika åsiktsströmningarna om hur norra Sverige skulle utvecklas.  I avsnittets andra del (från 33:e minuten) går Sverker igenom hur miljön som samhällelig fråga växte fram under 1900-talets andra hälft. Vi får bl.a. höra om hur kunskapsutvecklingen under de två världskrigen bidrog till förståelsen om hur människan påverkar miljön och om hur institutioner bildades kring miljöfrågor. Sverker pratar även om Sveriges (och Stockholms) roll i det internationella miljöarbetet och resonerar kring hur en person som Greta Thunberg kan ha fått ett så stort genomslag.  I den sista delen av podden (från 67:e minuten) väver vi samman de två berättelserna genom att prata om den nyindustrialiseringen som sker i Norrland idag inom ramen för den gröna omställningen. Sverker drar paralleller mellan utvecklingen i norra Sverige då och nu och resonerar kring hur utvecklingen denna gång kan bli mer hållbar för de samhällen som utvecklas och byggs upp runt de nya näringarna.

Anders kommer direkt från en cupfinal och berättar om en välklädd scout som personligen testade en svensk landslagsmålvakt. Johan försöker skjuta i ribban fem gånger i rad på Leos Lekland.Dessutom: Positionsbyten, tävlingsabstinens, hjälpgummor, uteblivna medaljer, fembarnspappan Lewicki, köpelaget Åtvidaberg, målvakter som inte är så speciella som de tror, Dwight Yorkes för stora makt över Trinidad & Tobago, Milos Milojevic-intervjun utan bokstaven A och den gamle fältaren som går ner på mittbacken och ångrar att han inte gjorde det tidigare.

Anders kommer direkt från en cupfinal och berättar om en välklädd scout som personligen testade en svensk landslagsmålvakt. Johan försöker skjuta i ribban fem gånger i rad på Leos Lekland.Dessutom: Positionsbyten, tävlingsabstinens, hjälpgummor, uteblivna medaljer, fembarnspappan Lewicki, köpelaget Åtvidaberg, målvakter som inte är så speciella som de tror, Dwight Yorkes för stora makt över Trinidad & Tobago, Milos Milojevic-intervjun utan bokstaven A och den gamle fältaren som går ner på mittbacken och ångrar att han inte gjorde det tidigare.

Jessicas exsambo och barnens pappa Andreas "Ibbe" Ibohm gästar TVILLINGPODDEN. Angelica befinner sig uppe i Norrlands skogar så då passar Ibbe på att göra ett inhopp för att prata om hur relationen med Jessica är idag och om han kan tänka sig fler barn i framtiden med någon ny. Det och mycket mer när Ibbe gästar TVILLINGPODDEN. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Humle Fonders småbolagsförvaltare Petter Löfqvist intervjuas om varför han sålt SBB, bolagen han köpt för att skydda fonden mot inflationen, bottenfisken och varför Norrlands största techbolag hamnat i fonden.

Hörde jag ett äntligen?Robin spenderar stora delar av föräldraledighetens tupplurar (sonens, inte hans!) med att läsa böcker om Norrlands historia. Ett och annat Norrlandsavsnitt kan lyssnare alltså förvänta sig.Vi börjar från början. Hur länge har människor bott i norra Sverige? Hur levde de? Dessa frågor närmar vi oss i detta avsnitt. Men vi pratar kanske framförallt om hur människor de senaste århundradena har förhållit sig till den norrländska forntiden. Ett avsnitt om arkeologi, om nationalism, om vetenskap, om renar, om kulturgränser och om mycket annat!Mycket nöje!—”Norrlands forntid” Baudou, Evert”Vilka var först?” Wallerström, Thomas”Staten blir till” Lundholm, Kjell”Leva i skogsbygd” Magnusson & Segerström”Rengenetik - tamrenarna och renskötseln kom från öst” Aronsson, Kjell-Åke i Populär arkeologi See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad hände egentligen i Norrland under vikingatiden och hur kom det sig att Litauen blev en stormakt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilket jävla rekordmysigt avsnitt. Vi sänder från Tentipin i Norrlands inland. Kalle, Lex, Lill-ove, Rasmus "Björnkungen'" Boström (och i viss mån Magnus Pelve) jagar björn. Så det pratar vi om. Bland annat. Av med tröjan och lyssna!!! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

FREDAG! Temavecka weird-ass "Vitvaror iträdgården"-familjer. Därmed inte sagt att det inte kommer förekomma enoch annan pung.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila den tillkafferepet@underproduktion.se7:48 - Rondell-Kalle – Räddad av promille11:59 - Måsmarodören21:32 - Husdjuret27:08 - Fortsättning på ”Serietidningsknullaren”32:48 - Kapplöpning i duschen38:42 - Norrlands längsta pung43:24 - Ryck mig i snöret53:44 - IT-Entreprenören Pekka1:02:43 - Breaking Bad Trollhättan