Podcasts about projektets

Medverkande i detta avsnitt är Martin, Patrik och Thomas Heldal. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011) I detta avsnitt intervjuar vi Thomas Heldal från Juridisk Jiu Jitsu vilket är ett projekt som startades startades i februari 2022 och vars främsta syfte är att sprida kunskap om fundamentala rättigheter och hur man processerar dessa korrekt i en domstol. Projektets ambition är att förvandla den vanliga medborgaren från juridiska får till juridiska rovdjur. Detta anser Thomas vara fullt möjligt med rätt kunskap och insikter i hur man bedriver en rättsprocess. Under intervjun delar Thomas med sig av sin kunskap inom juridikens område och Martin och Patrik kommer med frågor och funderingar som den i ämnet oinsatte lyssnaren själv förmodligen också velat ha svar på.2) Outro Carl Clang med låten It´s dangerous to be right when the government is wrong https://www.youtube.com/watch?v=OAfe7YRqDqk3) Länkar till avsnittet: Juridisk jiu jitsus youtubekanal https://www.youtube.com/@juridiskjiujitsu44/featured

De sidste 3 år har Københavns Universitet, i samarbejde med IBOS, undersøgt, hvordan mennesker med blindhed bruger AI-teknologi i deres hverdag. Projektets hovedresultater blev præsenteret på en afsluttende konference på Københavns Universitet. Vi har lavet en podcast-version af konferencen til jer. God fornøjelse! Projektet har fået støtte af VELUX FONDEN. Læs en transskribering af podcasten her

När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde kanoner, möbler och omsorgsfullt packade kistor med ner i djupet. Efter 333 år på botten kom de till ytan igen och hamnade på museum. Att följa de här föremålens hela historier – från råvara till museiföremål – ger nya och spännande inblickar i livet på 1600-talet. I det här poddavsnittet samtalar Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising med Anna Maria Forssberg, forskare på Vasamuseet och Svante Norrhem, lektor i historia vid Lunds universitet om tio föremål från Vasamuseets samlingar. De sistnämnda är också redaktörer för boken Föremålens hemliga liv. Kön och genus i Vasamuseets samlingar där forskare och experter beskriver tio föremål från Vasamuseet som på olika sätt belyser frågor om kön och genus. Föremålens hemliga liv är en berättelse om de män och kvinnor som var ombord när skeppet Vasa sjönk, men också om 1600-talets samhälle – om vardag och fest och om krig och kärlek. Upptakten till boken är samarbete mellan Vasamuseet, Victoria & Albert Museum i London, och universiteten i Lund och Plymouth inom ett projekt med namnet Gendered interpretations. Projektets syfte var att lyfta fram nya perspektiv på genus och sexualitet i museernas samlingar.

Hur är det att vara ung 2021? Det är något som unga fått ge svar på i skrivtävlingen Ung 2021 som HSS Media och Förlaget ordnar. Tävlingen startade i våras och avslutades för några dagar sedan. Projektets idé är att inspirera till skrivande och läsande. Vasabladets journalist Karolina Åsmus medverkar i podden och är en av dem som läser igenom de 170 texter som har blivit inskickade. I podden diskuteras också fördelarna med att skriva och varför det kan vara en bra idé att göra dagsboksanteckningar för framtiden. 

Uppsala Kortfilmfestival och Länsförsäkringar Uppsala genomför med start 2021 ett filmprojekt med högstadieelever i Uppsala län. I projektet kommer Uppsala Kortfilmfestival att besöka högstadieklasser i fyra kommuner i länet och göra film tillsammans med eleverna på temat ”Vad gör dig glad?”. Projektets syfte är att ge unga möjligheten till eget skapande. Joel Grauman, hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar Uppsala och Niclas Due Gillberg, festivalchef för Kortfilmsfestivalen berättar om satsningen.

I dette afsnit af Tillægstid tager vi fat på en af de største satsninger i dansk idrætspolitik nogensinde - nemlig DGI og Danmarks Idrætsforbunds fælles projekt 'Bevæg dig for livet'. Projektets vision er at styrke foreningsdeltagelsen og gøre Danmark til verdens mest idrætsaktive land – og gerne inden 2025. Målsætningen har fået politisk opbakning og tiltrukket fondsmidler i en grad, som sjældent er set før i dansk idræt. Siden 2015 har Nordea-fonden og TrygFonden tilsammen skudt omkring 154 mio. kr. i 'Bevæg dig for livet', mens DGI og Danmark Idrætsforbund samlet har bidraget med omkring 174 mio. kr. Men har pengene haft den ønskede effekt? Og hvordan går det med at nå de ambitiøse mål? Organisationerne bag beretter om positive resultater, men kritikere mener, at Danmarks Idrætsforbund og DGI overdriver succesen, og at visionen endda modarbejder sig selv og er usund for dansk idræt. Vi sætter det hele til debat i denne udgave af Tillægstid, hvor panelet også debatterer projektets succeser, udfordringer og problemstillinger. Panel: Charlotte Bach Thomassen, formand, DGI Thomas Bach, næstformand, Danmarks Idrætsforbund Henrik Brandt, stifter, Idrættens Konsulenthus Vært: Stanis Elsborg *Denne udsendelse er produceret af Idrættens Analyseinstitut*

Ett samtal med Michael Sahlin och Ian Anthony inför akademins vintersymposium 20 februari. Där presenteras SES-projektets sydrapport i sammandrag.

Ull är hett! Det är såå inne med ull. Alla vill ha svensk ull. Marknadsplatsen för svensk ull är i full gång på www.ullformedlingen.se. Vi berättar om fördelarna med den nya platsen och ger kunskapstips - ett digitalt och ett boktips. Men mest handlar avsnittet om projektet Svensk ullinnovation. Projektets vision och målsättning är att återta den storskaliga värdekedjan kring ull till Sverige. Med det hoppas projektledningen ta till vara på den ull som finns i landet, istället för att importera från Nya Zeeland till exempel. Med entreprenören Rebeccas driv, modern teknik samt intresset från potentiella kunder finns goda möjligheter till framgång. Det är Tomorrow textiles och Wargön innovation som leder projektet. Avsnittet presenterar också Månadens fårras - Värmlandsfåret, en av allmogeraserna, och vi får också höra mer om den så kallade Filippa K-tröjan. Och om ketchupeffekt och att Happy är det nya svarta. God lyssning!

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt. I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker. Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. I programmet medverkar Lars Ronnås, Sveriges klimatambassadör, Per Knutsson, ekonom vid Göteborgs universitet och Mikael Höök, Uppsala Universtitet. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.   I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.   I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus.

Mad er blevet et integrationsredskab. I denne uge er decemberkøkkenet på besøg hos Send Flere Krydderiers spiseri, hvor køkkenet emmer af grin og krydderdampende gryder. Frokostrykket er igang og mens der bliver hældt pink rødbedesuppe i skålene fortæller kvinderne i køkkenet om glæden over at kunne klare sig selv og stoltheden over at dele sin madkultur og kunnen. Send Flere Krydderier er en socialøkonomisk virksomhed, der driver spiseri, laver catering og madklub, og direktør Mirka Mozer, forklarer hvorfor mad er så godt til at bygge bro og skabe forandring. Og så besøger vi Ishtar - de etniske rødstrømper, hvor blandt andre syriske flygtningekvinder laver cateringmad, madkurser og folkekøkken. Projektets leder Manal Jacobs fortæller hvordan de bruger maden til at skabe integration, netværk og kontakt, for danskerne er svære at komme ind på livet af - medmindre der er noget på tallerknen. Medvirkende: Mirka Mozer, Rachida Moufid, Ghada Baba Nasser, Fadimo Nuur og Manal Jacobs. Tilrettelægger og køkkenskriver: Susanna Sommer.

Efter sommerferie i Danmark er arbejdet på iværksætterskolen igen i fuld gang. Hvor fokus i foråret var regntid, byggerod og etablering af el og vand, er projektet nu gået ind i den næste fase. Det er for alvor blevet tid til at slå rødder i lokalsamfundet. Projektets frivillige underviser hver uge elever fra den lokale folkeskole i engelsk, og Altan.dk-medarbejdere fra Danmark kommer tæt på deres nicaraguanske kollegaer. Medvirkende Yunus Borgstrøm Glenn Mott Tilrettelæggelse Magnus Krabbe Læs mere om projektet på www.altan.dk/csr 

I Framtidsvision #17 så pratar vi om hållbar samhällsutveckling och FoU-projektet Decode. Decode skapar verktyg för att på ett effektivt sätt låta fler medverka med sina erfarenheter och sitt kunnande. Projektets utgångspunkt är att hållbar stadsutveckling uppnås genom en inkluderande samverkan med alla samhällsgrupper utifrån sociala, miljömässiga och kulturella mål.

Hur kan olika samhällsgrupper bäst samverka i planprocesser? Decode skapar verktyg för att på ett effektivt sätt låta fler medverka med sina erfarenheter och sitt kunnande. Projektets utgångspunkt är att hållbar stadsutveckling uppnås genom en inkluderande samverkan med alla samhällsgrupper utifrån sociala, miljömässiga och kulturella mål.