Podcast appearances and mentions of marcus morey halldin

Trailer: Skruvad, smart och skrämmande. Techvärlden förändrar våra liv – här och nu. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister dig med när framtiden skapas. Podden Tech brief kommer varje vecka och görs av Björn Jeffery, Sophia Sinclair, Henning Eklund, Claes Lönegård och Marcus Morey-Halldin. Lyssna i SvD appen eller på svd.se/techbrief

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Den 12 november 2013 slår poliserna till mot ett hemtjänstföretag i Södertälje. Det här blir starten på vad som ska bli en av de längsta och dyraste rättsprocesserna i Sveriges historia. Genom att utnyttja ett hål i lagen har mängder av nystartade hemtjänstföretag runt om i Sverige lyckats lura till sig miljonbelopp utan att utföra något riktigt arbete. När två journalister bestämmer sig för att granska branschen nystar en härva upp sig och spåren leder till politiker, makthavare och till slut också hela vägen till det ökända Södertäljenätverket. Medverkande: Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson, journalister och författare till "Hemtjänstmaffian: miljonsvindeln som förändrade äldreomsorgen" Greger Lilliebladh, dåvarande kommuntjänsteman i Södertälje Producent: Emma Ikekwe Mix: Gustav Sondén Exekutiv producent: Marcus Morey-Halldin och Mark Malmström Fast Producerat av Soundtelling

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Den 12 november 2013 slår poliserna till mot ett hemtjänstföretag i Södertälje. Det här blir starten på vad som ska bli en av de längsta och dyraste rättsprocesserna i Sveriges historia. Genom att utnyttja ett hål i lagen har mängder av nystartade hemtjänstföretag runt om i Sverige lyckats lura till sig miljonbelopp utan att utföra något riktigt arbete. När två journalister bestämmer sig för att granska branschen nystar en härva upp sig och spåren leder till politiker, makthavare och till slut också hela vägen till det ökända Södertäljenätverket. Medverkande: Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson, journalister och författare till "Hemtjänstmaffian: miljonsvindeln som förändrade äldreomsorgen" Greger Lilliebladh, dåvarande kommuntjänsteman i Södertälje Producent: Emma Ikekwe Mix: Gustav Sondén Exekutiv producent: Marcus Morey-Halldin och Mark Malmström Fast Producerat av Soundtelling

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Den 12 november 2013 slår poliserna till mot ett hemtjänstföretag i Södertälje. Det här blir starten på vad som ska bli en av de längsta och dyraste rättsprocesserna i Sveriges historia. Genom att utnyttja ett hål i lagen har mängder av nystartade hemtjänstföretag runt om i Sverige lyckats lura till sig miljonbelopp utan att utföra något riktigt arbete. När två journalister bestämmer sig för att granska branschen nystar en härva upp sig och spåren leder till politiker, makthavare och till slut också hela vägen till det ökända Södertäljenätverket. Medverkande: Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson, journalister och författare till "Hemtjänstmaffian: miljonsvindeln som förändrade äldreomsorgen" Greger Lilliebladh, dåvarande kommuntjänsteman i Södertälje Producent: Emma Ikekwe Mix: Gustav Sondén Exekutiv producent: Marcus Morey-Halldin och Mark Malmström Fast Producerat av Soundtelling

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Den 12 november 2013 slår poliserna till mot ett hemtjänstföretag i Södertälje. Det här blir starten på vad som ska bli en av de längsta och dyraste rättsprocesserna i Sveriges historia. Genom att utnyttja ett hål i lagen har mängder av nystartade hemtjänstföretag runt om i Sverige lyckats lura till sig miljonbelopp utan att utföra något riktigt arbete. När två journalister bestämmer sig för att granska branschen nystar en härva upp sig och spåren leder till politiker, makthavare och till slut också hela vägen till det ökända Södertäljenätverket. Medverkande: Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson, journalister och författare till "Hemtjänstmaffian: miljonsvindeln som förändrade äldreomsorgen"Greger Lilliebladh, dåvarande kommuntjänsteman i SödertäljeProducent: Emma Ikekwe Mix: Gustav Sondén Exekutiv producent: Marcus Morey-Halldin och Mark Malmström FastProducerat av Soundtelling

Programledaren Melody snackar med Marcus Morey-Halldin och Paulina Modlitba om pengar. Det handlar om skor som man inte kan ha på sig och djur som vinner på börsen. Och så diskuterar vi ifall ett NFT-spel revolutionerar privatekonomin eller bara är ännu ett pyramidspel.

Tillsammans med Eira Ekre och Marcus Morey-Halldin firar programledare Melody Lovelin allhelgona. Eira förutspår hur botar kommer hålla internet levande. Marcus minns en digital djurminneslund och Melody har gått på utflykt i döende spelvärldar.

Camilla Fågelborg, Marcus Morey-Halldin och Jimmy Håkansson presenterar varsitt nätmysterium och frågar sig om vilka medel som helst är tillåtna för att lösa mysterierna. Om jakten på Satoshi, ett dödligt arkadspel och en låt som är omöjlig att hitta.

Vi pratar om SvampBob Fyrkant med Marcus Morey-Halldin, Linnea förklarar vad candle tunneling är och vi tar reda på exakt hur lång David Möller är.

Ronaldo, Messi och Beckham. Alla kända storheter inom fotbollen, men för miljoner gamers världen över finns en spelare som kastar sin skugga över alla andra stjärnor. En svensk vid namn Tonton. Han heter Tonton Zola Moukoko. Fotbollsspelaren som vid bara 15 års ålder flyttade från Djurgårdens IF till den brittiska klubben Derby County i hopp om att bli ett framstående namn i fotbollsvärlden. Men mycket skulle visa sig komma i vägen för Tontons fotbollskarriär samtidigt som den tog fart på ett helt annat ställe. I fotbollsspelet Championship Manager väntade nämligen en helt annan framtid för Tonton, en framtid som skulle göra honom till en av världens mest kända fotbollsspelare. Hör Marcus Morey-Halldin berätta historien om en idrottsman som glömdes bort av vissa men alltid förblev bäst i världen för andra, journalisten Emil K Lagnelius om att sitta uppe på nätterna och driva fotbollsimperium. Och hör Tonton Zola Moukoko själv berätta om sitt liv, om framgångarna och de personliga tragedierna som satte stopp för fotbollskarriären.

Vilka är egentligen bäst, Europa eller USA? Det är en fråga som präglat gamingvärlden i åratal. För 20 år sedan ägde ett legendariskt möte rum i Stockholm som en gång för alla skulle besvara frågan. Idag spelas varje år tusentals e-sportturneringar och tävlingar över hela världen. Men det har inte alltid varit så. Backar man bara bandet till 1998 krävdes månader av förberedelse för att få till ett enda möte mellan en svensk och en amerikansk klan i spelet Quake, Clan 9 från Stockholm och det legendariska Death Row från USA. I en episk sammandrabbning på ett internetcafé i Stockholm skulle det avgöras vilka som faktiskt var världens bästa Quake-klan. Och om någon egentligen kunde utmana han som kallades "The Michael Jordan of gaming", Death Rows stjärnspelare Thresh. Hör Marcus Morey-Halldin berätta historien om en av de första transatlantiska e-sportsmatcherna någonsin tillsammans med Clan 9-spelaren Niklas "Nikodemus" Persson, Quake-experten Steve Murphy och ögonvittnet Jesper Högström.

Lars Hedh var en av 15 000 stockholmare som utan sin vetskap kartlades i Stockholm Universitets projekt Metropolit. Ett forskningsprojekt som visste mer om honom än han själv. När Dagens Nyheter skrev om projektet 1986 så utbröt en enorm mediedebatt där forskarna attackerades, och de så kallade Metropolitbarnen fick rätt att begära ut uppgifterna om sig själva från universitetet.Lars var en av dem som begärde ett registerutdrag och fick tillbaka en flera meter lång datautskrift som sammanfattade hans liv i siffror.Vad han inte visste var att bland alla siffror och byråkratiska formuleringar doldes en familjehemlighet. När den avslöjades förändrades inte bara hans framtid, utan också hur han såg  på det liv han levt innan.Programmet är gjort av Marcus Morey-Halldin.

När det ska förklaras varför vissa män blir kriminella så hör man ofta att det beror på att de saknar manliga förebilder. Vad menas egentligen med begreppet "manlig förebild?" Hur ser han ut? Och varför går det inte bra med en kvinnlig? I programmet hör vi bland annat rapparen Zacke som växte upp utan sin pappa och fängelseprästen Pehr Hellberg som träffar så många intagna utan fadersgestalter att han pratar om ”ett svek från männen”. Hör också Socionomen Helena Johansson som undersökt föreställningen om manliga förebilder och upptäckt att den nästan aldrig ifrågasätts och att den har djupa historiska rötter.                                                            Programmet är gjort av Marcus Morey-Halldin och Märta Myrstener.

Liten skär och alla små brokiga - är det en rasistisk barnfilm? Debatten har rasat de senaste veckorna, då många har reagerat på att en av figurerna i den animerade filmen, Lilla Hjärtat, liknar en rasistisk stereotyp - en variant av blackface, Lille svarte sambo, Gollywog, Pickanninny och andra figurer som idag dömts ut som kränkande. Igår kom så beskedet om att Folkets Bio i Lund, inte tänker visa filmen. För regissören och barnboksförfattaren Stina Wirsén och producenten Linda Hambäck så kom nog de upprörda känslorna som något av en chock. För bilderboken där figuren Lilla Hjärtat först dök upp har varit ute på marknaden i flera år. Det är väl inte en särskilt avancerad gissning att vårens performance av Makode Linde, där han bjöd kulturministern på en tårta, som var en blacface-stereotyp kvinna, har spelat in i debatten. Det går inte längre att vara svensk, naiv och oskyldig i debatten kring den här typen av stereotyper. Lisa Bergström har träffat filmens regissör och brokiga-böckernas skapare Stina Wirsén för att prata om rasistiska stereotyper och goda intentioner Vad tycker publiken om själva filmen Liten skär och alla små brokiga. Den är ju tänkt som en interaktiv film för de allra minsta. Kan de uppfatta vad som händer på duken när Liten skär, rutig, lilla hjärtat och Bosse pussas, busar och konfronteras med döden i filmen. Kino valde att testa filmens kommunikationspotential tillsammans med Majken Carnhede 2 år och 4 månader. Hon har plöjt brokigböckerna av Stina Wirsén sen hon fyllde ett, men det här blev hennes första bio-upplevelse. Att se vuxna gnälla på varandra i Robinson eller försöka rädda sina äktenskap i höstens Par i terapi är vi vana vid. Men hur ofta får vi se barn dokumentärbråka i TV? Snart är det premiär i Barnkanalen för dramadokumentären "Värsta bråket" där olika slags konflikter som syskonbråk, orättvisor och tjatiga föräldrar skildras i tolv stycken sjuminuters avsnitt. Nina Asarnoj träffade producenten Marie Lundberg. Vad gör att en barnfilm åldras? När slutar en klassisk barnfilm att tala till publiken? När vår reporter Marcus Morey-Halldin gick och såg ET på en Cinematekvisning för en tid sen så märkte han att dagens barn kanske inte riktigt klarade av den långsamma långsamma öppningen av filmen. I december är det faktiskt hela 30 år sedan svenskarna för första gången fick träffa världens snällaste utomjording. Men har vänskapen mellan utomjordingen ET och förortspojken Eliot stått emot tidens tand? I veckans Kinoklassiker har vi tittat på en riktigt långsam barnkulturskatt. De fyra färgglada tjockisarna i Teletubbies som blev omfamnade av barn världen över när de kom till för 15 år sedan. En välresearchad BBC-produktion skapad av Anne Wood och Andrew Davenport som gjorde 365 avsnitt. Här i Sverige visades Teletubbies på TV4 mest start i slutet av 90-talet . Cecilia Blomberg hörde till de föräldrar som var glada för det nya tillskottet i barnpassningen. Veckans Bäst just nu-lista kommer från Kinos Malmöreporter Saman Bakhtiari. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

- De där punkterna, samlade tätt, vad betyder de? frågar jag efter en stund. Läkaren lyfter instrumentet från bröstet en millimeter och ner igen. - Kan du inte säga? Du vet ju! Läkaren lägger undan instrumentet och tittar på mig. - Det lutar åt cancer. Idag finns det över 400 000 människor i Sverige som är eller har varit medborgare i Cancerland. En av dem är författaren Agneta Klingspor som fick bröstcancer 2008 och skrev om den i boken ”Stängt pga hälsosjäl”. Hur reagerade hon efter att hon fick höra ”det lutar åt cancer”?   Agneta Klingspor är programledare för Cancerland som handlar om sjukdomarnas sjukdom, hur man kämpat mot den i historien och hur man gör det idag. Hur den gått från att vara skambelagd till att vara huvudroller i komedier. Samtidigt som den är ett hot vi får höra om i larmrapport efter larmrapport, överlever fler. I seriens första av fyra delar träffar vi människor som kämpar och kämpat. Vi frågar oss – vad pågår i Cancerland?   Ett cancerbesked förändrar livet för dem som för höra det – och de flesta minns precis varje ord som uttalades i rummet. Hur är det att ge ett sånt besked? Vilka misstag kan man göra?   Läkaren Gunilla Enblad har i perioder gett upp till sju cancerbesked varje dag – och hon vill ha bort skräckstämpel kring ordet cancer.   Docent Gunnar Birgegård har många års erfarenhet av beskedssamtal. Han berättar om de dåliga samtalen och minns tillbaka till när han själv gjorde ett ödesdigert misstag.     Reporter och producent för Cancerland är Marcus Morey-Halldin.   Om du vill prata med någon om din eller en närståendes sjukdom kan du kontakta:

Nya vågen uppmärksammar produktplacering i litteraturen tillsammans med författarna Marie Hermanson, Åke Edwardson och litteraturprofessorn Lisbeth Larsson. Dessutom uppmärksammas den svenska kortfilmsboomen - finns det en sådan? Marit Kapla, konstnärlig ledare för Göteborgs Filmfestival diskuterar tillsammans med filmaren My Sandström och kulturradions Roger Wilson. Programmet inleds med panelen som kommenterar aktuella kulturhändelser: ett alternativt filmavtal., Ernest Coles foton fr Sydafrika samt fenomenet att alla ska ha en berättelse. Programledare: Malin Sandberg, producent: Mia Gerdin Många har väl sett ett-åriga Helmis framfart i baren på playan, iklädd baddräkt och solhatt.  Johannes Nyholms prisbelönta kortfilm Las Palmas har blivit ett oväntat fenomen på YouTube, visats bl a i SVT, och tävlar just nu på Sundancefestivalen i USA. Las Palmas är bara ett av flera exempel på att svensk kortfilm känns vitalare och spänstigare än någonsin, och detta fenomen uppmärksammas i Nya Vågen.  Göteborgs Filmfestival som startar senare i veckan visar drygt 80 svenska kortfilmer - festivalens konstnärliga ledare Marit Kapla finns i studion tillsammans med My Sandström, filmhögskolestudent, prisbelönt för sin kortfilm Nudisten, och Kulturradions Roger Wilson.  Produktplacering blir ett allt vanligare sätt att finansiera film och TV-serier och därmed vardagsmat för konsumenten. Nya vågen tittar i kristallkulan och undrar om det också är litteraturens framtid?  Eller är det otänkbart, och i så fall varför? Blir Lisbeth Salander mer trovärdig när hon använder senaste MacBook istället för en anonym laptop – och vad är skillnaden mellan varumärkesanvändning och produktplacering? På plats finns författarna Marie Hermansson och Åke Edwardson samt litteraturkritikern och professorn Lisbeth Larsson. Panelen består den här veckan av Marit Kapla, Marcus Morey-Halldin och Mia Gerdin. Programledare är Malin Sandberg. Producent Mia Gerdin.

En folkhemstanke som blev genomkommersialiserad - det är avstampet i SVT:s nya dokumentärserie om Nordstan i Göteborg. I norra Europas största köpcentrum blandas narkomaner och hemlösa med lyxkonsumenter - hur arbetar man som dokumentärfilmare i en sådan miljö? Och hur står det till med socialrealismen i Sverige idag? I studion: Jonas "Steken" Magnusson, en av upphovsmännen bakom "Nordstan - en julsaga", samt Elin Grelsson, kulturjournalist. Dessutom: hur ser den ideala staden ut? Göteborgs nyutnämnde stadsarkitekt Björn Siesjö är på plats för att tillsammans med sociologen Helena Holgersson diskutera blandstaden - varför vurmas det så mycket för den? Arkitekten Jerker Söderlind deltar också i diskussionen. Han menar att staden blir bäst om man låter handeln och köpmännen styra stadskärnan. Varför - och vad skulle det få för konsekvenser? Panelen som tycker till om aktuella kulturhändelser består den här veckan av kulturjournalisterna Elin Grelsson, Marcus Morey-Halldin och Ingrid Norrman. Programmet sänds från Göteborg. Programledare: Malin Sandberg Producent: Mia Gerdin

I terrorns tid - rättegången som skakade apartheid, heter en bok skriven av den sydafrikanske advokaten Peter Harris. Boken återberättar turerna kring ett av Sydafrikas mest kända rättsfall. I Pretorias mest hårdbevakade fängelse sitter fyra ANC-aktivister som är anklagade för högförräderi och mord och löper stor risk att dömas till döden. Anneli Dufva träffade honom när han besökte Stockholm. Den libanesiska dokumentärfilmen 12 Angry Lebanse följer ett teaterprojekt i Libanons mest ökända och överbelastade fängelse Roumieh. Sara Lundin har mött producenten för filmen, Jocelyn Abi Gebrayel. Varför dras teaterregissörer till fängelset? Vad händer med en text när den spelas upp för interner eller när det är fångarna själva står på scenen - är det terapi eller konst? Marcus Morey-Halldin har mött några med erfrenheter innanför murarna. Och Maria Edström har läst om Arthur Koestlers roman "Natt klockan tolv på dagen". Programledare: Cecilia Blomberg. I terrorns tid - rättegången som skakade apartheid, så heter en bok skriven av den sydafrikanske advokaten Peter Harris, som nu kommer på svenska. I Pretorias mest hårdbevakade fängelse sitter fyra ANC-aktivister. De är anklagade för högförräderi och mord och löper stor risk att dömas till döden. Peter Harris blir tillfrågad att bli deras försvarsadvokat. Boken återberättar turerna kring ett av Sydafrikas mest kända rättsfall - en historia som tar sin början i mitten av 80-talet och som slutar efter att den stora politiska förändringen i landet påbörjats. Anneli Dufva träffade Peter Harris när han besökte Stockholm. Upprinnelsen till den libanesiska dokumentärfilmen 12 Angry Lebanse började med ett telefonsamtal. Regissören och skådespelaren Zeina Daccahce ringer sin vän producenten Jocelyn Abi Gebrayel. Zeina Daccahce har precis kommit hem från Italien där hon arbetat med dramaterapi som rehabilitering för interner och vill prova det i Libanon. Nu vill hon sätta upp Reginal Roses berömda teaterpjäs Tolv edsvurna män(12 Angry Men) från 1954 i Libanons mest ökända och överbelastade fängelse Roumieh. Att pjäsen berör ämnen som förlåtelse, stigmatisering och hopp var ingen tillfällighet. Sara Lundin har mött producenten för filmen, Jocelyn Abi Gebrayel. Varför dras teaterregissörer till fängelset? Vad händer med en text när den spelas upp för interner eller när det är fångarna själva står på scenen – är det terapi eller konst? Marcus Morey-Halldin har pratat med Jan Jönson som arbetat med fångar på Kumlafängelset och San Quentin-fängelset i Kalifornien. Nu arbetar han på att få den nyligen frigivne Twin, en av skådespelarna som han arbetade med innanför murarna på 80-talet, till Sverige för en ny föreställning. Vi möter också Lo Kauppi som klev in i fängelse som skådespelare men klev ut som dramatiker och regissör till en pjäs byggd på fångarnas historier. Hör också journalisten Elisabeth Åsbrink som skrev boken "Smärtpunkten" om Noréns 7:3. Och Maria Edström har läst om Arthur Koestlers roman Natt klockan tolv på dagen, en klassiker om att vara politisk fånge i Stalins fängelse på 30-talet. En fiktiv historia men som inte bara är relevant för sovjettiden. En fiktiv historia som inte bara är relevant för sovjettiden. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Katarina von Arndt har mött en av Tysklands mest omtalade unga författare, Juli Zeh. Hennes bok Corpus delicti är en dystopi som utspelar sig år 2058 i en stat där invånarnas hälsotillstånd kontrolleras minutiöst .Katarina Bernhardssons färska avhandling Litterära besvär behandlar sju svenska romaner skrivna under 2000-talet och det sätt de gestaltar sjukdom på. Cecilia Blomberg har sett utställning med konstnären Année Olofsson med titeln The Face of all your Fears och funderar över hur ålderdomen gestaltas i bild i vår tid. Och så har Marcus Morey-Halldin mött konstnären Magnus Wallin som själv är född med ett handikapp i vänster arm lärde sig tidigt vad det innebär att ha en kropp som är avvikande. En erfarenhet som har varit utgångspunkten i hans konst. Programledare Anneli Dufva. Katarina von Arndt har mött en av Tysklands mest omtalade unga författare, Juli Zeh. Hennes bok Corpus delicti är en dystopi som utspelar sig år 2058 i en stat där invånarnas hälsotillstånd minutiöst kontrolleras och där de inte tillåts att skada sig själva med felaktig kosthållning eller utebliven motion. Boken föddes ur ilska. Idag koncentrerar vi oss mer och mer på fysiska företräden. Vi besvarar inte längre frågan om vad en god människa är med att hon är kreativ, bildad, mångsidig, utan med ord som vältränad, vacker och prestationsinriktad, säger Juli Zeh. Katarina Bernhardssons färska avhandling Litterära besvär behandlar sju svenska romaner skrivna under 2000-talet och det sätt de gestaltar sjukdom på. Anneli Dufva tog sig till Lund för att höra mer om Katarina Bernhardssons tankar kring kropp och kontroll. Något på kroppen som inte går att kontrollera är huden. Huden åldras obönhörligt hur mycket botox och kirurgi man än griper till för att fördröja processen. Cecilia Blomberg har sett utställning med konstnären Année Olofsson med titeln The Face of all your Fears och funderar över hur ålderdomen gestaltas i bild i vår tid. Och så har Marcus Morey-Halldin mött konstnären Magnus Wallin som i snart i femton år har tagit det digitala mediet till hjälp för att undersöka kroppen: den skadade kroppen, idealkroppen, den jagade, lidande kroppen. Magnus Wallin som själv är född med ett handikapp i vänster arm lärde sig tidigt vad det innebär att ha en kropp som är avvikande. En erfarenhet som har varit utgångspunkten i hans konst. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

När Rosa Parks 1955 vägrade lämna sin plats på bussen till förmån för en vit man var det inledningen på en rad historiska förändringar där medborgarättsrörelsen var dess nav. 1964 lyckade president Lyndon Johnson genomdriva Civil Rights Act; en lag som förbjöd diskriminering på grund av ras eller hudfärg i alla amerikanska delstater. Och sen exploderade utvecklingen under det sena 60-talet med såväl Black Power som Svarta pantrarna, Martin Luther King och Malcolm X. Och nu, 2011, har USA sin första svarta president, Barack Obama. Men hur är läget i dag? Som svart i USA? Hör Petra Socolovsky reportage om den omdiskuterade och framgångsrika film- och TV-producenten Tyler Perry. Tyler Perry har gjort hundratals miljoner på sin produktioner som vänder sig till en svart publik. Men hans kritiker menar att han håller på med gammeldags moralpredikan och dessutom använder sig av steroptyper -  där den svarte mannen är en man som slår. Det är ett reportage om ett USA som fortfarande är segregerat och där det som svart är svårt att kritisera en annan svart inför en vit. När det amerikanska förlaget New South Books för några veckor sedan publicerade en ny upplaga av Mark Twains klassiker Huckleberry Finns äventyr väckte den stor uppståndelse bland Twain-kännare. Skälet var att förlaget beslutat att stryka originalmanuskriptets mycket laddade ord "nigger" (n-ordet) och istället ersätta det med slav. Motiveringen var att det skulle locka unga läsare. Rätt tänkt, men ändå blev det fel, menar många. Claes Andreasson har mött Twainkännare Laura Skandera Trombley och lingvisten Lanita Jacobs som förklarar varför frågan är så laddad. Marcus Morey-Halldin har tagit sig an begreppet black hair och ringde upp filmproducenten Regina Kimbell i Los Angeles för att fördjupa sig i frågan. Hon står bakom filmen My nappy roots, en film som ifrågasätter frivilligheten i rakpermanent och anpassning till vita ideal. En fråga som diskuterats allt mer i det svarta USA. Och så har Anneli Dufva träffat Oivvio Polite - svensk svart skribent och webbutvecklare med bland annat boken White like me i bagaget. Hur ser han, vars far var svart amerikan och poet, på skillnaderna mellan att vara svart i Europa och i USA? Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl