Podcast appearances and mentions of ursula berge

Pernilla Leviner är professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Samhällsvetarpodden fick chans att prata med henne om hur förslag som nu läggs riskerar barns rättigheter och utmanar Barnkonventionen, men även om politiska förslags förändrade syn på alla människors lika värde. Frågorna ställs av Ursula Berge och Monica Engström.

”Hade vi gjort väldigt mycket mer preventivt för 15 år sedan hade vi varit i ett annat läge idag” säger justitieministern i Samhällsvetarpodden. Vi fick en fråga från justitieminister Gunnar Strömmer om han fick vara med i Samhällsvetarpodden och förklara sin syn på alla de lagförslag han nu driver fram för att hantera bland annat gängkriminaliteten. Vi svarade så klart ja och fick chansen att få svar på många viktiga frågor. Frågorna ställdes av Ursula Berge och Monica Engström.

I somras lyste rubrikerna tydliga ”Lägg ner Arbetsförmedlingen”. Det var med anledning av att en av socialdemokraternas framtidsarbetsgrupper la förslag om hur arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen borde göras om. Samhällsvetarpodden ber Björn Wiechel som är riksdagsledamot och leder den arbetsgruppen att förklara hur den tänker. Ursula Berge ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR

Hur ser en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik ut, utan jobbiga kompromisser? Den frågan ställde Samhällsvetarpodden till Teresa Carvalho, som är riksdagsledamot (s) och vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet. Ursula Berge ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR.

”Jag får rysningar när jag läser uttryck som att missakta befolkningen. Det är naturligtvis väldigt viktigt att beakta grundlagsskyddade fri- och rättigheter, som åsiktsfrihet, yttrandefrihet mm. Om man ger sig in i lagstiftningen för att formulera sig rörande missaktning av den svenska nationaliteten är man ute på jättedjupt vatten”. Samhällsvetarpodden pratar med juristen och arbetsrättsexperten Tommy Iseskog om hur man ska förstå begreppet vandel såväl kopplat till offentliga tjänstemän som bristande vandel som orsak till tex utvisning. Ursula Berge och Monica Engström ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR.

De stora förändringarna i arbetsrätten och anställningsskydd som riksdagen beslutat om är tänkt att ge en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Som en följd av detta beslutar man nu också om helt nya möjligheter till omställning och kompetensutveckling genom ett nytt omställningsstudiestöd. Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, har varit involverad i arbetet. I Chefspodden berättar hon hur detta kommer fungera och vad det innebär för dig som vill stärka din ställning på svensk arbetsmarknad – oavsett om du är chef, arbetsgivare eller anställd. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist.

Någon kanske trodde att Karl-Petter Thorwaldsson som avgången LO-ordförande skulle ta det lite lugnt. Istället har han kastat sig in i att göra svenskt stål grönt samtidigt som han är vice ordförande i världsfacket ITUC som har Just Transition högt på dagordningen. Hur kan vi göra klimatomställningen rättvis frågar vi i veckans Samhällsvetarpodden. Ursula Berge, ställer frågorna.

Kommunal går in i den här avtalsrörelsen utanför LO-samordningen i syfte att få till rejäla lönelyft för sina yrkesutbildade välfärdsarbetare utöver det så kallade märket. De vill lyckas med det man fick till 2016 när undersköterskorna fick rejäla lönelyft, men nu ska fler välfärdsgrupper med. Men övriga LO ville inte. Samhällsvetarpodden pratar med Tobias Baudin, ordförande i fackförbundet Kommunal om var skon klämmer. Ursula Berge ställer frågorna.  - Jag är besviken att vi inte fick ihop LO-samordningen i år. Det handlade om en enda mening. Nu står 40 procent av LO utanför LO-samordningen. Det gör den så klart svagare, förklarar Tobias. - Välfärdssektorn behöver anställa en halv miljon på sex år och då är lön en viktig del. Men även arbetstider är betydelsefullt för att skapa attraktiva jobb så att vi kan ha en bra välfärd för alla. Jag är förhoppningsfull att vi kan lyckas, trots att kommunerna har för dålig ekonomi nu. Avtalsrörelsens resultat är avgörande för att folk ska söka sig till välfärdsjobben, säger Tobias. - Vi har gemensam problembild, men det kommer inte att bli lätt i den här avtalsrörelsen. Arbetsgivarna är ofta snåla. Men nu måste vi ha offensiva arbetsgivare som vågar satsa på att vi ska ha en bra välfärd, fortsätter Tobias. Varför är det just på jämställda löner LO-samordningen alltid havererar? - Visst är det konstigt! Om det skiljer så mycket mellan kvinnor och mäns löner måste kvinnodominerade yrken få mer. Därmed måste mansdominerade stå tillbaka. Då blir det lite jobbigt. Det är pinsamt att LO inte kan prioritera kvinnors löner. Men det är det som måste till, säger Tobias. Strejker inom välfärden anses ofta vara samhällsfarliga. Borde inte fack som har svårare att strejka kompenseras för det? - Det är en klok tanke. Våra grupper kan ofta inte strejka. Det visar ju hur viktiga välfärdsjobben är. Om en bilreparatör strejkar är det någon som inte får sin bil reparerad, men om en undersköterska strejkar kanske folk dör. Ändå får bilreparatören 40 000 kronor mer om året. Vi hanterar det här med att vissa inte kan strejka genom att vi är så stora. Vi kan ta ut andra grupper, eller tex genom nyanställningsblockader, förklarar Tobias. Och sist men inte minst frågar vi så klart om det är nästa LO-ordförande vi pratar med. Svaret på den frågan och många andra får du i veckans Samhällsvetarpodden.

Reformeringen av Arbetsförmedlingens är den största förvaltningspolitiska reformen i Sverige på decennier. Tidsplanen är tight och pengarna blir mindre för varje år. Hur tänker sig regeringen att det här ska fixas på utsatt tid, till 2021? Samhällsvetarpodden pratar med Roger Mörtvik, som är statssekreterare till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Ursula Berge ställer frågorna. Vad gör regeringen just nu när den precis tagit emot Arbetsförmedlingens återrapportering om hur den här stora reformen ska gå till? - Vi håller nu på med en analys och gör vägval. Inget i LOV-reformen är sjösatt än. Men under senvåren 2020 kommer vi att återkomma med alla lagförslag, men där finns inte den exakta modellen beskriven. Den arbetar vi vidare med, inleder Roger Mörtvik. - 2021 är en tight tidsplan, utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Men jag är övertygad om att den fungerar. Men deadlinen kan också, ur ett annat perspektiv, vara ganska långt borta. Det är nästan två år framåt, vilket kan vara långt borta för de som jobbar med det här. De behöver få tydliga besked. Men, man ska inte förstå 2021 som januari 2021. Mycket talar för att införandet sker senare på året, än tidigare. - Vi måste sjösätta en reform som vi vet fungerar. Men under tid kommer det att krävas korrigeringar och förändringar av ersättningssystemen till exempel. Vi har inte provat sådana här system tidigare. Därför måste systemet slipas i kanterna för att det ska fungera. Vad handlar egentligen reformeringen av Arbetsförmedlingen om? Är det en privatisering eller handlar det om att mer ska LOVas som redan ligger på privata aktörer? - Huvuddelen av de matchande och rustande tjänsterna ska erbjudas av LOV-aktörer, men reformeringen innebär ju inte att alla arbetsmarknadspolitiska program ska utföras av LOV-aktörer. - Det är rimligt att anta att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa till program som ligger utanför LOV-systemet som arbetsmarknadsutbildning, insatser i folkbildning eller subventionerade anställningar. Vi ställer också frågor till Roger om anslagen, finansieringsmodellen, hur vi ska matcha till rätt jobb och inte bara ett jobb och mycket annat.

Hur ska vi kunna jobba mer när vi blir äldre – och vilka hinder finns det för att få fler att jobba längre? Om det är någon som kan svara på de frågorna så är det Anna Hedborg som leder regeringens delegation för senior arbetskraft. Hör henne prata om uppdraget med Ursula Berge och Simon Vinge i veckans avsnitt. Vidare läsning: https://akademssr.se/post/uppdrag-rucka-pa-65-arsnormen. Programledare: Simon Vinge och Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Vi närmar oss med stormsteg en avtalsrörelse för nästan tre miljoner anställda. Kommer ”märket” att hålla och kommer vi att se relativlöneförskjutningar? Veckans avsnitt tar pulsen på den nytillträdda generaldirektören för Medlingsinstitutet, Irene Wennemo, inför det elddop hon och hennes myndighet nu kanske står inför. Simon Vinge, chefsekonom och Ursula Berge, samhällspolitisk chef ställer frågorna. Producent: Sanna Rundqvist.

När detta sänds pågår världens största demonstration för klimatet. Pierre Schori är mest känd för sin långa internationella karriär – men pekar ut klimatförändringarna som ett av dagens hot mot vår existens i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden med Simon Vinge och Ursula Berge. Men när kommer denna insikt till dem som bestämmer, och hur viktiga är demonstrationer och manifestationer: -Manifestationer och demonstrationer är otroligt viktiga för att skapa förändring. Politikerna fastnar ofta i positioner som har att göra med motparter och förhandlingssituationer – eller så delegerar man makt och uttalar sig inte om vissa frågor. Det här behöver man bryta upp för att få förändring. Är det en del av fackets roll att engagera sig i klimatförändringarna? -Man kan ju lyfta blicken till de existentiella frågorna från de fackliga frågorna, det ingår i det övergripande sammanhang vi lever i idag – så det vore inte fel om fackföreningsrörelsen beslutade sig för att gå med. Vad ska man då göra idag, på klimatstrejkens dag? -Jag vill se fler föräldrar, mor- och farföräldrar komma med sina barn. Det är ett tillfälle att visa att man ställer upp med sin fysiska närvaro. Om man tänker på vad Greta gör – varför skulle inte vi kunna göra en tiondel eller hundradel av det hon gör. Hur ska vi kunna genomföra omställningen? -Det finns en klar koppling mellan social rättvisa och miljökamp. Det går inte att höja bensinpriset hur mycket som helst som exempel, vi måste kompensera folk som har det svårt redan nu för de nödvändiga förändringar som måste göras. Det andra hotet är från kärnvapen – den ”dödliga tvillingen” tillsammans med klimatförändringarna – och där börjar avtal sägas upp och kapprustningen öka. -När världens mäktigaste man med världens sämsta omdöme är i spetsen för USA är det farligt för oss andra. Det går inte att frikoppla klimatförändringarna från andra internationella frågor. Vi pratar också om likheterna och skillnaderna mellan dessa demonstrationer och de folkliga uttryck som ledde till nedrustningsavtalen – förra gången, och om vi kommer överleva hotet från de dödliga tvillingarna. Lyssna på detta och resten i veckans Samhällsvetarpodden!

Januaripartierna har presenterar sin första budget, och finansministern har fått skäll från de egna leden. Kan S se sig själva i ögonen med en skattesänkarbudget? Borde överskottsmålen slopas och "reformutrymmet" avslöjas? Och vad händer med skattereformen, jobb-åtgärderna och klimatet? Gäster: Ursula Berge, Akademikerförbundet SSR och Andreas Bergström, tankesmedjan Fores.

Nu kommer lågkonjunkturen, Brexit, handelskrig och klimatkrisen på en och samma gång – eller? Vi tar upp de stora samtidsfrågorna i världsekonomin med Nordeas chefekonom Annika Winsth i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden, ledd av Simon Vinge och Ursula Berge – chefsekonom respektive samhällspolitisk chef. –Det mesta av det jag lärde mig i skolan som ekonom kan man kasta i papperskorgen. Man fick betalt för att spara och det kostade att låna, globalisering var bra och handelskonflikter skulle man försöka bli av med... Vi börjar i lågkonjunktur och de stora riskerna i den globala ekonomin – vilka är det och vad ska vi göra för att hantera dem? – Om det är någonting man ska stimulera idag så är det kommunal sektor. Vi har en åldrande befolkning, så vi har både behov av investeringar i skola och äldreboende vilket vi har vetat länge – men istället har vi betalat av på statsskulden. Det är i det läget märkligt att från politiskt håll säga att man ska fortsätta spara. Det går inte heller att tänka på den globala ekonomin idag utan att tänka på klimatkrisen. Är finansmarknaden på banan? – Finansmarknaden kan bli klimatets bästa vän. Samtidigt kan man inte bara tänka på klimatmässig hållbarhet – för om man inte tänker social och ekonomisk hållbarhet också så kommer man inte orka bry sig om klimatet: om man inte har mat på bordet eller skola till sina barn, eller om man blir arbetslös i Sverige så tänker man mindre på klimatet. Vi pratar också om det är en 2008- eller 1990-talstyp av kris, att det är dags att höja skatten och låna mer, och frågar oss hur fastigheter kan bidra mer till statskassan.

I veckans samhällsvetarpodd försöker vi se vad som händer i EU-valet 26 maj. Kommer högerpopulismen att växa till? Och vad är det som gör att arbetsmarknadsfrågorna är så svåra att debattera i EU? Ursula Berge pratar om detta med statsvetaren Göran von Sydow som är chef för Sieps, forskningsinstitutet som forskar mest om EU-politik i det här landet. Vi träffade statsvetaren Göran von Sydow för att förstå mer om hur EU fungerar och vad som kommer att hända i EU-parlamentsvalet. Förr var ja eller nej till EU. Nu ser valrörelsen ut att handla om mer eller mindre EU, eller kanske lagom? Men det är inte bara de dimensionerna som präglar valet. Allt tyder på att högerextrema partier kommer att tillväxa och om de är mindre splittrade efter det här valet, och ändrar strategi i sin syn på EU, kan mycket hända. - Om högerextrema partier lär sig använda EU-parlamentet i sakfrågor mer än att bara använda det som plattform för att skicka signaler tillbaka till sitt hemland kan stora förändringar och beslutsförlamningar ske, säger Göran von Sydow. Vi frågar också varför arbetsmarknadsfrågorna alltid blir så konstiga i EU-perspektiv. - Man måste förstå EU-debatten utifrån att den både har en horisontell dimension och en vertikal. Den horisontella är tex den klassiska höger-vänsterskalan. Den vertikala syftar till att vissa frågor kan bestämmas av EU – högt, men att andra frågor ska bestämmas på nationalstatsnivå, eller lägre, förklarar Göran von Sydow. - De gemensamma reglerna i EU har ofta bra passform för Sverige, men just vad det gäller arbetsmarknadsfrågor passar de väldigt dåligt för oss. Därför blir de ofta så konstiga i svensk EU-debatt, förklarar Göran von Sydow. Och på slutet skickar Göran en passning tillbaka till oss i facket: - Ibland har jag fått intrycket av att svenska fackföreningsrörelsen inte är så intresserad av hur fackförbund i andra EU-länder har det. En viktig EU-ambition vore kanske att stötta dem som ett sätt att långsiktigt också stödja den svenska partsmodellen, avslutar Göran von Sydow. Men vi pratar också om varför EU går bakåt i demokratiavseenden, varför EU alltid verkar krisa och om vi svenskar har vant oss vid att vara EU-medborgare, eller inte. Detta och mycket mer får du reda på i veckans Samhällsvetarpodden med Göran von Sydow, chef för Sieps. Ursula Berge frågar ut.

I veckans Samhällsvetarpodd försöker vi förstå vad som har hänt i arbetsmarknadspolitiken. Ingen verkar vara för Arbetsförmedlingens massvarsel och kontorsdöd. Ändå gör ingen något åt det. Har arbetsmarknadspolitiken offrats för att bryta blockpolitiken och vad kommer ut av vettiga jobbåtgärder för arbetssökande när röken har lagt sig? Samhällsvetarpodden har i ett flertal poddar på senare tid tagit pulsen på svensk arbetsmarknadspolitik. Senast var Arbetsförmedlingens GD Mikael Sjöberg på plats och före dess arbetsmarknadsutredningens särskilda utredare Cecilia Fahlberg. Även arbetsmarknadsutskottets Gulan Avci (l) och Martin Ådahl (c) har varit i podden. Det borde gå att se ett mönster. - Det man kan slås av är att vi har en arbetsmarknadspolitik som ingen verkar vara för, och ändå gör man inget åt den. De fyra partierna bakom Januariöverenskommelsen hade till exempel kunnat ändra i Vårändringsbudgeten, men valde att inte göra det. I någon mening har man då diskvalificerat sig från att kritisera den moderata och kristdemokratiska budget som har lett till de stora varsel och kontorsnedläggningar som vi nu ser. Ändå fortsätter man kritisera den som om inget hade hänt, förklarar Ursula Berge, förbundets samhällspolitiska chef. - Det är stor skillnad mellan retorik och praktik i arbetsmarknadspolitiken just nu. Centerpartiet säger att det inte var 132 nedlagda kontor, företrädesvis i glesbygden, som man ville skulle lägga ner. Samtidigt gör man ingenting åt det. - Liberalerna vill skära tre gånger mer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än vad som nu sker, men duckar i hur det ska gå till. En så drastisk ändring av politiken borde man vara mån om att förklara. Ändå hör vi ingenting. Alla partier säger att man vill ha bättre matchning på arbetsmarknaden, men gör ingenting när akademikersnabbspår till bristyrken läggs ner på grund av för lite pengar på Arbetsförmedlingen. Istället skriver de fyra partierna i Januariöverenskommelsen enbart att det är viktigt att ”fler får chansen till ett jobb utan utbildningskrav”. Varför värnar man inte bättre matchning till bristyrken som ofta är akademikeryrken? Arbetsmarknadspolitiken präglas idag mer än något annat av att man raserar den, och hoppas att någon fångar upp resterna och gör något bra av det. Vem denna någon är, är oklart. Vill man ha en välfungerande arbetsmarknadspolitik, i privat eller offentlig regi, borde man vara mån om att bädda bättre än så här för det. I veckans samhällsvetarpodd diskuterar Begmohammed Derakshande-Tomadj, professionsombudsman med förbundets samhällspoliska chef Ursula Berge om hur vi ska förstå logiken i dagens arbetsmarknadspolitik.

Det har varit en turbulent tid för Arbetsförmedlingen och dess generaldirektör Mikael Sjöberg. Mångmiljardneddragningen i M/KD-budgeten, rekordvarslet och stora kontorsnedläggningar. I veckans Samhällsvetarpodden pratar vi med generaldirektören om hur det är att vara statstjänsteman i en stökig politisk tid. Vad tänkte du när du insåg att det var den stora nedskärning som M och KD hade föreslagit i sin reservation till statsbudget som skulle bli verklighet? – Jag trodde inledningsvis att man skulle förändra eller justera beslutet. Men sedan vänjer man sig vid tanken under processens gång, förklarar Mikael Sjöberg. Tror du att politikerna i arbetsmarknadsutskottet förstod omfattningen av, och effekterna av, sitt beslut? – Jag levde ändå med en viss känsla av att man kanske inte, fullt ut, hade insett konsekvenserna av det beslutet, trots att jag hade varit ganska tydlig i utskottet. Intentionerna stod inte i paritet med konsekvenserna. Jag tror inte att det var någon baktanke med det hela, utan jag tror att det var en lapsus, säger Mikael Sjöberg. Vad tänker du som generaldirektör när ledande arbetsmarknadspolitiker säger att du agerar ”på egen hand” och borde ”följa Januariavtalet”? – Så fort man bedriver verksamhet på muntlig styrning är man 100 procentigt enskilt ansvarig som generaldirektör. Man måste istället gå tillbaka till de formella beslut regeringen tagit, och luta sig emot dem. Allt annat är ohållbart, förklarar Mikael Sjöberg. Lyssna också på om han hade kunnat göra besparingen på annat sätt än med jättevarslet och kontorsnedläggningarna, och hur han och myndigheten förhåller sig till Januariöverenskommelsen. Detta och mycket mer får du reda på i Veckans Samhällsvetarpodden med Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Ursula Berge frågar ut. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Vad är Liberalernas vision om framtidens arbetsmarknad? Samhällsvetarpodden frågar Gulan Avci, vice ordförande i riksdagens Arbetsmarknadsutskottet och Liberalernas starka röst i arbetsmarknadsfrågor bara dagarna innan hon ska sätta sig med regeringen och bena ut vad som står i Januariavtalet om den stora stridsfrågan – arbetsmarknadspolitiken. – Jag tror man måste lägga de partipolitiska aspekterna bakom sig och titta på vad det är Sverige och Sveriges arbetsmarknad behöver, säger Gulan Avci om de förhandlingar som nu nu börjar. Liberalerna var väldigt tydliga i valrörelsen med att de ville ha en total omstöpning av arbetsmarknaden, inte minst av Arbetsförmedlingen. Nu har de skrivit under Januariavtalet. Var finns liberalernas gräns i arbetsmarknadsfrågor? Var kan de kompromissa? – Jag kommer inte agera partipolitisk protektionist och säga så här: nu ska jag gå in för att få igenom så mycket som möjligt av Liberalernas politik, utan här kommer det behöva vara ett givande och tagande, fortsätter Gulan. Förutom att fråga lite om liberalernas nästa partiledare och varför så många kvinnor har stängt dörren för att bli det, däribland Gulan, frågar vi om det mesta som är brännande frågor just nu som Las, strejkrätten, etableringsjobb, Arbetsförmedlingen och mycket mer. Liberalerna var också det parti som ”räddade” Jämställdhetsmyndigheten. Lyssna på hur Gulan tänkte när nedläggningen röstades igenom i utskottet, och hur förhandlingarna sedan räddade myndigheten. Detta och mycket mer får du reda på i Veckans Samhällsvetarpodden med Gulan Avci (L). Ursula Berge frågar ut.

Kommer riksdagen få mer makt och är det bra? Det diskuteras i veckans avsnitt av Arena Tyckonomi. Och nu är det dags för politikerna att släppa rinken - särskilt Annie Lööf - och göra »extremt svidande kompromisser«. Gäster: Mattias Croneborg, chefredaktör från riksdagens »egna« tidning Altinget, och Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Hur förankrar man högre pensionsålder egentligen? Göran Hägglund fick tillsammans med Göran Johnsson i uppdrag att gå med förslaget om längre arbetsliv till arbetsmarknadens parter. Alla gick med på avsiktsförklaringen utom Svenskt Näringsliv – hur gick det till? Vad har det med den svenska partsmodellen att göra? Sverige är unikt som har genomfört en stor pensionsreform i modern tid och nu är inne på nästa. Hur byggs pensionssystemet vidare för ett längre arbetsliv som också är hållbart? Tvingande åtgärder som höjda åldersgränser för tidigaste uttag är en sak. Men vad behövs mer av åtgärder som verkligen gör det möjligt att vi kan arbeta längre? Vilket ansvar har politiken, arbetsgivarna och arbetsmarknadens parter? Ska ett legitimt pensionssystem vara lagbundet för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet eller måste det också påverkas löpande av aktiva politiska beslut som bromsen? Simon Vinge och Ursula Berge ställer frågorna till Göran – som idag dessutom är ordförande i Pensionsmyndigheten och arbetar vidare med pensionsfrågorna. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Nu kommer eftervalsanalysen du har väntat på! Ursula Berge och Simon Vinge samtalar med Novus vd Torbjörn Sjöström om alla frågor vi och ni har haft sedan valnatten som handlar om opinionsinstitutens roll, metoder och framgång. Är de nöjda med sitt resultat? Kan man ens förutse någonting när väljarna är så pass rörliga som idag? Är ”poll-of-polls” någonting att ha? Vilka var konsekvenserna av att nästan alla överskattade Sverigedemokraterna? Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Samhällsvetarpodden fortsätter ta tempen och pulsen på svenska partsmodellen – denna vecka tillsammans med Anders Ferbe, tidigare förbundsordförande på IF Metall. Anders har grävt djupare i frågan åt oss – och är överens med Ursula Berge och Simon Vinge att den fackliga organisationsgraden är en av arbetsmarknadens största utmaningar idag. Men var befinner sig politikerna idag? Är medlemsrekrytering ett hantverk eller är det strukturerna som avgör? Hur mår svenska modellen egentligen och går det ”åt helvete”? Vilka vill egentligen in och styra och ställa i lönebildningen? Är några av de frågor som poddarna är överens – eller oense – kring. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Vi pratar ofta om fackens gemensamma uppdrag. Men hur det skulle kunna se ut och vad det innebär gräver vi djupare i denna vecka tillsammans med Handelsanställdas förbund. Susanna Gideonsson är ordförande för Handels, som är tredje störst inom LO och kanske det förbund som rekryterar flest nya medlemmar varje år i relation till sin storlek. Hur ser de på hela fackföreningsrörelsens gemensamma utmaningar, och vad kan ett akademikerfack göra för att möta dem? Hur kan vi tillsammans vända utvecklingen med sjunkande facklig anslutningsgrad? Ursula Berge och Simon Vinge vänder på stenar så som anslutningsgrad, genomströmning i organisationen, och appar – och finner både likartade och vitt skilda svar på de olika frågorna. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Hur kan parterna göra mer för att stoppa sexuella trakasserier på arbetsplatserna? I veckans samhällsvetarpodd väcker vi frågan om att det kanske är dags att skriva in det i kollektivavtalen för att få mer att hända. Trots den lagstiftning som finns har sexuella trakasserier ändå kunnat ske på våra arbetsplatser. En förklaring är en bristande tillämpning av de lagar vi har. Så hur kan man då se till att lagen faktiskt stoppar sexuella trakasserier på våra arbetsplatser i framtiden? Ett svar på problemet kan istället vara att skriva in hur en bra uppföljning ska ske i våra kollektivavtal. Låt parterna ta ansvar för att minska de sexuella trakasserierna på våra arbetplatser! Det och mycket mer diskuterarSimon Vinge och Ursula Berge med Lena Svenaeus, disputerad rättssociolog, tidigare JämO och före detta förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR.

Att flyktingmottagande ställs mot välfärd är inget nytt, men vad säger de som jobbar inom välfärdssystemet? Det här avsnittet av Människor & Migration handlar om de människor som jobbar med flyktingmottagande och deras arbetssituation. Podden gästas av socionomen Jenny Sepulveda Westman, läraren och Vi står inte ut-engagerade Charlotte Lilja Pittuco, samt Akademikerförbundet SSRs samhällspolitiska chef Ursula Berge. Tillsammans med Arena Idés utredningschef Lisa Pelling och kommunikationsansvarige Maja Dahl pratar de om hur det är att jobba med flyktingmottagande, vilka konsekvenser de politiska förslagen får i deras vardag och vilken roll facket kan spela när politikerna använder medlemmarna som slagträ i debatten.

Den arbetsmarknadspolitiska debatten har de senaste månaderna reducerats till att handla om att vara för eller emot Arbetsförmedlingen. De borgerliga partierna tillsammans med Sd har samfällt sagt ”Lägg ner Arbetsförmedlingen”. I podden diskuterar Ursula Berge, samhällspolitisk chef och Katarina Lundahl, chefsekonom, hur debatten kunde bli så här.

Hur sjuka är vi? Och vems fel är sjuktalen? I fjol kom nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som ska minska sjuktalen på svensk arbetsmarknad. Så frågan är hur har det gått? Sjukskrivningar kostar det offentliga enormt mycket och ytterst drabbar det de som blir sjuka hårt. Vi vill förstå vad det är som händer med sjukskrivningarna i Sverige. Hur kan vi komma tillrätta med sjuktalen och bli världens friskaste land och bäst arbetsmiljö? Programledare är Johan Kovaniemi och medverkar gör Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Producent: Ylva Mossing

På onsdag i nästa vecka röstar riksdagen om regeringens förslag om offentlig upphandling. Regeringen räknade tidigare med att få igenom förslaget, men efter att SD svängt väntas regeringen nu åka på ett tungt nederlag. Offentlig upphandling och det nya lagförslaget är en juridiskt komplex fråga. I den här podden försöker vi framförallt förstå frågan utifrån politiska aspekter och vad den säger om Sverigedemokraternas ställning i svensk politik. Inget parti vill förhandla direkt med SD och offentlig upphandling har blivit slagfältet för denna strid. I podden medverkar Ursula Berge, samhällspolitisk chef och Katarina Lundahl, chefsekonom. Podden leds som vanligt av Johan Kovaniemi.

Folk mot folk eller folk mot eliten? ”Make America Great Again” vad är det tecken på? Begreppet trumpism är något vi försöker förstå efter Donald Trumps valseger denna vecka. I svåra tider ser vi om vårt eget och smalnar av vilka som får vara en del av folket i nationen. Är trumpismen nationalism, konservatism eller något nytt? Vilka får plats i Donald Trumps USA och finns trumpismen i Sverige och Europa? Denna vecka intervjuar vi Anders Hellström, statsvetare och docent vid MIM. Medverkar gör Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Programledare är Johan Kovaniemi.

Vad är enkla jobb? Vilka problem och möjligheter finns det med den politiska idén om att utöka andelen enkla jobb på svenska arbetsmarknad? Vi resonerar kring de stora utmaningarna med idén och begreppet enkla jobb. Programledare: Johan Kovaniemi. Fasta medverkande är den samhällspolitiska chefen Ursula Berge.

Denna vecka analyserar vi partiledardebatten i riksdagen. Vilka frågor togs upp och hur vinklas verkligheten för att vinna väljarnas förtroende? Programledare: Johan Kovaniemi. Fasta medverkande är den samhällspolitiska chefen Ursula Berge och chefsekonomen Katarina Lundahl.

Vi analyserar den amerikanska presidentvalsdebatten. Specialgäst idag är Fredrik Söderquist, retoriklärare på Södertörns högskola. Medverkar gör som vanligt Ursula Berge och Johan Kovaniemi.

20 september går finansminister Magdalena Andersson till riksdagen med 2017 års budgetproposition. Sex dagar senare, när dammet har lagt sig, försöker vi förstå det övergripande och detaljerna i den. Medverkar gör Ursula Berge och Johan Kovaniemi.

3 juni blev snabbspåren för samhällsvetare och socionomer klara. I detta poddavsnitt diskuterar Johan Kovaniemi med Ursula Berge om varför snabbspår är viktigt och vad det gör med den svenska modellen.

Hur mår svensk politik? Vissa pratar om förtroendekris och parlamentariskt kaos under de senaste åren. Är det kaos inom svensk politik? Lyssna på samhällsvetarpodden med Ursula Berge och Johan Kovaniemi.