Podcasts about huvudv

Jocke känner av rörelse och testar läsk, lyssnare är trevliga, och alla snackar Vision pro. Redigerat i VR!

Kanske vår vanligaste och ibland mest irriterande åkomma. När är den farlig? När går den över? Göran Sjönell har svaren

Linnea Wikblad funderar på att sälja sina trosor! David Druid ryter ifrån mot skitsnack! Kan göteborgare snälla släppa Slussenbygget? Vi pratar om onödiga utbildningar och sjuka CSN-skulder! Fördomspoddens Emil Persson har fel när det gäller Nyhetsmorgon! Carolina Neurath Persson tittar förbi och förklarar varför storbankerna går med rekordvinst när många går på knä. Babs Drougge på P3 Nyheters om att kritiserad LVU-granskare får nytt jobb & därför ger rödvin huvudvärk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Miljöpartiets nya språkrör Daniel Helldén har redan börjat sätta käppar i hjulet för Socialdemokraterna. Och varför väcker Magdalena Anderssons tårar i talarstolen så starka känslor?

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samma externa granskare som låg bakom Älvsbyns beslut att ge tillbaka tre omhändertagna barn till föräldrarna – trots att pappan utreddes för barnpornografibrott – ska nu granska LVU-ärenden i Gällivare. Samtidigt finns sen tidigare anklagelser om att Gällivare gett vika för den pågående LVU-kampanjen.Sen pratar vi om att forskare kommit ett steg närmre att knäcka den eviga gåtan: varför får man ont i huvudet av rödvin?

Åsskar är supertaggad och drar igång avsnittet med dubbla introjinglar men Gabriel är lite nedstämd efter gårdagens fotbollsresultat. Han är dock glad för sina nya glasögon som gör att han har mindre huvudvärk och tillsammans med Åsskar läser han upp inlägg på samma tema och diskuterar vad det är som gör att vi kan få huvudvärk. Dom diskuterar även varför det inte finns glasöron... Därefter läser dom upp inlägg från lyssnare som blir retade på grund av sina intressen och klädstilar samt påminner sig om namnen på månaderna i den gurkianska kalendern, innan det är dags för utmaningen SATYA eller GALATA! Gabriel läser upp fem påståenden som Åsskar och lyssnarna ska försöka klura ut om dom är sanna eller falska. Det handlar om allt från ketchup till kolibrir och tid på toaletten. I avsnittet hinner dom även med att läsa upp massor av skämt och alla lyssnarnas nya förslag till omröstningen om årets julkalender! Dagens ord: huvudvärk, glasögon, normer Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Varför får man ont i huvudet efter att ha druckit alkohol? Kan choklad trigga migrän och hur kommer det sig att graviditet minskar förekomsten av migrän? Och kan man förebygga sin egen migrän genom att lura kroppen? Mattias Linde är professor i neurologi, forskat intensivt i många år på just huvudvärk. Förutom att ha imponerande meriter kring sin erfarenhet, är han världsberömd inom fältet att motverka migrän. I detta samtal bemöter Mattias landets vanligaste myter och föreställningar om huvudvärk och lär oss sina bästa tips på hur man bör tänka för att bättre hantera ett av världens vanligaste besvär - huvudvärken.För mer information, tävlingar och extramaterial: Instagram @Sjukafaktapodcast Kontakt, samarbeten och press: kontakt@sjukafakta.se

Hyresgästföreningen har vissa poänger i sin nya rapport ”Miljonärsprogrammet” men ideologiska övertoner skuggar syftet. BIDs fyller en viktig funktion för ökad trygghet, men än viktigare att politiken ser sin roll för att möta utmaningarna. Socialdemokraterna gör fel analys men hamnar ändå på rätt slutsats när det gäller startlånen, konstaterar vår expertkommentator Lennart Weiss, som även kommenterar ”bostadspolitikens tragedi just nu” – och får ”dramatisk huvudvärk” av hur bostadsfrågan hanteras i Göteborg. Programledare: Anna Bellman.

Huvudvärk är en stor anledning till att folk är hemma från jobbet och professor Agnes Wold går igenom de vanligaste myterna kring huvudvärk och värktabletter. Hon pratar om spänningshuvudvärk, Hortons huvudvärk och migrän, och om varför hon blir så irriterad över att vi matas med att vi ska klara oss utan mediciner. Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, tar sig an samtidens hälsofrågor tillsammans med programledaren Christer Lundberg.Agnes Wold om huvudvärk: Därför drabbas vissa människor oftare av huvudvärk och huruvida det är ärftligt. Vad som kan hjälpa mot värken och varför professorn menar att det är en fruktansvärd myt att vi behöver dricka mycket vatten. Christer och Agnes pratar också om brain freeze och om det verkligen stämmer att kroppsvärmen går ut genom huvudet.Podden som avlivar hälsomyter och ger svar på dina frågor om coronavirus, tarmflora och riskerna med att bädda sängen.

Sara & Tommy berättar om sina projekt på plats i Spanien. Micke och Nilla har gjort sin 1:a tur med nya husbilen. Hur har det gått och varför fick dom ont i huvudet? Vi avhandlar smarta tipsen vi fått som vi haft nytta av i våra husbilar. Vad är det som får oss att lämna våra hem, knô ihop oss på några få kvadrat och rulla iväg? Är vi husbilsmänniskor konstiga eller bara drivna livsnjutare? Tommy har ett litet utlägg om flykten från ”ekorrhjulet”. Det blir restips & kommaframöl: https://www.systembolaget.se/produkt/ol/the-brutal-badgers-3592615/ Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen. Våra Husbilsresor och Our Backyard Europe kan du också följa på Youtube, Facebook och Instagram Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: storahusbilspodden@gmail.com

Av och med Johan Wiktorin, Amanda Wollstad, Patrik Oksanen och Anders Lindberg

Ansträngningshuvudvärk under eller efter löppasset, vad beror det på? Det och flera andra frågor kopplade till huvudvärk och träning svarar läkare Matilda Frisk Torell på i detta avsnitt. Maratonpoddens expertpanel besvarar dina frågor om träning, kost, idrottspsykologi, skador och annat. Har du en fråga du vill få svar på, skicka ett DM till Maratonpoddens Instakonto eller mejla till maratonpodden@gmail.com.Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstromLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stort tack till publiken under helgens lokala fotbollsmatch. Till slut lyckades vi få en bra inspelning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar om Malmö i krossen mot laget från Solna. Läktarinsatsen, tifo, inte om alla fantastiska insatser men ett par fint utvalda och om en HELT UNIK spaning inför Värnamo (SPOILER: The*n). Om någon nu läser vad avsnittet handlar om så inleder vi podden aningen konstigt, det har fått ge namnet åt det annars självklara: 108. Huvudvärk? Ha det gott!

Competition på casting, säsong två av Young Royals och Felicia fightas på klubb. Kontakt: ungdum@novelstudios.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förvirringen i damallsvenskan, den australiensiska invasionen och så är det ju VM-kval vecka! Det diskuteras startelvor, motståndare och Peter Gerhardssons utmaningar. Dessutom gästas vi av Häcken och landslagets Johanna Rytting Kaneryd som enligt egen utsago är i bättre form än någonsin.

I mars 2020 blev hon sjuk med covid-19 och har inte återhämtat sig sen dess. Huvudvärk, trötthet och svårt att andas är hur hon själv beskriver sina sämre dagar.

I veckans avsnitt intervjuar Kenneth Andrea Carmine Belin, som forskar på KI. Syftet med Andreas forskning är att öka förståelsen av patofysiologin bakom neurologiska sjukdomar med fokus på huvudvärk, främst Hortons huvudvärk / klusterhuvudvärk, genom att identifiera, karakterisera och modellera genetiska markörer inom det mänskliga genomet. För att stötta vår podcast på ett enkelt sätt så ta del av vårt samarbete med utbildningsplattformen TrustMe-Ed och deras prenumerationserbjudande: Månadsprenumeration med 7 dagar gratis prövotid Helårsprenumeration med 7 dagar gratis prövotid Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Många av oss får ont i huvudet då och då utan att det innebär något större problem. Men för den som drabbas av migrän, eller ännu värre Hortons huvudvärk, kan det innebära en kraftig funktionsnedsättning. Andrea Carmine Belin forskar om genetiken bakom Hortons huvudvärk, ett tillstånd som ibland kallas "självmordshuvudvärk".

Det var många butiker som fick bomma igen när pandemin tog sitt grepp om världen. Även världens största klädkedja, Hennes och Maurtiz, har påverkats av pandemin. Men det är inte vara pandemin som slagit hårt mot H&M, även den globala fraktkrisen och att man försvunnit från kinesiska T-mall har påverkat resultaten. Men trots pandemi, fraktkris och att inte finnas på T-mall, så omsätter H&M över 200 miljarder varje år. Men hur kan den kinesiska marknaden påverka vår svenska klädjätte? Flera klädföretag funderar också på att flytta sin tillverkning från Asien till Europa - tänker H&M i samma banor? Det handlar det här avsnittet av Aftonbladet Daily om. Gäst: Sara Bränström, reporter på Näringsliv på Svenska Dagbladet. Programledare: Jenny Ågren.

Nygammal politikpodd från Expressen! Viktor Barth-Kron, Helena Gissén och Tomas Nordenskiöld borrar i den komplicerade relationen mellan M och SD. Dessutom: Exklusiv Sifo-mätning om statsministerkandidaterna. Med mera.

Frankrike rasar mot USA efter ubåtsaffären och Bidens syn på sina allierade ifrågasätts. Vi pratar också om situationen vid södra gränsen och Trumps hårda grepp om sitt parti. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, New York-korrespondent och Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Matilda Eriksson USApodden usapodden@sverigesradio.se

Frankrike rasar mot USA efter ubåtsaffären och Bidens syn på sina allierade ifrågasätts. Vi pratar också om situationen vid södra gränsen och Trumps hårda grepp om sitt parti. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, New York-korrespondent och Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Matilda Eriksson USApodden usapodden@sverigesradio.se

2017 lanserades en ny politisk agenda i Kina – en slags sista lösning – för att bryta uigurernas släktträd, bryta deras rötter, bryta deras grenar och bryta sönder deras kulturarv och ursprung. Ett systematiskt folkmord menar många. Kina är en av Sveriges största handelspartner där mycket av Sveriges produktion, inköp och upphandling ligger. Hur ska Sverige, myndigheter och företag nu tänka? "Idrotten ska inte beblanda sig i politik och politiska diskussioner" har det sagts väldigt ofta, eller snarare varje gång idrottsevenemang placeras i länder med svåra MR kränkningar. Vad händer inom idrottssverige i frågan som handlar om Qatar?    Detta spännande avsnitt gästas av Maja Åberg Senior Policy Adviser, Amnesty International Sverige, Annika Ramskiöld , hållbarhetschef på Vattenfall, och  Pauline Göthberg, Nationell Samordnare, Regionernas nationella kansli för hållbar upphandling

Ännu en gång är vi tillbaka med ett sprillans nytt avsnitt och denna vecka hamnar fokuset på teknologi och sminkborstar. Trots den uppenbara närvaron av huvudvärk berättar André om sin vecka från helvetet som varit kantad av stress. Meri, å andra sidan, har upplevt stress på ett annat sätt...Vill du komma i kontakt med oss för att föreslå ett nytt tema eller bara skriva av dig? Du kan skicka mejl till oss!Email: hej.viharproblem@gmail.comInstagram: @viharproblemSupport till showen http://supporter.acast.com/viharproblem. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt sex av Bruttotruppen

Allsvenskan är igång! Bruttotruppen går snabbt igenom känslorna efter premiäromgången. I det här avsnittet, nummer sex i ordningen, pratar vi om herrspelarnas gångna helg med fokus på Dejan Kulusevski och Alexander Isak. Dessutom: tre svenskar i samma formation som en legendar! Därefter tar vi ner de senaste damkamperna mot USA och Polen. Magdalena Erikssons insats, målvaktsvalet, trebackslinjen, Lina Hurtig, Hanna Bennisons speluppfattning och de som tog (och inte tog) chansen. Missa heller inte nästa veckas avsnitt när vi snackar upp svenskarna i allsvenskan tillsammans med gäst!Följ oss på Instagram och Twitter - @Bruttotruppen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt sex av Bruttotruppen

I vårt 113:e avsnitt återgår vi till biblioteket och dammar av en gammal goding i Bondlitteraturen, Colonel Sun. Den första efterträdaren till Flemings verk och kanske fortfarande den mest populära av alla s.k. fortsättningsromaner. Är den verkligen värd epitetet? Hur tar sig Kingsley Amis an vår älskade karaktär? Klarar han av att ge Grekland samma kärlek som Fleming gav Turkiet? Hur står sig skurken, Överste Sun, gentemot Flemings fantastiska skurkgalleri? Dessutom: grillspett, sadism, bittra gubbar och störiga turister. Det har blivit tid för greker och huvudvärk!

Américo är nyfiken på vad som väntar den nytillträdda president i USA - vad vill Joe Biden fixa de 100 första dagarna? USA-experten Elisabet Kopelman (!) gästar och analyserar Joe Bidens viktigaste utmaningar.

Huvudvärk drabbar oss alla till och från. Men vad gör man när det är mer till än från? Hur jobbar Caladrius med huvudvärk som varit där för länge? Vad är vad? Vad är migrän och vad är spänningshuvudvärk?  Björn Rudman, Sofia Örnefors och Jonathan Mathiasson reder ut lite kring begreppen och berättar om hur dom jobbar med huvudvärk och svåra livspussel.    www.caladrius.se 

Värme, vätskebrist och stress. Detta är bara några anledningar till huvudvärk men Thomas och Ylva pratar om allt som har med ont i skallen att göra och hur de botar det. Hej hopp! Inlägget 290. Att ha huvudvärk dök först upp på En Kvart i Veckan.

Carl-Johan Ulvenäs och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. Vi pratar om de konsekvenser som börjar synas efter George Floyds död som begravs idag. Förutom de historiska protesterna som sker runt om i världen har flera länder nu börjat syna sina polismyndigheter. Bland protesterna i USA hörs rop om att "defund the police", vad skulle det innebära? Sen lyssnar vi på Katja Fogelberg, intensivvårdsskjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Antalet döda går ner, men personalen inom vården är fortfarande väldigt ansträngd.

Här får du träffa Gunilla Åsdal som är fysioterapeut och specialiserad på huvudvärk. Vad skiljer spänningshuvudvärk från migrän? Vilka behandlingsstrategier finns det och vad kan man själv göra om man har huvudvärk ofta? Hur kan en fysioterapeut behandla huvudvärk?Av Gunilla Brodda Jansen. Musik: Mats MöllerCopyright Gunilla Brodda Jansen 2020

Här delar jag lite erfarenheter som elever har fått av att ge sig själv Reiki. De har påverkat tinnitus, huvudvärk och svåra eksem. Det är verkligen magiskt och mirakulöst vad Reiki kan göra när vi ger Reiki möjligheten.*******Solkarina som delar erfarenheter med Reiki har praktiserat Reiki sedan 1990 och arbetar med den klassiska japanska Reikin.www.solkarina.sewww.reikitidningen.se*******Solkarinas andliga podd*******Kontakt solkarina@sinnligkunskap.comMusik: Mikael Jonsson mikael.t.jonsson@icloud.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt fördjupar sig Emelie och Åsa i begreppet omplacering. Vad innebär en omplacering, när blir det aktuellt och var kan en arbetsgivare trampa snett? Medverkande: Emelie Svensäter Jerntorp, advokat och Åsa Gotthardsson, advokat och delägare.

Hampus är rädd att hans huvudvärk vid det här laget kan klassificeras som kronisk och Vilgot vill inget hellre än att höra en auktoritär telefonist på 118 100 säga förbjudna ord! Tack för att ni lyssnar! Har ni segmentförslag, hotbrev eller annan feedback så kan ni nå oss på instagram, där heter vi 100procentsegment!

Yrsel. Huvudvärk. Illamående. Dessa är konsekvenserna av att stå inne på köpcentret i Hjällbo på kvällarna ända sedan det som kallas för ”Mosquito alarm” installerats. Suad Omar som är uppvuxen i Hjällbo och sitter i Hjällborådet är en av dom många röster som kritiserar Göteborgs Lokaler för den installationen och kallar Mosquiton diskriminerande. Reportage av Kontexts Livet-redaktör Nora Adin.

Patientriksdagen är ett initiativ från fem patientorganisationer; Neuro, Riksförbundet HjärtLung, Astma- och allergiförbundet, Huvudvärksförbundet och Blodcancerförbundet, i samarbete med Novartis. Syftet var att sätta patientens röst i centrum och skapa en arena där angelägna frågor kan diskuteras utifrån ett patientperspektiv. Lise Lidbäck medverkade som både gruppsamtalsledare och i panelsamtal. I denna podcast medverkar bland andra Lise Lidbäck Neuro, Emma Spaak läkare SKL, Göran Hägglund moderator, Inger Roos Hjärt-Lung, Acko Ankarberg ordförande Socialutskottet, Jonas Andersson ordförande Hälso- sjukvårdsstyrelsen VGR och Ann Johansson, vice förbundsordförande Vårdförbundet. En podcast av Håkan Sjunnesson NeuroMedia för Neuropodden. För medlemskap i Neuro eller bidra till neurologisk forskning eller Neuro: www.neuro.se   Det här var den första patientriksdagen som hade temat patientlagen, om patienternas ställning i hälso- och sjukvården som länge har varit föremål för diskussion. En rad initiativ har tagits för att förbättra och förtydliga vad patienten har rätt att förvänta sig, bland annat en ny patientlag. Patientlagen är omdiskuterad och det har ifrågasatts huruvida den verkligen fyller sitt syfte: att stärka och tydliggöra patientens ställning. Under denna pateintriksdag, som hölls på kongresscentret Norra Latin i centrala Stockholm den 7 maj 2019, var några av patientlagens delar i fokus. Det handlade om 5 kap. Delaktighet, 6 kap. Fast vårdkontakt och individuell planering och 11 kap. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. Det senaste var Neuroordföranden Lise Lidbäck moderator.     Här är de delar i Patientlagen som diskuterades: Kapitel 5 – delaktighet Patientlagens femte kapitel anger att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten (1 §). Vidare ska en patients medverkan i hälso- och sjukvården utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar, genom att hen själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder (2 §). Patientens närstående ska också kunna medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta (3 §). Kapitel 6 - fast vårdkontakt och individuell planering Patientlagens sjätte kapitel anger att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Samt att olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt (1 §). En fast vårdkontakt ska utses för patienten om hen begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet (2 §). Vidare framkommer att patienter ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården (3 §). Kapitel 11 - synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Patientlagens elfte kapitel – Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet, innehåller bland annat bestämmelser om Patientnämndernas samt Inspektionen för vård och omsorgs uppdrag och skyldigheter (1 och 3 §). Att vårdgivare snaraste ska besvara klagomål från patienter och deras närstående (3 §). Vidare framkommer vårdgivarnas skyldigheter att ge särskild information till patienter som har drabbats av en vårdskada (3 §). Patienten och dennes närstående ska också få möjlighet att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete (4 §).

Eller i alla fall förmodligen, efter att ha läst alla era frågor. Dagens avsnitt är en djupdykning i tarmhälsa och framförallt hur du läker din tarm. Ila berättar även om sin bajsdagbok, och Fanny om sin bajsattack på första dejten. Hoppas att du gillar avsnittet!  De flesta sjukdomar har sitt ursprung i matsmältningssystemet. Detta gäller både fysiska och psykiska sjukdomar. Om man har en läckande tarm kan man uppvisa symptom såsom: Förstoppning Diarré Hjärndimma Halsbränna Gasig mage Huvudvärk Matallergier IBS (”vet-inte-ditt-problem”-diagnosen) Hudproblem, med flera  Vi svarar på frågor som kommit in från våra lyssnare. Vad är läckande tarm som det pratas om? Vilka problem kan yttra sig om man har läckande tarm? Hur får man en läckande tarm? Vi tar upp både kost och medicinska orsaker. Hur renoverar man tarmfloran så den blir frisk? Tipsa gärna en vän om vår podd och lämna recension så vi blir vi jätteglada. Tack!  Läs blogginlägget på https://fannyochila.com/blogg

Varför finns en podcast om huvudvärk? by HeadPodd

Vissa människor drabbas av en svår outhärdlig smärta i huvudet och då kan det vara frågan om Hortons huvudvärk eller trigeminusneuralgi. Trigeminus är den stora tredelade känselnerven från hjärnstammen upp till ansiktet. Den kan bli påverkad och orsakar då trigeminusneuralgi eller trigeminusneuropati. Det är som att ansiktsnerven går till attack.  I den här Neuropoddintervjun reder neurologen och överläkaren Elisabet Waldenlind vid Karolinska sjukhuset i Huddinge i Stockholm ut begreppen och redogör för behandlingar. Trigeminusneuralgi är en smärta som kommer från trigeminusnerven, den stora ansiktsnerven, som normalt förser ansiktet med känsel och signalerar smärta vid skador. I vissa fall kan nerven bli "sjuk" och ge smärta, fast det inte finns skada i vävnaderna. Elisabet Waldenlind är docent och överläkare med specialisering på huvudvärk och smärta vid Karolinska sjukhuset i Huddinge, Stockholm. Här i denna Neuropodd reder hon ut begreppen kring svår värk i huvudet och hur behandlingarna sker. En podcast för Neuropodden av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia. För mer information, medlemskap i Neuro och för att stödja den neurologiska forskningen via Neurofonden: www.neuro.se. Läs en artikel där Elisabet Waldenlind är intervjuad av Håkan Sjunnesson för Neuros medlemstidning Reflex Magasin och NeuroMedia:  https://neuro.se/artiklar/diagnos/ansiktsnerven-gaar-till-attack/  

  i programmet hörde du gypsy kings – bambaleo ed shearhan  –  shape of you Samba de janerio – Belini champione 2000 – E -type you never walk alone – […]

HeadPodd 7 - Huvudvärksskolor by HeadPodd

Huvudvärk, käkproblem och kroppen! Vi pratar spänningshuvudvärk och migrän. Varför får du ont i huvudet och vad kan du göra åt det? Idag ska vi prata både om huvudvärk och problem med käken. Dessutom! Det finns spännande kopplingar mellan både din huvudvärk och din käke och resten av kroppen. Visste du tex att dina höftbesvär kan bero på problem med käken?! Första delen i serien om värk. Vi går uppifrån … läs mer

Maja Ase: Den nya krångligheten. Göran Everdahl: Gråt i förhyttningens tid. Jessika Gedin: Ordmärkarnas huvudvärk. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Studio Allsvenskan vill ödmjukast tacka för senast! Vi pratar om den fantastiska fotbollskvällen där vi såg Malmö ta emot AIK. Vi pratar om den kvällen, matchen och Sonny Karlssons besök som dominerat medierna i Göteborg. Vi surrar givetvis också om BP-Häcken och stormatchen mellan Göteborg och Hammarby. Vad betyder Hammarbys superstart för våren och vad händer med Bajen om Jiloan Hamad drar redan i sommar. För vilken superstart han har fått! Vi tar också ut omgångens elva! Vilka spelare har utmärkt sig mest? Håller ni med oss? Vi avslutar programmet med en uppmaning om att gå med i vår Fantasy-liga där snart 200 lag anmält sig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

#6 - Huvudvärk och funderingar

HeadPodd 5 - Huvudvärk och behandlingar by HeadPodd

Nu är det återigen dags för HSP-nytt, ett helt avsnitt tillägnat nyheter om högkänslighet. Vi pratar om den senaste kändisen som kommit ut som högkänslig, men också om den nya boken som kritiserar HSP-forskning. Och så pratar vi med högkänsliga Anna Karin Wallberg, ordförande för Huvudvärksförbundet. Hon tror att HSP och migrän hör ihop. Det och ännu mer i tolfte avsnittet av HSP-podden med Leveby & Klar!

"Haveri" sade statsministern om IT-skandalen. Två ministrar har fått gå. Ändå slutar alltsammans med trubbel - för de borgerliga. Igen! Hur kommer det sig? DI:s PM Nilsson och statsvetaren Katarina Barrling samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

HeadPodd 3 - Huvudvärk och diagnoser by HeadPodd

I veckans Stil ska vi uppmärksamma en väldoftande detalj som många förknippar med just sommar, sol, stränder och lediga dagar nämligen kokos. Ställer man frågan vad tänker du på om man säger kokos? så är sannolikheten stor att man möts av svar som: åh, sommar och sololja!, eller pina colada! Men, vad som nästan har blivit ännu vanligare under senare tid, är att många vid ordet kokos lyser upp som stora solar, och börjar prata sig ungefär lika varma om kokosnötens alla fantastiska egenskaper. Somliga gränsar till att själva bli lite koko när kokosens fördelar ska framhävas. För enligt kokosens hardcorefans kan kokos i princip användas till det mesta. Kokospalmen har förvisso kallats för livets träd då de dess olika beståndsdelar inte bara kokosnötens innehåll har använts till en mängd olika saker, under tusentals år. Stammen kan användas som virke. Bladen går att fläta och förvandla till tak. Palmens blommor ger söt nektar och kokosfiber, som tas från kokosnötens skal, används till slitstarka mattor, madrasser, rep och fisknät. Och innehållet i kokosnöten är, förstås, basvara i många kök runt om i världen. Men sedan några år tillbaka råder en sorts kokoshysteri här i väst. För kokosnötens välgörande egenskaper upphöjs och hyllas som om den vore en galen sektledare, vars följare tappat all sans och distans. Lite snuvig? Smeta lite kokosfett i näsan. Huvudvärk eller fläckiga tänder? Börja dagen med att gurgla dig med kokosolja i tjugo minuter. Det kallas för oil pulling och dyker bland annat upp på livsstilssajter som Gwyneth Paltrows Goop. Bakfull? Drick kokosvatten. Problem med håravfall, acne eller skärsår efter rakningen? På med kokos, bara. Men så är kokos en perfekt produkt i en tid som törstar efter det naturliga, autentiska och ekologisk korrekta, och en populär produkt som kokosvatten är ett praktexempel på när all de bitarna faller på plats. Det är den vätska som finns i de unga, gröna, kokosnötterna och marknadsförs som en naturlig hälsodryck, á 60 kronor litern. I annonser har man kunnat se artister som Rhianna och Madonna sörpla i sig kokosvatten i plastsugrör från små tetraförpackningar, fyllda med 100 procent rent kokosvatten. En smak som för övrigt har liknats vid att dricka armsvett. I veckans program pratar vi med trendanalytikern Johan Åkesson om varför vi ser denna kokstrend just nu. Vi träffar också parfymexperten Victor Langer för att ta reda på vilken status kokos har i parfymvärlden. Och så tittar vi närmare på ett klassiskt sommarplagg hawaiiskjortan. Vi åker till Västerås och träffar Karl-Erik Lindkvist som har hawaiiskjortan som sitt favoritplagg.  Veckans gäst är Jakob Kroner, bartender på restaurang Gondolen i Stockholm. Glad midsommar önskar vi på Stil!

HeadPodd 2 - Huvudvärk och fördomar by HeadPodd

HeadPodd 1 - Huvudvärk, vården och värdet av erfarenhetsutbyte by HeadPodd

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke? Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden? Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Det kommer allt fler nya mediciner för patienter med sällsynta och allvarliga sjukdomar. Kaliber granskar särläkemedlen som hjälper svårt sjuka men kostar så mycket att det går ut över annan vård. - Jag har då inga njurar som fungerar, så jag ligger i dialys fem dagar i veckan a fyra timmar. För att rena det dina njurar gör i vanliga fall, gör den här maskinen åt mig.Hur mår du när du ligger här?- Det är väl okej, det blir ju väldigt mycket tid av ens liv att ligga i maskin. Du har ganska ont när man sticker med metallnålar som är ganska grova för att kunna få den här dialysmaskinen att fungera och få ett bra flöde. Blodet går grunt hela tiden, ju fortare blodet går runt desto bättre dialys får jag.Hanna ligger under en gul filt i en sjukhussäng i Halmstad. Persiennerna är neddragna och blodet pumpas runt genom plastslangar och en maskin som renar det, en behandling som heter dialys.Hanna har den ovanliga och livshotande sjukdomen aHUS, atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom. Den leder till blodbrist och till slut slås njurarna ut.- AHUS för mig är ett liv i maskin, som det ser ut nu. Och det finns då ett läkemedel som gör det möjligt för mig att få en njure och blir transplanterad och slippa maskinen 20 timmar i veckan, och tillbringa den tiden med min familj och mina barn.Soliris är det första läkemedlet för patienter med aHUS.Det kan göra Hanna frisk.Och är, per patient och år, bland de dyraste läkemedlen i världen.Cirkapriser: Soliris 4,5 miljoner kronor per patient och år, Vimizim 3,8 miljoner, Kyprolis 2,5 miljoner.Kaliber idag handlar om priset för särläkemedel, det vill säga nya läkemedel för patienter med ovanliga och allvarliga sjukdomar.För att få fram nya och bättre särläkemedel har EU infört regler som gynnar läkemedelsbolagen. Och nu ser vi resultatet fler nya läkemedel och högre kostnader i sjukvården.I Sverige hamnar kostnaden på landstingen och staten.Samtidigt som de nya läkemedlen kan hjälpa svårt sjuka med sällsynta sjukdomar så trängs annan vård undan. En svår ekvation.Kaliber har tittat närmare på två av de dyraste särläkemedlen, Soliris och Translarna.- Vi står i vårt kök och det är ganska stort för att killarna ska kunna köra med sina rullstolar här inne.I det här röda huset med vita knutar bor Carin. Hon är mamma till två pojkar med den ovanliga och allvarliga muskelsjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Huset är ombyggt för att pojkarna ska kunna växa här med sjukdomen. Det saknas trösklar och i hallen finns en stor vit hiss. För sjukdomen förvärras med tiden.- Och sen toaletten är lite större, med höj- och sänkbara handfat. Sen är det stort utrymme för att kunna använda just en stol inne i duschen eller senare kanske en brits för att kunna duscha. Så man har ju sett lite framåt.Tänker du framåt? - Jag vågar nästan inte det. Det är ju lite läskigt. Det är lite skrämmande. Man vet ju lite grann om det man har läst om sjukdomen. Men man försöker att inte tänka på det hela tiden. För att orka med att leva så måste man glömma bort det ett tag.Men du vet att det kommer att hamna en brits här?- Ja, så kommer det ju att bli. Förhoppningsvis så sent som möjligt.Duchennes muskeldystrofi drabbar ungefär tio personer i Sverige varje år, oftast pojkar. Muskelfibrerna bryts succesivt ned, den motoriska utvecklingen stannar av. Det är vanligt att drabbade inte längre kan gå vid tio års ålder.Det nya läkemedlet Translarna kan bromsa sjukdomsförloppet. Det kan hjälpa ungefär var tionde patient, och det är bara de som kan få läkemedlet.I Sverige är det Carins söner och ett tiotal till som får Translarna. I dagsläget får Carins yngsta son det av läkemedelsbolaget. De flesta andra har fått det för att de varit med i en studie.- Det här är ju vårt hopp som vi lever på. Vårt hopp för framtiden. Det känns som att den gör väldigt bra för Rasmus.Cirkapriser: Translarna drygt 3 miljoner kronor per patient och år. Procysbi 1,6 miljoner, Revestive 2,2 miljoner, Vyndaqel 1,2 miljoner. - Hej, tjena välkommen!En som jobbar med att göra bedömningar om nya särläkemedel är värda sitt pris, om de är kostnadseffektiva, är Lars Sandman. Han är professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet och också etisk rådgivare till NT-rådet, landstingens gemensamma organ som tar fram rekommendationer om nya läkemedel ska användas i landstingen.- Det som blir problematiskt är naturligtvis att vi skulle kunna säga att ett liv är oändligt mycket värt, vi borde kunna lägga hur mycket som helst, då riskerar vi ju liv i en annan ände av systemet. Lägger vi otroligt mycket på en patient eller en liten patientgrupp så kommer andra patienter att bli utan, vi förlorar liv i den andra änden i stället. Så i någon bemärkelse kommer vi alltid att ställas inför problemet att vi faktiskt måste sätta ett pris på ett liv, hur obehagligt det än kan kännas.Nya dyra läkemedel för sällsynta sjukdomar väcker alltså frågan vad ett läkemedel för en patient får kosta. Och de ställer landstingen inför ett dilemma - vård ställs mot annan vård.Att det har kommit fler särläkemedel är ett resultat av att USA, Japan och EU har infört regler som gynnar läkemedelsföretagen. Systemet i EU gör att bolagen bland annat får ensamrätt för ett särläkemedel i tio år och därmed ingen konkurrens om priset.I EU är det europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, som godkänner särläkemedel. För att klassas som ett särläkemedel ska det rikta sig mot ovanliga sjukdomar som är livshotande eller innebär mycket allvarliga tillstånd och så ska läkemedlet vara mycket bättre än de som redan finns eller innebära en helt ny behandling för sjukdomar där det tidigare saknats behandling.Samtidigt som fler allvarligt sjuka kan få ett bättre liv så varnar den internationella organisation OECD för de ökande globala kostnaderna.Läkemedelsbolagen ökar försäljningen och marknaden går starkt framåt.EvaluatePharma jobbar med statistik och rapporter kring läkemedel.- Hello. Oh my name is Lisa Urquhart. I am editor of EP Vantage, which is a part of EvaluatePharmaEvaluatePharma ser en enorm utveckling.2010 såldes särläkemedel för 70 miljarder dollar globalt.Förra året var siffran 102 miljarder dollar.Och 2020 förväntas försäljningen vara uppe i 178 miljarder dollar.- Its growing quite strongly, actually. Its growing at 11 percent annually.Marknaden för särläkemedel växer med runt 11 procent per år och det är dubbelt så mycket som den totala läkemedelsmarknaden växer.Det är en attraktiv marknad, bland annat för att läkemedelsbolagen kan ta ett högt pris och för de regler som ger bolagen ekonomiska fördelar, säger Lisa Urquhart.- I think its a very attractive market as well, particularly for drug developers. Because, mainly, the prices that developers can take and the fact that there is limited competition.Det finns ingen statistik över hur mycket särläkemedel säljs för i Sverige.Kaliber har därför tagit fram nya, unika siffror i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting.Vi har kollat vad de läkemedel som idag klassas som särläkemedel av EU kostade i Sverige 2015.Och summan blev närmare 1,2 miljarder kronor. Det är ungefär fyra procent av landstingens kostnader för läkemedel.Årsnota: Revlimid 239 miljoner, Soliris 130 miljoner, Vidaza 52 miljoner, Elaprase 49 miljoner, Vyndaqel 34 miljoner. Kostnaderna för särläkemedel hamnar till större del på landstingen än vad övriga receptbelagda läkemedel gör.Det beror på att särläkemedlen i större utsträckning är utanför högkostnadsskyddet och subventioneras då inte av staten.De flesta landsting och regioner, 19 av 21, svarar i en enkät som Kaliber har gjort att kostnaderna för särläkemedel ökar.Flera landsting uppger också att de ökande kostnaderna för särläkemedel går ut över annan vård. - Hej, Anders Carlqvist söker jag.Anders Carlqvist är läkemedelschef i Västra Götalandsregionen: - Det finns ju alltid en alternativ användning av alla pengar. Om du lägger pengar på något så kunde du ha lagt de på någonting annat, och alla vet ju att det finns behov inom vården, så att någon viss undanträngningseffekt är det alltid.De ökande kostnaderna gör att sjukvården hamnar inför svåra avvägningar om de resurser som finns, säger han.- Alltså man skulle önska att man kunde ge all behandling till alla patienter som behöver det. Men nu är det så att gapet mellan vad som är möjligt att göra medicinskt och med läkemedel och de resurser som finns ökar.Kaliber kan konstatera att nästan alla landsting lägger mer och mer pengar på särläkemedel.Behandlingarna tränger undan annan vård samtidigt som de kan vara livsavgörande för svårt sjuka patienter.Hur mår du? Hur känner du dig?- Huvudvärk, yr, lite skakig är man ju absolut efter varje behandling.Vi återvänder till Hanna, som precis har avslutat fyra timmar i dialys.Hon kom hit från jobbet som sjuksköterska och ska hem till barnen.- Livet fortsätter ju även om jag ligger fastlås i en maskin.Hanna är en av omkring 45 personer i Sverige som lider av sjukdomen aHUS.För henne är det självklart att landstingen ska bekosta medicinen.Hur tänker du kring prissättningen? Det är ju läkemedelsbolaget som sätter priserna. Har du tänkt något kring det? - Det krävs ju oerhörda forskningsresultat och forskning bakom till att få fram ett sånt här läkemedel och jag tänker att det någon gång måste betalas tillbaka.Trots att läkemedlet Soliris och njurtransplantation skulle göra att Hanna slipper den här dialysmaskinen och att Translarna skulle bromsa den allvarliga muskelsjukdomen hos Carins barn, så är det inte självklart att de får behandlingarna.Det beror på att läkemedel, trots att de är godkända som särläkemedel i EU, kan bedömas vara för dyra eller ha för dålig effekt i förhållande till priset i Sverige.Det är NT-rådet som ger rekommendationer till landstingen om ett läkemedel bör användas eller inte.Rådet är landstingens gemensamma organ där NT står för nya terapier.I dagsläget avråds landstingen från att använda ett tiotal särläkemedel.Det kan bero på att läkemedlen bedöms vara för dyra i förhållande till vilken effekt de har, eller att det ännu inte har utretts hur kostnadseffektiva de är.Stefan Back är ordförande i NT-rådet:-Vid extrema kostnader så är det ju så att det blir ju undanträngningseffekter också. Det ska ju också vara en jämlikhet och solidaritet mot andra sjukdomstillstånd och andra behandlingar inom landet, så att man inte får undanträngningseffekter. Vi är ju satta just för att göra de här kostnadseffektivitetsbedömningarna och övervägandena.Varför är det då viktigt att komma med sådana här rekommendationer?- Ja, vi vill ju ha tillgång till läkemedel på samma sätt i hela Sverige. En jämlik läkemedelstillgång och läkemedelsanvändning.Meningen med att avråda från ett läkemedel som anses för dyrt eller där effekten är otydlig är alltså att vården ska vara rättvis och jämlik i hela landet oavsett vilken sjukdom man har.Men NT-rådets rekommendationer ifrågasätts. När NT-rådet i juni 2015 rekommenderade landstingen att inte ge behandling med Soliris för sjukdomen aHUS väckte det debatt. En som var kritisk till NT-rådets beslut var Diana Karpman, överläkare i Region Skåne och professor i pediatrik vid Lunds universitet.- Det går helt emot läkarkoden att avstå en behandling som finns och som dessutom är extremt effektiv. Så om du frågar mig som läkare så är det förstås oacceptabelt. Däremot kan jag förstå resonemanget att det är för dyrt. Resonemanget är att, om man tar samtliga särläkemedel, så är det en enorm kostnad om man tar allihop. Men varje särläkemedel för sig, för den patientgruppen den ska bota är inte så dyr. Det är bara ett fåtal patienter, så det är liksom ingenting.Hanna, som har haft sjukdomen aHUS i 14 år, är också kritisk till NT-rådets beslut.- Det handlar om en så stor livskvalitetändring för den som får Soliris, så man kan inte prata kostnad. Dels kan personen få gå tillbaka till jobb och samhället slipper betala massa sjukpengar till personen i fråga.Soliris är dokumenterat väldigt effektivt, till skillnad från vissa andra särläkemedel. Så i det här fallet handlar NT-rådets beslut enbart om priset, som ju läkemedelsbolaget sätter.NT-rådets ordförande Stefan Back:- Hade det varit ett dåligt läkemedel och lika dyrt, då hade det varit ett väldigt enkelt beslut. Likadant om man har sjukdomar som inte påverkar möjligheten för fortsatt liv. Är behandlingen extremt dyr, så är det inte alltid man får ett ok från oss.Så vad är grundproblemet?- Grundproblemet är prissättningen.Hur ser ni på den?- Det är företagets roll. Det är de som sätter priset, vi sätter inte det.NT-rådet har kommit med två olika rekommendationer för Soliris för två olika sjukdomar, aHUS och PNH. PNH är också en ovanlig sjukdom, som runt 60 personer i Sverige har. Här är NT-rådets rekommendation lite öppnare, de som bedöms verkligen behöva läkemedlet bör få behandlingen.När det gäller läkemedlet Translarna så är NT-rådets rekommendation att de pojkar som varit med i studier får fortsatt behandling om läkemedlet har en effekt man kan se. Men NT-rådet avråder från att nya patienter behandlas med Translarna eftersom man vet för lite om hur effektivt det är i förhållande till kostnaden, säger ordföranden Stefan Back. Vi vet ju inte vilken prisnivå det hamnar på och vilka effekter som finns på läkemedlet, om det är försvarbart eller inte.Även det beslutet har lett till kritik, bland annat från Mar Tulinius, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barnsjukhus. Han har lett en av studierna av Translarna och har ägnat många år åt att diagnosticera och behandla barn med muskelsjukdomar.- Jag är övertygad om att desto tidigare man kan börja med läkemedlet desto bättre effekt når man på lång sikt. Och allt som kan hjälpa dem att förlora funktioner lika fort är bra.Så kostnaden spelar mindre roll egentligen?- Jag tycker att det är försvarbart att ha den kostnaden med tanke på att allt som bromsar upp den här sjukdomen ökar livskvalitén så pass mycket och gör att pojkarna behåller funktion längre. Så på det sättet tycker jag att det är samhällsekonomiskt försvarbart.- Rasmus börjar du bli redo? Är du redo? Då får du ställa dig i startposition Spring så fort du kan Heja dig hejaheja heja.Rasmus, som har Duchennes muskeldystrofi och får Translarna, är mitt uppe i tester här på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Var tredje månad går han i trappa, testar hur långt han kan gå på sex minuter, lyfter vikter, springer på tid och blåser i maskin.Mamma Carin väntar utanför.- Jag tycker inte att man kan sätta nåt pris på ett barns liv. De är värda hur mycket som helst. Ovärderliga. Mina barn är ju min dröm som gick i uppfyllelse. Så det känns jättekonstigt att det ska behöva kosta så mycket.Vad tycker du om ett läkemedel som kostar tre och halv miljon kronor per år och patient? Är det rimligt?- Jag tycker att det är helt vansinnigt. Det är svårt att förstå det som vanlig förälder liksom.Var ska vi kapa kostnaden? - Det är väl läkemedelsbolagen i första hand som kan kapa dem, tror jag. För det finns ju ett behov av det, så det borde kunna gå att sänka kostnaden för det och få in pengar ändå.På andra våningen i ett kontorshotell i Göteborg sitter Roger Johansson som är vd för den nordiska delen av PTC Therapeutics, vars viktigaste produkt är Translarna. Vi vill veta varför bolaget har satt priset som de har gjort.- Här sitter vi. Välkommen! Vi har två små rum härTranslarna kostar drygt 3 miljoner kronor per patient och år och tillhör därmed de dyrare läkemedlen.Även om försäljningen beräknas öka med 150 procent i år, så har bolaget ännu inte gått med vinst och enligt PTC har det har tagit 18 år och kostat 4,5 miljarder kronor att utveckla läkemedlet.- Lång utvecklingskostnad, stora investeringar och få patienter. Då får man den här typen av kostnadsläge på ett läkemedel.Vad säger du om priset? - I ett företag så måste det finnas nåt slags incitament för att starta detta. Det är också därför man har ett regelverk som hanterar särläkemedel. Man stimulerar företag att forska och utveckla den här typen av läkemedel och då måste det finnas en möjlighet att också tjäna pengar och få tillbaka det man investerar. För oss kommer det att dröja många, många år ens om vi någonsin kommer break even, trots att vi har det prisläget som vi har. Det är det svaret jag har.Soliris är alltså ett av de dyraste läkemedlen i världen. Det kostar uppemot 4,5 miljoner kronor per patient och år. Även överläkaren Diana Karpman, som arbetar med svårt njursjuka barn som blir hjälpta av Soliris tycker att läkemedelsbolaget Alexion har satt ett orimligt pris. - Jag tycker det är enormt. Alltså priset är ofattbart enormt. Vinsten är enorm. Den diskussionen måste man ta för att de har vissa lättnader och incitament för att utveckla läkemedel. Det tar flera, flera år att utveckla. De har monopol i ett antal år. Så då får man ha en diskussion med läkemedelsindustrin om prissättningen.Alexion har sålt Soliris för över 10 miljarder dollar sen 2008, enligt årsredovisningarna. Succén har lett till att bolaget under samma period gjort en vinst efter skatt på 2 miljarder dollar.- Det är klart att det är exceptionellt stora siffror, när det är en produkt som riktar sig till en mindre patientgrupp. Sätter man det i sitt sammanhang, så ser vi då att i läkemedelsindustrin så är det en tydlig trend mot mera specialist- och nischläkemedel. Och den här prisfrågan blir också aktuell förstås, säger Johan Unnerus, analytiker på Swedbank.Kaliber har försökt att få en intervju med Alexion. Vi vill veta varför priset är satt som de är, hur Alexion ser på kritiken om att Soliris är orimligt dyrt och om bolaget har planer på att sänka priset. Enligt kommunikationsavdelningen i Schweiz har Alexion inte möjlighet att ge en intervju, men kan svara på våra frågor via mejl.Bolaget svarar i ett uttalande att det är ungefär 100 personer i Sverige som har de två sjukdomarna PNH och aHUS, att Soliris har ett stort värde för vården och att det lilla antalet patienter innebär en begränsad kostnad för landstingen.Men Alexion svarar inte på frågorna om varför bolaget har satt priset som man har gjort. Det finns olika uppfattningar om priset ska kunna sätta stopp för ett läkemedel.Det är ett komplext problem där många gånger höga kostnader för läkemedel till enskilda patienter med svåra sällsynta sjukdomar ställs mot annan vård.Vi har därför tittat närmare på om landstingen ändå gett de särläkemedel som NT-rådet avråder ifrån. Och vad det får för konsekvenser. Kalibers granskning visar att landsting har gett särläkemedel som till exempel Soliris trots att NT-rådet avrått att ge behandling. I Västra Götalandsregionen säger de att man följer NT-rådets rekommendationer och att de är viktiga, men i vissa fall måste beslut om enskilda patienter ändå fattas.Regionen har till exempel gett en patient behandling med Soliris och en patient Translarna efter NT-rådets avrådan. För i slutändan är det den behandlande läkaren eller kliniken som får besluta att ge läkemedlen ändå.Vi frågar Anders Carlqvist, som är läkemedels- och hjälpmedelschef där, vad en rekommendation då spelar för roll?- I vissa fall, som de du nämner nu, så spelar dem ju inte så stor roll.Vad blir konsekvensen på det stora hela?- Alla pengar har ju som jag sa en alternativ användning. Och nåt annat blir inte gjort eller nån kö blir längre, eller någonting.I Region Skåne får alla aHUS-patienter som drar nytta av Soliris läkemedlet, enligt överläkare Diana Karpman. Hon är med i den expertgrupp i regionen som beslutar om en patient ska få Soliris eller inte.Hon anser att NT-rådets rekommendation öppnar upp för orättvisor eftersom det i slutändan är läkare eller kliniker som fattar besluten.- Ja, det gör det eftersom de har fattat beslut på gruppnivå, vilket innebär att man kan på en individuell nivå fatta andra beslut. Där kanske inte finns expertis i just den här sjukdomen, för de är sällsynta sjukdomar. Och då kan skillnaden vara mellan liv och död beroende på var du bor i landet. Vilket egentligen inte är acceptabelt, tycker jag.Vi återvänder till NT-rådets etiska rådgivare Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik. Han tycker att det är viktigt att landstingen följer rekommendationerna för att vården ska vara jämlik._ Det finns ju också en risk om vissa landsting är duktiga på att vara följsamma medan andra inte är det så finns det en risk att de landstingen spelas ut mot varandra, både i relation till patienter, till professionen, men också i relation till läkemedelsföretag, eller de som producerar de här läkemedlen.Vad blir konsekvensen då? Jag tror att den stora konsekvensen är dels att det upplevs som orättvist att vissa patienter får de här läkemedlen som vi har sagt nej till och andra inte.Behandlande läkare har stor makt över om patienter ska få ett särläkemedel eller inte. Och de behöver alltså inte följa NT-rådets avrådan.Kalibers granskning visar också att läkare som är med och fattar såna beslut kan ha kopplingar till läkemedelsföretaget som säljer läkemedlet de beslutar om.Till exempel när det gäller Translarna.Studien, som nyligen avslutades, bekostades av läkemedelsföretaget PTC och leddes av överläkare Mar Tulinius. Samtidigt som han i sin roll som överläkare inom Västra Götalandsregionen är med och beslutar om patienter ska få Translarna så är han också rådgivare åt PTC och har fått ersättningar från bolaget.- Jag har fått konsultarvode för att delta i vissa möten och någon enstaka gång även för att hålla föredrag för kollegor.Hur ser du på din delaktighet i att få ut läkemedlet och samtidigt ha lyft ersättning från läkemedelsbolaget? - Jag ser det som två helt olika saker. Det som har jag fått arvode för har handlat om en specifik uppgift där jag har deltagit med min erfarenhet av läkemedlet. Och jag kan inte se hur man skulle kunna undvika att ha den typen av möten. Man måste ändå få samla den kunskap som finns hos dem som har den kunskapen. Jag har inte fått betalt för att göra studierna, det tror jag är väldigt viktigt.Det har inte påverkat dig på något sätt. Att du har lyft en ersättning?- Nej det tycker jag inte. Jag kan inte se att det har påverkat mig på något sätt. Det har inte varit den typ av arvoden.När det gäller Soliris har läkemedelsbolaget Alexion bekostat en internationell studie som överläkare. Diana Karpman var samordnare för i Sverige. För det fick hon betalt av Alexion.Karpman har också hållit föreläsningar på Alexions utbildningar. Men hon har då inte tagit betalt, säger hon.- För studien fick vi ersättning för att det var genom landstinget, så det är reglerat. Men man kan tacka nej till arvode för föreläsningar och det gör jag. För min del är det så att jag bedriver forskning inom detta område och vill vara oberoende av läkemedelsföretaget för att min forskning ska vara oberoende.Efter att systemet i EU med att få fram fler nya särläkemedel infördes, så har det har det också blivit fler särläkemedel på marknaden. Men det har också lett till svåra ekonomiska avvägningar i sjukvården. Det finns också kritik mot att läkemedelsbolagen sätter orimliga priser.Vad det gäller framtiden så är ett hundratal nya särläkemedel på väg. Och kostnaderna förväntas öka ännu mer.Det är ett komplext problem utan enkla lösningar.Flera vi har pratat med tycker att systemet behöver förändras för att få ned priserna.En av dem är professor Lars Sandman.- Jag tror att det krävs någon form av förhandling eller kanske någon form reglering på en mer central nivå. Dels kanske vi måste förhandla på en högre nivå, inte bara i Sverige och framförallt inte bara de enskilda landstingen, men lyfta det till en nordisk nivå eller kanske till och med europeisk nivå. Kanske behövs någon form av reglering kring vad som är en rimlig kostnad.För personer med ovanliga sjukdomar kan läkemedlen förändra livet.Numera har Hanna alltid telefonen på och bredvid sig. För hon har blivit lovad läkemedlet Soliris så fort det dyker upp en ny njure så att hon kan göra en njurtransplantation.- Jag har haft tur. Jag har haft ett fantastiskt landsting som har hjälpt mig.Vad kommer att hända när du får Soliris tänker du?- Jag tänker att jag kan träna ännu mer än jag gör idag. Jag kan återgå till mitt jobb som narkossköterska vilket jag älskar och framförallt att jag får en frihet. Och tiden jag tillbringar i den här maskinen slipper jag. Så tiden och livskvaliteten kommer att bli enorm för mig.Reportrar: Daniel Värjö och Samira OthmanProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

I det andra avsnittet av medicinpodden diskuterar vi olika diagnoser som har huvudvärk som presentationssymptom. Några av diagnoserna vi pratar om är hjärntumör, meningit, subaraknoidalblödning, temporalisarterit och akut glaukom. Vi pratar även om vatten som smakar chokladboll och om att kunna somna efter att ha druckit kaffe sent på kvällen.

I det första avsnittet av medicinpodden får du en presentation av oss bakom podden. Vi fördjupar oss även i det första presentationssymptomet vi kommer att diskutera i en rad av många - nämligen huvudvärk. Vi pratar varningssignaler vid huvudvärk, omedelbar utvärdering vid det första mötet med patienten samt vad man bör fokusera på i anamnes, status och primära undersökningar vid utredning. 

Fosterskador, leverskador, astma, ADHD och nedsatt minne är några av följderna av helt vanliga värktabletter som Alvedon och Panodil. Visste du det? Lyssna på dagens avsnitt så får du lära dig mer om värktabletter och feber. En dryg kvart att lyssna på i bilen, på promenaden eller på tåget! Några av källorna till dagens avsnitt: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20805751 https://www.dovepress.com/use-of-prescription-paracetamol-during-pregnancy-and-risk-of-asthma-in-peer-reviewed-article-CLEP http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Kommentar/2014/08/Paracetamol-till-barn-och-gravida–forsiktighetsprincipen-bor-rada/ Tidningen Hälsa nr 5 2015 http://pss.sagepub.com/content/early/2015/04/09/0956797615570366.abstract Så här gör du: Lyssna på … läs mer

Det är ändå ingen som kommer lyssna på avsnitt fem.

Det är ändå ingen som kommer lyssna på avsnitt fem.  Tumblr: korta.nu/podd E-mail: ingenlyssnar@gmail.com Twitter: @ingenlyssnar