Podcasts about sven olov karlsson

Årets första avsnitt 2025, och nr 55 av Kritcirkeln om två nyskrivna, politiskt laddade pjäser: "Det stora vattenkriget" av Sven Olov Karlsson på Västmanlands teater i Västerås och "Ett svenskt brott" av Johanna Emanuelsson på Uppsala Stadsteater. Dessutom har Loretto fått årets första arga mejl och Cecilia har sett den streamade läsningen av Elfriede Jelineks "Endsieg - The second coming" - Milo Raus iscensatta tal till Donald Trump som gjordes live från Mosul och New York samtidigt på presidentens inauguration day, 20 januari. Med: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (prod och redigering) Musik i avsnittet av Andreas Kullberg ur "Det stora vattenkriget" på Västmanlands teater Verk vi pratar om i detta avsnitt: _________________________________ Dear Winnie av Fikry El Azzouzi Regi: Junior Mthombeni Medverkande: Andie Dushime, Denise Jannah, Tutu Puoane, Ntjam Rosie, Alesandra Seutin, Jade Wheeler, Joy Wielkens, Mahina Ngandu, Cesar Janssens, Christophe Millet, Junior Mthombeni Scen: gästspel hos Riksteatern av KVS (Kungliga Flamländska Teatern i Bryssel) och NNT ____________________ Det stora vattenkriget av Sven Olov Karlsson Regi: Niklas Hjulström Scenografi: Linn Westin Kostym: Gunilla Edlund Särneskog Musik & ljuddesign: Andreas Kullberg Medverkande: Arman Fanni, Cicilia Sedvall, Fedelia Malmgren Nesi, och Omid Khansari scen: Västmanlands teater, Västerås ________________ Ett svenskt brott av Johanna Emanuelsson Regi: Helena Sandström Cruz Scenografi & kostym: Daniel Åkerström-Steen Musik: Anna Haglunde med Emelie Falk, Sofia Rönnegård, Valia Sapouna, Shada Sulhan, Malin Tengvard, Birthe Wingren Scen: Uppsala Stadsteater ____________________________ Endsieg - The second coming av Elfriede Jelinek Reading i regi av Milo Rau Streamad från Mosul, Irak, på tyska med Ursina Lardi Streamad från New York, USA, i översättning till engelska av Gitta Honegger, med Nicole Ansari-Cox Produktion: Wiener Festwochen, The  Martin E. Segal Theatre Center , HowlRound TV

Bygdedjuret är Jantelagens lantliga kusin och högst närvarande i författaren Sven Olov Karlssons barndom i en liten by i Västmanland på sjuttiotalet. Katarina Wikars följer med till hans hemman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är han aktuell med en roman med självbiografisk anslag som heter just ”Bygdedjuret.” Här kan man stifta bekantskap med pojken Sven Olov och hans uppväxt bland vuxna som bara är generösa med återhållsamheten, genom skoltiden och skrivandet till ett liv som författare. Berättelserna kan komma in genom vindrutan under ensliga bilfärder.”Bygdedjuret” är också en sjukdomsberättelse om återkommande hål av frånvaro och om den stora skogsbranden 2014 som för all tid förändrade både landskapet och människorna i det.”Först när skogen förötts kändes den säker”, skriver han i Bygdedjuret.Ett reportage av Katarina WikarsProducent: Andreas Magnell

Vilka är böckerna från 2024 som kommer att stanna kvar hos Sveriges Radios litteraturredaktör Lina Kalmteg? Och hur står det egentligen till med läskrisen i Sverige? Dessutom: hur mår den ryska och ukrainska litteraturen när vi nu är inne på det fullskaliga krigets tredje år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lina Kalmteg, Sveriges Radios litteraturredaktör:Sara Stridsberg. "Farväl till Panic Beach"Sally Rooney, ”Intermezzo”Nobelpristagaren Han Kang, ”Jag tar inte farväl”Daria Serenko, ”Jag önskar mitt hem aska"Alia Trabucco Zeran, ”Rent hus”Karolina Ramqvist, ”Den första boken”Ingela Strandberg, ”När jag var snö”Sven Olov Karlsson, ”Bygdedjuret”Fredrik Wadström, kulturredaktionens Rysslandsexpert:Daria Serenko – ny bok från exilen om veckorna i ryskt fängelse: ”Jag önskar mitt hem aska”.Maria Stepanova – ”Flyktpunkten”, om exil och den ryska skulden för kriget.Eva Vezjnavets från Belarus – ”Vad söker du, varg?”, en bortglömd pärla i årets utgivning.Artur Dron – ”Vi var här”, poesi från den ukrainska fronten. Sofia Andruchovytj – ”Amadoka 1”, den stora ukrainska romanen nu på svenska. Programledare: Karsten ThurfjellProducent: Henrik Arvidsson

Bygdedjuret är Jantelagens lantliga kusin och högst närvarande i författaren Sven Olov Karlssons barndom i en liten by i Västmanland på sjuttiotalet. Katarina Wikars följer med till hans hemman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är han aktuell med en roman med självbiografisk anslag som heter just ”Bygdedjuret.” Här kan man stifta bekantskap med pojken Sven Olov och hans uppväxt bland vuxna som bara är generösa med återhållsamheten, genom skoltiden och skrivandet till ett liv som författare. Berättelserna kan komma in genom vindrutan under ensliga bilfärder.”Bygdedjuret” är också en sjukdomsberättelse om återkommande hål av frånvaro och om den stora skogsbranden 2014 som för all tid förändrade både landskapet och människorna i det.”Först när skogen förötts kändes den säker”, skriver han i Bygdedjuret.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seEtt reportage av Katarina WikarsProducent: Andreas Magnell

Ta bort elden, och nästan allt som människan byggt upp omkring sig försvinner med den. Dan Jönsson reflekterar över eldens djupa historia och över bränderna vi inte ser. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla som någon gång har stått mitt i en brand har ett litet eldsmärke inbränt i minnet. Jag har varit med om det en gång, och glömmer det inte: flammorna från den årliga vårbrasan vid sommarstugan som plötsligt fick fäste och spred sig med vinden i det torra fjorårsgräset, på ett par minuter var hela ängen övertänd. Paniken, hettan som svedde fingrar och ögonbryn, maktlösheten när lågorna skenade iväg över ett allt större område och började slicka staketstolpar och trädgrenar. Författaren Sven Olov Karlsson beskriver suggestivt i sin bok Brandvakten hur han och familjen flyr undan den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Det är ljusan dag. Ändå är solen bara ett sudd. Orangea bollar i trädtopparna, sväller och lättar. En enveten kör brusar och sjunger. Även här var alltihop ett ögonblicks verk: en skogsmaskin närmare bestämt en så kallad markberedare slog emot en sten och denna första gnista växte till vad som blev den största branden i Sverige i modern tid. En eldstorm med lågor upp till fyrtiofem meter höga drog fram genom skogen och lade en yta tre gånger så stor som hela Stockholm i aska. När elden är lös, som det heter, blir den en urkraft som förintar allt i sin väg. Vi trodde att vi bestämde här, skriver Sven Olov Karlsson. Men elden har alltid funnits. Och till sist bestämmer alltid den. Så är det nog men samtidigt: ta bort elden, och nästan allt som människan byggt upp omkring sig försvinner med den. Borta är bilarna och flygplanen, borta är lamporna och värmeelementen. Borta är all industriell produktion, alla metaller och plaster och textiler, allt glas och papper. Ända sedan människorna först lärde sig att kontrollera och göra upp eld, för en halv miljon år sedan eller mer, har makten över elden stått i centrum för all mänsklig kultur och civilisation. Om eld handlar myterna om världens uppkomst och undergång; kring helig eld har religioner och imperier flammat upp och slocknat ut. Och ju modernare vi blivit, desto bättre har vi lyckats gömma undan den. Men ser jag ut över en motorväg, ser jag hundratals små eldar som far fram. Slår jag på min dator, vet jag att det någonstans brinner en eld, som ger mig ström i uttaget. Som sagt: vi tror att vi bestämmer här. Men utan eld skulle vi inte finnas. Människan är en eldvarelse på en eldplanet. Av kända himlakroppar är det bara Jorden som har de rätta förutsättningarna organiskt liv, rätt temperatur och rätt mängd syre i atmosfären för att eld ska kunna uppstå och brinna. Och av alla djur på Jorden är det bara människan som har lärt sig kontrollera elden. Men som den amerikanske eldhistorikern Stephen Pyne har påpekat: hur den här kontrollen utövas och uttrycks varierar stort, från kontinent till kontinent, från civilisation till civilisation och från tid till tid. Under nästan fyrtio år har Pyne utforskat ämnet i ett tjugotal böcker, som tillsammans tecknar en global eldhistoria där han beskriver det han kallar de eldregimer som upprättats i människans olika samhällen. Hur jägarstenålderns facklor och lägereldar blev till bondesamhällets härd och kök. Hur härden blev till ugn, och bålet till en ångpanna. Hur framför allt den kristna civilisationen ansåg bruket av öppen eld för hedniskt och primitivt, och strävade efter att dölja och stänga in. Eldkontroll blev en fråga om makt och social disciplin. Av lägerelden blev stearinljuset och teveapparaten. Men förutsättningarna för eldbruk och eldkontroll skiftar också med de geografiska betingelserna. Pyne beskriver hur människorna på den eldfängda australiska kontinenten i årtusenden har lärt sig att leva med gräs- och skogsbränder på ett helt annat sätt än i det svala Europa eller det varmare men fuktigare Sydamerika, där naturbränder är ovanliga men elden ständigt närvarande. Hela denna mångfald av eldregimer, som vuxit fram genom ett samspel av väderlek, ekologi, och religiösa och kulturella traditioner, har bit för bit trängts tillbaka i takt med att den kristna, europeiska civilisationen har brett ut sig över världen. I det koloniala projektet ingick nämligen inte bara att införa europeisk administration och religion, språk och kultur, utan också att ersätta inhemska eldbruk med Europas civiliserade och kontrollerade nyttoeld. Makten över elden har helt enkelt alltid varit en nyckel till symbolisk och politisk dominans. Inte minst den här kopplingen, hur synen på eld alltså hänger ihop med den politiska och ekonomiska kulturen, är fascinerande. Även Europa har förstås sina olika eldregimer, som följer ekologiska och kulturella skiljelinjer. Det förstod vi om inte förr under branden i Västmanland, när brandflyg från mer eldvana länder i Sydeuropa fick rycka till undsättning. I sin fantastiska bok om den europeiska eldens historia, Vestal Fire, visar Pyne exempelvis hur de spanska kolonisatörerna alltid var mer toleranta mot de inhemska eldbruken i sina kolonier än vad engelsmän och holländare var; hur utbredningen av svedjebruket i den amerikanska mellanvästern var en följd av den skandinaviska invandringen; han kartlägger hur mängden okontrollerade bränder ökat under sociala orostider och hur urbaniseringen lett till fler och större skogsbränder på landsbygden. Han beskriver hur myndigheterna i Sovjetunionen organiserade sitt brandförsvar så militaristiskt effektivt att det nog gjorde mer skada än nytta, och hur Sverige och andra länder i Nord- och Mellaneuropa förvandlat naturen till en trädgård, där eld ses som ett främmande och hotfullt element. Särskilt bilden av den svenska eldregimen växer till en intressant kulturkritik. Tvärtemot vad många naturromantiska svenskar nog föreställer sig påpekar Pyne att den svenska vildmarken faktiskt bara upptar några futtiga procent av landets yta. Resten är till största delen en enorm barrträdsplantage. Den svenska vildmarksvurmen är en nationell myt; det inofficiella idealet är den välordnade trädgården, där elden ska brinna som värmepannan i det trygga folkhemmet. Jag läser i en tidningsartikel att upp emot en fjärdedel av den skog som avverkas i Sverige idag eldas upp som biobränsle; det är alltså inte så att Sveriges skogar inte brinner, vi vill bara helst inte se det och de stora skogsbränder som på senare år har härjat landet har av allt att döma inneburit ett plågsamt uppvaknande till den globala verkligheten. Stephen Pyne lanserade 2015 begreppet pyrocen för att beskriva den av människan orsakade eldtid vi nu lever i. Elden har alltid funnits; alltid varit en del av det ekologiska kretsloppet många växter och djur kan inte leva utan den, där den drar fram blir jordmånen och växtligheten rikare. Människan har också alltid använt elden för att förändra sina ekologiska betingelser: skillnaden är att vi numera gör det på en global nivå. I naturen brinner det helt säkert betydligt mindre idag än det gjorde på femtonhundratalet, skriver Pyne; det är vårt skenbart kontrollerade eldande av fossila bränslen som har gjort att vi har tappat kontrollen. Ja: vi trodde att vi bestämde här. Men den som låter makten över elden stiga sig åt huvudet lär förr eller senare, som det heter, få sota för det. Dan Jönsson, författare och essäist

Den här veckan ägnar sig Lundströms Bokradio helt åt träden och litteraturen: hur skriver man bäst om skogen? Vi möter den tyske författaren Peter Wohlleben som var på Sverigebesök för några år sedan. Med hans två böcker "Trädens hemliga liv" och "Skogen: en bruksanvisning" går vi rätt in i skogen. Lever träden? Saknar de oss när vi inte är där? Och på vilket sätt liknar träden oss människor? Och så åker vi ut till Tyresta nationalpark söder om Stockholm tillsammans med författaren Sven Olov Karlsson. 2017 kom han ut med boken "Brandvakten" om branden i Västmanland 2014, och tillsammans går vi på jakt efter hur man bäst skriver om en skogen. Det här är ett program från våren 2018. Programledare: Marie Lundström Producent: Fredrik Wadström och Alba Mogensen  

I avsnitt 84 pratar Åsa och Sissel om första intryck, dvs den första meningen i en bok. Hur viktig är den egentligen? Och vad är ens en bra inledande mening? Det och mycket mer får du reda på i det här avsnittet! Åsa har också snott ihop en sommarfläta - så fram med papper och penna och lös detta lilla sommarkryss - bild finns på podden Snacka om ljudböckers instagram.De böcker som Åsa och Sissel har lyssnat på tills det här avsnittet är Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez och Rött, vitt och kungligt blått av Casey McQuiston. Övriga titlar som nämns i avsnittet är:Sweet Home Dalarna av Karin Jansson, Årsboken av Sven Olov Karlsson, Flickorna av Emma Cline, Slutet av Mats Strandberg, Allt jag fått lära mig av Tara Westover, Lilla Spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg, Vi for upp med mor av Karin Smirnoff, Broder Jakob av Emelie Schepp, Den hemliga historien av Donna Tartt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Marie Lundström möter författarna Åsa Linderborg och Sven Olov Karlsson som medverkar i antologin Tag och skriv. De skriver om sina nära och om grannen på landsbygden. Läsare kan bli sårade och rentav säga upp bekantskapen. Är det värt priset? Och så möter Marie Lundström Sofia Rönnow Pessah som debuterar som författare med boken Männen i mitt liv. Böcker i programmet: Antologin Tag och skriv! och Sofia Rönnow Pessahs Männen i mitt liv. Programledare: Marie Lundström I redaktionen: Thella Johnson, Fredrik Wadström och Anna-Karin Ivarsson. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

Det är filmgalornas årstid och på söndag är det dags för Golden Globe som belönar förra årets bästa filmer och TV-serier. Vem tror vi vinner? Och vem borde vinna? Det brukar heta att Golden Globe ger en föraning om Oscarsgalan. Men den stora skillnaden är att Golden Globe utses av utländska filmjournalister och kritiker verksamma i Hollywood. Dessutom omfattar Golden Globe även TV-dramer. På söndag är det galafest och frågan är vilka som kniper årets priser. Filmjournalisterna Karin Svensson och Björn Jansson kommer till P1 Kultur och spekulerar. DET BÄSTA OCH DET MEST OTÄNKBARA INOM FILM OCH TV 2020 Ett nytt år och nya filmer och TV-serier väntar på publiken. Vilka blir de stora branschfrågorna? Vilka filmer inger förväntningar? Och finns det skådespelare vi helst inte ser återkomma i nya filmer eller TV-produktioner? VAD SÄGER DOKUMENTÄREN "ANDERNAS DRÖMMAR" OM CHILE? Anderna som sträcker sig genom Chile är en nationell ikon som gör sig påmind var man än befinner sig i landet. Men bergskedjan är inte bara en storslagen naturupplevelse utan rymmer också spår av landets blodiga historia. Dokumentärfilmaren Patricio Guzmán har ägnat sitt liv åt att skildra Chiles historia och i sin nya film gör han det från bergets perspektiv. P1 Kultur får besök av filmvetaren Sanjin Pejkovi för att prata om Patricio Guzmán och hans betydelse. "ÅRSBOKEN" AV SVEN OLOV KARLSSON Förra gången skrev han noveller om bränderna i Västmanland. Nu är Sven Olov Karlsson aktuell igen med "Årsboken". Tolv noveller döpta efter de tolv årstiderna. Katarina Wikars har läst om ett polariserat Sverige fyllt av olika känslolägen. KLASSIKERN TAR OSS TILL 1930-TALETS BERLIN Klassikern handlar om romanen "Mefisto" som Klaus Mann skrev i landsflykt 1936. Eftersom berättelsen var så uttalat samtidskritisk blev den stoppad av nazisterna. Sen följde fler turer och det dröjde ända till 1980 innan romanen till slut gavs ut i Manns hemland Tyskland. Maria Edström tar oss tillbaka i tiden till ett teatersällskap i Berlin och berättar historien om romanen "Mefisto". Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

I denna podcast så pratar Sven Olov Karlsson, författaren till boken brandvakten, om upplevelserna han var med om kring det som började med några gnistor från en skogsmaskin i juli 2014 och sköttes först som ännu en rutinsläckning. Men på bara några dagar växte elden, tills den ödelade en yta tre gånger större än Stockholm.Inspelat på bykunskapsträffen i Altuna i Oktober 2018Mer information aktiva byar:http://aktivabyar.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan ägnar sig Lundströms Bokradio helt åt träden och litteraturen: hur skriver man bäst om skogen? Vi möter den tyske författaren Peter Wohlleben som är på Sverigebesök. Med hans två böcker "Trädens hemliga liv" och "Skogen: en bruksanvisning" går vi rätt in i skogen. Lever träden? Saknar de oss när vi inte är där? Och på vilket sätt liknar träden oss människor? Och så åker vi ut till Tyresta nationalpark tillsammans med författaren Sven Olov Karlsson. Förra året kom han ut med boken "Brandvakten" om branden i Västmanland 2014, och tillsammans går vi på jakt efter hur man bäst skriver om en skogen. All musik som är med i programmet hittar du på vår egen spotify-lista. Klicka HÄR så kommer du till den. Den 26 maj drar bokcirkeln åter igång här i Lundströms Bokradio. Tillsammans med två gäster bokcirklar Marie kring Ingmar Bergmans bok "Laterna Magica." Till första träffen den 26/5 läser vi fram till sidan 84. Så köp eller låna boken redan nu, och häng med! Programledare: Marie Lundström Producent: Fredrik Wadström och Alba Mogensen  

Aktuellt i Politikens Nina Wadensjö pratar no go-zoner och skogsbränder med Ivar Lo-pristagaren Sven Olov Karlsson.

Den 23 oktober avslöjades årets Augustpris-nominerade böcker inför en stor publik på Scenkonstmuseet i Stockholm. Minuterna efter att de avslöjats intervjuade Daniel Sjölin de nominerade författarna och fotograferna Åsa Ottosson, Mats Ottosson, Roine Magnusson och Sven Olov Karlsson om fåglar och skogsbränder. Nära fåglar, Roine Magnusson, Mats Ottosson, Åsa Ottosson Brandvakten, Sven Olov Karlsson Augustpodden produceras av Fascinera. Augustpriset presenteras i samarbete med Elite Hotels och PostNord. Läs mer om Augustpriset på www.augustpriset.se

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar den här gången om nya fackböcker som vi fastnat för. Vi tar upp: ”Kulturkoftor” av Celia B Dackenberg ”88 böcker du inte behöver läsa” av Kalle Lind ”Vrålstark & skiträdd” av Marie Göranzon och Stina Jofs ”Tanjas gata” av Kalle Kniivilä ”Ett hem med omtanke” av Ida Magntorn ”Brandvakten” av Sven Olov Karlsson ”Körsbärslandet” av Dörte Hansen ”Mitt hjärtas oro” av Malou von Sivers ”Stjärnlösa nätter” och ”Blod rödare än rött” av Arkan Asaad. Trevlig lyssning!

"Allt jag inte minns", så heter Jonas Hassen Khemiris nya roman. En bok om förlust, kärlek, vänskap och pengar. Hör honom om ordens värde, kärlek & klyschor och i tio tysta sekunder med Marie Lundström. En passionerad förälskelse förlöste den danska författaren Dorthe Nors novellskrivande. Nu applåderas hon internationellt för sina texter i boken Kantslag, och vår reporter Laura Wihlborg har träffat henne.- Ska du ha kaffe? Ja, det begriper du väl för fan. Ett meningsutbyte typiskt för landskapet Västmanland. Åtminstone om man får tro författaren Sven Olov Karlsson, som skrivit tio texter inspirerade av länets miljöer och människor. Boken heter just Västmanland, och författare Karlsson kommer till studion.

Del 6: Den goda historien Kan man skriva en arbetarskildring när man har en borgerlig bakgrund? Vad betyder klass och rötter för ens litterära hemort? Hur gör man en skildring om andra världskriget trevlig? Vi tog en fika hos Augustnominerade Sven Olov Karlsson i Bagarmossen med Kjell Westö och pratade om Helsingfors och Eriksfors, realism och fiktion, arga auktionsförrättare och varför Kjell Westö gärna besöker en viss bro i sina böcker. Sven Olov Karlsson är nominerad till Årets Svenska Skönlitterära bok med ”Porslinsfasaderna” Natur och kultur Kjell Westö är nominerad till Årets Svenska Skönlitterära bok med ”Hägring 38", Albert Bonniers förlag. Augustpodden produceras av Isa Andersson och Inga Ramsten på produktionsbolaget Fascinera.  Augustpriset presenteras i samarbete med Posten som är en del av PostNordkoncernen.