Podcasts about sven grahn

I detta avsnitt dyker vi ner i den fascinerande svenska rymdhistorien tillsammans med rymdlegendaren Sven Grahn. Vi brukar gilla att spana framåt i den här serien, och hålla koll på vad som händer just nu inom rymdområdet. Men då och då behöver vi också blicka bakåt, och se tillbaka på vad det är som gjort att vi står där vi står. Hur ser Sveriges rymdhistoria ut egentligen? I det här avsnittet pratar vi med en person som varit med på resan, i princip ända sedan starten. Den svenske rymdlegendaren Sven Grahn tog examen som civilingenjör inom teknisk fysik vid KTH 1969, har ägnat ett decennium åt atmosfärisk fysik vid Stockholms universitet, jobbat i 31 år på Rymdbolaget, och är nu tillbaka på KTH där han leder studentsatellitprojektet MIST. Han ger oss inblick i ett helt arbetsliv i rymdens tjänst, och bjuder på både egna citat och sådana hämtade från andra rymdhjältar. Han ger oss en unik inblick i de första rymdprojekten och skapandet av Esrange, och vi får också höra om hur den svenska rymdsektorn har blivit allt mer kommersiell och hur det militära intresset för rymdteknologi har ökat.Vill du veta mer om rymdprogram och rymdstrategi? Hur påverkar rymdengagemanget vår förståelse för universum? I Har vi åkt till Mars än? får du svaren på dessa frågor och mycket mer. Låt dig inspireras av berättelser om marsrovrar, rymdstationer och den mänskliga kolonisering av Mars som kan bli verklighet i framtiden.Så luta dig tillbaka och följ med Susanna och Marcus på en resa genom rymden, där vi tillsammans utforskar de oändliga möjligheterna och utmaningarna som väntar i rymden. Missa inte detta avsnitt av Har vi åkt till Mars än? – en rymdpodd som lovar att väcka din nyfikenhet och ge dig en djupare förståelse för vår plats i solsystemet!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Nu ska vår tredje svenske astronaut, Marcus Wandt, upp till den internationella rymdstationen. Den här gången är det kommersiella rymdbolag som sköter själva turen upp dit, hur fungerar det? Hur är läget med rymdstationen nu i krigstider - och vad är det Marcus Wandt ska upp dit och göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Christer Fuglesang och svenskamerikanska Jessica Meir står nu Marcus Wandt på tur för ett två veckors besök på rymdstationen ISS. Eftersom den numera är färdigbyggd så kommer han i huvudsak att ägna sig åt forskning under sitt besök. Det handlar om hur hjärnan fungerar i en så trång och stökig arbetsmiljö, om sömn och om stamceller, och resultaten kan vara till nytta både på jorden och på framtida längre rymdfärder, säger forskarna som han samarbetar med. Wandt blir förste svensk att åka upp i en farkost byggd och ägd av ett kommersiellt bolag, Spacex, och det är även ett privat företag som säljer biljetten till ESA som han representerar. Lite som kommunal snöröjning på entreprenad, eller dagens avreglerade tågmarknad, säger rymdfartsexperten Sven Grahn. Medverkande: Sven Grahn, senior forskare, KTH; Sara Sällström, reporter VetenskapsradionLjudtekniker: Elvira BjörnfotProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Världens rikaste man, Jeff Bezos, har landat efter en resa på tio minuter med sin egen rymdfarkost. Hör rymdexperten Sven Grahn om framtiden för rymdturismen. Nu är det bara timmar kvar till OS inleds i Tokyo, ett år försenat. Hör Sveriges Radios utsända i Tokyo Patrik Holmström och Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.

På onsdag (27 maj) ska Elon Musks nya rymdfarkost Crew Dragon ta två astronauter till Internationella rymdstationen ISS. Aldrig tidigare har en privatbyggd farkost tagit astronauter till ISS eller så långt ut i rymden. Det råder rymdfeber i USA och somliga ser det här som något av en spännande fortsättning på Apolloprogrammet. Det är första gången någonsin som ett kommersiellt företag tar människor till ISS och så här långt ut i rymden, vilket markerar starten på en ny era i rymdfarten. Från USA har inga astronauter kunnat lyfta sedan 2011 då transport med rymdfärjorna till ISS lades ner. Sedan dess har de varit hänvisade att köpa plats på de ryska Sojuz-farkosterna, för att komma till ISS. Astronauterna som är med om denna första provflygning heter Robert Behnken och Douglas Hurley. De är rutinerade och har båda åkt med rymdfärjan till ISS två gånger, men det var alltså mer än tio år sedan. Men den här gången är inte strålkastarljuset lika mycket på dem, som på superentreprenören Elon Musk, vars företag SpaceX alltså ligger bakom bygget av Crew Dragon. Vi hör bland andra astronaut Christer Fuglesang och rymdexperten Sven Grahn, om planerna. På onsdag den 27 maj är det planerat att Crew Dragon skjuts upp. Fotnot: Det är inte första gången en privatbyggd farkost tar en människa ut i rymden, vilket stod tidigare. Detta har justerats.  Här kan ni höra vår tidigare rapportering om hur privata aktörer tog människor ut i rymden. Medverkande: Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér  Ljudtekniker: Nisse Lundin

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Wernher von Braun, Katherine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazityskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Katherine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter: Olof Peterson Producent och programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Indiens försök att landa farkost på månen misslyckades. Hör upplösningen med experten Sven Grahn. Margot Wallström avgår som utrikesminister. Hör kommentarer, reaktioner och intervjuer.

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter: Olof Peterson Producent och programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Reporter: Olof Peterson Producent och programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Anna Göransson, presstalesperson för polisen om morgonens explosioner i Malmö. Kinesisk sond på väg mot månens mystiska baksidan, rymdexpert Sven Grahn berättar mer. Cecilia Uddén rapporterar från Raqqa, staden som enligt IS skulle vara paradiset på jorden - men som i själva verket blev ett helvete. Korrespondent Jens Möller på plats i Oslo inför utdelningen av Nobels fredspris.

Sven Grahn has been working in the space field in one way or another for over fifty years. Officially retired, he continues to work as a project leader of a student satellite at the Royal Institute of Technology in Stockholm. He is perhaps best known for his work in tracking satellites launched by the secretive […] The post Episode 77: Satellite tracking – the early days appeared first on AstrotalkUK.

I det här avsnittet får vi höra om 60-talet, nämligen decenniet när TV-kannan slår igenom i våra svenska hem. Vi får höra hur 60-talet blir det årtionde där kvinnorörelsen på riktigt tar fart och växer sig stark med grupp-8 rörelsen i spetsen. Stora händelser i vår omvärld politiskt och socialt får stort medialt utrymme och vi upplever mordet på John F Kennedy, Vietnamkriget och hur Olof Palme får världens blickar på sig när han demonstrerar på gatorna mot USA. Alla dessa stora händelser följs från tv-soffan i våra svenska hem med just TV-kannan som sällskap - en pryl som kom att bli signifikativ för årtiondet. Sven Grahn specialist på rymdteknik berättar om spänning Apollo 11 landa på månen som en femte del av jordens befolkning följde från TV-soffan ned TV-kannan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

A fallen Cosmonaut returns home. Another one follows him. We learn that the whole story is never the whole story . . . unless it is.  I used "Escaping the Bonds of Earth: The fifties and sixties" by Ben Evans and "Rockets and People Vol 3" by Boris Chertok, "The First Soviet Cosmonaut Team" by Rex Hall and Colin Burgess, and "Challenge to Apollo" by Asif Siddiqi. Additionally, I referenced the Hendrickx and astronautix.com translations of the Kamanin diaries as well as "Red Star in Orbit" by James E. Oberg. Also special thanks to Sven Grahn for his Space sounds.  Music during the story of Icarus was "Harbor" by Kai Engel. Somewhere else was "On the Moon" by johnny_ripper. The European Archive gave us the third movement of Tchaikovsky's "Suite No. 1" and the second movement of Rimsky-Korsakov's "Scheherazade".  Also included were Jazzar's "Railroad Whiskey co," Kai Engel's "Oneiri," "Labyrinth" by Sergey Cheremisinov,  We end it with the Prelude to Richard Wagner's "Das Rheingold," as performed by the United States Military Band, followed by, as always, Podington Bear's "Afterglow." Historium twitter: @_Historium The Ends twitter: @theendspodcast The Ends email: hello@theendspodcast.com

Raket åkte baklänges, ungdomsfylleriets påverkan på hjärnan och Hans Rosling om hälsoåret 2015. Just före nyår kom årets viktigaste händelse inom rymdfarten, åtminstone enligt rymdfartsexperten Sven Grahn. Det var i tisdags morse som jublande personal i kontrollrummet kunde se vad som liknade en raketuppskjutning uppspelad baklänges, när ett eldmoln sänkte sig, slocknade och lämnade en raket stående i röken efter sig. Raketen hade dessförinnan skjutit upp ett antal satelliter i omloppsbana. Det är det privata företaget SpaceX, ägt av entreprenören Elon Musk som nu i tredje försöket lyckades med ett viktigt steg i sin plan att kunna återanvända de dyra bärraketerna. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också Hans Rosling sammanfatta folkhälsoåret 2016 och om hur skadlig en rejäl fylla är för ungdomars hjärnor.

Den sydafrikanske entreprenören Elon Musk (1971-) är en man med resurser som satt sig i sinnet att förändra världen, till det bättre. Och han tänker förändra den med stil. Med sin stora teknikbegåvning, sitt höga arbetstempo och sina bokstavligen gränslösa visioner har Elon Musk seglat fram som en sorts blöt dröm för de som söker en modern renässansmänniska som kan staka ut en ny, och hoppfull, väg att gå. Med sitt företag Tesla Motors har Elon Musk lanserat den lyxiga elbilen Tesla, vars kommande Modell X med måsvingedörrar ligger högt på många bilfantasters topplistor över fordon som man vill ha så mycket att det löddrar i mungiporna av begär. Han satsar stort på solenergi och har med egna pengar i botten 100 miljoner dollar byggt upp ett eget rymdföretag SpaceX med vars raketer han tänker ta människor till Mars, inom en överskådlig framtid. Ja, inte bara ta dem dit. Han vill till och med skapa bosättningar på Mars. Det är med andra ord ingen tillfällighet att många beskriver honom som en sorts superhjälte, inte helt olik Iron Man, det vill säga serietidningskaraktären Tony Stark, som är en stenrik playboy och ett tekniskt snille som skapar högteknologisk utrustning som slår världen med häpnad. Men hur realistiskt är det egentligen att människor ska kunna bosätta sig på Mars? I veckans program har vi pratar med rymdingenjören Sven Grahn om den saken. Vi har även träffat industridesignern Joachim Nordwall och motorjournalisten Marianne Sterner för att titta närmare på vad som händer på elbilsmarknaden just nu. Och så besöker vi entreprenörskollektivet Hus24 i Gamla Stan i Stockholm - ett hus där hungriga entreprenörer från världens alla hörn samlas i hopp om att just deras start-up ska bli nästa stora bolag. Veckans gäst är Magnus Lindkvist, trendspanare och futurolog.

"Jag var och lyssnade till Sveriges hittills ende astronaut, Christer Fuglesang, förra veckan. Det var spännande så det räckte att höra honom berätta om rymdfärder, rymdpromenader och forskningen däruppe i det okända. Men jag kunde ändå inte låta bli efteråt att tänka: vad ska vi till Mars och göra? Räcker det inte att vara i den del av universum som vi redan känner till? Vad är det som är så avgörande viktigt med att sträva längre och längre ut i rymden? Har vi inte nog med problem att lösa på jorden? Det var grunden till detta program." -Katarina Hultling I lördagens Hultling i P4 handlar det om rymden. Entreprenören Pigge Werkelin berättar om rymdresan han beställt, rymdforskaren Sven Grahn kommer och talar om rymdhistorien. Elli Virtanen som går andra året på Rymdgymnasiet i Kiruna berättar om astrobiologi och science fictionbokhandlaren Maths Claesson kommer och pratar om rymden i litteraturen. Producent: Erik Klarén