Podcasts about projektets

4OECD önskar att fler kvinnor med små barn i Finland börjar arbeta och att man börjar prata engelska på arbetsplatserna. För att förbättra landets ekonomi.Göran Persson meddelar att Sverige kommer införa euron, vi lyssnar på hur det lät kring millenieskiftet.Trevlig lyssning!Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/aHjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 4 juni 2025. 

Medverkande i detta avsnitt är Martin, Patrik och Thomas Heldal. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011) I detta avsnitt intervjuar vi Thomas Heldal från Juridisk Jiu Jitsu vilket är ett projekt som startades startades i februari 2022 och vars främsta syfte är att sprida kunskap om fundamentala rättigheter och hur man processerar dessa korrekt i en domstol. Projektets ambition är att förvandla den vanliga medborgaren från juridiska får till juridiska rovdjur. Detta anser Thomas vara fullt möjligt med rätt kunskap och insikter i hur man bedriver en rättsprocess. Under intervjun delar Thomas med sig av sin kunskap inom juridikens område och Martin och Patrik kommer med frågor och funderingar som den i ämnet oinsatte lyssnaren själv förmodligen också velat ha svar på.2) Outro Carl Clang med låten It´s dangerous to be right when the government is wrong https://www.youtube.com/watch?v=OAfe7YRqDqk3) Länkar till avsnittet: Juridisk jiu jitsus youtubekanal https://www.youtube.com/@juridiskjiujitsu44/featured

De sidste 3 år har Københavns Universitet, i samarbejde med IBOS, undersøgt, hvordan mennesker med blindhed bruger AI-teknologi i deres hverdag. Projektets hovedresultater blev præsenteret på en afsluttende konference på Københavns Universitet. Vi har lavet en podcast-version af konferencen til jer. God fornøjelse! Projektet har fået støtte af VELUX FONDEN. Læs en transskribering af podcasten her

När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde kanoner, möbler och omsorgsfullt packade kistor med ner i djupet. Efter 333 år på botten kom de till ytan igen och hamnade på museum. Att följa de här föremålens hela historier – från råvara till museiföremål – ger nya och spännande inblickar i livet på 1600-talet. I det här poddavsnittet samtalar Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising med Anna Maria Forssberg, forskare på Vasamuseet och Svante Norrhem, lektor i historia vid Lunds universitet om tio föremål från Vasamuseets samlingar. De sistnämnda är också redaktörer för boken Föremålens hemliga liv. Kön och genus i Vasamuseets samlingar där forskare och experter beskriver tio föremål från Vasamuseet som på olika sätt belyser frågor om kön och genus. Föremålens hemliga liv är en berättelse om de män och kvinnor som var ombord när skeppet Vasa sjönk, men också om 1600-talets samhälle – om vardag och fest och om krig och kärlek. Upptakten till boken är samarbete mellan Vasamuseet, Victoria & Albert Museum i London, och universiteten i Lund och Plymouth inom ett projekt med namnet Gendered interpretations. Projektets syfte var att lyfta fram nya perspektiv på genus och sexualitet i museernas samlingar.

Hur är det att vara ung 2021? Det är något som unga fått ge svar på i skrivtävlingen Ung 2021 som HSS Media och Förlaget ordnar. Tävlingen startade i våras och avslutades för några dagar sedan. Projektets idé är att inspirera till skrivande och läsande. Vasabladets journalist Karolina Åsmus medverkar i podden och är en av dem som läser igenom de 170 texter som har blivit inskickade. I podden diskuteras också fördelarna med att skriva och varför det kan vara en bra idé att göra dagsboksanteckningar för framtiden. 

Uppsala Kortfilmfestival och Länsförsäkringar Uppsala genomför med start 2021 ett filmprojekt med högstadieelever i Uppsala län. I projektet kommer Uppsala Kortfilmfestival att besöka högstadieklasser i fyra kommuner i länet och göra film tillsammans med eleverna på temat ”Vad gör dig glad?”. Projektets syfte är att ge unga möjligheten till eget skapande. Joel Grauman, hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar Uppsala och Niclas Due Gillberg, festivalchef för Kortfilmsfestivalen berättar om satsningen.

I dette afsnit af Tillægstid tager vi fat på en af de største satsninger i dansk idrætspolitik nogensinde - nemlig DGI og Danmarks Idrætsforbunds fælles projekt 'Bevæg dig for livet'. Projektets vision er at styrke foreningsdeltagelsen og gøre Danmark til verdens mest idrætsaktive land – og gerne inden 2025. Målsætningen har fået politisk opbakning og tiltrukket fondsmidler i en grad, som sjældent er set før i dansk idræt. Siden 2015 har Nordea-fonden og TrygFonden tilsammen skudt omkring 154 mio. kr. i 'Bevæg dig for livet', mens DGI og Danmark Idrætsforbund samlet har bidraget med omkring 174 mio. kr. Men har pengene haft den ønskede effekt? Og hvordan går det med at nå de ambitiøse mål? Organisationerne bag beretter om positive resultater, men kritikere mener, at Danmarks Idrætsforbund og DGI overdriver succesen, og at visionen endda modarbejder sig selv og er usund for dansk idræt. Vi sætter det hele til debat i denne udgave af Tillægstid, hvor panelet også debatterer projektets succeser, udfordringer og problemstillinger. Panel: Charlotte Bach Thomassen, formand, DGI Thomas Bach, næstformand, Danmarks Idrætsforbund Henrik Brandt, stifter, Idrættens Konsulenthus Vært: Stanis Elsborg *Denne udsendelse er produceret af Idrættens Analyseinstitut*

Ett samtal med Michael Sahlin och Ian Anthony inför akademins vintersymposium 20 februari. Där presenteras SES-projektets sydrapport i sammandrag.

Ull är hett! Det är såå inne med ull. Alla vill ha svensk ull. Marknadsplatsen för svensk ull är i full gång på www.ullformedlingen.se. Vi berättar om fördelarna med den nya platsen och ger kunskapstips - ett digitalt och ett boktips. Men mest handlar avsnittet om projektet Svensk ullinnovation. Projektets vision och målsättning är att återta den storskaliga värdekedjan kring ull till Sverige. Med det hoppas projektledningen ta till vara på den ull som finns i landet, istället för att importera från Nya Zeeland till exempel. Med entreprenören Rebeccas driv, modern teknik samt intresset från potentiella kunder finns goda möjligheter till framgång. Det är Tomorrow textiles och Wargön innovation som leder projektet. Avsnittet presenterar också Månadens fårras - Värmlandsfåret, en av allmogeraserna, och vi får också höra mer om den så kallade Filippa K-tröjan. Och om ketchupeffekt och att Happy är det nya svarta. God lyssning!

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt. I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker. Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. I programmet medverkar Lars Ronnås, Sveriges klimatambassadör, Per Knutsson, ekonom vid Göteborgs universitet och Mikael Höök, Uppsala Universtitet. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.   I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.   I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus.

Mad er blevet et integrationsredskab. I denne uge er decemberkøkkenet på besøg hos Send Flere Krydderiers spiseri, hvor køkkenet emmer af grin og krydderdampende gryder. Frokostrykket er igang og mens der bliver hældt pink rødbedesuppe i skålene fortæller kvinderne i køkkenet om glæden over at kunne klare sig selv og stoltheden over at dele sin madkultur og kunnen. Send Flere Krydderier er en socialøkonomisk virksomhed, der driver spiseri, laver catering og madklub, og direktør Mirka Mozer, forklarer hvorfor mad er så godt til at bygge bro og skabe forandring. Og så besøger vi Ishtar - de etniske rødstrømper, hvor blandt andre syriske flygtningekvinder laver cateringmad, madkurser og folkekøkken. Projektets leder Manal Jacobs fortæller hvordan de bruger maden til at skabe integration, netværk og kontakt, for danskerne er svære at komme ind på livet af - medmindre der er noget på tallerknen. Medvirkende: Mirka Mozer, Rachida Moufid, Ghada Baba Nasser, Fadimo Nuur og Manal Jacobs. Tilrettelægger og køkkenskriver: Susanna Sommer.

Efter sommerferie i Danmark er arbejdet på iværksætterskolen igen i fuld gang. Hvor fokus i foråret var regntid, byggerod og etablering af el og vand, er projektet nu gået ind i den næste fase. Det er for alvor blevet tid til at slå rødder i lokalsamfundet. Projektets frivillige underviser hver uge elever fra den lokale folkeskole i engelsk, og Altan.dk-medarbejdere fra Danmark kommer tæt på deres nicaraguanske kollegaer. Medvirkende Yunus Borgstrøm Glenn Mott Tilrettelæggelse Magnus Krabbe Læs mere om projektet på www.altan.dk/csr 

I Framtidsvision #17 så pratar vi om hållbar samhällsutveckling och FoU-projektet Decode. Decode skapar verktyg för att på ett effektivt sätt låta fler medverka med sina erfarenheter och sitt kunnande. Projektets utgångspunkt är att hållbar stadsutveckling uppnås genom en inkluderande samverkan med alla samhällsgrupper utifrån sociala, miljömässiga och kulturella mål.

Hur kan olika samhällsgrupper bäst samverka i planprocesser? Decode skapar verktyg för att på ett effektivt sätt låta fler medverka med sina erfarenheter och sitt kunnande. Projektets utgångspunkt är att hållbar stadsutveckling uppnås genom en inkluderande samverkan med alla samhällsgrupper utifrån sociala, miljömässiga och kulturella mål.

Lördag 20 september Konflikt om ett trött patriarkat, en maskulinitet ur spår, många mäns ointresse och några fås arbete med en problematisk manlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mäns våld mot kvinnor är ett underskattat problem som hotar säkerhet och utveckling i hela världen med offer som räknas i miljoner varje år. I förra veckan samlade det svenska biståndsorganet SIDA omkring 200 deltagare från frivilligorganisationer, departement och myndigheter från hela världen för att presentera sin nya handlingsplan mot det könsrelaterade våldet. Ett arbete som ska genomsyra all svensk biståndsverksamhet i världen är förhoppningen. Men när biståndsminister Gunilla Carlsson invigningstalade valde hon att också tala om de skrämmande siffrorna för könsrelaterat våld i Sverige. Hon betonade att problemet med mäns våld mot kvinnor finns i alla sociala skikt, alla länder och kulturer. Om det globala problemet med könsrelaterat våld och dess konsekvenser för stabilitet, säkerhet och utveckling är underbevakat så är ett av de områden i världen som drabbats värst kanske ändå mer utanför mediefokus. Det handlar om de östra provinserna av Demokratiska republiken Kongo. En av föreläsarna på SIDA:s konferens kommer därifrån. Han heter Denis Mukwege och är chefskirurg på och chef för Panzi-sjukhuset i Bukavu i östra Kongo. För drygt ett decennium sedan totalförstördes det sjukhus han tidigare verkade vid och han fick istället uppdraget att bygga upp ett sjukhus i Bukavu som ursprungligen var tänkt att tjäna som mottagning för vård av friska, gravida kvinnor. Så blev det inte. Den första patienten var en ung kvinna svårt skadad av våldtäkt. 10 år senare har drygt 20 000 kvinnor vårdats och genomgått omfattande operationer pga skador de fått vid brutala våldtäkter, misshandel och tortyr. Det har fått Denis Mukwege att grubbla över hur förövarna, männen som begår brotten, egentligen fungerar. Och till att han skäms över gängse maskulina ideal. Ena av huvudtalarna på Sidas konferens om könsrelaterat våld var amerikanskan Jeanne Ward. Hon har en lång och gedigen erfarenhet av att arbete med frågan om könsrelaterat våld och har arbetat i bland annat Afghanistan, Öst-Timor, Sudan, Rwanda och Kosovo. Idag jobbar hon från Nairobi i Kenya som forskningschef vid FN:s avdelning för koordinering av humanitära frågor. Jeanne Wards anförande på konferensen belyste bland annat den enorma oviljan som finns idag att finasiera projekt som jobbar med problematiken kring könsrelaterat våld. Om man ska åstadkomma verklig förändring med könsrelaterat våld så måste man ändra relationen mellan män och kvinnor i grunden men det händer inte så länge männen besitter makten och dessutom är ovilliga att ge ifrån sig den, säger hon. Många gånger blir det omfattande våldet mot kvinnor något som pågår ”därborta”, outsägliga grymheter som förklaras av krig, laglöshet, extrem fattigdom. Men flera röster i programmet, och på SIDA:s konferens, betonade att även om antalet brott och även graden av grymhet skiljer sig, så är mäns våld mot kvinnor utbrett i alla sociala skikt, kulturer och sammanhang. Stora delar av den manliga befolkningen är disponerad så att när den sociala kontrollen luckras upp något och risken för upptäckt minskar så ökar antalet övergrepp. Den erfarenheten har iallafall tre ideella kvinnorganisationer i München gjort. När den årliga, jättelika öl- och folkfesten öppnar idag så går aktionen ”Sichere Wiesn für Mädchen und Frauen” (”Säkrare Oktoberfest för flickor och kvinnor”) igång för sjätte året i rad. Hannelore Güntner, från IMMA, Initiative für Münchner Mädchen, en av de tre kvinnoorganisationerna bakom aktionen, berättar om att man för sex år sedan bestämde sig för att göra något åt problemen med misshandel och våldtäkter av kvinnor i anslutning till den öldränkta folkfesten. Sydafrika är det land i världen som har flest antal våldtäkter per capita. Statistik pekar på att en halv miljon kvinnor våldtas varje år. En av tre kvinnor utsätts under sin livstid för misshandel i sitt hem. Våldet har eskalerat sedan 1994. Det har blivit så illa att det sexualiserade våldet påverkar varje dimension av livet och underminerar demokratin. Det skriver kvinnorättsorganisationen Sonke Gender Justice i en rapport man gjort på uppdrag av den sydafrikanska regeringen. Just regeringen har kritiserats hårt för sitt bristande engagemang. Men den 16-dagarskampanj som årligen organiseras i Sydafrika mot våldet - från början var det ett FN-initiativ, den har de styrandes ekonomiska stöd. Då pågår möten och demonstrationer överallt i landet. Rapporten från Sonke Gender Justice, pekar ut rigida machoideal som bakomliggande faktorer till att kvinnorna hålls nere med våldets makt. Därför, menar man, så måste männen involveras i kampanjerna för jämställdhet. Och enligt aktivister växer nu en rörelse av manliga aktivister som engagerar sig för kvinnors rättigheter. Anna-Klara Bankel träffade manliga aktivister och Coockie Edwards som tillhör an av Sydafrikas eldsjälar i arbetet mot könsrelaterat våld. Trots att temat för SIDA-konferensen var vad man kan göra åt mäns våld mot kvinnor var majoriteten av deltagarna just kvinnor. Bara knappt var fjärde deltagare var man. Ezra Chitando var en av dem och han höll ett seminarium om sitt arbete för Världskyrkorådets kampanj mot HIV/AIDS i Afrika. I det arbetet utgör männen och synen på maskulinitet både problemet och nyckeln till lösningen, säger Chitando, i vanliga fall professor i religionshistoria vid Zimbabwes universitet. En annan deltagare var Roy Nunes från Sydafrika. Han är byggherren som såg hur kvinnors problem med övergrepp och HIV/AIDS marginaliserades, beslutade sig för att byta bana och är idag vice ordförande i Zivikele training, en frivilligorganisation som utbildar myndigheter, jurister och poliser i hur lagarna mot könsrelaterat våld ska användas för att få till stånd fällande domar mot våldtäktsmännen. Liksom i världen i övrigt är det manliga intresset för problemet med det könsrelaterade våldet inte särskilt stort inom FN-systemet. Frågan prioriteras fortfarande lågt . Kanske finns en del av förklaringen i det faktum att FN:s interna revision funnit att av det totala antalet oegentligheter man funnit är en mycket stor andel könsrelaterade övergrepp. 2005 fick tex FN:s högkommisarie för flyktingfrågor avgå efter upprepade anklagelser om sexuella trakasserier. Men den fråga tyckte FN:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor var för känslig. Istället talade Yakin Ertürk om FN som en spegel av världen som den ser ut. Yakin Ertürk som också är professor i sociologi vid Universitetet i Ankara, men i egenskap av rapportör har hon besökt och studerat det könsrelaterade våldet i ett stort antal länder, bla Sverige. Hon oroas av ”hemmablindheten” i västvärldens demokratier där tendensen idag är att glömma de egna problemen och istället betrakta könsrelaterat våld som något som andra kulturer och invandrare har mest problem med. Darfur beskrivs oftast som ett världens mest utsatta områden där den väpnade konflikten mellan rebellstyrkor och den regeringstödda Janjawidmilisen har skördat hundratusentals offer. Och även i Darfur-konflikten har kvinnorna varit de mest utsatta. Våldtäkt har använts som ett vapen i kriget för att förgöra, förnedra och fördriva fienden. Men trots alla dessa mörka bilder så finns det ändå ljuspunkter. FN:s utvecklingsorgan UNDP har sedan 2004 drivit Rule of Law-programmet, ett projekt som jobbar med att stärka rättsäkerheten i området. Projektets chef heter Maarten Barends. Lyssna på tidigare Konflikt om kriget mot kvinnan: Programledare: Mikael OlssonProducent: Marie Liljedahl