Podcasts about ozan sunar

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här sjätte delen handlar det om världsmusik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här sjätte delen handlar det om vad världsmusik kan vara och hur den kan gå från att vara ett uttryck i en minoritet i ett majoritetssamhälle till att bli allmänt uppskattad och kommersiell. Det handlar också om hur världsmusik kan hota en viss politik bara genom att utvecklas på egen hand. I programmet medverkar Moriska paviljongens i Malmö vd och konstnärlige ledare Ozan Sunar, författaren och frilansskribent Per Wirtén. Texten om världsmusik läses av Marie Skönblom och en krönika görs av musikjournalisten Johanna Paulsson. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 23 januari 2016. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här sjätte delen handlar det om världsmusik. I den här sjätte delen handlar det om vad världsmusik kan vara och hur den kan gå från att vara ett uttryck i en minoritet i ett majoritetssamhälle till att bli allmänt uppskattad och kommersiell. Det handlar också om hur världsmusik kan hota en viss politik bara genom att utvecklas på egen hand. I programmet medverkar Moriska paviljongens i Malmö vd och konstnärlige ledare Ozan Sunar, författaren och frilansskribent Per Wirtén. Texten om världsmusik läses av Marie Skönblom och en krönika görs av musikjournalisten Johanna Paulsson. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 23 januari 2016. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Om den svensk-turkiska diasporan. Hur hänger livet här ihop med utvecklingen där? Hör röster från Turkiska barnens dag, profetens födelsedag i Berwaldhallen och ett Milli Görüs-möte i Vällingby. Det har blåst mycket kring det svensk- turkiska den senaste tiden. Först var det Turkiska riksförbundets hets mot armenier på Sergels torg, sedan kritiken mot miljöpartisten Mehmet Kaplan för alltför nära kontakt med de turkiska organisationerna Milli Görüs och Grå Vargarna, som kritiserats för att vara både islamistiska och högerextrema. Hur ska vi förstå detta? Häng med på en resa genom den svensk- turkiska diasporan. Hör svensk-kurdiska Hediye Güzel, berätta om hur det turkiska riksförbundet ändrat inriktning sedan starten på 80-talet, från fokus på kamp för demokrati i Turkiet, till det som kritiker beskriver som en turknationalistiska agenda. Enligt sociologen Emrah Sönmez tynar det svensk- turkiska föreningslivet dock sakta bort i takt med att gruppen integreras allt bättre och sprider sitt engagemang på annat håll.Hur närvarande är den turkiska identiteten hos unga svensk-turkar idag då? Häng med till Kungsträdgården för firandet av Turkiska Barnens Dag. Ökad närvaro av främlingsfientlighet påverkar längtan efter en turkisk identitet menar svensk- turkiska Dilek Baladiz, som varje år tar med sina barn till Barnens dag.Häng också med till firande av profeten muhammeds födelsedag på Berwaldhallen. Vad har det statliga Turkiska religionsministeriet för intressen i Sverige? Finns det skäl att vara vaksam på utvecklingen? Hör Erdi Özturk forskare vid Ljubljana-universitetet i Slovenien.Vilken är egentligen islams roll i den turkiska diasporan? Organisationen Milli Görüs är kontroversiell i ett svenskt sammanhang då den har en historia av antisemitism, och av att ta avstånd från både västlig kultur och demokrati. Så varför lockar den svenskar? Hör Ismahan Ayranci om hur hon som ung och sökande för 20- år sedan valde att engagera sig i just Milli Görüs. Där upplevde hon att hon fick den plats hon vägrades i andra svensk- turkiska föreningar, som var alltför patriarkala, berättar hon. Gäster i studion är Ozan Sunar, Re:orient, och Ingrid Ramberg, redaktör på Mångkulturellt centrum. "Det här skulle inte varit tänkbart för 20, 10 eller ens fem år sedan, säger Ozan Sunar i programmet appropå att en ledare för Turkiska riksförbundet stod och hetsade mot armenier mitt på Sergels torg. "Det som hände kan kallas för ett kidnappningsdrama nästan, utvecklar Ingrid Ramberg. Det kunde hända därför att det uppstått ett utrymme. En organisation är tömd på idébudskap och medlemmar. Och det gör det möjligt för honom att stå där." "Milli Görus har haft en viktig social funktion i Europa. Historiskt har majoritetssamhället missat väsentliga bitar i samhällsbygget," säger Ozan Sunar."Jag tror att vi måste hitta en tredje sak att samlas kring och det bör inte vara en flagga eller etnicitet", avslutar Ozan Sunar programmet.Reporter: Ülkü HolagoProducent: Marie Nilsson BoijProgramledare: Ivar Ekman Reds anm: I programmet fördjupas inte detaljerna kring Milli Görüs ideologiska inriktning. Vi kommer att återkomma till ämnet i ett framtida Konflikt.

Dialog eller undergång? Zygmunt Baumans och Richard Sennetts idéer om ett socialt hållbart samhälle diskuteras av Göran Rosenberg, Ingar Brinck och Ozan Sunar. Zygmunt Bauman, den brittiske sociologen med polsk-judisk bakgrund, har de senaste decennierna gjort sig känd som en samhällskritiker av rang. Han varnar nu för att vi måste lära oss föra dialog med varandra, annars kommer den båt som vi alla sitter i att sjunka. Han refererar till sin kollega Richard Sennett, som har ett recept för hur vi lyckas med dialogen. Har de rätt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Det är på en balkong i Kairo som Dina El Mahi för första gången förstår att det inte bara är hon och mamma. Att hon har ett folk. Ett stort folk. - Jag stod där och såg alla människor som strömmade till moskén. Hörde bönerna, sången, bilarna och rösterna och tänkte: wow, vi är ju riktigt många! Idag firar miljontals muslimer över hela världen Id al-Fitr, avslutningen på den en månad långa fastetiden Ramadan. Id al-Fitr är en dag av fest och glädje, men också en dag då vi påminns om vad det innebär att vara människa. - När fastan bryts blir man varse hur bräcklig man är som människa. Vad det betyder att ha - och att inte ha. Ramadan och Id al-Fitr är en slags övning i att känna med den andre, säger Ozan Sunar. I programmet läses dikten ”Ramadan” av Jalal al-din Rumi, i översättning av Ashk Dahlén. Programmet är gjort av Siri Ambjörnsson på Klippan Produktion.

I sommarens sista Meny bjuder Mustafa Can på mat hemma i sitt eget kök. Det blir torskrygg med bulgurrisotto och persilja. - Det är mat som berättar om mina olika identiteter, säger Mustafa Can. Den svenska och den kurdiska. Till sin hjälp vid spisen har han Ozan Sunar, chef för Moriska paviljongen i Malmö, och till middagen kommer också tidigare ärkebiskop KG Hammar och författaren Anita Goldman. Samtalet runt köksbordet handlar om mat och andlighet.

EPSTEIN OCH NORDEGREN DIREKT FRÅN FOLKETS PARK I MALMÖ Världens första folkpark grundades 1891 i Malmö. 121 år senare sänder Thomas och Louise direkt därifrån. Vi har besök av Thomas moster Anne-Marie, som berättar hur det var 1959 när dom åkte radiobil tillsammans. Hör också artisten Eva Rydberg vittna om vilken kickstart hennes karriär fick av lite bensprattel på Folkets Park-scenen. I Folkets Park ligger också Moriska Paviljongen, och dess chef Ozan Sunar gästar oss. Vad är det för skillnad på att jobba i Stockholm och Malmö, och hur ser han på Malmö av idag? Och vad är det för skillnad mellan att jobba i Danmark jämfört med i Sverige? Danskt "hygge" och svensk prestationsneuros, smörrebröd och öl mot svensk auktoritetstro och konsensustänk? Vi träffar sjuksköterskan Erik Ahlström som jobbat i Köpenghamn, och Karsten Kjaergaard som tagit tåget över sundet till Malmö.

I veckans P4 Kultur ska vi till Folkets park, en plats som idag ofta handlar om förnyelse eller förfall. Om att överleva och leva upp eller förgöras av tidens tand. En Folkets park som verkligen har blommat upp på nytt är också Sveriges allra första: Malmö Folkets park och Moriskan. Folkparkerna uppstod i Sverige i slutet av 1800-talet. Innan hade det varit dans bort i vägen, vid vägskälen där ungdomar och spelmän samlades för roa sig; dansa, svärma, supa och ge varandra på käften. I och med industrialismen så hade även arbetarna fått lite fritid, och med folkparker - där det var förbjudet att servera alkohol, kanske man kunde få lite kontroll på samlingarna. Samtidigt kunde folk roa sig om lördagskvällarna med dans, pilkastning och karusell utan att det kostade skjortan. De sista femtio åren har emellertid varit en utdragen skymningstid för folkparkerna. Många folkparker har övergivits och ligger numera i ruiner. Fotografen Jan Jörnmark har skildrat bland annat dessa i två böcker om övergivna platser. Han har dokumenterat glömda platser i avindustrialiseringens spår. Industrier, mentalsjukhus, hotell och - folkparker. Bl.a Lindfors Folkets park i Värmland och Tyrolen i småländska Blädinge, som nu faktiskt återuppstått och fått nytt liv. Och en annan Folkets park som har blommat upp igen den i Malmö. Man har byggt om entrén, gjort plats för ett ridhus, ett kubanskt dans-café och en populär rockklubb, bland annat. Parken ligger kvar på samma plats som när den anlades på 1800-talet, men den platsen är inte i utkanten, som då, utan mitt i stan. Vår reporter Karin Arbsjö har träffat Ozan Sunar, chef och konstnärlig ledare för Moriska Paviljonen. En mötesplats för alla!

Tyskland förbundskansler Angela Merkel dödförklarade i höstas "det multikulturella projektet", Storbritanniens premiärminister David Cameron gjorde samma sak i vintras, Frankrikes president Nicolas Sarkozy följde efter. Också i Sverige ifrågasätts multikulturalismen mer och mer. Men vad innebär den? Få tycks vilja ifrågasätta mångkulturella eller pluralistiska samhällen. Det som ifrågasätts är en en politik som accepterar att etniska och religiösa grupper lever efter särskilda regler eller som uppmuntrar till parallella samhällen. Människor och tro besöker Storbritannien där fenomenet diskuteras livligt, inte minst i spåren av självmordsdåden i tunnelbanan 2005. Då blev det uppenbart att unga muslimer som växt upp i Storbritannien levde i parallella kulturer. Londonbomberna blev också en väckarklocka för nationalekonomen Rumy Hasan, som kastade sig in i debatten genom att skriva boken "Multikulturalism, några obekväma sanningar". I reportaget besöks också en shariadomstol, som dömer i familjeangelägenheter. Fenomenet har mött stark kritik från grupper som t ex One Law for All. Och Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger berättar om debatten i Tyskland. I studion diskuterar Lisa Bjurwald frilansjournalist som nyligen kom ut med reportageboken Europas skam - rasister på frammarsch, Ozan Sunar, nybliven verksamhetschef för kulturhuset Moriska paviljongen i Malmö och Jasenko Selimovic, statssekretererare hos integrationsminister Erik Ullenhag. Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sverigesradio.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sverigesradio.se

I vår får Malmö ett nytt, stort kulturhus, när Re:Orient tar över Moriskan i Folkets Park. I det anrika nöjespalatset från 1902 vill arrangörerna skapa en plats för allt från bildning till fest - där både minoriteter och majoriteten ska känna sig hemma. Är ett kulturhus för alla en svåruppnåelig utopi, eller ett måste i en så mångfacetterad stad som Malmö? Och varför har uppdraget gått till en aktör från Stockholm - kan inte Malmö själv? I veckans Nya Vågen deltar Moriskans nya verksamhetsledare Ozan Sunar, regissören Jonas Jarl och Ditte Nielsen från Malmös kulturförvaltning. Panelen med journalisten Tara Moshizi och författarna Torbjörn Flygt och Oline Stig dissekerar kulturveckan som gått. Dan Jönsson minns en film som blev farlig i Norge i vår krönikeserie om strider kring konstens frihet. Dessutom: Lyxfällan på teaterscenen. Shoppinghysterin gräver hål i hjärtat i brittiske dramatikern Dennis Kellys nyskrivna "Kärlek och pengar". Kritikern Therésa Bener och Rikard Loman diskuterar vad föreställningen kan säga oss om konsumtionssamhället. Programledare: Lena Birgersdotter.

Med alla menar vi verkligen alla. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. Au contraire: Mattias Berg om folkkultur Medverkar gör Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter, Q - Med ”alla” menar vi verkligen ”alla”. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? I studion: Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter och Qaisar Mahmood, författare till boken ”Small, Medium eller large - vägval för ett hållbart mångfaldssamhälle”. Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. I studion: Yukiko Duke, författare och kulturjournalist och kulturredaktionens Cecilia Blomberg. Programledare är Kim Nordberg.